Europeiska Kommissionen > ERN > Verkställighet av domstolsavgöranden > Slovenien

Senaste uppdatering: 02-04-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Verkställighet av domstolsavgöranden - Slovenien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad menas med verkställighet i civil- och bolagsrättsliga ärenden? 1.
2. Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel eller ett beslut om verkställighet verkställas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. Villkor för verkställighet 2.2.
3. Verkställighetsåtgärdernas föremål och karaktär 3.
3.1. Vilken typ av tillgångar kan bli föremål för verkställighet? 3.1.
3.2. Vilka är effekterna av en verkställighetsåtgärd? 3.2.
3.3. Vilken giltighet har verkställighetsåtgärder? 3.3.
4. Kan beslut om verkställighet överklagas? 4.
5. Hur erkänns och verkställs i Slovenien en dom som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? 5.
5.1. I vilken form ska en ansökan om erkännande och verkställighet av utländska domstolsavgöranden lämnas in och vilka bilagor ska bifogas? 5.1.
5.2. Till vilken myndighet eller domstol ska en ansökan om verkställighet lämnas? 5.2.
5.3. På vilket språk ska ansökan om verkställighet avfattas? 5.3.
5.4. Ska domstolsavgifter eller andra avgifter betalas? 5.4.
5.5. Måste man företrädas av en advokat i dessa ärenden? Hur hittar man i så fall en advokat i Slovenien? 5.5.

 

1. Vad menas med verkställighet i civil- och bolagsrättsliga ärenden?

I Slovenien regleras verkställighet i lagen om verkställighet och säkerställande av fordringar (Zakon o izvršbi in zavarovanju - ZIZ).

  • (Ange en definition av verkställighet)

I den slovenska rättsordningen avses med verkställighet rättsligt tvångsverkställande av exekutionstitlar som utfärdats för fullgörande av förpliktelser (avgifter, tjänster, undantag eller tillstånd). I familjerättsliga ärenden kan i undantagsfall verkställigheten även omfatta yrkanden om ändring av rättsförhållanden.

  • (Ange de verkställighetsåtgärder som kan användas för att tvinga en gäldenär att göra, att underlåta att göra eller att betala något.)

Verkställighet som avser penningfordringar kan ske genom försäljning av fast eller lös egendom, överlåtelse av fordringar, inlösen av andra finansiella eller materiella rättigheter och värdepapper, försäljning av aktier eller överlåtelse av tillgångar hos organisationer med befogenhet att sköta betalningstransaktioner (banker).

Verkställighet som avser andra förpliktelser än betalningsskyldighet kan ske genom överlämnande av lös egendom, avhysning från och överlämnande av fast egendom, tillhandahållande av ersättningstjänster på gäldenärens bekostnad, föreläggande av vite, återinsättande av arbetstagare i arbete, fördelning av lös egendom, avgivande av viljeförklaringar eller omhändertagande av barn.

2. Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel eller ett beslut om verkställighet verkställas?

Domstolen medger verkställighet på grundval av en exekutionstitel.

Till börjanTill början

Följande räknas som exekutionstitlar:

  • Ett verkställbart domstolsavgörande (dom eller skiljedom, beslut och betalningskrav eller andra krav i domstol eller skiljedomstol) och förlikning som ingåtts vid domstol eller skiljedomstol.
  • En verkställbar notariatshandling.
  • Andra verkställbara domar eller handlingar som betraktas som exekutionstitlar enligt lag, ett ratificerat och offentliggjort internationellt avtal eller en EU-rättsakt som är direkt tillämplig i Slovenien.

För att en exekutionstitel ska kunna användas för verkställighet måste den innehålla uppgift om borgenär och gäldenär samt om förpliktelsens föremål, art, omfattning och tid för fullgörande (art. 21 första stycket i ZIZ).

Om en ansökan om verkställighet inges till en domstol som inte avgjorde yrkandet i första instans måste den exekutionstitel som åberopas bifogas i original eller som en bestyrkt kopia (art. 42 första stycket i ZIZ).

2.1. Förfarandet
  • (Är både domstolsavgöranden och avgöranden utanför domstol verkställbara?)

Enligt de villkor som anges i ZIZ är förutom avgöranden och förlikning i domstol även notariatshandlingar och andra beslut eller handlingar som betraktas som exekutionstitlar enligt lag, ett ratificerat och offentliggjort internationellt avtal eller en direkt tillämplig EU-rättsakt också verkställbara.

  • (Krävs ett domstolsbeslut som grund för verkställighet?)

Ja, det krävs ett domstolsbeslut som medger verkställighet.

  • (Vilken domstol är behörig i fråga om verkställighet?)

Den lokala domstolen (okrajno sodišče).

Till börjanTill början

  • (Förrättningsmännens ställning, uppgift, ansvar och behörighet)

Verkställigheten och säkerställandet av fordringar ombesörjs i praktiken av en förrättningsman (som sköter de praktiska åtgärderna, gör utmätningen och beslutar om säkerheter, etc.). Förrättningsmän för de enskilda lokala domstolarnas områden förordnas av justitieministern. I särskilda verkställighetsärenden utses de dock genom domstolsbeslut, då även borgenären själv kan välja en särskild förrättningsman. I sådana verkställighetsärenden får förrättningsmännen utöva sin verksamhet i hela Slovenien. Förrättningsmännen är offentliga tjänstemän som utövar en oberoende verksamhet.

Förrättningsmannen ansvarar för den skada som kan uppstå i samband med verkställigheten och säkerställandet av fordringar på grund av dennes agerande eller underlåtenhet att fullgöra skyldigheter enligt andra författningar än lagar och domstolens förordnanden.

Vid grova försummelser kan förrättningsmannen entledigas av justitieministern.

  • (Måste en ansökan om verkställighet inges genom en advokat eller juridiskt ombud)

Nej. En borgenär kan själv ansöka om verkställighet. Oftast inges dock en ansökan genom en advokat, som har de juridiska kunskaper som krävs.

  • (Ange kostnader för varje verkställighetsåtgärd)

Om borgenären själv ger in ansökan ska vederbörande betala en domstolsavgift dels i samband med att ansökan ges in, dels i samband med att domstolen meddelar beslut om ansökan. Om en gäldenär företräds av en advokat ska kostnaderna för advokattjänsterna betalas enligt advokattaxan.

Till börjanTill början

Avgifterna i tvistemåls- och verkställighetsförfaranden fastställs i lagen om domstolsavgifter (Zakon o sodnih taksah - ZST) enligt särskild taxa. Den som ansöker om en verkställighetsåtgärd ska betala en avgift som är avhängig av fordringens värde.

a) Domstolskostnader

Domstolskostnaderna beror på kravets omfattning. Om kravet uppgår till 1 000 euro blir kostnaderna följande (preliminära uppgifter):

  • Ansökan om verkställighet: 28 euro.
  • Beslut om verkställighet: 28 euro.
  • Ev. överklagande: 56 euro.

b) Kostnader och avgifter för förrättningsman

  • Fasta kostnader och avgifter: faktiska resekostnader, kost och logi, genomgång av handlingar (10 euro), personlig delgivning av handlingar (10 euro), beräkning av dröjsmålsränta (10 euro), upprättande av kostnadsräkning (4 euro).
  • Rörliga kostnader och avgifter beroende på fordringens värde: En fordring som uppgår till 1 000 euro medför följande kostnader: utmätning av kontanta medel (83 euro), frivillig kontantbetalning av gäldenären (10 euro), utmätning av lös egendom (312 euro), genomförande och anordnande av offentliga auktioner (312 euro), försäljning av lös egendom genom direkt avtal (156 euro), försäljning genom börsmäklare (62 euro), fysisk fördelning av lös egendom (156 euro).
  • Andra kostnader: Kostnaderna för bevarande av utmätt lös egendom fastställs på grundval av egendomens vikt (upp till 100 kg uppgår avgiften till 0,42 euro för varje påbörjad sjudagarsperiod, dock lägst 3 euro); det gäller även kostnaderna för hantering av utmätt lös egendom (upp till 30 kg uppgår avgiften till 2,50 euro).
2.2. Villkor för verkställighet
  • (Vilka kriterier gäller för att verkställighet ska kunna medges?)

Det första villkoret för att verkställighet ska kunna medges är att det finns en verkställbar exekutionstitel eller en offentlig handling som kan ligga till grund för verkställigheten i enlighet med gällande bestämmelser.

Till börjanTill början

Det andra villkoret är att en ansökan om verkställighet ges in. Ansökan måste innehålla uppgift om borgenär och gäldenär, exekutionstitel eller offentlig handling, gäldenärens förpliktelse, medel och föremål för verkställigheten samt övriga uppgifter som krävs för att verkställighet ska kunna ske. En ansökan som grundas på en offentlig handling ska också innehålla ett yrkande om att domstolen uppmanar gäldenären att betala fordran med tillhörande kostnader senast åtta dagar efter delgivningen av beslutet (tre dagar när det gäller växlar och checkar).

När en ansökan om verkställighet ges in till domstol tillsammans med en verkställbar exekutionstitel eller en offentlig handling kontrollerar domstolen om handlingarna uppfyller kraven enligt ZIZ. Därefter meddelar den ett beslut som medger verkställighet, alternativt avvisar ansökan (på grund av sakliga skäl) eller förkastar ansökan (på grund av formella skäl).

  • (Fordran)

En fordran måste vara förfallen och fristen för frivilligt fullgörande av förpliktelsen måste ha löpt ut.

  • (Gäldenären)

Gäldenären måste vara klart angiven i exekutionstiteln eller den offentliga handlingen. Gäldenärens namn och adress (eller säte) måste klart framgå av ansökan om verkställighet.

Gäldenären måste vara en existerande person och får inte vara död eller avregistrerad från handelsregistret. En ansökan om verkställighet som inges mot en icke existerande person ska avvisas. Om däremot personen upphör att existera under själva verkställighetsförfarandet ska enligt lag förfarandet avbrytas. Ingen särskild handling behöver då utfärdas.

Till börjanTill början

Gäldenären och borgenären måste dessutom uppfylla vissa förutsättningar (rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga), som också gäller i civilprocesser enligt bestämmelserna i civilprocesslagen, jämförda med artikel 15 i ZIZ.

3. Verkställighetsåtgärdernas föremål och karaktär

3.1. Vilken typ av tillgångar kan bli föremål för verkställighet?

I artikel 30 i ZIZ anges olika typer av verkställighetsåtgärder:

  • Försäljning av lös och fast egendom, överlåtelse av penningfordringar, inlösen av andra finansiella eller materiella rättigheter och värdepapper, försäljning av aktier och överlåtelse av tillgångar hos organisationer med befogenhet att sköta betalningstransaktioner (banker).

Ovannämnda verkställighetsåtgärder kan användas för alla typer av verkställighet (gäldenärens föremål och finansiella och materiella rättigheter), såvida de inte enligt lag är undantagna från verkställighet eller om verkställigheten är begränsad enligt lag (art. 32 i ZIZ).

  • Ange de föremål eller penningfordringar som inte får bli föremål för verkställighet.

Följande får inte bli föremål för verkställighet:

  • Saker som inte är föremål för rättshandlingar.
  • Mineraltillgångar och andra naturresurser.
  • Föremål, utrustning och andra saker som staten eller lokala myndigheter behöver för att kunna utföra sina uppgifter samt lös och fast egendom avsedd för statens försvar.
  • Andra saker och rättigheter som anges i lag (t.ex. medel för underhåll av barn, strikt personliga tillhörigheter, socialt bistånd, föräldrabidrag, barnbidrag, invaliditetsförmåner, mat, eldningsolja, arbets- och avelsdjur, utsäde, medaljer, hjälpmedel för funktionshindrade samt jordbruksmark och byggnader för jordbruksverksamhet som behövs för den egna försörjningen).
3.2. Vilka är effekterna av en verkställighetsåtgärd?

Huvudsyftet med alla verkställighetsåtgärder är betalning av borgenärens fordringar.

Till börjanTill början

  • (Om gäldenären inte rättar sig efter verkställighetsåtgärderna):

Den domstol som ansvarar för verkställigheten kan bötfälla en gäldenär som handlar i strid med domstolens avgörande, t.ex. undanhåller, skadar eller förstör sin egendom, agerar på ett sätt som kan åsamka borgenären oersättlig skada eller skada som är svår att reparera, handlar i strid med beslut om säkerställande av fordringar, lämnar oriktiga upplysningar om sina tillgångar eller hindrar eller inte tillåter besiktning och värdering av fast egendom.

Om en gäldenär i strid med domstolens avgörande avyttrar sin egendom är denna avyttring giltig endast under förutsättning att egendomen har betalats och den andra parten vid överlåtelsen eller belastningen av egendomen handlat i god tro (dvs. inte visste eller inte kunde veta att gäldenären inte hade rätt att förfoga över sin egendom).

En gäldenär som i syfte att undvika betalning till en borgenär under tvångsverkställigheten förstör, skadar, avyttrar eller undanhåller delar av sin egendom och därmed åsamkar borgenären skada är också straffrättsligt ansvarig och kan dömas till böter eller fängelse upp till ett år.

  • (Tredje man):

a) Överträdelser av banker

En bank är på domstolens begäran skyldig att tillhandahålla alla upplysningar och handlingar som visar huruvida och på vilket sätt banken har rättat sig efter domstolens verkställighetsbeslut och hur den lagstadgade förmånsordningen har efterlevts. Banken är också skyldig att till borgenären och domstolen lämna upplysningar om gäldenärens konton. I enlighet med ett verkställighetsbeslut är banken också skyldig att blockera så mycket av gäldenärens tillgodohavande att det täcker de förpliktelser som följer av beslutet och att utbetala detta belopp till borgenären.

Till börjanTill början

Om en bank i strid med domstolens beslut underlåter att blockera, överföra eller betala ut förfallna belopp kan domstolen besluta att banken, och inte gäldenären själv, ska betala dessa belopp till borgenären. Banken är då också gentemot borgenären ansvarig för den skada som kan uppstå på grund av att den inte har rättat sig efter verkställighetsbeslutet eller har brutit mot lagens bestämmelser om upplysningsplikt, förmånsordning och fullgörandet av de skyldigheter som anges i beslutet om verkställighet.

b) Överträdelser av arbetsgivare

En arbetsgivare kan genom verkställighetsbeslut åläggas att betala borgenären de belopp som skulle ha betalats ut till gäldenären i form av lön. Gäldenären har rätt att behålla ett belopp som motsvarar minimilönen för den berörda månaden. Om en arbetsgivare i strid med domstolens beslut inte drar av och betalar ut förfallna belopp till borgenären får domstolen förordna att arbetsgivaren i stället för gäldenären själv ska betala dessa belopp med sina egna tillgångar. Arbetsgivaren är då också gentemot borgenären ansvarig för den skada som kan uppstå på grund av att han inte har rättat sig efter verkställighetsbeslutet.

c) Överträdelser av gäldenärens egna gäldenärer (sekundogäldenärer)

Sekundogäldenärer är skyldiga att meddela huruvida de erkänner den utmätta fordringen och till vilket belopp samt huruvida förpliktelsen att betala fordran är förbunden med andra förpliktelser. En sekundogäldenär som inte yttrar sig om detta eller lämnar oriktiga upplysningar är ansvarig för den skada som borgenären kan åsamkas.

3.3. Vilken giltighet har verkställighetsåtgärder?
  • (Är åtgärdernas giltighet begränsad i lag eller genom domstolens beslut?)

Giltighetstiden för enskilda verkställighetsåtgärder som domstolen beslutar om beror på typ av åtgärd. Verkställighetsförfarandet (och effekterna av ett beslut som medger verkställighet) avslutas i regel när borgenärens fordringar har betalats. Om verkställighetsförfarandet inte kan genomföras på grund av rättsliga eller faktiska hinder måste det avbrytas. Detta innebär att alla verkställighetsåtgärder ogiltigförklaras, förutsatt att det inte påverkar rättigheter som förvärvats av tredje man (t.ex. köpare av utmätt lös egendom). En borgenär kan alltid ansöka om att verkställigheten ska uppskjutas för en bestämd tid så att beslutet om verkställighet fortsätter att gälla även i de fall då gäldenären saknade tillgångar när beslutet meddelades (och det därför förelåg materiella hinder för betalning av borgenärens fordringar).

Till börjanTill början

Om gäldenären vid utmätningen saknar medel på sina bankkonton eller inte förfogar över dessa sina medel eftersom de är bundna, är banken skyldig att bevara verkställighetsbeslutet i sitt register under ett år och betala borgenären när medel kommer in på gäldenärens konto eller när gäldenären får rätt att förfoga över sina medel. Under denna tid får verkställigheten inte avbrytas.

Om en förrättningsman vid utmätning av lös egendom inte finner något som kan bli föremål för verkställighet eller om de utmätta föremålen inte räcker till för att betala borgenärens fordringar får borgenären inom ett år från dagen för utmätningen ett obegränsat antal gånger ansöka om en ny utmätning. Under denna tid får verkställigheten inte avbrytas.

4. Kan beslut om verkställighet överklagas?

Verkställighetsbeslut som har meddelats i första instans får i allmänhet överklagas, utom i de fall då gäldenären eller en tredje man kan göra gällande att de har en sådan rätt till föremålet i fråga att verkställighet inte är möjlig. I regel medges inga överklaganden efter det att ett verkställighetsbeslut har vunnit laga kraft.

(Vem kan överklaga besluten?)

Rätt att överklaga verkställighetsbeslut har gäldenären, borgenären, tredje man med en sådan rätt till föremålet som förhindrar verkställighet samt köpare i samband med försäljning av saker.

(Till vilken domstol ska överklaganden ske?)

Överklaganden och invändningar ska lämnas till den domstol som meddelade verkställighetsbeslutet. Överklaganden avgörs av domstol i andra instans. Invändningar avgörs i regel av samma domstol som meddelade verkställighetsbeslutet.

Till börjanTill början

(När ska överklaganden ske?)

Överklaganden och invändningar ska lämnas in senast åtta dagar efter delgivningen av domstolens beslut i första instans. Invändningar får i undantagsfall även lämnas in efter det att denna tidsfrist har löpt ut, fram till dess att verkställighetsförfarandet har avslutats. De måste då grundas på en omständighet som hänför sig till själva fordringen och som uppstod först efter det att beslutet blev verkställbart och därför inte kunde göras gällande inom tidsfristen.

(Vilka effekter får överklaganden och invändningar?)

Överklaganden och invändningar leder inte till att verkställigheten skjuts upp. Borgenären får dock i regel inte sin betalning förrän verkställighetsbeslutet har vunnit laga kraft.

5. Hur erkänns och verkställs i Slovenien en dom som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat?

När det gäller erkännande av verkställighet av domar som meddelats av domstolar i andra medlemsstater är förordningarna Bryssel I, Bryssel IIa och den europeiska exekutionstiteln direkt tillämpliga i Slovenien. En förklaring om domars eller officiella handlingars verkställbarhet med stöd av en direkt tillämplig EU-rättsakt ska enligt ZIZ på begäran utfärdas av den domstol som prövade saken i första instans eller den myndighet som utfärdade den officiella handlingen. Den distriktsdomstol (okrožno sodišče) inom vars domkrets gäldenären är stadigvarande eller tillfälligt bosatt är behörig att erkänna och verkställa domar som meddelats i andra medlemsstater. Den myndighet som utfärdade verkställbarhetsförklaringen kan också korrigera och ogiltigförklara denna.

Till börjanTill början

5.1. I vilken form ska en ansökan om erkännande och verkställighet av utländska domstolsavgöranden lämnas in och vilka bilagor ska bifogas?

En ansökan om erkännande och verkställighet av ett utländskt domstolsavgörande behöver inte inges i någon särskild form. Till ansökan ska emellertid bifogas det utländska domstolsavgörandet eller en bestyrkt kopia av detta samt en verkställbarhetsförklaring i enlighet med bilagorna till EU-rättsakterna.

5.2. Till vilken myndighet eller domstol ska en ansökan om verkställighet lämnas?

Ansökan ska lämnas till den distriktsdomstol (okrožno sodišče) inom vars domkrets gäldenären är stadigvarande eller tillfälligt bosatt.

5.3. På vilket språk ska ansökan om verkställighet avfattas?

Ansökan ska avfattas på slovenska.

5.4. Ska domstolsavgifter eller andra avgifter betalas?

Vid ansökningar om verkställbarhetsförklaring uttas en domstolsavgift på ca 8 euro. I samband med själva beslutet uttas en avgift på ca 16 euro. Avgifterna för själva verkställigheten anges under punkt 2.1.

5.5. Måste man företrädas av en advokat i dessa ärenden? Hur hittar man i så fall en advokat i Slovenien?

Vid en distriktsdomstol (okrožno sodišče) kan en part företrädas av en advokat eller annan person med statlig juristexamen. En förteckning över advokater i Slovenien finns på följande webbplats: http://www.odv-zb.si/eng/ English - slovenšcina

« Verkställighet av domstolsavgöranden - Allmän information | Slovenien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 02-04-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket