Europeiska Kommissionen > ERN > Upptagande av bevisning och bevisföring > Rumänien

Senaste uppdatering: 15-01-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Upptagande av bevisning och bevisföring - Rumänien

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Bevisbörda I.
1.
a) Vem ska bevisa vad (vem har bevisbördan)? a)
b) Undantag från kravet på bevisning b)
2. Vilka krav ställs på bevisningens styrka (beviskravet)? 2.
II. Bevisupptagning II.
3. Bevisning som domstolen tar upp utan begäran av part 3.
4.
a) Hur förs bevisningen in i målet? a)
b) I vilka fall kan rätten avvisa bevisningen? b)
5.
a) Vilka är de olika bevismedlen? a)
b) Skillnader mellan vittne/sakkunnig resp. skriftlig bevisning/sakkunnigutlåtanden b)
c) Har vissa bevis högre bevisvärde än andra? c)
d) Finns det regler som anger att vissa omständigheter kräver vissa typer av bevis? d)
6.
a) Är personer skyldiga att vittna? a)
b) Vilka är undantagen från vittnesplikten? b)
c) Vilka påföljder finns mot någon som vägrar vittna? c)
d) Personer som inte får vittna d)
7. Hur går vittnesförhöret till? Kan vittnesmål avläggas genom videokonferens? 7.
III. Bevisvärdering III.
8. Får bevisning som åtkommits på ett lagstridigt sätt åberopas som bevis? 8.
9. Förhör med parter 9.

 

I. Bevisbörda

Huvudsaklig lagstiftning i ämnet:

Civillagen, civilprocesslagen, affärslagstiftningen, lag nr 189/2003 om internationell rättshjälp i civila och affärsmässiga frågor, lag nr 105/1992 om hantering av frågor inom ramen för internationell privaträtt

1.

a) Vem ska bevisa vad (vem har bevisbördan)?

Käranden måste förebringa bevisning. Om svaranden invänder mot kärandens anspråk har svaranden bevisbördan. Vid presumtioner förflyttas bevisbördan från den person till förmån för vilken dessa har gjorts till den motsatta parten.

b) Undantag från kravet på bevisning

Lagstadgade presumtioner fastställs av lagen. Absoluta presumtioner får endast motbevisas genom vittnesmål, och ibland inte i ens i denna form. Det finns också en mellanliggande eller blandad kategori av lagstadgade presumtioner som karakteriseras av att de kan vederläggas genom motbevisning, dock endast genom vissa typer av bevis, under vissa omständigheter och av vissa personer. Bevis om motsatsen tillåts mot villkorliga lagstadgade presumtioner.

Notoriska fakta (där bevisen grundas på notoriska fakta) och innehållet i lagar, oberoende av form, behöver inte bevisas. Det antas att alla medborgare känner till dem.

När det gäller handlingar som utarbetats av notarius publicus fordras det inte att någon som åberopar dem uppvisar några bevis eftersom de är framställda i enlighet med lagen av en tjänsteman som är bemyndigad att verka på den plats där handlingen framställdes. De flesta handlingar utarbetas på notariebyråer eller är rättsliga avgöranden, akter som registreras i folkbokföringsregistret eller handlingar som utfärdas av statliga förvaltningsorgan etc.

Till börjanTill början

2. Vilka krav ställs på bevisningens styrka (beviskravet)?

Bevisen får inte användas om de inte uppfyller vissa villkor avseende laglighet, trovärdighet, relevans och användbarhet. Den första regeln för bevisföring är att bevisen ska upptas innan huvudförhandlingarna inleds, och den andra regeln är att bevis och motbevis när så är möjligt ska förebringas samtidigt.

II. Bevisupptagning

3. Bevisning som domstolen tar upp utan begäran av part

Följande bevis kan upptas på parternas begäran: sakkunnigutlåtanden, vittnesmål på kärandens begäran i samband med stämningsansökan och på svarandens begäran i samband med svaromålet eller senast på rättegångens första dag, Vittnesmål efter kallelse till förhör på begäran av den part som önskar erhålla ett erkännande från den motsatta parten, erkännande (genom vittnesmål eller kallelse till förhör).

Domstolen kan begära sakkunnigutlåtanden, syn, vittnesbevisning, vittnesmål vid förhör etc.

Civilprocesslagen innehåller bestämmelser om situationer då en part, som anför ett dokument som bevisning, inte innehar dokumentet i fråga, situationer då dokumentet innehas av den motsatta parten och situationer då dokumentet innehas av en myndighet eller en tredje part.

4.

a) Hur förs bevisningen in i målet?

Domstolen yttrar sig om de bevis som parterna åberopar efter att ha granskat deras godtagbarhet. Den kan inte godta bevis innan parterna fått ta del av dessa.

Till börjanTill början

Den första regeln för bevisföring är att bevisen ska upptas innan huvudförhandlingarna inleds, och den andra regeln är att bevis och motbevis när så är möjligt ska förebringas samtidigt.

Bevissäkring är ett kontradiktoriskt förfarande där bevis läggs fram och bevaras om det finns en fara för att de kan försvinna eller att problem kan uppstå i samband med handhavandet av bevisningen. Det grundläggande kriteriet för begäran om att säkra bevis är att det finns ett akut behov. Begäran behandlas av den domstol i vars jurisdiktion föremålet för undersökningen finns eller där vittnet är bosatt.

b) I vilka fall kan rätten avvisa bevisningen?

Bevisen läggs fram av käranden i samband med stämningsansökan och av svaranden i samband med svaromålet eller senast på rättegångens första dag. Bevisning som inte läggs fram i enlighet med dessa villkor får inte åberopas i rättegången. Detta gäller dock inte i vissa särskilda situationer där bevis som inte lagts fram vid målets inledning kan läggas fram senare.

Lagen innehåller inga bestämmelser om andra sätt att bevisa rättshandlingar och fakta. Å andra sidan finns det dock vissa begränsningar i användningen av viss bevisning (t.ex. bevis för rättshandlingar genom vittnesmål, förbud av muntligt förhör för att fastlägga motivet för en skilsmässa).

Bevis som är trovärdiga, relevanta och avgörande kan godkännas om de leder till att rättegången slutförs.

5.

a) Vilka är de olika bevismedlen?

Följande bevismedel finns: Skriftlig bevisning, vittnesmål, presumtioner, vittnesförhör, syn, sakkunnigutlåtande.

Till börjanTill början

b) Skillnader mellan vittne/sakkunnig resp. skriftlig bevisning/sakkunnigutlåtanden

Vanligen föreslås vittnena omedelbart av parterna, av käranden i stämningsansökan och av svaranden i svaromålet eller senast på rättegångens första dag. Underlåtelse att lämna in bevis på dessa villkor leder till att parten förlorar rätten att lämna in bevis under rättegången, med undantag för vissa särskilt angivna fall. I syfte att få fram sanningen kan domstolen höra vittnesmål även om parterna motsätter sig detta. Alla rättshandlingar vars föremål har ett värde som överstiger 250 RON kan endast bevisas genom ett dokument utarbetat av notarius publicus eller genom en undertecknad handling. Vittnesmål får inte användas för att bevisa eller motbevisa innehållet i en skriftlig handling. Denna restriktion gäller endast skriftliga handlingar som upprättats före det rättsliga förfarandet. Det finns flera viktiga undantag från dessa två restriktiva bestämmelser avseende vittnesmåls tillåtlighet: vittnesmål är ogiltiga om ett skriftligt bevisförfarande har inletts och om svaranden inte kan förete skriftliga bevis avseende skulden eller bevara redan upptagna bevis.

När domstolen, för att fastställa vissa fakta, finner det nödvändigt att inhämta sakkunnigutlåtanden, utser den, på parternas begäran eller på eget initiativ, en eller tre experter, fastställer vad de ska utlåta sig om och den tidsfrist inom vilken de ska lämna sina utlåtanden.

Bevis läggs fram i domstolen om inget annat föreskrivs av lagen. Om bevis ska förebringas på annat ställe ska det göras genom delegering vid en domstol på samma nivå eller, om det inte finns någon domstol på samma nivå på orten i fråga, på lägre nivå. Om det tillåts med avseende på bevistypen och om parterna samtycker kan den domstol där beviset läggs fram undantas från att behöva kalla parterna.

Till börjanTill början

c) Har vissa bevis högre bevisvärde än andra?

Handlingar som har utarbetats av notarius publicus godtas ofta av parterna tack vare de fördelar som de ger, däribland att de kan antas vara sanna, vilket gör att den person som åberopar skriftliga bevis som utarbetats av notarius publicus inte behöver lägga fram bevis. Datumet för det skriftliga bevisets som godkänts av notarius publicus utgör bevis om det inte bevisas att detta är falskt. Skriftliga bevis som är godkända av notarius publicus och som fastställer skuld fungerar som en exekutionstitel och kan verkställas utan domstolsavgörande. Rättsliga handlingar vars föremål har ett värde högre än 250 RON ska, även om de lämnas in frivilligt, vara utarbetade av notarius publicus eller vara undertecknade. Vittnesmål mot eller om innehållet i handlingen eller om något som det hävdas har sagts före, under eller efter utarbetandet av handlingen kan inte godkännas även om värdet inte överstiger 250 RON.

d) Finns det regler som anger att vissa omständigheter kräver vissa typer av bevis?

Rättshandlingar som gäller ett värde högre än 250 RON ska, även om de lämnas in frivilligt, vara utarbetade av notarius publicus eller vara underskrivna. Denna begränsning gäller inte materiella fakta. Sådana omständigheter kan bevisas av de direkt berörda parterna och av tredje parter genom användning av alla typer av bevis. Det finns emellertid också materiella fakta som i princip inte kan bevisas genom vittnesmål, så som födsel och dödsfall eller omständigheter rörande varor som makar köper in gemensamt.

Till börjanTill början

Vittnesmål om innehållet i ett skriftligt handling kan inte godkännas. Denna restriktion gäller endast skriftliga bevis som har upprättats före det rättsliga förfarandet. Art. 1197 och 1198 i civillagen innehåller följande viktiga undantag från dessa två restriktiva bestämmelser avseende vittnesmåls tillåtlighet:

  • Vittnesmål kan inte användas när förfarandet med skriftliga bevis har inletts.
  • Borgenären har inte kunnat införskaffa skriftliga bevis på sitt anspråk eller bevara redan erhållna bevis.

Enligt lagen måste dokumenten vara utarbetade av notarius publicus för att de ska kunna gälla som bevis för en rättshandling. Detta gäller gåvor, vanliga hypotekslån och dokument avseende markägande.

Det finns vissa undantag från den allmänna regeln om att dokument med underskrift av privatperson är giltiga om ett villkor är uppfyllt, dvs. att de är undertecknade av den part som påtagit sig en förpliktelse, i så måtto att andra kriterier också måste uppfyllas. Ett första undantag rör ömsesidigt förpliktande avtal, som enligt lagen ska framställas i flera exemplar. Ett annat undantag är kravet på en bekräftelse där beloppet och underskriften anges i bokstäver, för privata handlingar varigenom en part åtar sig att betala en summa pengar till en annan part.

Privata handlingar blir giltiga (verkställbara gentemot tredje man) när de lämnas in till en offentlig institution, registreras i offentliga register eller när deras innehåll rapporteras eller, till och med sammanfattas, i dokument som upprättas av tjänstemän.

Till börjanTill början

6.

a) Är personer skyldiga att vittna?

Se svaret under bokstav c).

b) Vilka är undantagen från vittnesplikten?

Civilprocesslagen reglerar villkoren för upptagande av vittnesbevis, men inte de skäl som kan åberopas för befrielse från vittnesmål. Se svaret under bokstav d).

c) Vilka påföljder finns mot någon som vägrar vittna?

Domstolen bötfäller vittnen som inte inställer sig inför rätta eller vägrar att vittna när han eller hon befinner sig i domstolen, bortsett från när vittnet är minderårigt. Böter åläggs inte om vittnet har förhindrats att uppfylla sin skyldighet av tungt vägande skäl.

Domstolen kan utfärda en inställelseorder till alla vittnen som inte inställer sig efter den första kallelsen. I brådskande fall kan vittnen beordras att inställa sig till och med vid första rättegångsdagen. Om vittnet inte inställer sig i inför rätta efter att ha blivit kallad, går domstolen vidare i rättegången. Domstolen kan samtycka till att höra vittnet i dennes hem om han eller hon är förhindrad att inställa sig inför rätta.

Om parten vägrar besvara frågor vid förhöret som ställts för att bevisa att parten innehar den skriftliga handlingen eller om de bevis som framlagts visar att det har undanhållits eller förstörts, eller om han eller hon vägrar lägga fram dokumentet efter att ägarrätten har fastställts, kommer domstolen att betrakta de påståenden som gjorts av den part som begärde att dokumentet skulle läggas fram som bevisade. Därför gäller i sådana fall en enkel presumtion att domstolen kan meddela avgörande i saken med hänsyn tagen till attityden hos den part som kallas till förhör.

Till börjanTill början

Den andra hypotesen rör den situation då den skriftliga handlingen innehas av en myndighet eller en annan person. I en sådan situation beordrar domstolen att handlingen ska företes på det fastställa datumet.

En innehavare att ett handling som underlåter att lägga fram handlingen kan bötfällas och, på begäran av den berörda parten, kan den person som, avsiktligt eller på grund av försummelse, underlåtit att lägga fram handlingen beordras att betala ersättning för den skada som orsakats av förseningen.

Det finns undantag från regeln om att domstolen kan beordra att handlingar ska företes, nämligen med avseende på dokument ur fastighetsregister och planritningar, offentliga registerhandlingar och originalhandlingar som inlämnats till domstolar eller notarius publicus. Alla dessa handlingar kan emellertid undersökas av domstolen antingen direkt vid den berörda myndigheten eller genom att översända en framställan om bevisupptagning.

d) Personer som inte får vittna

(omyndigförklarade vuxna, minderåriga, personer som har gemensamma intressen med en av parterna, personer som har fällts för vissa brott.)

Följande personer får inte höras som vittnen eller är undantagna från skyldigheten att vittna: familjemedlemmar och släkt upp till tredje led, inbegripet makar, även om paret har separerat, personer som enligt lag förklarats som oförmögna att vittna, samt personer som fällts för mened och falskt vittnesmål.

I rättegångar avseende civilstånd och skilsmässa får släktingar och familjemedlemmar vittna. Av etiska skäl tillåter inte lagen att avkomlingar hörs vid sådana rättegångar. Det är förbjudet att använda vittnesförhör för att bevisa skäl för skilsmässa. Omyndiga personer, personer som har förklarats olämpliga att vittna och personer som har fällts för mened tillåts inte vittna.

Till börjanTill början

Följande kategorier undantas från skyldigheten att vittna: präster, läkare, barnmorskor, apotekare, jurister, notarius publicus och alla andra som enligt lagen har tystnadsplikt avseende frågor som de har hört under utövandet av sin yrkesverksamhet (om de inte befrias från tystnadsplikten av den berörda parten eller myndigheten). Undantagna är också yrkesverksamma och tidigare yrkesverksamma tjänstemän med avseende på konfidentiella uppgifter som de fått kännedom om i sin yrkesutövning (om de inte befrias från tystnadsplikten av den berörda parten eller myndigheten), eller personer som, genom sina svar, kan kompromettera sig själva eller andra personer eller utsätta sig själva eller andra personer för offentligt förakt.

Bestämmelserna om hörande av familjemedlemmar eller släktingar, och make eller maka, har, även om paret har separerat, en villkorlig karaktär, eftersom de har fastställts i parternas intresse. På grund av detta har det beslutats att familjemedlemmar och släktingar får höras som vittnen om den part som förbudet är avsett att skydda inte gör några invändningar mot detta.

Omyndiga personer, personer som har förklarats olämpliga att vittna och personer som har fällts för mened tillåts inte vittna.

7. Hur går vittnesförhöret till? Kan vittnesmål avläggas genom videokonferens?

Civilprocesslagen innehåller några viktiga regler om vittnesförhör.

Först kallar domstolen de vittnen som ska höras. De vittnen som inte inställer sig kan åläggas böter av domstolen. I vissa typer av mål, t.ex. marktvister, sker ingen kallelse eftersom det åligger den part som åberopat vittnet att säkerställa att de inställer sig i rätten den dag då förhöret äger rum. Den ordning enligt vilken vittnen hörs fastställs av domstolen. Varje vittne ska höras separat. Vittnen som ännu inte hörts får inte närvara vid förhör av andra vittnen. Efter förhöret ska vittnet förbli i rättegångssalen till förhandlingens slut, om inte domstolen beslutar något annat. Syftet med detta är att utfrågade vittnen inte på något sätt ska påverka de vittnen som inte ännu har hörts.

Till börjanTill början

Före förhöret uppmanar rättens ordförande vittnena att tillhandahålla följande information: namn, yrke, hemvist och ålder; om han eller hon är besläktad med någon av parterna och, i så fall, på vilket sätt; om han eller hon är anställd av en av parterna och om han eller hon är inblandad i en tvist med, hyser agg till eller har gemensamma intressen med någon av parterna. Dessa upplysningar krävs för att göra en exakt identifikation av vittnet och slutligen för att bedöma värdet av vittnesmålet inför rätten. Lagen ställer även krav när det gäller att avlägga ed eller sanningsförsäkring. Efter att vittnet har avlagt eden informerar rättens ordförande vederbörande om att han eller hon gör sig skyldig till mened om han eller hon inte talar sanning. Enligt det rumänska civilrättsliga systemet får vittnen under fjorton års ålder inte avlägga ed. De uppmanas dock att tala sanning.

När vittnet har avlagt sitt vittnesmål får parterna ställa frågor. Den part som har åberopat vittnet ska höras ställer den första frågan och följs av den motsatta parten. Vittnet får inte läsa upp på förhand utformade svar, men får, om rättens ordförande samtycker, använda anteckningar, dock endast när det gäller sifferuppgifter eller namn. Vittnen får höras upprepade gånger, om domstolen anser det nödvändigt. Samma bestämmelser gör det möjligt att korsförhöra vittnen om deras uppgifter inte stämmer överens.

III. Bevisvärdering

8. Får bevisning som åtkommits på ett lagstridigt sätt åberopas som bevis?

En handling som inte kan godkännas som autentisk av notarius publicus på grund av tjänstemans obehörighet eller oförmåga eller på grund av att formaliteter inte har efterlevts gäller som ett privat dokument om det har undertecknats av de avtalsslutande parterna.

Till börjanTill början

Om texten eller underskriften bestrids, bestäms dokumentets äkthet genom ett förfarande som kallas textkontroll (”verificare de scripte”). Textkontroll är det förfarande som används när parten inte vidkänns texten eller underskriften på ett dokument. Efter kontrollen kan rätten bilda sig en uppfattning om dokumentens äkthet. Om domstolen inte kan bilda sig en uppfattning om dokumentets äkthet efter direkt textkontroll, begärs ett sakkunnigutlåtande.

Bedrägeri konstateras genom ett särskilt och komplicerat förfarande som inleds genom att den berörda parten personligen eller via ett särskilt bemyndigat ombud för en anmälan. Den part som vill åberopa handlingen måste lägga fram den i originalversionen. Domstolen får beordra att rättegången skjuts upp till dess att åklagarmyndigheten har slutfört sin undersökning om bedrägeri.

9. Förhör med parter

Om en svarande mot vilken talan har väckts för en skuld betalar sin skuld till borgenären, avbryts förfarandet om vederbörande lämnar deposition på de fordrade beloppet. Om svaranden erkänner en del av kärandens anspråk, kan domstolen, på kärandens begäran, meddela ett avgörande om delvis erkännande av fordran.

Käranden får när som helst under rättegången dra tillbaka sitt anspråk inför rätten, också om svaranden motsätter sig detta. Att käranden drar tillbaka sina anspråk har inget som helst samband med svarandens anspråk. Mål om skilsmässoskillnad kan när som helst under rättegången avslutas genom en förlikning mellan makarna, även om avgörandet sker i en appellationsdomstol eller om överklagandet eller prövningen inte har skett på lagenligt sätt. Käranden har dock möjlighet att väcka talan på nytt och kan i så fall även åberopa gamla fakta.

Om den person som anges som rättighetsinnehavare erkänner svarandens anspråk och om käranden samtycker, får han eller hon ta svarandens plats. I så fall läggs alla förfaranden mot denne ned. Om en person som har kallats inför rätta inte inställer sig eller motsätter sig detta, anses denne ingripa i egen sak. Domstolens avgörande blir då bindande för honom eller henne.

Ytterligare information

www.just.ro română

international judicial cooperation

« Upptagande av bevisning och bevisföring - Allmän information | Rumänien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 15-01-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket