Europeiska Kommissionen > ERN > Verkställighet av domstolsavgöranden > Italien

Senaste uppdatering: 24-05-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Verkställighet av domstolsavgöranden - Italien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden? 1.
1.1. Olika former av verkställighet för att få den som åtgärden riktar sig mot att utföra en viss handling, avstå från att utföra en viss handling eller betala en viss summa pengar. 1.1.
2. Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.1.1. Vilka typer av avgöranden kan bli föremål för verkställighet? 2.1.1.
2.1.2. Krävs tillstånd av domstolen för verkställighet? 2.1.2.
2.1.3. Vilken domstol beslutar om verkställighet? 2.1.3.
2.1.4. Bestämmelser om exekutionstjänstemännens ställning, roller, ansvarsområden och befogenheter. 2.1.4.
2.1.5. Är det nödvändigt att använda sig av advokat eller annat bistånd? 2.1.5.
2.1.6. Kostnader för olika typer av verkställighet 2.1.6.
2.2. Under vilka förutsättningar kan en domstol inleda ett verkställighetsförfarande? Vilken typ av skulder och vilka gäldenärer ska det vara fråga om? 2.2.
3. Verkställighetsåtgärden syfte och karaktär 3.
3.1. Vilka typer av egendom kan bli föremål för verkställighet? 3.1.
3.2. Vilka är effekterna av en verkställighetsåtgärd? 3.2.
3.2.1. Vilka blir konsekvenserna för en gäldenär som inte uppfyller sina förpliktelser? Kan de fortsätta att råda över sin egendom? Finns det några påföljder? 3.2.1.
3.2.2. Vilka verkningar har verkställigheten i förhållande till tredje man? Vilka skyldigheter har banken när det gäller att lämna upplysningar om insatta medel? Vad finns det för påföljder om villkoren inte följs? 3.2.2.
3.3. Vilken giltighet har dessa åtgärder i förhållande till gäldenären? Fastställs åtgärdernas varaktighet i lag eller av domstolen? 3.3.
4. Kan beslut om verkställighet överklagas? 4.
4.1. Vem kan överklaga beslutet? 4.1.
4.2. Vilka domstolar handlägger sådana ärenden? 4.2.
4.3. När löper fristen för överklagande ut? 4.3.
4.4. Vilken verkan får ett överklagande? 4.4.

 

1. Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden?

Verkställighet gör det möjligt för en borgenär (en privatperson eller ett företag) att gentemot en annan person genomdriva ett krav som fastställts i ett domstolsavgörande (eller i en annan särskild handling som enligt lag ska likställas med domstolsavgöranden).

Verkställighet är således ett i lag reglerat förfarande som kan ta sig lite olika uttryck beroende på kravets natur, det vill säga vad det är borgenären kräver av gäldenären (de olika formerna av verkställighet anges i avsnitt 1.1). Verkställighetsförfarandena genomförs således under överinseende av en domare som av de berörda parterna utses till att kontrollera att verkställigheten sker i enlighet med gällande bestämmelser.

1.1. Olika former av verkställighet för att få den som åtgärden riktar sig mot att utföra en viss handling, avstå från att utföra en viss handling eller betala en viss summa pengar.

Beroende på åtgärdens innehåll (domstolsavgörandet eller någon annan handling med samma verkan i verkställighetshänseende), kan verkställighetsåtgärder för att genomdriva borgenärens krav se ut på olika sätt. Det finns följande typer av verkställighetsförfaranden:

  1. Den vanligaste formen av verkställighet är ett förfarande som syftar till att den som har ansökt om åtgärden (borgenären) ska erhålla en summa pengar eller ett föremål som han eller hon har rätt till. Detta förfarande används när borgenären enligt ett domstolsavgörande eller någon motsvarande handling är berättigad till en viss summa pengar. Förfarandet är uppdelat i två steg: först görs utmätning i gäldenärens egendom (pengar eller andra tillgångar, med vissa begränsningar – se avsnitt 3.1), och därefter antingen överförs pengarna eller tillgången till borgenären, eller så säljs tillgången på auktion (för att omsätta den i kontanter), allt beroende på omständigheterna. Detta förfarande, som kallas espropriazione forzata (utmätning) omfattas av olika bestämmelser beroende på om det är fråga om fast egendom (espropriazione forzata immobiliare) eller lös egendom (espropriazione forzata mobiliare).
  2. Den verkställighetsmetod som beskrivs i punkt a) omfattar även ett förfarande som gör det möjligt för borgenären att få tillgång till lös egendom som vid verkställighetstillfället är i någon annans besittning (en tredje man som inte har något med tvisten att göra) eller ett tillgodohavande som gäldenären har hos tredje man. Detta förfarande gör det möjligt för borgenären att erhålla vad han eller hon är berättigad till, i det första fallet genom utmätning av egendomen (som alltså tillhör gäldenären men befinner sig i tredje mans besittning), i det andra fallet genom förfaranden varigenom gäldenärens fordran på tredje man överförs till borgenären. Tredje man ska därefter uppfylla sina avtalsenliga förpliktelser gentemot borgenären i stället för gentemot gäldenären. Denna form av verkställighet kan förklaras med att även fordringar anses representera ett värde och en fördel, varför de omfattas av den (rättsliga) definitionen av en persons tillgångar: gäldenärens fordringar på tredje man överförs således till borgenären. Detta förfarande kallas espropriazione presso terzi (utmätning av tillgångar i tredje mans besittning).
  3. En annan form av verkställighet har som ändamål att till borgenären återbörda egendom som gäldenären är skyldig att återlämna (exempelvis uthyrd egendom efter det att hyresavtalet har löpt ut) eller att överlämna tillgångar (till exempel om gäldenären har sålt ett föremål till borgenären utan att faktiskt överlämna det). Detta förfarande, som kan användas för såväl fast som lös egendom, skiljer sig från det förfarande som beskrivs i punkt a) i så måtto att egendomen inte överförs från gäldenären till borgenären (utmätning); förfarandet innebär bara att borgenären får besittning över egendom som han eller hon redan är laglig ägare till. Förfarandet kallas esecuzione per consegna o rilasco.
  4. En tredje form av verkställighet används när den borgenär som ansökt om åtgärden inte ställer krav på viss egendom, utan på att gäldenären ska handla på ett visst sätt. I dessa fall är gäldenären skyldig enligt avtal eller lag att utföra vissa handlingar (till exempel utföra arbeten på en fastighet som han eller hon äger) eller att avstå från att utföra vissa handlingar (till exempel låta bli att på en fastighet utföra arbeten som skulle inkräkta på rättigheterna för ägaren till en angränsande fastighet). I dessa fall innebär verkställighetsförfarandet en möjlighet för att få ett arbete utfört på gäldenärens bekostnad (eftersom denne inte har uppfyllt sin förpliktelse att handla), eller att få resultatet av ett olagligt arbete som gäldenären har utfört avlägsnat (om det förelåg en skyldighet att inte handla). Detta förfarande kallas esecuzione forzata di obblighi di fare e di non fare (verkställighet av en skyldighet att vidta eller att inte utföra en viss handling).

2. Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas?

2.1. Förfarandet
2.1.1. Vilka typer av avgöranden kan bli föremål för verkställighet?

Det finns en absolut princip om att två villkor måsta vara uppfyllda innan ett avgörande kan verkställas: det ena gäller de formella krav som ska vara uppfyllda, det andra det sakliga innehållet (materiellt krav). Det formella kravet är att det ska finnas en grund för verkställighet, det vill säga att det ska finnas en verkställbar handling eller ett verkställbart beslut. Det materiella kravet innebär att fordran enligt lag ska vara säker, fastställd och förfallen till betalning. Att fordran måste vara säker är uppenbart, eftersom ingen verkställighet kan ske så länge det är osäkert om det finns en skuld eller vad den består av. En förutsättning för att en fordran ska kunna bli föremål för verkställighet är att den är fastställd och förfallen till betalning, eftersom det inte går att verkställa ett krav (som anges i exekutionstiteln) om det inte kan genomdrivas i praktiken (penningbelopp som gäldenären är skyldig borgenären, typ av egendom som ska överlämnas, handling som ska utföras etc., se 1.1 ovan), eller om skulden, även om den är fastställd, ännu inte är förfallen, eftersom något i lag angivet villkor ännu inte har uppfyllts. Om ett verkställighetsförfarande har inletts trots att dessa villkor inte är uppfyllda, kan det bli aktuellt med domstolsövervakning av den aspekten av förfarandet (se avsnitt 4).

Till börjanTill början

Exekutionstiteln (det vill säga det dokument som enligt lag kan ligga till grund för verkställighet) kan vara ett domstolsavgörande, men även viss andra typer dokument.

Domstolsavgöranden är alla beslut som fattas och åtgärder som vidtas i samband med rättsprocess och som kan verkställas enligt lag:

  1. Domar (om betalning, överlämnande av en tillgång eller krav på att handla på ett visst sätt) som har vunnit laga kraft och därmed inte kan överklagas till högre instans, eller som är provisoriskt verkställbara [i normala fall är alla domar som meddelats i första instans verkställbara, om inte överprövningsinstansen har beslutat att verkställigheten ska skjutas upp].
  2. Avgöranden om betalning av penningbelopp efter upprättande av slutlig avräkning.
  3. Beslut under rättegången om betalning av penningbelopp som inte bestrids av parterna.
  4. Beslut om provisorisk verkställighet, som innebär att domstolen beslutar om betalning av penningbelopp eller om överföring av egendom på grundval av särskild skriftlig bevisning.
  5. Förlikning i arbetstvister.
  6. Förelägganden om betalning av penningbelopp eller överföring av lös egendom som utfärdats av domstolen på grundval av särskild skriftlig bevisning (som visar att det är fråga om en i lagens mening säker fordran), som blivit verkställbara eller som förklarats provisoriskt verkställbara.
  7. Uppmaning till en hyresgäst att flytta på grund av att hyresavtalet har löpt ut eller att hyresgästen ligger efter med hyran, förutsatt att uppmaningen har bekräftats av domstol.
  8. Verkställbara skiljedomar (avgöranden som meddelats av skiljedomare, som inte lyder under domstolarna, men som parterna i saken har utsett till att försöka lösa tvisten genom att få en förlikning till stånd).
  9. Beslut om att arbetsgivare ska betala ersättning till arbetstagare som avskedats utan grund.

Andra exekutionstitlar (tituli stragiudizali) är dokument som upprättats utanför domstol, men som representerar en rättighet för innehavaren och som, enligt lag, har en särskild "tyngd" på grund av sin karaktär och de bestämmelser som reglerar hur de används i rättsförhållanden (särskild med avseende på omsättningstakten), vilket gör att de i verkställighetshänseende är att jämställa med domar och andra domstolsavgöranden. Det rör sig i huvudsak om växlar och andra skuldinstrument som är direkt verkställbara enligt uttryckliga bestämmelser i lag, skattekrav som gjorts verkställbara av skattemyndigheterna, avtal som ingåtts inför en notarie och som uttrycker en vilja eller en skyldighet att betala en summa pengar (men inte en skyldighet att handla eller avstå från att handla) samt, efter en reform 2006, inslag i bestyrkta privata handlingar som rör penningkrav.

Till börjanTill början

2.1.2. Krävs tillstånd av domstolen för verkställighet?

Det är inte nödvändigt att erhålla tillstånd från domstolen för att inleda ett verkställighetsförfarande, eftersom kravets natur redan har fastställts i det relevanta domstolsavgörandet eller instrumentet (se 2.1.1). Det är tillräckligt att kansliet vid den domstol som ansvarar för verkställigheten, efter att ha kontrollerat att kravet är formellt korrekt, förser handlingen med en så kallad formula esecutiva. Det är en i lag fastställd formulering varigenom berörda offentliga organ (domstolen och de myndigheter som i vissa fall bistår med handräckning i samband med verkställigheten) uppmanas att handla i enlighet med sin behörighet. Därför är det viktigt att formuleringen är utformad på det sätt som lagen föreskriver och att den är kompletterad med domstolskansliets stämpel. Liknande regler gäller för sådana andra exekutionstitlar som upprättats inför en notarie (se ovan 2.1.1).

2.1.3. Vilken domstol beslutar om verkställighet?

Det är domstolen i första instans som är behörig i sak. Fredsdomare (giudice di pace), som ska handlägga tvister om mindre värden, är inte behöriga att besluta om verkställighet. När behörigheten i sak har konstaterats fastställs den geografiska behörigheten. Vid verkställighet i mål som rör fast eller lös egendom (se 1.1, punkt a och c) är det domstolen på den plats där egendomen finns som är behörig. Om det är fråga om utmätning av egendom i tredje mans besittning (se 1.1, punkt b) är domstolen på den plats där berörd tredje man har hemvist eller säte behörig. Om det är fråga om en skyldighet att handla eller att avstå från att handla (se 1.1, punkt d) är det domstolen på den plats där skyldigheten ska uppfyllas som beslutar om åtgärden. Domstolens materiella behörighet enligt lag kan inte förbigås genom en överenskommelse mellan parterna. Detta beror på att frågan gäller arbetsfördelningen inom domstolsväsendet, och att bestämmelserna om behörig domstol har utformats utifrån ett samhällsintresse. Bestämmelserna om geografisk behörighet är dock inte lika stränga, eftersom de har utformats med utgångspunkt i rättegångsparternas intresse. Parterna kan således, med vissa undantag, avtala om att en annan domstol ska vara behörig.

Till börjanTill början

2.1.4. Bestämmelser om exekutionstjänstemännens ställning, roller, ansvarsområden och befogenheter.

Verkställighetsåtgärder utförs av särskilda exekutionstjänstemän inom domstolsväsendet. Exekutionstjänstemannen vidtar de åtgärder som behövs för att verkställa ett beslut, om det behövs med bistånd av andra personer, till exempel värderingsmän eller förvaltare. När det gäller fast egendom har nya reformer beträffande verkställighetsförfarandet gjort det möjligt för domstolarna att låta en notarie sköta frågor kring försäljningen av egendomen. Domstolen kan emellertid övervaka och styra allt arbete som delegeras till exekutionstjänstemän. Om problem eller konflikter uppstår kan exekutionstjänstemannen, notarien eller parterna underrätta domstolen, som därefter sammankallar parterna och ger lämpliga instruktioner.

2.1.5. Är det nödvändigt att använda sig av advokat eller annat bistånd?

Verkställighetsförfarandena är uppbyggda på samma sätt som en rättegång, eftersom de leds av en domare och genomförs med hjälp av åtgärder som domstolen antingen beslutar om eller ger tillstånd till efter att ha hört båda parterna och kan leda till en riktig rättegång (se avsnitt 4). Därför är det viktigt att ha ett juridiskt ombud också i samband med verkställighetsförfaranden.

2.1.6. Kostnader för olika typer av verkställighet

Det finns inga fasta avgifter för de olika formerna av verkställighet. Kostnaderna beror på hur komplicerad åtgärden är (om det är fråga om egendom som ska värderas, om det måste utses en förvaltare med rätt till arvode eller om det uppstår kostnader för annonsering i tidningar eller på webbplatser i samband med försäljning etc.). Generellt gäller att borgenären inledningsvis betalar kostnaderna för förfarandet, men att ansvaret för kostnaderna övergår på gäldenären i samband med att ärendet avslutas. När det gäller kostnaderna för juridiskt biträde finns det mycket detaljerade bestämmelser om hur mycket de juridiska ombuden kan kräva i arvode. Arvodet är anpassat till vilken typ av åtgärd det rör sig om och hur stora belopp som omfattas av verkställigheten.

Till börjanTill början

2.2. Under vilka förutsättningar kan en domstol inleda ett verkställighetsförfarande? Vilken typ av skulder och vilka gäldenärer ska det vara fråga om?

De formella och materiella villkoren för verkställighet och klassificering av exekutionstitlar anges ovan (se fråga 2.1.1). Enligt italiensk lag ska ytterligare ett villkor vara uppfyllt som inte direkt har att göra med verkställighetsförfarandet, utan föregår detta. Innan förfarandet inleds ska borgenären delge gäldenären en handling, så kallad precetto (kravskrivelse), i vilken borgenären uppmanar gäldenären att frivilligt uppfylla den förpliktelse som han eller hon åläggs genom exekutionstiteln (domen etc.), fastställer ett datum för detta och förklarar för gäldenären att underlåtenhet att uppfylla förpliktelsen kommer att leda till verkställighetsåtgärder. Syftet med detta är att ge gäldenären en frist inom vilken han eller hon frivilligt kan följa domstolsavgörandet och därigenom undvika verkställighetsåtgärder, samtidigt som borgenären får en frist (på 90 dagar) inom vilken han måste inleda förfarandet.

3. Verkställighetsåtgärden syfte och karaktär

3.1. Vilka typer av egendom kan bli föremål för verkställighet?

I princip kan all lös och fast egendom och alla borgenärens utestående fordringar bli föremål för verkställighet. I lagen föreskrivs emellertid ett stort antal undantag beroende på egendomens natur eller funktion. Enligt rättspraxis kan vissa föremål av särskilt personligt värde inte bli föremål för verkställighet. Det rör sig bland annat om föremål som används vid personlig religionsutövning, föremål som gäldenären behöver för sitt dagliga liv (kläder, hushållsmaskiner, möbler, etc.), förutsatt att de inte är särskilt värdefulla, samt personliga handlingar (brev, manuskript, etc.), förutsatt att de inte ingår som del i en samling. Det finns även begränsningar som grundar sig på sociala skäl. Privat- och offentliganställdas löner kan endast i begränsad utsträckning komma i fråga för verkställighetsåtgärder. Möjligheterna till utmätning beror på omständigheterna i det enskilda fallet (i normala fall en femtedel, med det finns särskilda regler för olika kategorier av anställda). Syftet är att den anställde/gäldenären ska kunna täcka sina grundläggande behov. Också när det gäller arbetsverktyg (till exempel verktyg och böcker) är möjligheterna till utmätning snävt begränsade. Vissa typer av tillgodohavanden kan över huvud taget inte utmätas. Det gäller till exempel socialbidrag och invalidersättning samt underhållsbidrag (det vill säga belopp som en familjemedlem ska betala till en annan), om den berörda familjemedlemmen har otillräckliga egna tillgångar och är i behov av bidraget. Det finns även andra begränsningar som fastställs i särskilda bestämmelser och som syftar till att säkra fordringar som anses gå före borgenärens intressen. Det främsta exemplet gäller verkställighetssituationer där gäldenären är en offentlig förvaltning: i särskilda bestämmelser fastställs 1) att verkställighetsförfarandet under vissa omständigheter inte kan inledas förrän en viss tid har förflutit, så att den berörda förvaltningen kan slutföra de redovisningsförfaranden som föreskrivs för offentliga organ, 2) att vissa allmänna medel som avsatts för viktiga sociala ändamål (till exempel medel avsedda för narkotikabekämpning) under inga omständigheter får utmätas. Slutligen finns det bestämmelser som förhindrar att vissa typer av värdepapper, till exempel andelar i kooperativa föreningar, blir föremål för verkställighet. Syftet är att undvika att externa parter skaffar sig inflytande i kooperativet genom verkställighetsåtgärder.

Till börjanTill början

3.2. Vilka är effekterna av en verkställighetsåtgärd?
3.2.1. Vilka blir konsekvenserna för en gäldenär som inte uppfyller sina förpliktelser? Kan de fortsätta att råda över sin egendom? Finns det några påföljder?

Verkställighetsförfaranden grundar sig på de villkor som gäller för gäldenärens egendom. Exekutionstjänstemannen söker, på grundval av en exekutionstitel, efter ett föremål eller ett penningbelopp i gäldenärens hem, på gäldenärens person eller hos tredjeman. Han har tillträde till gäldenärens hem och kan, om han stöter på hinder, begära handräckning av polisen. När egendomen har påträffats, utmäts den. Detta är det första steget i verkställighetsförfarandet. Ett utmätningsbeslut innebär att gäldenären från och med den tidpunkt då beslutet fattades inte får vidta några åtgärder som kan leda till att egendomen undandras förfarandet. I fråga om fast egendom antecknas utmätningen i fastighetsregistret, varigenom förhållandet anses ha tillkännagivits för tredje man. Exekutionstjänstemannen överlämnar därefter de pengar, värdepapper eller värdefulla föremål han har påträffat till domstolskansliet. Eventuella andra tillgångar, i första hand fast egendom, anförtros en förvaltare (eller, under vissa förhållanden, gäldenären; det gäller exempelvis om gäldenären bor i fastigheten). Under alla förhållanden lämnar den ansvariga domstolen lämpliga instruktioner till förvaltaren av egendomen i avvaktan på att egendomen säljs eller överlämnas till borgenären. Dessa instruktioner är bindande och förvaltaren kan ställas till ansvar såväl civilrättsligt (skadestånd) som straffrättsligt (på grundval av olika bestämmelser i strafflagen) om föremål undanskaffas, förstörs eller försämras till följd av uppsåtliga eller oaktsamma handlingar.

Till börjanTill början

Utmätningar är inte oåterkalleliga. Domstolen kan på gäldenärens begäran ersätta en utmätning i gäldenärens lösa eller fasta egendom (eller i tillgodohavanden hos tredje man) med utmätning i ett penningbelopp som gäldenären ställer till förfogande för ändamålet, eventuellt genom avbetalning. Om värdet på de utmätta tillgångarna överstiger den fordran som ska verkställas och kostnaderna för förfarandet kan domstolen minska utmätningsbeloppet genom att undanta egendom eller delar av egendom från åtgärden.

3.2.2. Vilka verkningar har verkställigheten i förhållande till tredje man? Vilka skyldigheter har banken när det gäller att lämna upplysningar om insatta medel? Vad finns det för påföljder om villkoren inte följs?

Utmätning har som konsekvens att eventuella åtgärder som vidtas med avseende på den berörda egendomen inte får någon betydelse för verkställigheten, även om de är formellt giltiga. Verkställigheten fortsätter och slutförs oberoende av dessa åtgärder. Samma ansvar som åligger förvaltare (se ovan 3.2.1) gäller för bankpersonal, som inte får lämna ut upplysningar om vilka villkor som gäller för insatta medel eller om löpande konton eller värdepapper utan förhandstillstånd från domstolen.

3.3. Vilken giltighet har dessa åtgärder i förhållande till gäldenären? Fastställs åtgärdernas varaktighet i lag eller av domstolen?

Som anges i svaret på fråga 3.2.1 innebär verkställighet att gäldenären inte kan råda över sin egendom (eller endast kan råda över den inom de ramar som fastställts av domstolen). Denna begränsning upphör när borgenären har fått sitt krav tillgodosett, det vill säga när egendomen har sålts eller överlämnats till borgenären. När egendomen har utmätts måste borgenären se till att inom en viss tidsfrist vidta de åtgärder som krävs för att få sitt krav tillgodosett. Om tidsfristen för att begära försäljning eller överföring av egendomen löper ut, förlorar utmätningen sin verkan och förfarandet avbryts (det är dock möjligt att inleda ett nytt verkställighetsförfarande).

Till börjanTill början

4. Kan beslut om verkställighet överklagas?

4.1. Vem kan överklaga beslutet?

Verkställighetsförfaranden kontrolleras av domstolarna. En person som är föremål för en verkställighetsåtgärd kan anmoda domstolen att utöva denna kontroll genom att begära omprövning av verkställighetsbeslutet. Såväl gäldenären som andra parter som riskerar att lida skada till följd av borgenärens åtgärder kan begära omprövning (till exempel en part som gör gällande att den egendom som berörs av verkställighetsåtgärden i själva verket tillhör honom). Eventuella invändningar kan ges in före eller under verkställighetsförfarandet. Invändningar från gäldenären och tredje man kallas invändning mot verkställighet om invändningen gäller huruvida det överhuvudtaget finns möjlighet att inleda ett verkställighetsförfarande på subjektiva eller objektiva grunder. Det är också möjligt att begära omprövning på grund av att vissa formaliteter i samband med verkställighetsförfarandet inte har följts. Detta kallas invändning på formella grunder.

4.2. Vilka domstolar handlägger sådana ärenden?

I det första fallet (det vill säga vid invändning mot verkställighet) inleds ett separat ärende vid den domstol som är geografiskt och materiellt behörig. Förfarandet avslutas med att domstolen meddelar avgörande. Invändningar på formell grund ska däremot ges in vid den domstol som ansvarar för verkställigheten i det aktuella fallet. Domstolen prövar ansökan och meddelar avgörande. I båda fallen kan avgörandet endast överklagas till kassationsdomstolen (detta gäller efter 2006 års reform).

4.3. När löper fristen för överklagande ut?

Invändningar mot verkställighet kan ges in såväl före som under förfarandet. Det finns därför ingen fastställd tidsfrist. Däremot finns det en naturlig tidsgräns, nämligen när verkställighetsförfarandet avslutas. Invändningar på formella grunder måste dock ges in inom fem dagar från det att påstådda formella felet begicks.

4.4. Vilken verkan får ett överklagande?

Domstolen kan, om det finns allvarliga skäl som talar för det, skjuta upp verkställigheten och besluta om nödvändiga åtgärder för att förebygga onödig skada. Om verkställighetsförfarandet har nått det skede då egendomen ska överföras till borgenären är det obligatoriskt att skjuta upp förfarandet.

« Verkställighet av domstolsavgöranden - Allmän information | Italien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 24-05-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket