Europeiska Kommissionen > ERN > Upptagande av bevisning och bevisföring > Luxemburg

Senaste uppdatering: 09-11-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Upptagande av bevisning och bevisföring - Luxemburg

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Bevisbördan I.
1.
a) Hur ser bevisbördereglerna ut? a)
b) Finns det undantag från bevisbördereglerna? Om ja, i vilka fall? Är det i sådana fall möjligt att komma med motbevisning? b)
2. Hur övertygande måste bevisningen vara för att läggas till grund för en dom? 2.
II. Bevisupptagning II.
3. Måste en part begära att bevisning tas upp eller kan domstolen ibland ta initiativ till bevisupptagning? 3.
4.
a) Vad händer om en parts begäran om bevisupptagning godkänns? a)
b) I vilka fall får domstolen avslå en parts begäran om bevisupptagning? b)
5.
a) Vilka olika bevismedel finns det? a)
b) Hur går vittnesförhör till? Skiljer de sig från förhör med sakkunniga? Vilka regler gäller för skriftlig bevisning och sakkunnigutlåtanden? b)
c) Har vissa bevismedel större bevisvärde än andra? c)
d) Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet? d)
6.
a) Är vittnen enligt lag skyldiga att avge vittnesmål? a)
b) I vilka fall kan de vägra att vittna? b)
c) Kan en person som vägrar att vittna straffas eller tvingas att avge vittnesmål? c)
d) Finns det personer som inte får höras som vittnen? d)
7. Vad är domstolens och parternas respektive roller vid vittnesförhör? När får ett vittne höras med tekniska hjälpmedel, till exempel TV eller videokonferens? 7.
III. Bevisvärdering III.
8. Om en part har skaffat fram bevisning på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen? 8.
9. Kan en partsutsaga användas som bevisning? 9.

 

I. Bevisbördan

1.

a) Hur ser bevisbördereglerna ut?

Principen är att den som kräver att en förpliktelse skall uppfyllas måste bevisa att det finns en förpliktelse. Omvänt måste den som anser sig ha uppfyllt en förpliktelse bevisa att betalning har skett eller att en annan omständighet föreligger som befriar honom från förpliktelsen.

b) Finns det undantag från bevisbördereglerna? Om ja, i vilka fall? Är det i sådana fall möjligt att komma med motbevisning?

Det finns i luxemburgsk rätt i vissa fall presumtioner som befriar en person från att behöva bevisa en omständighet som är omöjlig eller mycket svår att bevisa. Presumtioner är slutsatser om en okänd omständighet som lagen eller domstolen drar utifrån en känd omständighet.

Lagstiftaren skiljer mellan två typer av presumtioner. Det finns dels legalpresumtioner, som är knutna till en viss lag eller vissa handlingar eller omständigheter, dels presumtioner som inte finns angivna i lag utan som domstolen får bedöma. Dessa presumtioner måste vara strikta, exakta och konsekventa.

I allmänhet kan presumtioner motbevisas. Till exempel presumeras det att fadern till ett barn som har fötts inom äktenskapet är moderns make. Även om en sådan presumtion föreligger kan dock en faderskapstalan väckas.

Det finns också presumtioner som inte kan kullkastas, vilket är ovanligare. Vid sådana presumtioner går det inte att lägga fram motbevisning.

Till börjanTill början

2. Hur övertygande måste bevisningen vara för att läggas till grund för en dom?

Bedömningen av omständigheterna i ett ärende lämnas åt domstolens fria skön. Vid tvivel kontrollerar domstolen om det finns strikta, exakta och konsekventa indicier och godtar eller avvisar bevisningen beroende på hur trovärdiga de påstådda omständigheterna är.

II. Bevisupptagning

3. Måste en part begära att bevisning tas upp eller kan domstolen ibland ta initiativ till bevisupptagning?

Domstolen kan vidta åtgärder för bevisupptagning på en parts begäran. Den kan också besluta om utredningsåtgärder på eget initiativ.

4.

a) Vad händer om en parts begäran om bevisupptagning godkänns?

Domstolen underrättar den expert som har utsetts att ta upp bevisning om uppdragets omfattning. Parterna och tredje män som skall höras kallas av experten. Enligt den kontradiktoriska principen hålls bevisupptagningen i parternas närvaro.

b) I vilka fall får domstolen avslå en parts begäran om bevisupptagning?

Domstolen kan besluta om bevisupptagning närhelst den inte har tillräckliga bevis för att fatta beslut.

Domstolen kan endast besluta om bevisupptagning om den part som påstår att ett förhållande föreligger inte har tillräckliga bevis för att styrka detta förhållande. Bevisupptagning får aldrig beslutas för att kompensera för att en part har underlåtit att lägga fram bevis.

Till börjanTill början

Domstolen måste begränsa valet av utredningsåtgärder till vad som är nödvändigt för att, på enklast och billigast sätt, lösa tvisten.

5.

a) Vilka olika bevismedel finns det?

De olika bevismedlen är skriftliga bevis, vittnesmål, presumtioner, erkännande och utlåtanden under ed.

b) Hur går vittnesförhör till? Skiljer de sig från förhör med sakkunniga? Vilka regler gäller för skriftlig bevisning och sakkunnigutlåtanden?

Det finns ingen skillnad mellan skriftliga och muntliga sakkunnigutlåtanden. Vittnesförhör bedöms av domstolen. I vissa fall är domstolen bunden av skriftlig bevisning som inte bestrids av motparten.

c) Har vissa bevismedel större bevisvärde än andra?

En officiell handling är en handling som har upprättats av en offentlig tjänsteman (notarie, stämningsman) under tjänsteutövning. En sådan handling är giltig till dess att det styrkts att den är felaktig.

En privat handling är en handling som har upprättats av parter själva utan ingripande av en offentlig tjänsteman och som har skrivits under av endast parterna. Den förblir giltig till dess att den motbevisas.

Vittnesmål och övriga bevismedel värderas fritt av domstolen.

d) Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet?

Det krävs skriftlig bevisning för att styrka en rättslig handling (avtal) som avser ett värde som är större än 2 500 euro. Fri bevisning gäller däremot för att styrka en rättslig omständighet (till exempel en olycka).

Till börjanTill början

6.

a) Är vittnen enligt lag skyldiga att avge vittnesmål?

Ett vittne är enligt lag skyldigt att vittna för att bidra till att få fram sanningen.

b) I vilka fall kan de vägra att vittna?

Personer som kan påvisa legitima skäl kan undantas från vittnesplikten. Föräldrar eller anförvanter i rakt upp- eller nedstigande led till en av parterna eller dennes make/maka (även frånskilda) kan vägra att vittna.

c) Kan en person som vägrar att vittna straffas eller tvingas att avge vittnesmål?

Vittnen som uteblir kan stämmas inför rätta på egen bekostnad om det bedöms nödvändigt att höra dem. Vittnen som uteblir och vittnen som utan legitima skäl vägrar att lämna in skriftligt vittnesmål eller höras muntligen under ed kan dömas till administrativa böter på mellan 50 och 2 500 euro.

Ett vittne som kan visa att han inte kunde inställa sig på den fastställda dagen kan befrias från böter och inställelsekostnader.

d) Finns det personer som inte får höras som vittnen?

Vem som helst kan höras som vittne, med undantag för personer som har förklarats oförmögna att vittna inför rätta.

Personer som inte kan vittna kan emellertid höras under samma förhållanden, dock utan att avlägga ed. Släktingar i nedstigande led får dock aldrig höras om omständigheter som åberopas av makar till stöd för ett yrkande om äktenskapsskillnad eller hemskillnad.

Till börjanTill början

7. Vad är domstolens och parternas respektive roller vid vittnesförhör? När får ett vittne höras med tekniska hjälpmedel, till exempel TV eller videokonferens?

Domstolen hör vittnena ett och ett och i den ordning som domstolen bestämmer. Vittnesförhören äger rum i parternas närvaro eller efter att ha kallat parterna. Vittnena får inte läsa upp en nedskriven berättelse.

Domstolen kan höra eller fråga ut vittnena om de omständigheter som omfattas av den bevisning som är godkänd enligt lag, även om dessa omständigheter inte har angetts i beslutet om att hålla förhöret. Domstolen kan höra vittnen på nytt, konfrontera dem med varandra eller med parterna och kan i förekommande fall höra vittnen i närvaro av en sakkunnig.

Parterna får inte avbryta eller försöka påverka vittnena och inte heller ställa frågor direkt till dem. Om de inte följer dessa regler kan de ombes att avlägsna sig. Om parterna har frågor till vittnet ställer domaren dessa frågor efter förhöret, om han bedömer att det är nödvändigt.

Domaren kan ta upp hela eller delar av förhöret på ljud- eller videoband. Upptagningen bevaras på domstolens kansli. Parterna kan begära att på egen bekostnad få en kopia eller en utskrift av upptagningen.

III. Bevisvärdering

8. Om en part har skaffat fram bevisning på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen?

Domstolen beaktar inte bevis som skaffats fram på otillåtna sätt, till exempel med hjälp av en dold kamera eller genom att ett telefonsamtal spelas in utan att samtalspartnern hade kännedom om det.

9. Kan en partsutsaga användas som bevisning?

Parternas egna utsagor vid rättegången saknar bevisvärde.

Ytterligare information

  • www.legilux.lu français

« Upptagande av bevisning och bevisföring - Allmän information | Luxemburg - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 09-11-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket