Europeiska Kommissionen > ERN > Upptagande av bevisning och bevisföring > Slovakien

Senaste uppdatering: 21-05-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Upptagande av bevisning och bevisföring - Slovakien

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Bevisbörda I.
1.
a) Vilka är reglerna om bevisbörda? a)
b) Finns det undantag från bevisbördereglerna? Om ja, i vilka fall? Är det i sådana fall möjligt att komma med motbevisning? b)
2. Hur övertygande måste bevisningen vara för att läggas till grund för en dom? 2.
II. Bevisupptagning II.
3. Måste en part begära att bevisning tas upp eller kan domstolen ibland ta initiativ till bevisupptagning? 3.
4.
a) Vilka är de följande stegen, om en parts begäran om bevisupptagning tillmötesgås? a)
b) I vilka fall kan domstolen avslå en parts begäran om bevisupptagning? b)
5.
a) Vilka olika bevismedel finns det? a)
b) Vad är det för skillnad mellan att höra ett vittne och att höra en expert, eller mellan att förete skriftlig bevisning och att förete en expertrapport eller ett expertutlåtande? b)
c) Har vissa bevismedel större bevisvärde än andra? c)
d) Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet? d)
6.
a) Är personer skyldiga att vittna? a)
b) Vilka är undantagna från vittnesplikten? b)
c) Kan en person som vägrar att vittna straffas eller tvingas att avge vittnesmål? c)
d) Finns det personer som inte får höras som vittnen? d)
7. Vad är domstolens och parternas respektive roller vid vittnesförhör? När får ett vittne höras med nya tekniska hjälpmedel, exempelvis TV eller videokonferens? 7.
III. Bevisvärdering III.
8. Om en part har skaffat fram bevisning på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen? 8.
9. Kan en partsutsaga användas som bevisning? 9.

 

I. Bevisbörda

1.

a) Vilka är reglerna om bevisbörda?

Reglerna för domstolars upptagande av bevisning i domstolsförhandling anges i artikel 48.2 i författningen.

Vid behov kan annan domstol anmodas att uppta bevisning eller också kan bevisning upptas utanför förhandlingarna. Parterna i målet har rätt att närvara i sådana fall.

Parterna ska ange vilken bevisning de vill anföra för att styrka sina påståenden. Domstolen avgör vilken bevisning som ska upptas.

Undantagsvis kan domstolen också uppta annan bevisning än den parterna förebringar, om det är avgörande för beslut i ärendet.

Domstolen kan besluta att upptagen bevisning ska kompletteras eller läggas fram på nytt.

b) Finns det undantag från bevisbördereglerna? Om ja, i vilka fall? Är det i sådana fall möjligt att komma med motbevisning?

Undantag från upptagande av bevisning i domstolsförhandling föreligger, om villkoren uppfylls för avgörande utan muntlig förhandling. Sådana undantag föreligger vid utfärdande av betalningsförelägganden, kungörande av arvsskifte enligt § 175zca i civilprocesslagen respektive avgöranden enligt § 115a i civilprocesslagen. I det senare fallet krävs att detta inte ska strida mot allmänintresset, att ett avgörande helt kan grundas på av parterna framlagd skriftlig bevisning och att parterna samtycker till ett sådant förfarande eller uttryckligen avstått från offentlig förhandling. Ett ytterligare undantag föreligger vid avgöranden enligt § 153a i civilprocesslagen. Här krävs att svaranden under förfarandet inför domstolen går med på yrkandet i stämningen eller erkänner dettas grund eller att käranden inför domstolen återkallar sitt yrkande. Undantag föreligger också vid alla avgöranden i ärendet enligt § 214.2 i civilprocesslagen dvs.

Till börjanTill början

  • om ett överklagande avvisas enligt § 218,
  • om förfarandet avslutas eller avbryts,
  • om ett avgörande överklagas,
  • vid avgöranden om rättskapacitet, vid beslut om intagning eller kvarhållande på vårdinstitution eller vid dödförklaring,
  • om ett avgörande upphävs enligt § 221.1,
  • om ett överklagande endast avser rättegångskostnader, anknutna fordringar eller fordringars förfallodag eller ett interimistiskt beslut om verkställande av dom,
  • om ett överklagande endast avser ett avgörande om underhåll för underårigt barn.

2. Hur övertygande måste bevisningen vara för att läggas till grund för en dom?

Vid bevisvärderingen är domstolen i princip inte begränsad av rättsregler för bedömning av bevisningens sanningshalt. Den tillämpar alltså principen om fri bevisvärdering. Bara undantagsvis anges i lagen vissa begränsningar för domstolens bevisvärdering. Exempelvis kan enligt § 133 i civillagen domstolen, när bevisbördan för en viss omständighet enligt lag kan kastas om, utgå från att något är bevisat så länge inte motsatsen framkommit under förfarandet.

Handlingar som behörigen utfärdats av Slovakiens domstolar eller andra statliga organ, eller handlingar som enligt särskilda regler anses offentliga, anses enligt § 134 i civillagen avse det utfärdande organets stadgande eller meddelande. Om inte motsatsen bevisas, anses de också styrka att det som där anges eller bekräftas är riktigt.

En domstol är bunden av författningsdomstolens beslut om huruvida en viss rättsregel strider mot författningen, övrig lagstiftning eller internationella överenskommelser som Slovakien ingått. När det gäller mänskliga fri- och rättigheter är en domstol också bunden av författningsdomstolens och Europadomstolens domar. Vidare är en domstol också bunden av behöriga organs avgöranden om brott, överträdelser eller andra förseelser inom offentlig förvaltning som beivras enligt särskilda föreskrifter. Däremot är en domstol inte bunden av beslut i snabbförfaranden.

Till börjanTill början

Vidare kan en domstol själv besluta i frågor där annat organ är behörigt. Om emellertid ett behörigt organ beslutat i frågan, utgår domstolen från detta beslut.

II. Bevisupptagning

3. Måste en part begära att bevisning tas upp eller kan domstolen ibland ta initiativ till bevisupptagning?

Parterna ska styrka sina påståenden med bevisning. Domstolen avgör vilken bevisning som ska upptas.

Undantagsvis kan domstolen också uppta annan bevisning, om parterna hävdar att det är avgörande för beslut i ärendet. Den kan också besluta att bevisupptagning ska kompletteras eller läggas fram på nytt.

4.

a) Vilka är de följande stegen, om en parts begäran om bevisupptagning tillmötesgås?

Domstolen upptar bevisning under förhandlingar, om villkoren inte är uppfyllda för avgörande utan muntliga förhandlingar.

Parterna har rätt att yttra sig om föreslagen bevisning och om all bevisning som upptagits.

b) I vilka fall kan domstolen avslå en parts begäran om bevisupptagning?

Domstolen ska självständigt bedöma bevisningen och då både se till enskilda bevis och bevisningen som helhet. Samtidigt ska den noga beakta allt som framkommit vid förfarandet, inbegripet vad parterna anfört.

När en appelationsdomstol inte binds av ett sakförhållande som domstolen i första instans konstaterat, finns det för appelationsdomstolen och högre appelationsdomstol vissa begränsningar för denna självständiga bedömning av bevisning. Den kan visserligen dra en annan slutsats om sakförhållandet men får inte avvika från den bedömning av den konkreta bevisningen som domstolen i första instans gjort. Bara om en appelationsdomstol på nytt upptar bevisning, får den göra en annan bedömning av den bevisning som domstolen i första instans upptagit. Till skillnad från en domstol i första instans får dock en appelationsdomstol göra en annan bedömning av sådan bevisning som en domstol i första instans låtit en anmodad domstol ta upp.

Till börjanTill början

5.

a) Vilka olika bevismedel finns det?

Alla sätt att fastställa ett sakförhållande kan användas som bevisändamål. Hit hör framför allt vittnesförhör, sakkunnigutlåtanden, myndigheters samt fysiska och juridiska personers redogörelser och uttalanden, handlingar, besiktningar och partsförhör. Är ett sätt för bevisupptagning inte rättsligt reglerat, beslutar domstolen hur den ska utföras.

b) Vad är det för skillnad mellan att höra ett vittne och att höra en expert, eller mellan att förete skriftlig bevisning och att förete en expertrapport eller ett expertutlåtande?

Ett vittne är en från domstolen och parterna självständig person som förmedlar sina sinnesintryck av sakförhållanden. Endast fysiska personer kan vara vittnen.

I civilrättsliga ärenden krävs ofta sakkunnigutlåtanden som tjänar som bevisgrund för avgörande i ärendet. Om avgörandet i ett ärende beror av en bedömning av sakförhållanden som kräver sakkunskap, utser domstolen en sakkunnig efter att parterna hörts. I sådana fall måste domstolen utse en sakkunnig, även om domaren har tillräckliga sakkunskaper för att kunna bedöma sakfrågan. Sådana sakkunskaper kan inte ersätta en extern sakkunnigs objektiva rön.

Domstolens huvuduppgift är att ställa rätt frågor till den sakkunnige. Den ska bara ställa sakliga frågor och undvika frågor som berör den rättsliga bedömningen av föremålet för sakkunnigutlåtandet.

Sakkunnigutlåtandet kan lämnas för bedömning till annan sakkunnig, vetenskaplig eller annan institution. Uppgiften är då närmast att bedöma det lämnade sakkunnigutlåtandet. Detta kallas ibland för kontrollutlåtande.

Till börjanTill början

Domstolen bedömer sakkunnigutlåtanden som all annan bevisning. Sakkunnigutlåtandet ska ha en sådan form att dess innehåll kan granskas och metoderna bedömas.

c) Har vissa bevismedel större bevisvärde än andra?

Domstolen gör en bedömning av den upptagna bevisningens tillförlitlighet och sanningsenlighet. Den är här inte begränsad av bestämmelser om hur olika bevisning ska bedömas. Principen är att den ska göra en fri bevisvärdering. Bedömningen är dock inte godtycklig, eftersom domstolen ska utgå från allt som framkommit i ärendet. Domstolen ska respektera dessa omständigheter och klargöra deras inbördes samband. Den är därvid inte bunden av någon prioritetsordning och beviskraften hos enskilda bevis.

d) Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet?

I särskilda typer av ärenden är en domstol skyldig att uppta mer bevisning om sakförhållandet än parterna yrkar på. Sådana ärenden kan en domstol inleda utan stämning, exempelvis ärenden om tillåtelse att ingå äktenskap, ärenden om föräldraskap och adoption, ärenden om handelsregistret och vissa frågor rörande handelsbolag och kooperativ.

6.

a) Är personer skyldiga att vittna?

Om en domstol kallar en fysisk person att vittna, är denne skyldig att infinna sig enligt § 126.1 i civilprocesslagen. Ett vittne ska tala sanning och inte förtiga något.

Till börjanTill början

b) Vilka är undantagna från vittnesplikten?

En person får vägra att vittna, om denne genom att avge vittnesmål skulle utsätta sig själv eller närstående personer för åtalsrisk. Domstolen avgör om sådan vägran är befogad. Undantagna från vittnesplikten är också själasörjare som skulle bryta mot sin tystnadsplikt om de lämnade ut uppgifter som anförtrotts dem muntligt eller skriftligt.

c) Kan en person som vägrar att vittna straffas eller tvingas att avge vittnesmål?

Domstolen beslutar om vägran att vittna är befogad. Sådant beslut kan inte överklagas. Om ett vittne vägrar att vittna trots domstolsbeslut, kan enligt § 53 i civilprocesslagen böter fastställas på upp till 25 000 SKK.

Vid upprepat grovt försenande av ärendet kan domstolen fastställa böter på upp till 25 000 SKK.

d) Finns det personer som inte får höras som vittnen?

Företrädare för organisationer som är part i ett tvistemål ska alltid höras som part och inte som vittne.

7. Vad är domstolens och parternas respektive roller vid vittnesförhör? När får ett vittne höras med nya tekniska hjälpmedel, exempelvis TV eller videokonferens?

En domstol ska inledningsvis kontrollera vittnets identitet och vilka omständigheter som kan påverka vittnets tillförlitlighet. Därefter ska domstolen uppmana vittnet att tala sanning, upplysa om rättigheter och skyldigheter och om de rättsliga konsekvenserna av falskt vittnesmål.

Till börjanTill början

Domaren ska sedan uppmana vittnet att sammanhängande återge allt som denne vet om det som vittnesmålet avser. Domaren ställer sedan frågor, om detta behövs för komplettering och klargörande av vittnesmålet. Även parter och sakkunniga kan ställa frågor, om domaren så tillåter. Även eventuella biträdande domare kan ställa frågor.

Det är inte är tillåtet att ställa ledande frågor i samband med vittnesförhöret. Domaren kan avvisa parters och sakkunnigas ledande eller ovidkommande frågor. Ett sådant beslut är muntligt och kan inte överklagas. Det protokollförs dock.

I den slovakiska civilprocesslagen finns inte några bestämmelser om att vittnen kan höras med nya tekniska hjälpmedel, exempelvis TV eller videokonferens.

III. Bevisvärdering

8. Om en part har skaffat fram bevisning på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen?

Som tidigare sagts är domstolen inte begränsad av rättsliga föreskrifter om hur olika bevisning ska bedömas. Principen är att den ska göra en självständig bedömning av bevisningen.

9. Kan en partsutsaga användas som bevisning?

Domstolen ska inte utgå från beteckningar utan alltid från innehållet i parters, deras ombuds och andra deltagares utsagor. Det ställs inga formella krav på parternas utsagor. I princip kan parterna fritt välja formerna för rättshandlingen. En skriftlig eller muntlig viljeförklaring till protokollet har samma rättsverkan, men ska alltid vara uttrycklig eller utesluta tvivel på dess verkliga avsikt.

« Upptagande av bevisning och bevisföring - Allmän information | Slovakien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 21-05-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket