Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Belgien

Senaste uppdatering: 29-03-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Belgien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. De olika åtgärdstyperna 1.
1.1. Säkerhetsåtgärder 1.1.
1.2. Interimistiska åtgärder 1.2.
1.3. Provisorisk verkställighet 1.3.
2. Under vilka omständigheter kan dessa åtgärder vidtas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. Vilka är de grundläggande kraven för att dessa åtgärder ska kunna vidtas? Krävs det att ett ärende är särskilt brådskande för att en viss åtgärd skall kunna vidtas? 2.2.
3. Vad kännetecknar åtgärderna? 3.
3.1. Vilka typer av tillgångar kan omfattas av de olika åtgärderna? 3.1.
3.2. Vad får åtgärderna för effekter? 3.2.
3.3. Är åtgärderna tidsbegränsade? 3.3.
4. Kan besluten om åtgärderna överklagas? 4.

 

1. De olika åtgärdstyperna

Syftet med säkerhetsåtgärder är att skydda rättigheter. I praktiken kan en fordringsägare använda dessa åtgärder för att skydda sig mot risken att gäldenären inte betalar sin skuld.

Om rena säkerhetsåtgärder inte räcker till, kan domstolen besluta om interimistiska åtgärder, som har liknande verkningar som den slutliga domen. I den slutliga domen bekräftas eller hävs sedan dessa interimistiska åtgärder.

Domstolen kan besluta om interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder med avseende på gäldenärens tillgångar. För betalningskrav gäller att gäldenären ansvarar för skulden med all sin lösa (kontanter, möbler, smycken, aktier) och all sin fasta egendom (mark, byggnader, bostad). Fordringsägaren kan även ställa krav på gäldenärens rättigheter (tillgodohavanden, lön).

1.1. Säkerhetsåtgärder
A. Beslagtagande (Bewarend beslag)

En fordringsägare kan i brådskande fall ansöka om att domstolen beslutar om att de av gäldenärens tillgångar som kan tas i förvar beslagtas (art. 1413 Ger.W.). Den betalningsskyldige kan inte längre fritt förfoga över tillgångar som har tagits i beslag på detta sätt. Han kan alltså inte längre sälja, bortskänka eller belåna dessa tillgångar. Att gäldenären inte längre fritt kan förfoga över tillgångarna har enbart relativ betydelse; det är en situation som endast berör fordringsägarens krav. Gäldenären förblir ägare till egendomen och har rätt att nyttja den.

Till börjanTill början

B. Kvarstad (Sekwester)

Kvarstad innebär att den omtvistade egendomen tas i förvar fram till den slutliga domen. (art. 1955 e.v. B.W.). Kvarstad kan avtalas mellan parterna (conventioneel), eller fastställas av domstol (rättslig). I motsats till när egendom tas i beslag enligt ovan, kan även fast egendom beläggas med kvarstad (art. 1959 B.W.).

C. Inventarieförteckning

Syftet med att upprätta en inventarieförteckning eller bouppteckning är att fastställa omfattningen av ett arv, tillgångarna i ett äktenskap eller ett oskiftat dödsbo (art. 1175 Ger.W.) på begäran av borgenärer, makar eller arvingar. Personer som kräver en bouppteckning har rätt att välja en notarie, som skall upprätta den officiella förteckningen över tillgångarna. Om dessa inte kan komma överens är det fredsdomaren (vrederechter) som utser notarien (art. 1178 Ger.W.). Om en tvist uppstår är det fredsdomaren som har behörighet att avgöra tvisten.

D. Försegling

Tillgångar som har tagits i förvar under försegling kan i praktiken inte nyttjas. Om de intressen som ska skyddas är särskilt viktiga, kan borgenärer, makar eller arvingar kräva att tillgångar som ingår i makars giftorättsgods, i ett arv eller i ett oskiftat dödsbo (art. 1148 Ger.W.) tas i förvar under försegling. Det är fredsdomaren som beslutar om försegling. På anmodan av den som har anbringat förseglingen, eller av borgenärer, äkta makar eller arvingar kan fredsdomaren besluta om att bryta förseglingen. Om hävandet av förseglingen överklagas är det åter fredsdomaren som beslutar.

Till börjanTill början

1.2. Interimistiska åtgärder

Interimistiska eller provisoriska åtgärder är åtgärder som kan hävas och som inte är oåterkalleliga. Sådana åtgärder används i interimistiska förfaranden eller när mål prövas i sak.

1.3. Provisorisk verkställighet

Det är möjligt att besluta om provisorisk verkställighet eller tvingande verkställighet av en dom som ännu inte vunnit laga kraft. Med andra ord, om domen fortfarande kan överklagas har den endast relativ laga kraft och kan i princip ännu inte verkställas, vilket kan få negativa följder för den part som gör anspråk på att få motparten att betala sina skulder. I vissa fall kan fordringsägaren ansöka om att domstolen beslutar om provisorisk verkställighet av domen. En form av provisorisk verkställighet är att den betalningsskyldiges tillgångar beslagtas (bewarend beslag).

2. Under vilka omständigheter kan dessa åtgärder vidtas?

2.1. Förfarandet
A. Beslagtagande

En person som har vunnit ett mål, även om domen har meddelats i ett annat land, kan anmoda en kronofogde (gerechtsdeurwaarder) att beslagta tillgångar hos den person som domen avser. Om dom ännu inte har meddelats krävs det ett domstolsbeslut för att tillgångarna ska kunna beslagtas. En skiljedomare (arbiter) kan inte fatta beslut om beslagtagande (art. 1696 Ger.W.).

Talan om beslagtagande väcks inför den domstol som avgör kvarstadsmål (beslagrechter) och behandlas genom ett interimistiskt förfarande (art. 1395 Ger.W.). Delgivningstiden måste vara minst två dagar, men kan förkortas i mycket brådskande fall.

Till börjanTill början

En ensidig talan om beslagtagande ges av en advokat in till domstolen, som har behörighet att fatta beslut om beslagtagandet. Domstolen måste fatta sitt beslut inom åtta dagar. Detta beslut ska av kronofogden delges gäldenären tillsammans med meddelandet om beslagtagande, så att gäldenären får vetskap om beslagtagandet.

Beslutet är provisoriskt verkställbart och har endast relativ laga kraft. Domstolen som avgör kvarstadsmål kan när som helst ändra eller häva beslutet på grundval av förändrade omständigheter. Kronofogdens avgifter regleras genom en kunglig förordning av den 30 november 1976 (B.S., 8 februari 1977).

B. Kvarstad

Vid kvarstad genom överenskommelse (s.k. conventioneel sekwester) räcker det med ett giltigt avtal mellan parterna och det krävs inget domstolsingripande. Om det är fråga om rättslig kvarstad skall beslut däremot meddelas av rätten.

I båda fallen utses en rättslig förvaltare, antingen genom avtal eller av rätten. Denne ska sörja för att de anförtrodda tillgångarna förvaltas på bästa möjliga sätt. Han är skyldig att återställa tillgångarna om kvarstaden hävs. Förvaltaren har rätt till en enligt lag reglerad ersättning (art. 1962, derde lid, B.W.).

C. Interimistiska åtgärder

För interimistiska åtgärder måste alltid en framställan göras inför domstol, antingen i ett interimistiskt förfarande eller i samband med sakprövningen av ett mål. Även en skiljedomare kan besluta om interimistiska åtgärder. (art. 1696 Ger.W.).

Ordföranden för domstolen i första instans fattar preliminärt beslut i alla brådskande fall som inte enligt lag ligger utanför rättens behörighet (art. 584, eerste lid, Ger.W.). Att beslutet är preliminärt innebär att det inte är slutgiltigt och inte har oåterkalleliga följder. Även handelsdomstolens och arbetsdomstolens ordförande kan fatta preliminära beslut i brådskande ärenden som ligger innanför deras behörighetsområde.

Till börjanTill början

Besluten i interimistiska förfaranden får inte vara till nackdel för själva saken (bodemgeschil), vilket innebär att beslutet endast har relativ laga kraft. Den domstol som dömer i målet får inte vara bunden av det, så den domstol som fattar beslut i brådskande ärenden kan endast fatta beslut om interimistiska åtgärder.

Ordföranden för domstolen i första instans har således t.ex. i ett skilsmässoförfarande befogenhet att fatta beslut om interimistiska åtgärder i fråga om personen, tillgångarna och underhåll till makar och barn. (art. 1280, eerste lid, Ger.W.).

Motparten underrättas formellt av kronofogden om vilka åtgärder som fastställts och åläggs, om nödvändigt med hjälp av polis eller vid vite, att rätta sig efter detta. Kronofogdens taxa är fastställd i en kunglig förordning av den 30 november 1976 (B.S., 8 februari 1977).

I en dom i första instans kan domstolen fatta beslut om interimistiska åtgärder för återstoden av den tid som gifta eller partnerskapsregistrerade personer lever tillsammans om det inte längre råder enighet mellan parterna om t.ex. den gemensamma bostaden och barnens personer och egendom. Dessa åtgärder är endast preliminära och upphör när parterna inte längre lever tillsammans. De kan inte utgöra grund för en skilsmässa. En eventuell slutgiltig äktenskapsskillnad måste ske genom domstolen i första instans.

D. Provisorisk verkställighet

En dom är en exekutionstitel. Så länge domen inte har laga kraft kan den inte verkställas. Verkställigheten uppskjuts så länge domen kan överklagas men inte när det är fråga om kassationsbesvär. (art. 1397 Ger.W.).

Till börjanTill början

Domstolen som meddelar den slutgiltiga domen kan tillåta provisorisk verkställighet av domen, utom i de fall då lagen förbjuder detta. Dessa fall omfattar skilsmässa, separation, invändningar mot ingående av äktenskap och annullering av äktenskap. Inte heller ett beslut om ett betalningskrav på ett fast belopp under 1 860 euro kan omfattas av provisorisk verkställighet. (art. 1399 Ger.W.).

Om den provisoriska verkställigheten kan genomföras sker detta på kärandens risk. Domstolen har möjlighet att förena verkställigheten med villkor och kräva att fordringsägaren ställer säkerhet (art. 1400 lid 1 Ger.W.). Käranden kan genomföra verkställandet, men måste betala in ett belopp till “Deposito- en Consignatiekas” eller ställa en bankgaranti, eftersom det är möjligt att domen ändras i en högre instans och att svaranden i så fall kan tilldömas skadestånd.

2.2. Vilka är de grundläggande kraven för att dessa åtgärder ska kunna vidtas? Krävs det att ett ärende är särskilt brådskande för att en viss åtgärd skall kunna vidtas?
A. Beslagtagande

Beslut om beslagtagande kan endast fattas i brådskande fall och på villkor att kravet är oomtvistat och fastställt samt skulden har förfallit till betalning.

Akut eller brådskande omständigheter råder när den betalningsskyldiges solvens är i fara, så att det finns risk för att borgenärer inte kan få täckning för sina krav genom den betalningsskyldiges tillgångar. Beslagtagande kan inte användas enbart som påtryckningsmedel, men kan även vara motiverat så snart den betalningsskyldiges finansiella situation ur objektiv synvinkel är hotad. Det måste finnas ett visst mått av brådska såväl vid tiden för beslutet om beslagtagandet som vid den tidpunkt då domstolen ska fatta slutgiltigt beslut i beslagsärendet.

Till börjanTill början

Betalningskravet från käranden måste vara oomtvistat, vilket innebär att det är tillräckligt välgrundat och att det inte finns några rimliga skäl att ifrågasätta det. Kravet måste även vara fastställt. Det ska vara på ett bestämt belopp eller det ska åtminstone vara möjligt att fastställa beloppet genom en preliminär beräkning. Om skuldens exakta belopp ännu inte är fastställt, är det den domstol som fattar beslut om beslagtagandet som ska beräkna det. Slutligen ska skulden vara förfallen, borgenären ska ha rätt att kräva att den betalas. Genom Art. 1415 Ger.W. specificeras detta villkor, så att även betalningskrav på periodiska intäkter (underhåll, hyra, ränta) och t.o.m. villkorliga och eventuella krav kan omfattas av beslagtagande.

B. Kvarstad

Beslut om kvarstad kan meddelas av rätten avseende lös egendom som har beslagtagits av en fordringsägare, avseende fast och lös egendom för vilken ägandet är omtvistat eller besittningen är omtvistad mellan två eller fler personer och avseende föremål som har erbjudits av den betalningsskyldige som betalning för skulden genom kvittning (art. 1961 B.W.). Detta innebär i allmänhet att omständigheterna i ett mål motiverar att egendom tas i förvar av säkerhets skäl för att status quo ska kunna upprätthållas i väntan på att en tvist avgörs. Det krävs inte att fallet är brådskande. Domstolarna ska dock använda denna åtgärd med försiktighet, som en allvarlig åtgärd som kan vidtas undantagsvis när det finns tillräckligt starka skäl.

C. Interimistiska åtgärder

Ett mål kan endast handläggas genom ett interimistiskt förfarande när det är så brådskande att käranden, om ingen omedelbar lösning hittas, kommer att lida en betydande förlust eller andra allvarliga men. Brådska är således ett grundläggande krav för att ett interimistiskt förfarande ska kunna tillämpas.

Till börjanTill början

Interimistiska åtgärder i mål som prövas i sak måste också ha akut karaktär. Man talar därför om att man kan göra en framställan till fredsdomaren om ”brådskande interimistiska åtgärder”.

D. Provisorisk verkställighet

Kriteriet för domstolarna när de ska fatta beslut om huruvida provisorisk verkställighet ska förordnas är vilka risker käranden kan utsättas för om domens verkställighet fördröjs i onödan eller förhindras av motparten. Om motparten överklagar domen enbart i syfte att förhindra verkställighet utgör detta tillräcklig grund att begära provisorisk verkställighet av domen hos den domstol som meddelade den ursprungliga domen. För vissa typer av mål är dock provisorisk verkställighet utesluten (se ovan).

3. Vad kännetecknar åtgärderna?

3.1. Vilka typer av tillgångar kan omfattas av de olika åtgärderna?
A. Beslagtagande

Alla typer av egendom (lös, fast, immateriell) kan beslagtas. Det finns dock vissa typer av tillgångar som inte (eller endast delvis) kan beslagtas. Vad som inte kan beslagtas är fastställt i lag, antingen på grund av tillgångarnas natur eller på grund av förhållandet mellan tillgångarna och den betalningsskyldige.

Vilka tillgångar som inte kan beslagtas anges i 1408 Ger.W. Sammanfattningsvis rör det sig om absolut nödvändiga föremål, föremål som behövs för att den betalningsskyldige eller hans barn ska kunna fortsätta att studera eller arbeta, föremål som behövs för religiösa ändamål, mat och bränsle. I art. 1410, § 2, Ger.W. anges vilka penningbelopp som är undantagna från beslag. Dessa inbegriper bl.a. barnbidrag och existensminimum.

Till börjanTill början

Lön och liknande inkomster kan endast delvis beslagtas. Vilka summor som kan beslagtas anges i artikel 1409, § 2, Ger.W., och de anpassas från år till år genom en kunglig förordning på grundval av konsumentprisindex. Genom 1410, § 2, Ger.W. utökas räckvidden av denna anpassning av undantagna belopp till att även omfatta andra inkomstkällor, som underhåll, pensioner och ersättning för arbetslöshet, olyckshändelser på arbetsplatsen och invaliditet.

Tillgångar som kan beslagtas tas av en kronofogde upp i en officiell förteckning i syfte att senare eventuellt säljas, såvida inte det träffas en överenskommelse med fordringsägaren, med kronofogden som mellanhand. Det är straffbart att göra sig av med egendom som har registrerats av kronofogden.

B. Kvarstad
Beslut om kvarstad kan meddelas av rätten avseende lös egendom som har beslagtagits av en fordringsägare, avseende fast och lös egendom för vilken ägandet är omtvistat eller besittningen är omtvistad mellan två eller fler personer och avseende föremål som har erbjudits av den betalningsskyldige som betalning för skulden (art. 1961 B.W.).
C. Interimistiska åtgärder

Alla typer av tillgångar kan beslagtas inom ramen för interimistiska förfaranden. Ordföranden för domstolen i första instans är behörig för alla civilrättsliga tvister. Arbetsrättsliga och handelsrättsliga tvister måste framställas inför arbetsdomstol respektive handelsdomstol.

Fredsdomaren kan fatta beslut om brådskande interimistiska åtgärder för återstoden av den tid som gifta eller partnerskapsregistrerade personer lever tillsammans om det inte längre råder enighet mellan parterna om t.ex. den gemensamma bostaden och barnens personer och egendom. Detta är endast tillämpligt på gifta par, (art. 223, eerste lid, B.W.) och personer som har registrerat partnerskap (art. 1479, eerste lid, B.W.), men inte för samboförhållanden.

Till börjanTill början

D. Provisorisk verkställighet

En domstol som meddelar en slutgiltig dom kan i princip alltid ge tillstånd till provisorisk verkställighet av domen, utom i de fall som är specificerade i lag (art. 1398 Ger.W.). Dessa fall omfattar skilsmässa, separation, invändningar mot ingående av äktenskap och annullering av äktenskap. Inte heller ett beslut om ett betalningskrav på ett fast belopp under 1 860 euro kan omfattas av provisorisk verkställighet. (art. 1399 Ger.W.).

3.2. Vad får åtgärderna för effekter?
A. Beslagtagande

Ägaren till de beslagtagna tillgångarna förlorar inte ägande- och nyttjanderätten (användning, uthyrning, avkastning, inkomster osv.) till tillgångarna. Han får däremot inte avlägsna eller belåna dem. Denna inskränkning i bruksrätten innebär att alla handlingar som de beslagtagna tillgångarnas ägare genomför i strid med denna begränsade bruksrätt visserligen är giltiga, men de kan inte göras gällande gentemot den som har beslagtagit tillgångarna. Denne kan således bortse från dessa handlingar och förfara som om de inte hade ägt rum.

B. Kvarstad

Kvarstad innebär, i likhet med normalt beslagtagande, att den fysiska besittningen av tillgångarna övergår till den som tar egendomen i förvar. Denne får endast vidta bevarande åtgärder.

C. Interimistiska åtgärder

Ej tillämpligt.

D. Provisorisk verkställighet

Effekten av provisorisk verkställighet är att en dom som fortfarande kan överklagas ändå kan verkställas. Käranden bär risken för detta (se ovan).

3.3. Är åtgärderna tidsbegränsade?
A. Beslagtagning

Beslagtagning är i princip tidsbegränsad till tre år. Domstolen kan fastställa en kortare tidsperiod. Beslutet kan förnyas så länge den ursprungliga tidsfristen inte har löpt ut. Förlängning, som i praktiken innebär en förlängning av en befintlig tidsfrist, beslutas när det finns goda grunder för detta och om det fortfarande råder brådskande omständigheter.

Till börjanTill början

B. Kvarstad

Lagen föreskriver ingen tidsfrist för hur länge ett beslut om kvarstad kan gälla. Åtgärden hävs när risken för att tillgångarna inte skall förbli orörda är eliminerad och en slutlig uppgörelse inte längre är äventyrad.

C. Interimistiska åtgärder

Det finns ingen rättsligt fastställd tidsfrist för interimistiska åtgärders giltighetstid. Slutgiltig dom i målet kan bekräfta eller häva åtgärderna.

Brådskande interimistiska åtgärder som beslutats av fredsdomaren upphör att gälla när skilsmässoförfarandet inleds. Då är det däremot domstolen i första instans som är behörig, och framställan om interimistiska åtgärder kan göras inför dennas ordförande.

D. Provisorisk verkställighet

Ej tillämpligt.

4. Kan besluten om åtgärderna överklagas?

A. Beslagtagande

Om domstolen nekar ett beslagtagande, kan käranden överklaga beslutet inom en månad från delgivningsdatum (art. 1419, eerste lid, Ger.W. en 1031 Ger.W.). Ärendet behandlas som inför den ursprungliga domstolen och domen går vidare till kammaren (raadkamer). Om beslagtagande beslutas efter överklagande måste den person vars egendom ska beslagtas och som vill yttra sig mot detta väcka talan mot domen inför appellationsdomstol i egenskap av tredje man.

Om domstolen bifaller en begäran om beslagtagande kan den person vars egendom ska beslagtas och eventuella andra berörda parter väcka talan i egenskap av tredje man (art. 1419 Ger.W.). Detta överklagande måste göras inom en månad från domens delgivningsdatum inför den domstol där den ursprungliga domen meddelades (art. 1125 Ger.W.). Denna talan i egenskap av tredjeman har ingen uppskjutande verkan såvida inte den domstol som fattar beslut i målet går med på att uppskjuta verkställigheten.

B. Kvarstad

Inte tillämpligt när det är fråga om kvarstad genom avtal mellan parterna.

Beslut om kvarstad som meddelas av rätten kan överklagas enligt de förfaranden som anges i civillagen.

C. Interimistiska åtgärder

En part som har fått ett beslut emot sig i ett interimistiskt förfarande har möjlighet att överklaga beslutet eller att väcka talan i egenskap av tredje man. Talan mot beslut som har fattats av ordföranden för en domstol i första instans eller handelsrätten ska väckas inför överdomstolen. Talan mot beslut som har fattats av ordföranden för arbetsdomstolen ska väckas inför arbetsdomstolen.

Tidsfristen för att överklaga eller väcka talan är en månad från delgivningsdatum i förfaranden som inleds genom kallelse till en domstolsförhandling eller frivillig inställelse och en månad från delgivning av domen genom en rättslig skrivelse i förfaranden som inleddes genom ensidig ansökan.

D. Provisorisk verkställighet

Det går inte att överklaga ett beslut om provisorisk verkställighet. Appellationsdomstolen har ingen behörighet att förbjuda eller skjuta upp ett beslut om provisorisk verkställighet (art. 1402 Ger.W.).

« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Belgien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 29-03-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket