Europeiska Kommissionen > ERN > Verkställighet av domstolsavgöranden > Nederländerna

Senaste uppdatering: 09-11-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Verkställighet av domstolsavgöranden - Nederländerna

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden? 1.
2. Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas? 2.
2.1. Exekutionstitel 2.1.
2.2. De viktigaste villkoren för verkställighet. 2.2.
3. Verkställighetsåtgärder 3.
3.1. Vilken typ av tillgångar kan bli föremål för verkställighet? 3.1.
3.2. Vilka är effekten av en verkställighetsåtgärd? 3.2.
3.3. Vilken giltighet har sådana åtgärder? 3.3.
4. Kan beslut om verkställighet överklagas? 4.

 

1. Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden?

Utsökningsrätt: allmänt

I den dom som avslutar ett mål kan domstolen fastställa att en gäldenär till exempel skall betala ett visst belopp till en borgenär (det kan till exempel röra sig om betalning av skadestånd). Om gäldenären inte gör detta frivilligt, kan borgenären tvinga fram denna betalning genom att åberopa regler om verkställighet. Utsökningslagstiftningen reglerar verkställighet av rättsliga avgöranden och innehåller således bestämmelser om tvångsmedel och hur dessa tillämpas. Verkställighet utförs i praktiken av exekutionstjänstemän som har till uppgift att genomdriva borgenärens rättigheter. Det finns två villkor för att tvångsmedlen i utsökningslagstiftningen skall kunna användas: det måste finnas en exekutionstitel (till exempel en dom) och exekutionstiteln skall delges de personer som den riktar sig till.

Tvångsmedel

Det viktigaste tvångsmedlet är utmätning. Detta tvångsmedel behandlas utförligt nedan.

Andra tvångsmedel är vite och frihetsberövande.

Vite är den av domstolen fastställda summa som den dömde skall betala om han inte uppfyller huvudförpliktelsen. Framför allt i förenklade förfaranden används vite som ett påtryckningsmedel.ett fpåtryckningsmedelörfaranden f aschen Vite får endast kopplas till en huvudförpliktelse som gäller något annat än betalningsskyldighet, till exempel en dom om att överlämna vissa handlingar eller ett rättsligt förbud att använda ett visst varumärke.

Frihetsberövande kan användas för att tvinga någon att uppfylla en viss skyldighet. Frihetsberövande är endast möjligt om domstolen har beslutat om det.

Till börjanTill början

De viktigaste personerna i samband med verkställighetsförfarandet är den person som har ansökt om verkställighet, borgenären (executant), och den gäldenär som exekutionsförfarandet riktar sig mot (geëxecuteerde), samt exekutionstjänstemannen (den offentliga tjänsteman som ansvarar för den faktiska verkställigheten på begäran av borgenären).

2. Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas?

2.1. Exekutionstitel

Domstolsavgöranden (dom, beslut), handlingar upprättade inför notarius publicus och vissa andra typer av handlingar är exekutionstitlar. Till andra typer av handlingar som kan utgöra exekutionstitlar hör betalningsförelägganden som utfärdats av åklagarmyndigheten, betalningsförelägganden som utfärdats av skattemyndigheten, skiljedom om tillstånd till verkställighet samt protokoll från förlikning.

Parterna erhåller utan kostnad en bestyrkt avskrift av avgörandet (grosse), med påskriften ”på drottningens vägnar” (In naam der Koningin). Detta visar att det är fråga om en handling som kan användas som exekutionstitel. En sådan bestyrkt avskrift är nödvändig för att verkställighet skall kunna ske.

Också när det gäller handlingar upprättade inför notarius publicus kan en av myndighet bestyrkt avskrift lämnas.

Genom överlämnandet av den av myndighet bestyrkta avskriften får exekutionstjänstemannen befogenhet att genomföra verkställigheten. Gäldenären kan själv lämna den av myndighet bestyrkta avskriften till exekutionstjänstemannen och behöver således inte gå via advokat.

Till börjanTill början

Före verkställigheten skall exekutionstjänstemannen delge exekutionstiteln till den person som verkställigheten riktar sig mot. Syftet är att ge motparten kännedom om domen och att meddela honom att gäldenären har begärt att domen skall verkställas.

Rörande delgivning se rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Se även ”Delgivning av handlingar ‑ Gemenskapsrätten”

Exekutionstjänstemän
Uppgift vid verkställigheten

Exekutionstjänstemannen har en central roll vid verkställigheten. Han utför alla sina handlingar på ansökan av den person som begär verkställigheten och på dennes vägnar. Detta uppdrag ges genom överlämnandet av den av myndighet bestyrkta avskriften. Exekutionstjänstemannen behöver i allmänhet inget annat bemyndigande.

Exekutionstjänstemannen kan inom ramen för verkställigheten bland annat

  • delge exekutionstiteln till den som verkställigheten riktar sig till,
  • uppmana gäldenären att följa domstolens dom, till exempel genom att överlämna ett betalningsföreläggande,
  • ta emot eventuell betalning från gäldenären, och
  • göra utmätning.

Exekutionstjänstemannen kan, om så är nödvändigt, få handräckning av polisen (till exempel vid utmätning).

Exekutionstjänstemannens avgifter

För exekutionstjänstemäns tjänsteförrättningar gäller fasta avgifter som skall betalas av gäldenären. För borgenären finns inga fasta avgifter, utan dessa förhandlas med exekutionstjänstemannen. De avgifter som exekutionstjänstemannen fakturerar gäldenären framgår av beslut av den 4 juli 2001 om närmare bestämmelser rörande exekutionstjänstemäns tjänsteförrättningar och avgifter (Besluit tarieven ambtshandelingen gerechtsdeurwaarders Nederlands PDF File (PDF File 64 KB)

Till börjanTill början

Där anges de avgifter som gäller sedan den 1 januari 2005.

2.2. De viktigaste villkoren för verkställighet.

De två allmänna villkoren för verkställighet är

  • att det finns en exekutionstitel och
  • att delgivningen av exekutionstiteln sker i förväg till den som verkställigheten riktar sig till.

Se svaret på fråga 1.

Tvångsmedel

Det viktigaste tvångsmedlet är, som anges ovan, utmätning. Det finns också åtgärder som kan behövas i väntan på att en exekutionstitel utfärdas. Åtgärder som kan begäras innan dom meddelas, både före och under själva rättegången. Dessa kallas säkerhetsåtgärder och syftar till att skydda borgenärens intressen. Säkerhetsåtgärder är till exempel kvarstad, försegling samt förteckning av skulder och tillgångar. I det följande behandlas utmätning.

3. Verkställighetsåtgärder

3.1. Vilken typ av tillgångar kan bli föremål för verkställighet?

Följande typer av tillgångar får utmätas:

  • Lös egendom som inte är registrerad lös egendom.
  • Innehavarrättigheter eller aktier utställda på innehavaren och andra värdepapper utställda på innehavaren.
  • Egendom hos tredje man (utmätning hos tredje man).
  • Fast egendom.
  • Fartyg.
  • Luftfartyg.

Borgenären kan i allmänhet fritt välja vilka tillgångar han vill få utmätning i.

Utmätning kan i princip omfatta alla gäldenärens tillgångar. Det finns dock vissa undantag. Det gäller tillgångar som är nödvändiga för levnadsbehoven, som kläder, livsmedel, arbetsredskap, facklitteratur, material för undervisning, samt föremål av konstnärlig eller vetenskaplig art. Periodiska utbetalningar som lön, underhåll eller bidrag kan endast utmätas till viss del.

Till börjanTill början

Varor som är avsedda för den offentliga sektorn får inte utmätas. Borgenären kan begära utmätning i olika typer av tillgångar samtidigt, till exempel både lös och fast egendom.

3.2. Vilka är effekten av en verkställighetsåtgärd?
Rättsliga följder av utmätning i lös egendom som inte är registrerad egendom

Utmätning har som följd att rättshandlingar som gäldenären vidtar efter beslutet om utmätning inte påverkar borgenärens rättigheter menligt. Om gäldenären till exempel skulle sälja egendomen, kan köparen i princip inte hävda gentemot borgenären att han är ägare till egendomen. En annan följd är att eventuell avkastning på egendomen också omfattas av utmätningsbeslutet.

Rättsliga följder av utmätning av aktier, värdepapper och andra tillgångar

Det finns inga särskilda rättsliga följder.

Under den tid som utmätningsbeslutet gäller behåller gäldenären sin rösträtt.

Rättsliga följder av utmätning hos tredje man

Borgenären kan begära utmätning hos tredje man om denne står i skuld till gäldenären eller har gäldenärens egendom i sin besittning. Utmätningen gäller alltså gäldenärens egendom som befinner sig i en tredje mans besittning. Borgenären är skyddad mot rättshandlingar från motpartens sida, och rättshandlingar som utförs efter utmätningsbeslutet kan inte göras gällande mot borgenären.  

Två vanliga former vid utmätning hos tredje man är utmätning av banktillgodohavanden eller utmätning av arbetstagares lön.

Rättsliga följder av utmätning på fast egendom

Utmätningen skrivs in i offentliga register och gäller från registreringstillfället. Intäkter från fast egendom som erhålls efter det att utmätningsbeslutet har trätt i kraft, omfattas av utmätningsbeslut. Borgenären skyddas mot rättshandlingar som gäldenären vidtar efter utmätningsbeslutet. En försäljning av den fasta egendomen kan inte göras gällande gentemot borgenären.

Till börjanTill början

3.3. Vilken giltighet har sådana åtgärder?

Som huvudregel gäller att behörigheten för verkställighet av ett rättsligt avgörande gäller i tjugo år från dagen efter den dag då avgörandet meddelas. Om vissa förutsättningar skall vara uppfyllda för verkställighet, och uppfyllandet av dessa inte är avhängigt av den person som har erhållit exekutionstiteln, gäller denna verkställighetsfrist i tjugo år från dagen efter den dag då dessa krav uppfylldes.

Däremot är preskriptionstiden fem år om betalning i enlighet med avgörandet skall ske inom ett år eller kortare tid. Om det gäller räntor, böter, viten och liknande följder av utebliven betalning, sker ikraftträdandet, om inte preskriptionen avbryts, senast samtidigt med att fristen för verkställighet av det avgörande som låg till grund för beslutet om verkställighet går ut.

4. Kan beslut om verkställighet överklagas?

Tvister om verkställighet

I artikel 438 i civilrättslagstiftningen (Wetboek van Burgerlijke rechtsvordering) finns en allmän bestämmelse om tvister i samband med verkställighet. Gäldenären kan i en sådan tvist försöka att motsätta sig verkställigheten. Det gäller till exempel tvister om innebörden i och räckvidden för en exekutionstitel, verkan av händelser som har inträffat efter det att dom meddelades, utmätningsbeslutets giltighet eller frågan om vem som är ägare till egendom som omfattas av ett utmätningsbeslut. I en verkställighetstvist kan gäldenären till exempel hävda att det rör sig om missbruk av rättigheter från borgenärens sida, eller att utmätningen är alltför omfattande jämfört med innehållet i exekutionstiteln. Gäldenären har dock inga möjligheter att invända mot sakinnehållet i det avgörande som ligger till grund för verkställigheten. Detta måste ske genom invändning, överklagande eller kassationsbesvär. I en verkställighetstvist gäller tvisten alltså endast verkställighetsaspekten. Det ursprungliga avgörandet behandlas inte på nytt.

Behörig domstol

Domstolen (första instans) är behörig för alla verkställighetstvister, oavsett vilken domstol som har fattat beslutet om verkställighet. Domstolarna i första instans är behöriga även om det är ”Gerechtshof” eller ”Hoge Raad” som har fattat beslutet.

Geografisk behörighet. Den geografiska behöriga domstolen är den domstol som är behörig enligt allmänna bestämmelser, dvs. antingen domstolen i det domsområde där utmätningen sker, eller domstolen i det domsområde där de berörda tillgångarna finns, eller domstolen i det domsområde där verkställigheten skall ske. För alla verkställighetsförfaranden i Nederländerna finns en behörig nederländsk domstol.

Verkställighetstvister behandlas i allmänhet genom ett förenklat förfarande. Domstolen kan till exempel skjuta upp verkställigheten en viss tid eller upphäva beslutet om utmätning.

« Verkställighet av domstolsavgöranden - Allmän information | Nederländerna - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 09-11-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket