Europeiska Kommissionen > ERN > Upptagande av bevisning och bevisföring > Malta

Senaste uppdatering: 13-10-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Upptagande av bevisning och bevisföring - Malta

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Bevisbördan I.
1.
a) Hur ser bevisbördereglerna ut? a)
b) Finns det undantag från bevisbördereglerna? Om ja, i vilka fall? Är det i sådana fall möjligt att komma med motbevisning? b)
2. Hur övertygande måste bevisningen vara för att läggas till grund för en dom? 2.
II. Bevisupptagning II.
3. Måste en part begära att bevisning tas upp eller kan domstolen ibland ta initiativ till bevisupptagning? 3.
4.
a) Vad händer om en parts begäran om bevisupptagning godkänns? a)
b) I vilka fall får domstolen avslå en parts begäran om bevisupptagning? b)
5.
a) Vilka olika bevismedel finns det? a)
b) Hur går vittnesförhör till? Skiljer de sig från förhör med sakkunniga? Vilka regler gäller för skriftlig bevisning och sakkunnigutlåtanden? b)
c) Har vissa bevismedel större bevisvärde än andra? c)
d) Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet? d)
6.
a) Är vittnen enligt lag skyldiga att avge vittnesmål? a)
b) I vilka fall kan de vägra att vittna? b)
c) Kan en person som vägrar att vittna straffas eller tvingas att avge vittnesmål? c)
d) Finns det personer som inte får höras som vittnen? d)
7. Vad är domstolens och parternas respektive roller vid vittnesförhör? När får ett vittne höras med tekniska hjälpmedel, till exempel TV eller videokonferens? 7.
III. Bevisvärdering III.
8. Om en part har skaffat fram bevisning på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen? 8.
9. Kan en partsutsaga användas som bevisning? 9.

 

I. Bevisbördan

1.

a) Hur ser bevisbördereglerna ut?

I maltesisk lag regleras bevisbördan i Code of Organisation & Civil Procedure (kapitel 12 i Laws of Malta). Huvudregeln är att bevisbördan, dvs. skyldigheten att bevisa en omständighet, åligger den part som åberopar omständigheten. Detta gäller för både käranden och svaranden. Parterna i ärendet måste underbygga sina yrkanden eller svaromål med bevis. Den bevisning som läggs fram måste vara den bästa möjliga. Om domstolen anser att den bevisning som läggs fram för att underbygga ett yrkande eller svaromål är irrelevant eller överflödig eller att den inte kan betraktas som den bästa bevisningen kan domstolen avvisa den.

b) Finns det undantag från bevisbördereglerna? Om ja, i vilka fall? Är det i sådana fall möjligt att komma med motbevisning?

Enligt maltesisk processrätt kan ett erkännande som läggs fram skriftligt eller på annat sätt inför domstol eller någon annanstans användas som bevisning mot den person som gjorde erkännandet. Om en av parterna erkänner under ed kan erkännandet användas som bevisning även mot övriga parter i målet. Under alla omständigheter kan endast den del av erkännandet som domstolen anser trovärdig utgöra bevisning.

2. Hur övertygande måste bevisningen vara för att läggas till grund för en dom?

Beviskravet varierar beroende på om det rör sig om ett tvistemål eller ett brottmål: i tvistemål bygger domstolens utlåtande på en sannolikhetskalkyl. Domstolen granskar den framlagda bevisningen för att fastställa vad som skett enligt käranden respektive svaranden. I brottmål måste domstolen fastställa huruvida den framlagda bevisningen är tillräcklig för att utom rimligt tvivel förklara den åtalade eller anklagade personen skyldig.

Till börjanTill början

II. Bevisupptagning

3. Måste en part begära att bevisning tas upp eller kan domstolen ibland ta initiativ till bevisupptagning?

Om en person vill väcka talan mot en annan måste de ske via en skriftlig stämningsansökan. Den ska innehålla kärandens anspråk, en försäkran under ed om att omständigheterna i stämningsansökan är korrekta samt en förteckning över vittnen och handlingar som kommer att läggas fram för att underbygga anspråket. Där ska också framgå vilket som är det exakta syftet, räckvidden och den faktiska nyttan med denna bevisning. Stämningsansökan ska delges svaranden som i sitt svaromål också ska ange all den bevisning som han eller hon vill lägga fram för att styrka sin ståndpunkt. I samma processlagstiftning föreskrivs att om vittnen inte anges på detta stadium, dvs. före den faktiska rättegången, kan ingen ytterligare bevisning läggas fram senare, om inte domstolen som prövar målet ger sitt tillstånd.

För att uppnå en så god rättskipning som möjligt kan domstolen, om den anser att det krävs ett vittnesmål från en sakkunnig för att avgöra en teknisk fråga, utse ett sådant vittne på eget initiativ. I beslutet om utnämningen ska domstolen fastställa syftet med utnämningen och datum och tidpunkt för vittnets inspektion på plats (om nödvändigt). Den ska också ge riktlinjer för hur denne ska fullgöra sitt uppdrag. Även om det inte finns några fastställda kriterier för vad som kan göras och vad som bör göras för att uppnå en så god rättskipning som möjligt, har domstolen stor frihet att kalla in vittnen i tvistemål och begära att handlingar läggs fram.

Till börjanTill början

4.

a) Vad händer om en parts begäran om bevisupptagning godkänns?

I ett särskilt formulär Malti (kallelse att vittna inför domstol) informeras vittnet om när han ska vittna (datum och klocklslag), inför vilken domstol, namnet på domaren, vad vittnesmålet förväntas handla om och vilka handlingar (1) han eventuellt ska visa upp under domstolsförhandlingen. Om någon av parterna i målet muntligen begär det kan alla som närvarar vid domstolsförhandlingarna uppmanas att vittna på samma sätt som om de hade fått en kallelse via det särskilda formuläret.

Under vittnemålet får den part som har begärt att vittnet ska höras inte ställa ledande eller tvetydiga frågor till denne utan domstolens särskilda tillstånd. Motparten har rätt att korsförhöra ett vittne och då är ledande eller tvetydiga frågor tillåtna. Under korsförhöret får vittnet bara frågas ut om de omständigheter som nämnts under hans vittnesmål eller om innehållet i de frågor som har ställts för att skada vittnets trovärdighet. Om den part som leder korsförhöret med hjälp av samma vittne vill bevisa en omständighet som inte är kopplad till de förhållanden som nämnts i vittnesmålet, måste parten presentera ett sådant vittne i tid och fråga ut honom som sitt eget vittne, om inte domstolen beslutar annat. Om denna part begär det kan domstolen beordra vittnet att stanna kvar i domstolen, så att han kallas in igen och förhöras. Denna order har samma verkan som en kallelse att vittna inför domstol.

Till börjanTill början

När både förhöret och korsförhöret har avslutats får ingen av parterna ställa några fler frågor till detta vittne, men domstolen eller endera parten kan med domstolens tillstånd få ställa eventuella frågor som uppstått till följd av svaren under förhöret och korsförhöret. När som helst under förhöret eller korsförhöret kan domstolen ställa frågor till vittnet som den anser nödvändiga eller ändamålsenliga.

(1) Alla handlingar som ska läggas fram måste vara originalhandlingar eller bestyrkta kopior av originalhandlingar.

b) I vilka fall får domstolen avslå en parts begäran om bevisupptagning?

Under utövandet av sina befogenheter och sitt uppdrag ska domstolen beakta och korrekt tillämpa vissa principer, till exempel att rättskipningen inte bara ska ske snabbt och effektivt utan att det också ska synas att så sker. Därför måste domstolen försäkra sig om att bevisningen är relevant för målet i fråga och att den kan godtas. Domstolen kan vidare avslå en ansökan om bevisupptagning om den anser att bevisningen i fråga är obetydlig eller oskälig, inte har någon anknytning till det aktuella målet, inte är den bästa möjliga bevisningen eller att den bara begärts för att förhala målet.

5.

a) Vilka olika bevismedel finns det?

I The Code of Organisation and Civil Procedure (kapitel 12 i Laws of Malta) anges följande bevismedel:

  1. Vittnen
  2. Handlingar
  3. Sakkunniga vittnen
  4. Inspektion på plats
  5. Erkännande eller hänvisning till den andra partens utsaga under ed.

b) Hur går vittnesförhör till? Skiljer de sig från förhör med sakkunniga? Vilka regler gäller för skriftlig bevisning och sakkunnigutlåtanden?

Vittnesförhör

Alla personer som är vid sina sinnens fulla bruk kan inkallas som vittnen om det inte finns några invändningar mot deras behörighet. En person har alltid rätt att vittna, oavsett ålder, under förutsättning att han eller hon förstår att man inte får avlägga ett falskt vittnesmål.

Till börjanTill början

Vittnen ska avlägga vittnesmål under ed vid öppna domstolsförhandlingar. Det ska ske muntligen, dvs. personligen och på det egna modersmålet (1). De ska svara på alla frågor som ställs till dem, antingen under huvudförhöret eller korsförhöret, förutsatt att frågorna har godkänts av domstolen.

Följande bör observeras:

  1. Om vittnet är dövstumt, men skrivkunnigt, kan frågorna ställas skriftligen. I så fall läser registratorn upp frågorna och svaren, som sedan sparas i rättegångshandlingarna.
  2. Om vittnet är dövstumt och icke skrivkunnigt, utser domstolen en kvalificerad tolk.
  3. Om vittnet är stumt, men inte dövt eller tvärtom, beordrar domstolen att förhöret ska ske på det sätt som bäst främjar ett korrekt vittnesmål.
  4. Om domstolen inte förstår det språk som vittnesmålet avläggs på, utser den en kvalificerad tolk som preliminärt bekostas av den part som begärt att vittnet ska höras.

Domstolen kan utse ett domstolsbiträde för att ta upp ed, vittnesmål från de personer som är inkallade som vittnen i den aktuella tvisten, edsvurna utsagor (affidavit) i vilken fråga som helst (inklusive frågor som har anknytning till mål som inletts eller planeras att inledas vid vilken domstol som helst) samt ta emot handlingar i samband med vittnesmål, edsvurna utsagor eller vanliga utsagor.

En part som har för avsikt att begära in ett vittne vid en rättegång kan, tillsammans med stämningsansökan eller svaromålet, vid domstolen registrera en edsvuren utsaga från detta vittne inför ett domstolsbiträde eller någon annan person som har laglig rätt att ta upp ed. En kopia av utsagan ska delges den andra parten. Om denna part vill korsförhöra vittnet ska ett meddelande om detta registreras hos domstolen. Om domstolen godtar ansökan om korsförhör måste vittnet personligen inställa sig vid domstolen för förhöret.

Till börjanTill början

Skriftliga utsagor inför en domare eller någon annan person på vilken plats som helst (inklusive utsagor på dödsbädden) i närvaro eller frånvaro av parterna med eller utan ed, kan läggas fram som bevisning (2).

Om en person vars vittnesmål behövs i ett pågående mål står i begrepp att lämna Malta eller är så sjuk eller gammal att han eller hon riskerar att dö eller bli oförmögen att lämna sitt vittnesmål innan målet tas upp till rättegång eller inte kan närvara vid rättegången, utser domstolen ett domstolsbiträde som kan ta upp vittnesmålet på den plats och vid den tidpunkt som är mest praktisk för vittnet. Domstolsbiträdet antecknar de frågor som ställs till vittnet och dennes svar och vittnesmålet undertecknas av vittnet.

Om domstolen är övertygad om att vittnesmålet från en person som bor utomlands är nödvändigt för att avgöra ett pågående mål, utfärdar domstolen en order om vittnesmål (den kan också skjuta upp rättegången i väntan på vittnesmålet) och utfärdande av skrivelser med en sådan begäran (3).

Förutom framställningar om bevisupptagning finns andra möjligheter: om ett vittne som inte bor på Malta lämnar en edsvuren utsaga om omständigheter som han har kännedom om inför en myndighet som har behörighet att ta upp ed eller inför en maltesisk konsulatstjänsteman i det land där vittnet bor kan den (vederbörligen attesterade) edsvurna utsagan läggas fram som bevisning inför en domstol på Malta.

(1) Vittnen kan friska upp sitt minne genom att hänvisa till material som skrivits av dem själva eller av någon annan person under deras ledning vid tidpunkten för omständigheterna i fråga eller omedelbart därefter eller vid vilken tidpunkt som helst när de hade omständigheten i färskt minne och visste att den var korrekt beskriven i skrift. I sådana fall måste emellertid det skriftliga materialet läggas fram och visas för motparten.

Till börjanTill början

(2) Förutsatt att det framgår att utsagan lämnades avsiktligt och under sådana omständigheter som gör det troligt att det inte fanns någon avsikt att avvika från sanningen och att den part som lämnade utsagan skulle ha varit ett behörigt vittne om han eller hon hade kallats in för att vittna under rättegången.

(3) Kallas också framställningar om bevisupptagning

Förhör med sakkunniga

Sakkunniga ska lägga fram ett utlåtande i anslutning till domstolens beslut att utse dem. Domstolsbeslutet ska innehålla ämnet för vittnesmålet, datum och tidpunkt för den sakkunniges eventuella inspektion på plats (inspektion in faciem loci), riktlinjer för hur uppdraget ska fullgöras och i allmänhet när den sakkunnige ska lägga fram sitt offentliga utlåtande.

Vid utnämningen kan domstolen också beordra den sakkunnige att närvara vid domstolsförhandlingen för att ställa de frågor till vittnet som han anser nödvändiga eller relevanta för att slutföra sitt utlåtande. Om edsvurna utsagor har registrerats hos domstolen får den sakkunnige en kopia av dessa före domstolsförhandlingen.

Den sakkunniges utlåtande ska innehålla uppgifter om de undersökningar som gjorts samt vilka slutsatser som dragits och grunderna för dessa slutsatser. Som bilagor till utlåtandet ska han bifoga de handlingar som lagts fram av parterna samt vittnesmålen. På order av domstolen eller med parternas godkännande kan utlåtandet också innehålla kartor eller modeller.

Dagen före det datum som fastställts för offentliggörandet av utlåtandet eller samma dag (men före domstolsförhandlingarna) ska den sakkunnige lägga fram sitt oförseglade utlåtande till registratorn så att man kan fastställa hans honorar.

Till börjanTill början

Enligt lagen behöver den sakkunnige i allmänhet inte offentliggöra sitt utlåtande innan det honorar som fastställts av registratorn har betalats till honom eller deponerats hos registratorn. Den sistnämnde får inte röja någon del av utlåtandet till någon innan honoraret har utbetalats eller deponerats. Efter betalningen eller deponeringen fogar registratorn utlåtandet till rättegångshandlingarna. Utlåtandet är sedan tillgängligt på samma sätt som övriga handlingar i målet.

På den dag som fastställts för offentliggörandet av utlåtandet närvarar den sakkunnige vid domstolsförhandlingarna för att läsa upp utlåtandet och bekräfta innehållet under ed. Den sakkunnige kan befrias från denna närvaro efter beslut av domstolen.

Efter offentliggörandet av utlåtandet kan den sakkunnige förhöras. I motsats till förhör av vittnen som förhörs separat kan de sakkunniga förhöras i andra sakkunnigas närvaro om fler än en har utsetts i samma ärende. Sakkunniga kan förhöras och korsförhöras om sina utlåtanden på samma sätt som vittnen.

c) Har vissa bevismedel större bevisvärde än andra?

Ja. Det beror bland annat på den huvudregel som säger att bevisning måste läggas fram direkt. En utsaga som gjorts utanför domstolen (hörsägen), dvs. en persons återgivande av en annan persons utsaga som bevis för ett visst sakförhållande, tillmäts i allmänhet mindre vikt än direkta vittnesmål, dvs. upplysningar som vittnet inhämtat personligen. Även om den anses svag kan dock en hörsägen godtas om den utgör den bästa möjliga bevisningen.

Allt beror på tvistemålets art: om tvisten handlar om faderskap anses resultatet av ett DNA-test vara den bästa formen av bevisning, oavsett vad vittnena hävdar under ed.

Till börjanTill början

När det gäller handlingar måste man dock hålla i minnet att vissa anses vara konfidentiella (1) och att man inte kan begära att de ska läggas fram.

I följande förteckning finns vissa handlingar som godtas som bevisning i sig själva, dvs. deras rubrik räcker för att bevisa deras äkthet tills motsatsen kan bevisas:

  1. Akter från Maltas regering, undertecknade av ministern eller chefen för den avdelning de kommer ifrån.
  2. Register från avdelningar inom Maltas regering.
  3. Alla offentliga akter som är undertecknade av behöriga myndigheter och publicerade i Maltas officiella tidning. Akter från Maltas regering som tryckts enligt bemyndigande av regeringen och vederbörligen offentliggjorts.
  4. Akter och register från Maltas domstolar och kyrkliga domstolar.
  5. Intyg från det offentliga registreringskontoret och fastighetsregistret.

Akter från utländska regeringar, avdelningar inom utländska regeringar, utländska domstolar eller utländska organ som bestyrkts av den diplomatiske eller konsuläre företrädaren för Maltas regering i det land de kommer ifrån.

(1) Delar av korrespondens från civila, militära och marina avdelningar eller flygvapensavdelningar eller av rapporter från någon sådan avdelning.

d) Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet?

Det avgörs från fall till fall. Om sakfrågan i tvisten till exempel gäller fast egendom är det viktigaste skriftliga beviset den officiella handling som fastslår äganderätten eller som ger upphov till stämningsansökan och svaromål.

Till börjanTill början

6.

a) Är vittnen enligt lag skyldiga att avge vittnesmål?

Ja. Kallelsen att vittna inför domstol är en order som utfärdas på begäran av en av parterna i tvisten. Vägran att vittna medför ”domstolstrots”. Domstolen ska i sådana fall bötfälla vittnet och kan också beordra att vittnet ska eskorteras (warrant of escort) eller gripas för att avge sitt vittnesmål inför domstol. Vittnet kan emellertid begära att domstolen ska dra tillbaka bötesbeloppet om han eller hon kan ge en rimlig förklaring till sin frånvaro.

b) I vilka fall kan de vägra att vittna?

Vittnen kan vägra vittna om konfidentiella uppgifter. En advokat eller ett juridiskt ombud kan till exempel inte förhöras om omständigheter i målet som yppats av en klient under tystnadsplikt. Detsamma gäller för präster som tagit emot bekännelser.

Om inte domstolen har beordrat ett förhör kan inte heller en revisor, läkare, socialarbetare, psykolog eller äktenskapsrådgivare frågas ut om omständigheter som klienten har yppat under tystnadsplikt eller som kan ha kommit till personens kännedom under dennes yrkesutövning. Tolkar som kan ha fått kännedom om sådana konfidentiella uppgifter omfattas också av sekretess.

Inget vittne kan heller tvingas att röja uppgifter som härrör från eller som har anknytning till handlingar som tillhör de civila, militära eller marina avdelningarna eller flygvapensavdelningen inom den offentliga sektorn. Dessa handlingar har en särställning.

Till börjanTill början

Maken eller makan till en part i en rättegång ska vara behörig att vittna och kan vara skyldig att avge vittnesmål i rättegången på begäran av någon av parterna, förutsatt att han eller hon inte tvingas röja uppgifter som lämnats av maken/makan under äktenskapet och att de inte tvingas svara på frågor som riskerar att misstänkliggöra maken/makan.

Slutligen bör nämnas att det är domstolens sak att besluta, från fall till fall, huruvida ett vittne inte behöver svara på en särskild fråga på grund av att svaret riskerar att bryta ner honom eller henne eller att ett vittne inte är skyldigt att vittna om omständigheter som, om de röjs, kan skada allmänintresset.

c) Kan en person som vägrar att vittna straffas eller tvingas att avge vittnesmål?

Se svaret på fråga 6.a.

d) Finns det personer som inte får höras som vittnen?

Se svaret på fråga 6.b.

7. Vad är domstolens och parternas respektive roller vid vittnesförhör? När får ett vittne höras med tekniska hjälpmedel, till exempel TV eller videokonferens?

Se svaret på fråga 5.b.

III. Bevisvärdering

8. Om en part har skaffat fram bevisning på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen?

Domstolen är skyldig att se till att båda parterna lägger fram så bra bevisning som möjligt, men den har samtidigt ett mycket stort handlingsutrymme när det gäller att se till att rättskipningen fungerar optimalt. Det är därför omöjligt att att ge ett tydligt och direkt svar på denna fråga. Domstolen måste värdera varje bevis från fall till fall.

9. Kan en partsutsaga användas som bevisning?

Ja. Alla parter, oavsett deras intresse i målet, kan vittna, antingen på egen begäran, på begäran av någon av de andra parterna i målet eller på domstolens eget initiativ. Parten måste dock vara behörig att vittna enligt bestämmelserna om vittnesmål (se punkt 5.a.).

Ytterligare information

  • Court services Malti – Justitie- och inrikesministeriet

« Upptagande av bevisning och bevisföring - Allmän information | Malta - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 13-10-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket