Europeiska Kommissionen > ERN > Upptagande av bevisning och bevisföring > Grekland

Senaste uppdatering: 10-03-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Upptagande av bevisning och bevisföring - Grekland

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Bevisbörda I.
1.
a) Hur ser bevisbördereglerna ut? (Vilken part har bevisbördan och för vilka sakförhållanden? Vad blir konsekvenserna om ett visst faktum inte kan bevisas?) a)
b) Finns det undantag från bevisbördereglerna? Om ja, i vilka fall? Är det i sådana fall möjligt att komma med motbevisning? b)
2. Hur övertygande måste bevisningen vara för att läggas till grund för en dom? 2.
II. Bevisupptagning II.
3. Måste en part begära att bevisning tas upp eller kan domstolen ibland ta initiativ till bevisupptagning? 3.
4.
a) Vilka är de följande stegen om en parts begäran om bevisupptagning tillmötesgåtts? a)
5.
a) Vilka olika bevismedel finns det? a)
b) Vad är det för skillnad mellan att höra ett vittne och att höra en expert? b)
c) Har vissa bevismedel större bevisvärde än andra? c)
d) Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet? (Krävs det exempelvis skriftligt bevis på skulder över ett visst belopp?) d)
6.
a) Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet? a)
b) Kan en person som vägrar att vittna tvingas att avge vittnesmål? b)
c) Finns det personer som inte kan höras som vittnen? c)
7. Vad är domstolens och parternas respektive roller vid vittnesförhör? När får ett vittne höras med nya tekniska hjälpmedel? 7.
III. Bevisvärdering III.
8. Om en part lägger fram bevisning som skaffats på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen? 8.
9. Kan jag vittna som part i ett mål? 9.

 

I. Bevisbörda

1.

a) Hur ser bevisbördereglerna ut? (Vilken part har bevisbördan och för vilka sakförhållanden? Vad blir konsekvenserna om ett visst faktum inte kan bevisas?)

När det gäller bevis utgår grekisk lagstiftning från den så kallade dispositionsprincipen. I enlighet med denna agerar domstolen bara efter yrkande från en part. Dess avgörande utgår från de omständigheter som parterna åberopar och bevisar samt deras yrkanden. Domstolsprocessen beror av parternas initiativ och ansvar, om inte annat föreskrivs i lag. Varje part ska bara kunna bevisa de sakförhållanden som har väsentlig betydelse för rättegången och som krävs för att styrka enskilda yrkanden eller motyrkanden. En parts yrkande avvisas, om det saknar bevisning.

b) Finns det undantag från bevisbördereglerna? Om ja, i vilka fall? Är det i sådana fall möjligt att komma med motbevisning?

Om ett sakförhållande fordrar bevisning enligt lag tillåts även motbevisning, om inte annat föreskrivs. Sakförhållanden beaktas automatiskt och utan bevisning, om de är så väl kända att de inte rimligen kan betvivlas eller om de är kända för domstolen genom annat domstolsförfarande. Slutligen beaktas även allmänna erfarenheter utan särskild bevisning. Detsamma gäller för andra länders lagstiftning, seder och bruk, men domstolen kan kräva bevisning om den är osäker.

2. Hur övertygande måste bevisningen vara för att läggas till grund för en dom?

Domstolens bevisvärdering är fri och den avgör efter egen övertygelse om påståenden är sanna. I avgörandet redovisas skälen till domstolens bedömning. Om det enligt lagen räcker med sannolika skäl (vilket är fallet i fråga om bl.a. säkerhetsåtgärder), behöver domstolen inte tillämpa bestämmelserna om bevisupptagning, bevismedel och dessas beviskraft. Den utgår då bara från vad den anser räcka för att fastställa den troliga sanningen om sakförhållandena.

Till börjanTill början

II. Bevisupptagning

3. Måste en part begära att bevisning tas upp eller kan domstolen ibland ta initiativ till bevisupptagning?

Grundregeln är att det är parterna som lägger fram och bidrar med bevismedel. Domstolen kan dock på eget initiativ besluta om upptagande av alla bevis som är tillåtna enligt lag, även om parterna inte har åberopat bevisningen i fråga.

4.

a) Vilka är de följande stegen om en parts begäran om bevisupptagning tillmötesgåtts?

Efter bevisupptagningen meddelar domstolen avgörande i saken, såvida den inte finner att bevisningen är otillräcklig. Den kan i så fall kräva ny kompletterande bevisning.

5.

a) Vilka olika bevismedel finns det?

Bevismedlen är erkännande, sakkunnigutlåtande, skriftliga bevis, hörande av parterna, vittnesmål, parts utlåtande under ed samt domstolens presumtioner.

b) Vad är det för skillnad mellan att höra ett vittne och att höra en expert?

Bestämmelserna om vittnesmål tillämpas också när personer, för klargörande av vissa händelser i det förflutna, förhörs om hur de med sin fackkunskap uppfattar dessa. När sakkunniga förhörs som vittnen tillämpas samma förfarande som vid vittnesförhör.

c) Har vissa bevismedel större bevisvärde än andra?

Muntligt eller skriftligt förhör av en part, inför domaren eller dennes befullmäktigade ombud, gäller som full bevisning från parten i fråga, medan vittnesmål utanför domstol och alla övriga bevismedel värderas fritt.

Till börjanTill början

d) Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet? (Krävs det exempelvis skriftligt bevis på skulder över ett visst belopp?)

Avtal och kollektiva handlingar som rör belopp på över 5 869,405 euro får inte styrkas med vittnesmål. Vittnen får inte vittna mot innehållet i en skriftlig handling, även om värdet understiger två miljoner drakmer eller 5 869,405 euro. Bevisning med vittnesmål tillåts dock i följande fall:

  1. Om en handling med beviskraft vilar på principen om skriftlig bevisning.
  2. Om det föreligger fysiska eller etiska hinder för att få fram en handling.
  3. Om en handling visar sig ha förkommit.
  4. Om vittnesmål motiveras av rättssakens natur eller de särskilda förhållandena vid dess uppkomst, i synnerhet vid handelstransaktioner.

6.

a) Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet?

Ett kallat vittne är skyldigt att infinna sig och avlägga vittnesmål om de omständigheter som denne känner till. Om denne utan motivering uteblir, döms vederbörande genom protokollfört beslut att ersätta de utgifter som detta förorsakat. Vederbörande kan också dömas till böter.

b) Kan en person som vägrar att vittna tvingas att avge vittnesmål?

Ett vittne som infinner sig men trots vittnesplikt vägrar att vittna kan dömas till böter.

c) Finns det personer som inte kan höras som vittnen?

Följande kategorier kan inte höras som vittnen:

Till börjanTill början

  1. Präster om vad som framkommit under bikt.
  2. Personer som saknat sinnesförmåga att uppfatta de undersökta omständigheterna eller är oförmögna att meddela vad de upplevt.
  3. Personer som under de undersökta omständigheterna befann sig i en psykisk eller mental kris som på ett avgörande sätt begränsade deras omdöme och vilja, eller som befinner sig i ett sådant tillstånd när de ska vittna.
  4. Advokater, notarier, läkare, farmaceuter, sjukskötare, barnmorskor, assistenter till sådana, parternas ombud när det gäller sakförhållanden som de anförtrotts eller erfarit vid sin yrkesutövning och för vilka de omfattas av tystnadsplikt. Detta gäller inte om den som lämnat uppgifterna och som skyddas av tystnadsplikten dem tillstånd att vittna.
  5. Offentliganställda tjänstemän och militärer, oavsett om de är i tjänst eller inte, när det gäller sekretessbelagda uppgifter. Detta gäller inte om den behörige ministern tillåter dem att vittna.
  6. Personer som kan ha nytta av rättegången.

Rätten att vägra vittna omfattar även personer som är förbundna med en part genom nära släktskap, giftermål eller adoption - intill tredje led - samt makar (även efter äktenskapsskillnad) och förlovade.

7. Vad är domstolens och parternas respektive roller vid vittnesförhör? När får ett vittne höras med nya tekniska hjälpmedel?

Inför förhör måste vittnen avlägga religiös eller civil ed. De förhörs i regel var för sig och bara om det anses nödvändigt får de korsförhöras tillsammans med andra vittnen eller med parterna. Vittnen avger sina vittnesmål muntligt. Vittnet ska ange hur han eller hon fått kännedom om det som tas upp i vittnesmålet. För sakförhållanden som denne inte har erfarit direkt, ska vederbörande ange var uppgifterna kommer ifrån. Domstolen kan förbjuda parternas eller deras ombuds frågor till vittnet, om de är uppenbart oväsentliga eller ovidkommande. Den förklarar förhöret avslutat, när den anser att vittnet för bevisningen har bidragit allt han eller hon känner till om de omständigheter som ska bevisas.

III. Bevisvärdering

8. Om en part lägger fram bevisning som skaffats på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen?

Domstolen kan bara beakta lagliga bevis. I begreppet laglig ingår också hur beviset skaffats fram. Bevisning som skaffats fram på ett olagligt sätt är olaglig och beaktas inte.

9. Kan jag vittna som part i ett mål?

Ja, hörande av parterna är tillåtet som bevismedel.

« Upptagande av bevisning och bevisföring - Allmän information | Grekland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 10-03-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket