Upptagande av bevisning och bevisföring - Lettland

INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. Bevisbörda  1. a) Vem ska bevisa vad (vem har bevisbördan)?  b) Finns det bestämmelser om att vissa sakförhållanden inte behöver bevisas? I vilka fall? Finns det möjlighet att bestrida en sådan presumtion?  2. Vilka krav ställs på bevisningens styrka (beviskravet)?  II. Bevisupptagning  3. Bevisning som rätten tar upp utan begäran av part  4. Hur förs bevisningen in i målet?  a) Hur förs bevisningen in i målet?  b) I vilka fall kan rätten avvisa bevisningen?  5. a) Vilka är de olika bevismedlen?  b) Vad är det för skillnad mellan att höra en sakkunnig och att förete ett sakkunnigutlåtande?  c) Har vissa bevis högre bevisvärde än andra?  d) Finns det regler som anger att vissa omständigheter kräver vissa typer av bevis?  6. a) Är vittnen enligt lag skyldiga att vittna?  b) Vilka är undantagna från vittnesplikten?  c) Vilka påföljder finns mot någon som vägrar vittna?  d) Personer som inte får vittna  7. Hur går vittnesförhöret till? Kan vittnesmål avläggas genom videokonferens?  III. Bevisvärdering  8. Om en part har skaffat fram bevisning på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen?  9. Kan en partsutsaga användas som bevisning?

 

I. Bevisbörda

1.

a) Vem ska bevisa vad (vem har bevisbördan)?

En part ska bevisa de sakförhållanden som han eller hon åberopar som grund för sina yrkanden eller invändningar. Käranden ska bevisa att hans eller hennes yrkanden är befogade och motsvarande gäller beträffande svaranden och dennes invändningar.

Bevis får läggas fram av parterna och andra deltagare i målet. Om parterna eller andra deltagare i målet saknar möjlighet att lägga fram bevis får rätten på motiverad begäran från deras sida inhämta dessa.

b) Finns det bestämmelser om att vissa sakförhållanden inte behöver bevisas? I vilka fall? Finns det möjlighet att bestrida en sådan presumtion?

Ett sakförhållande som rätten erkänt vara allmänt känt behöver inte bevisas.

Sakförhållanden som fastställts i en civilrättslig dom som vunnit laga kraft behöver inte heller bevisas igen vid prövning av andra civilrättsliga ärenden som avser samma parter.

En brottmålsdom som vunnit laga kraft är endast bindande för den domstol som prövar det civilrättsliga ansvaret hos den person som brottmålsdomen avser i den utsträckning det gäller frågan om huruvida den brottsliga handlingen eller underlåtenheten har ägt rum och huruvida personen i fråga gjort sig skyldig till denna.

Sakförhållanden som fastställts i lag behöver inte bevisas. Denna presumtion får bestridas enligt de allmänna bestämmelserna.

Till början

En part behöver inte heller bevisa sakförhållanden som den andra parten inte bestridit i enlighet med civilprocesslagen.

2. Vilka krav ställs på bevisningens styrka (beviskravet)?

Rätten ska ta ställning till bevisen i enlighet med sin inre övertygelse, som ska grunda sig på bevis som vid domstolsförhandlingen underkastats en allsidig, fullständig och objektiv prövning, med ledning av sitt rättsmedvetande, som ska grunda sig på logikens lagar, vetenskapliga rön och personliga erfarenheter. Rätten måste i sin dom ange varför den gett ett visst bevis företräde framför ett annat och varför den ansett vissa sakförhållanden vara bevisade men inte andra.

II. Bevisupptagning

3. Bevisning som rätten tar upp utan begäran av part

Enligt civilprocesslagen åvilar bevisbördan parterna, men i lagen fastställs också ett antal enskilda fall där rätten ska begära in bevis på eget initiativ (t.ex. i frågor rörande ett barns intressen). Om rätten anser att det inte lagts fram några bevis för något av de sakförhållanden som parterna åberopar som grund för sina yrkanden eller invändningar ska den meddela parterna detta och vid behov fastställa en tidsfrist för framläggande av sådana bevis.

4. Hur förs bevisningen in i målet?

a) Hur förs bevisningen in i målet?

Det är parterna som ska lägga fram skriftliga bevis och bevisföremål för rätten, men om de åberopar muntliga vittnesmål ska rätten kalla det vittne som parterna angett till domstolsförhandlingen för att ta upp dennes vittnesmål.

Till början

b) I vilka fall kan rätten avvisa bevisningen?

Rätten godtar endast i lag fastställda bevis som är av betydelse för målet. Rätten får avvisa bevisning som lämnats in mindre än sju dagar före domstolsförhandlingen, om inte domaren fastställt en annan tidsfrist för framläggande av bevisning. Under rättens handläggning av målet får bevis läggas fram på motiverad begäran av parterna eller andra deltagare i målet, om detta inte försenar behandlingen av målet, om rätten finner att det finns giltiga skäl till att bevisen inte lämnats in i tid eller om bevisen avser sakförhållanden som blivit kända först under rättens handläggning av målet.

Ett vittnesmål får inte betraktas som bevis om det grundar sig på uppgifter från okänd källa eller uppgifter som lämnats av andra personer, om dessa personer inte förhörts.

5.

a) Vilka är de olika bevismedlen?

1. Förklaringar från parterna och tredjeman med uppgifter om sakförhållanden som de åberopar som grund för sina yrkanden eller invändningar är att betrakta som bevis om de bestyrks av andra bevis som prövats vid domstolssammanträdet.
2. Vittnesmål från vittnen och sakkunniga.
3. Skriftliga bevis - handlingar eller andra uppteckningar med uppgifter av betydelse i målet som upptecknats med bokstäver, siffror och andra skrivtecken eller med hjälp av tekniska hjälpmedel samt system för inspelning (ljud, bild, kassettband, datordisketter m.m.).
4. Föremål.

b) Vad är det för skillnad mellan att höra en sakkunnig och att förete ett sakkunnigutlåtande?

Det finns inte någon skillnad i sak eftersom både ett muntligt vittnesmål från en sakkunnig och ett sakkunnigutlåtande är att betrakta som bevis.

Till början

c) Har vissa bevis högre bevisvärde än andra?

Inga bevismedel har på förhand ett visst värde som är bindande för rätten, men rätten måste i sitt domslut ange varför den gett ett visst bevis företräde framför ett annat och varför den ansett vissa sakförhållanden vara bevisade men inte andra.

d) Finns det regler som anger att vissa omständigheter kräver vissa typer av bevis?

Ja, eftersom sakförhållanden som enligt lag endast får bevisas med vissa bevismedel inte får bevisas med några andra bevismedel.

6.

a) Är vittnen enligt lag skyldiga att vittna?

Inget vittne som kallats till domstol har rätt att vägra avge vittnesmål utom i de fall som fastställs i lag.

b) Vilka är undantagna från vittnesplikten?

1. Personer som är släktingar till någon av parterna i rakt upp- och nedstigande led eller första eller andra gradens släktingar i sidoled, make, första gradens svågrar eller svägerskor eller familjemedlemmar till parterna.
2. Personer som är vårdnadshavare eller förmyndare för någon av parterna eller personer som någon av parterna är vårdnadshavare eller förmyndare för.
3. Personer som är inblandade i en annan rättstvist med någon av parterna.

c) Vilka påföljder finns mot någon som vägrar vittna?

Den som vägrar vittna av skäl som rätten finner vara ogiltiga och det vittne som medvetet talar osanning gör sig, om han eller hon uppnått 14 års ålder, skyldig till brott.

Till början

Om ett vittne som kallats av domstol eller domare uteblir utan giltigt skäl, får rätten ålägga denne böter på upp till 40 lettiska lats eller fatta beslut om tvångshämtning till domstolen.

d) Personer som inte får vittna

1. Präster – om omständigheter som de fått kännedom om i samband med bikt – och personer som på grund av sitt ämbete eller yrke inte har rätt att röja vissa uppgifter som anförtrotts dem – om dessa uppgifter.
2. Underåriga – om omständigheter som kan anföras mot deras föräldrar, far- eller morföräldrar eller syskon.
3. Personer som på grund av fysiska eller psykiska hinder inte kan uppfatta omständigheter av betydelse i målet på ett korrekt sätt.
4. Barn upp till sju års ålder.

7. Hur går vittnesförhöret till? Kan vittnesmål avläggas genom videokonferens?

Ett vittne som erhållit kallelse måste infinna sig i rätten och tala sanning om de omständigheter han eller hon har kännedom om. Vittnet måste svara på frågor från rätten och andra deltagare i målet. Rätten får förhöra vittnet där detta befinner sig, om vittnet på grund av sjukdom, ålder, funktionshinder eller annat giltigt skäl inte kan infinna sig i rätten. Lagen saknar bestämmelser om vittnesförhör genom videokonferens.

III. Bevisvärdering

8. Om en part har skaffat fram bevisning på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen?

En part som gör gällande att ett konkret bevis har skaffats fram på otillåtet sätt måste styrka detta påstående. Han eller hon måste framlägga ett särskilt yrkande för att bestrida detta bevis. Han eller hon får också lämna in en motiverad förklaring om att ett skriftligt bevis är förfalskat. Den person som lämnar in detta bevis får begära att rätten undantar detta bevis och underrättar åklagaren om att förfalskning skett. För att pröva en förklaring om att ett skriftligt bevis är förfalskat får rätten tillsätta en expertutredning eller begära andra bevis. Om rätten fastställer att en deltagare i målet medvetet bestridit ett bevis utan giltiga skäl får rätten döma denne till böter.

9. Kan en partsutsaga användas som bevisning?

Förklaringar från parter och tredjeman som innehåller uppgifter om sådana sakförhållanden som de åberopar som grund för sina yrkanden eller invändningar är att betrakta som bevis om de bestyrks av andra bevis som prövats vid domstolens sammanträde. Om en av parterna erkänner sakförhållanden som den andra parten åberopar som grund för sina yrkanden eller invändningar får rätten betrakta dessa sakförhållanden som bevisade om det inte råder några tvivel om att erkännandet inte skett till följd av bedrägeri, våld, hot eller villfarelse eller i syfte att dölja sanningen.

« Upptagande av bevisning och bevisföring - Allmän information | Lettland - Allmän information »

Till början

Senaste uppdatering: 15-02-2008