Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Tjeckien

Senaste uppdatering: 20-07-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Tjeckien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. De olika åtgärdstyperna 1.
2. Under vilka omständigheter kan dessa åtgärder vidtas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. Vilka är de grundläggande kraven för att dessa åtgärder ska kunna vidtas? 2.2.
3. Vad kännetecknar åtgärderna? 3.
3.1. Vilken typ av egendom kan omfattas av de olika åtgärderna? 3.1.
3.2. Vad får åtgärderna för effekter? 3.2.
3.3. Är åtgärderna tidsbegränsade? 3.3.
4. Kan besluten om åtgärderna överklagas? 4.

 

1. De olika åtgärdstyperna

Vi särskiljer mellan interimistiska åtgärder och säkrande av bevis.

Innan en rättegång påbörjas kan domstolen besluta om en interimistisk åtgärd i form av en tillfällig reglering av parternas förbindelser eller ett preliminärt säkrande av verkställigheten av domstolsavgörandet. Innan rättegången i själva saken börjar kan domstolen också säkra bevis (t.ex. höra ett vittne, begära expertutlåtande, granska handlingar etc.) om man befarar att det kommer att bli svårt eller omöjligt att göra det i ett senare skede.

2. Under vilka omständigheter kan dessa åtgärder vidtas?

2.1. Förfarandet

En part i målet som har ett intresse av att vissa bevis säkras eller att interimistiska åtgärder vidtas måste ansöka om detta vid den domstol som prövar målet i fråga. Ett undantag gäller i mål där det kan bli aktuellt med sådana interimistiska åtgärder som domstolen kan vidta på eget initiativ, utan en föregående ansökan (t.ex. vård av minderåriga, möjligheten att placera en person i tvångsvård, rättskapacitet, förmyndarskap, dödförklaring, arvstvister, fastställande av ett äktenskaps giltighet osv.). Man behöver inte vara företrädd av ett juridiskt ombud för att kunna ansöka om interimistiska åtgärder eller åtgärder för att säkra bevisning.

Beslut om interimistiska åtgärder fattas av den domstol som är behörig att pröva saken. Beslut om att säkra bevisning fattas av den domstol som är behörig att pröva saken, eller den domstol inom vars domkrets det aktuella bevis­materialet finns.

Till börjanTill början

Bevis kan även säkras genom en handling som upprättas av notarie eller exekutionstjänsteman, om de aktuella sakförhållandena ägde rum i närvaro av en notarie eller exekutionstjänsteman eller om en notarie eller exekutions­tjänsteman intygar sakernas förhållande. Ett beslut om en interimistisk åtgärd verkställs av en särskild domstolstjänsteman (som alltså är anställd av domstolen). Uppgiften kan också delegeras till en exekutionstjänsteman (dvs. en person som tilldelats exekutiva befogenheter).

Ansökan om säkrande av bevis är kostnadsfri. Avgiften för en ansökan om interimistiska åtgärder är 500 tjeckiska kronor. För ansökningar som lämnas in som ett led i skaderegleringsförfaranden tas dock ingen avgift ut. Vissa mål är helt befriade från domstolsavgifter – inte ens en ansökan om interimistisk åtgärd är avgiftsbelagd. Det rör sig t.ex. om mål om ersättning för skador som förorsakats genom: myndighetsutövning som grundar sig på olagliga beslut, beslut om frihetsberövande eller felaktig myndighetsutövning. Det gäller även mål som rör företagsregister, om det är fråga om registrering av en fysisk eller juridisk person som gått i konkurs samt konkursmål, inklusive tvångsackord, med undantag för tvister till följd av konkurs. Vidare rör det sig bl.a. om yrkanden om ersättning för hälsoskador och ersättning för skador på egendom som uppstår i samband med hälsoskador.

2.2. Vilka är de grundläggande kraven för att dessa åtgärder ska kunna vidtas?

Domstolen kan besluta om en interimistisk åtgärd som en tillfällig reglering av parternas förbindelser eller om det befaras att domstolens avgörande inte ska kunna verkställas. Behovet av en tillfällig ordning för parternas rättsliga förbindelser måste bevisas. Andra omständigheter av betydelse för beslut om en interimistisk åtgärd måste åtminstone vara bekräftade (dvs. vara sannolika med tanke på omständigheterna i fallet).

Till börjanTill början

För att ett beslut om en interimistisk åtgärd ska fattas vid misstanke om att verkställigheten av domstolsavgörandet är i fara, krävs alltid ett beslut eller en handling som utgör en exekutionstitel. Interimistiska åtgärder kan bara vidtas om domstolsavgörandet ännu inte har blivit verkställbart eller om det finns välgrundade skäl till att den berättigade personen tillfälligt inte kunnat kräva ett fullgörande av den ålagda skyldigheten genom verkställighet av domstolsavgörandet. Samtidigt måste bevis lämnas till stöd för uppfattningen att verkställigheten av avgörandet skulle kunna vara i fara (framför allt p.g.a. en gäldenärs agerande).

Innan själva rättegången påbörjas kan bevisning säkras efter ansökan, om det befaras att det kommer att bli svårt eller omöjligt att göra det i ett senare skede. Bevis säkras inte om de helt säkert saknar betydelse för prövningen av saken. Domstolen avslår också en ansökan om säkrande av bevis om det står klart att sökanden har andra syften med sin ansökan än att säkra bevis (t.ex. att skaffa sig icke tillgänglig information om en annan persons verksamhet etc.).

3. Vad kännetecknar åtgärderna?

3.1. Vilken typ av egendom kan omfattas av de olika åtgärderna?

Genom en interimistisk åtgärd kan exempelvis en part beordras att betala underhåll, deponera ett penningbelopp eller föremål hos domstolen, förbjudas disponera vissa föremål eller utnyttja vissa rättigheter samt att göra någon viss sak, avstå från att göra någon viss sak eller tillåta att någon viss sak görs. Åtgärden kan gälla vilket föremål som helst som ägs av den förfördelade parten.

Till börjanTill början

När det gäller säkrandet av bevis kan det ske med vilka medel som helst (hörande av parter eller vittnen, expertutlåtanden, genomförande av en besiktning, granskning av handlingar etc.).

3.2. Vad får åtgärderna för effekter?

Gäldenären kan fortsatt förfoga över sin egendom också efter det att en interimistisk åtgärd vidtagits, men han eller hon måste handla i överensstämmelse med den aktuella åtgärden.

Den som försvårar eller väsentligen hindrar vidtagandet av en interimistisk åtgärd eller säkrandet av bevis kan åtalas eftersom det är brottsligt att förhindra verkställighet av ett officiellt beslut. Vidare kan personer som grovt förhindrar en rättegång, särskilt genom att utebli utan goda skäl eller genom att underlåta att följa domstolsbeslut, dömas till ordningsböter på upp till 50 000 tjeckiska kronor. Om den skyldige inte frivilligt uppfyller det som beslutet om interimistisk åtgärd ålägger honom fattar domstolen beslut om tvångsverkställighet.

Var och en måste på begäran och utan ersättning meddela domstolen sakförhållanden som har betydelse för rättegången och beslutet. På en domstols skriftliga begäran får en bank redogöra för förhållanden rörande kunder som omfattas av banksekretess utan att be om tillstånd. Banken får bara frysa konton i samband med verkställighet av ett beslut om interimistiska åtgärder. Dessa åtgärder är tillämpliga både på tredje man och på gäldenärer.

3.3. Är åtgärderna tidsbegränsade?

En interimistisk åtgärd förblir giltig till dess att den löper ut eller upphävs av domstolen. En interimistisk åtgärd upphör att gälla: om den sökande inte väcker talan inom den tidsfrist som angivits av domstolen; om en ansökan som lämnas in under rättegången avvisas; om en ansökan som lämnas in under rättegången har beviljats och femton dagar förflutit sedan beslutet blev verkställbart eller; när den interimistiska åtgärden varit giltig en viss tid. En interimistisk åtgärd upphävs av domstolen om de skäl som den grundandes på inte längre är för handen. I förfaranden om interimistiska åtgärder är det inte nödvändigt att höra parterna, förutsatt att det inte försenar hörandet av båda parterna i huvudrättegången.

Till börjanTill början

Säkrandet av bevis sker inom den frist som fastställts av domstolen eller snarast möjligt. Parterna i målet kan vara närvarande när bevisen säkras, men de har inte rätt att närvara om det förorsakar förseningar. Sedan rättegången inletts i saken har parterna rätt att yttra sig om utsagorna i bevismaterialet och om all framlagd bevisning. Det är också möjligt att höra parterna.

4. Kan besluten om åtgärderna överklagas?

Parterna i ett förfarande om interimistiska åtgärder kan överklaga beslutet. Överklagandet sker till den domstol som fattade beslutet i fråga, men prövningen görs av en domstol i andra instans, dvs. en regional domstol eller överdomstol. Överklagandet måste lämnas in senast femton dagar efter delgivningen av det skriftliga beslutet. Ett överklagande betraktas dock som giltigt trots att det ingetts efter denna 15-dagarsfrist om den överklagande fått oriktiga upplysningar av domstolen om formerna för överklagandet. Om ett domstolsbeslut inte innehåller upplysningar om förfarandet, tidsfristen för när överklagandet ska vara inlämnat eller behörig appellationsdomstol, eller om det av beslutet oriktigt framgår att överklagande inte är möjligt, kan överklagandet ske inom tre månader efter delgivningen av domstols­beslutet.

Ett överklagande som kommit in i tid och som ingivits av en berättigad person brukar innebära att avgörandet i fråga inte vinner laga kraft förrän den högre instansen prövat överklagandet. Ett beslut om interimistiska åtgärder är dock verkställbart (dvs. det måste följas) så snart tidsfristen för att följa det ursprungliga domstolsavgörandet löpt ut. Denna frist börjar löpa i och med delgivningen, men beslutet kan också bli verkställbart direkt i och med delgivningen om det ursprungliga domstolsavgörande inte innebär åläggande av en skyldighet. Domstolen kan fastställa att beslutet om en interimistisk åtgärd ska bli verkställbart först efter det att det vunnit laga kraft, såvida den interimistiska åtgärdens karaktär inte förhindrar detta eller det motverkar syftet med åtgärden.

« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Tjeckien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 20-07-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket