Rättsordningen
Rättssystemets uppbyggnad
Juridiska yrken
Rättshjälp
Domstolarnas behörighet
Väckande av talan vid domstol
Tidsfrister
Tillämplig lag
Delgivning av handlingar
Upptagande av bevisning och bevisföring
Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder
Verkställighet av domstolsavgöranden
Förenklade och påskyndade förfaranden
Äktenskapsskillnad
Föräldraansvar
Underhållsskyldighet
Konkurs
Alternativa system för tvistlösning
Ersättning till brottsoffer
Automatiserad behandling av mål
Verkställighet är ett civilrättsligt förfarande som används i otvistiga ärenden för att med statliga tvångsåtgärder genomdriva förpliktelser som fastställts i dom, i lag eller i annan handling.
Tvångsåtgärderna kan indelas dels i sådana som avser en gäldenärs ekonomi, dels hans eller hennes person.
Ekonomiska tvångsåtgärder verkställs av domstol och förrättningsmän, medan tvångsåtgärder mot person verkställs av polis med utgångspunkt i en dom eller ett domstolsföreläggande. De vanligaste ekonomiska tvångsåtgärderna är:
Rättslig verkställighet bygger huvudsakligen på domar. Verkställande kan även ske av förpliktelser som fastställts genom ett föreläggande från något rättsligt organ (t.ex. en notarie eller en disciplinär myndighet) eller genom ett beslut i en officiell handling (t.ex. en notariserad handling). Förutom domar verkställs oftast myndighetsbeslut enligt förvaltningsrättsliga bestämmelser.
Vanligen krävs ingen formell dom för verkställighet, utan domstolen förordnar om verkställighet t.ex. med utgångspunkt i en handling som intygar att verkställighet kan ske. I vissa fall utfärdas ett verkställighetsföreläggande, t.ex. i försäkringsärenden.
Vanligen utfärdas beslut om verkställighet av den domstol i första instans som prövat ärendet. Om verkställigheten inte bygger på dom, utan på någon annan handling (t.ex. en notariserad handling) ligger behörigheten hos den lokala domstolen på den ort där gäldenären har sitt hemvist, sitt säte eller på den ort där tillgångarna finns. Om det är en utländsk dom som skall verkställas fattas beslutet om verkställighet inom länsdomstolens jurisdiktion av den lokala domstolen på den ort där gäldenären har sitt hemvist, sitt säte eller på den ort där tillgångarna finns. I Budapest är det den centrala distriktsdomstolen som är behörig (Budai Központi Kerületi Bíróság). Närmare bestämmelser finns i LIII i 1994 års lag om domstolars behörighet i verkställighetsärenden.
Verkställighetsåtgärderna genomförs av förrättningsmän (som finns vid enskilda domstolar och länsrätter). Åtgärderna är bindande för alla parter. Förrättningsmännen är offentligt anställda med myndighetsbefogenheter.
Privaträttsliga förpliktelser verkställs huvudsakligen av oberoende förrättningsmän. Dessa är oavhängiga och utnämns av inrikesministern för tjänstgöring vid vissa lokala domstolar inom vissa angivna behörighetsområden. De är inte offentligt anställda utan får betalt för sina tjänster av sina kunder.
Vid länsrätterna verkställs besluten av förrättningsmän, som tar hand om verkställandet av rättsliga fordringar och i rättslig mening är anställda av länsrätterna. De är behöriga på samma områden som den länsrätt vid vilken de är anställda, och deras ställning vid rätten anges närmare av länsrättens ordförande.
I privaträttsliga frågor är det i allmänhet möjligt att begära verkställighet hos domstol på olika sätt: begäran kan göras av advokat men det är inte obligatoriskt med juridiskt ombud i förfarandet.
De sedvanliga kostnaderna för verkställighet består huvudsakligen av arbetsersättning, arvode och kostnadsersättning, enligt förordning 14/1994 om förrättningskostnader (IX. 8.) IM. Storleken på arbetsersättningen följer storleken på den penningfordran som skall drivas in: ju större fordran desto högre arbetsersättning. Om det är småbelopp som skall drivas in beräknas arbetskostnaden istället på den tid som ägnats åt ärendet. För verkställighet utgår ett förrättingsarvode som beräknas i samband med verkställandet. Det avser enligt den tillämpliga förordningen kostnadsersättning mot kvitto för småutlägg och därutöver ett kostnadstillägg på 50 % på arbetsersättningen. Förrättningsarvodet beror på storleken på fordran. Om det är småbelopp som skall drivas in utgår ett arvode till fast belopp. Rättshjälp enligt lag och kostnadsnedsättning eller avskrivning kan också komma att tillämpas på verkställighetsärenden. Efter behovsprövning kan därför sökanden befrias från förrättnings- och rättegångskostnaderna.
Domstolen beviljar rättslig verkställighet om det beslut som ligger till grund för verkställigheten medför en förpliktelse, har vunnit laga kraft eller tillåter interimistisk verkställighet, och om fristen för att fullgöra förpliktelsen löpt ut.
Särskilda regler kan tillämpas på indrivning av underhåll som är utestående sedan sex månader tillbaka. Man kan då ingripa om sökanden gör troligt att gäldenären uppsåtligen kommer att försvåra återbetalningen av det utestående underhållet, eller om det finns grund för att anta att genomförandet kommer att förhindras. När det gäller verkställighet av utländska domar prövar domstolen även om verkställigheten av den utländska domen är förenlig med lag, internationella överenskommelser och fördrag samt med EG-lagstiftningen.
Domstolen uppmärksammar de uppgifter om gäldenären som sökanden lämnat på de handlingar och formulär som åtföljer begäran om verkställighet. Uppgifterna avser t.ex.
Domstolen kan bara bevilja verkställighet om den förfogar över de ovannämnda uppgifterna om gäldenären.
Gäldenärens rätt att förfoga över lös egendom eller bankkonton när verkställighet begärts regleras i lag. När utmätt lös egendom även beläggs med kvarstad är den inte längre i gäldenärens besittning. Om fast egendom utmäts kan gäldenären fortsätta förfoga över och avyttra den, men endast inom de ramar som anges i utsökningsbestämmelserna.
Om gäldenären inte tar vederbörlig hänsyn till i lag fastställda förpliktelser eller hindrar verkställighet kan domstolen utdöma vite med högst 500 000 forint.
Om gäldenären fysiskt motsätter sig verkställighet ingriper behörig polis och får vidta tvångsåtgärder mot gäldenärens person.
Om gäldenären aktivt (våldsamt) motsätter sig verkställighetsförfarandet kan det leda till straffrättsliga påföljder. Det är även förenat med straffrättsligt ansvar om gäldenären skaffar undan den utmätta egendomen, bryter för verkställigheten ditsatta sigill eller öppnar låsta utrymmen för att komma åt egendom som utmätts, belagts eller skall beläggas med kvarstad (egenmäktigt förfarande).
Bankerna är skyldiga att lämna uppgift om gäldenären, tillgångar och konton, samt i särskilda fall frysa banktillgångarna. Banken kan hållas civilrättsligt ansvarig i dessa frågor.
Banker som försummar de förpliktelser som verkställigheten medför kan ådömas vite och kan om de vägrar samarbeta krävas på den utestående fordran. Liksom övriga personer som är skyldiga att medverka till förfarandet kan även gäldenärens arbetsgivare hållas ansvarig för införsel på lön.
Preskriptionstiden för fordringar är den som gäller för övriga privaträttsliga förpliktelser (vanligen fem år) och fristen börjar löpa från det att domen vunnit laga kraft. När preskriptionstiden löpt ut kan inget beslut längre fattas om fordran och tidigare verkställighetstalan får inte tas upp till ny prövning. Preskriptionstiden avbryts - liksom i förfarandet för att fastställa fordran - av alla åtgärder som avser verkställighet, och fristen börjar då löpa på nytt.
Om verkställigheten grundas på en exekutionstitel som utfärdats av domstol finns en möjlighet att begära återtagande av grundhandlingen eller annullering av verkställighetsklausulen med åberopande av att domstolen inte borde ha utfärdat dem.
Det är gäldenären, den som ansökt om verkställighet eller domstolen på eget initiativ som kan begära återtagande av en exekutionstitel eller annullering av en verkställighetsklausul.
Ansökan skall lämnas till den domstol som beslutat om verkställighet.
Det finns ingen frist för denna typ av ansökningar, som alltså får göras när som helst.
Om domstolen bifaller ansökan återkallas exekutionstiteln eller annulleras verkställighetsklausulen. Detta beslut får överklagas.
Om det föreligger formella hinder för beviljandet av verkställighet finns anledning att överklaga.
Gäldenären eller den som ansökt om verkställighet har rätt att överklaga.
Överklagandet skall ges in till andra instans över den domstol som beslutat om verkställighet. Det är domstolen i andra instans som är behörig att pröva överklagandet.
Överklagandefristen löper ut 15 dagar efter den dag domen meddelades.
Om den dom som ligger till grund för verkställigheten är riktig i sak befäster andrainstansrätten denna. I annat fall ändras domen. Om det förekommit procedurfel ogiltigförklaras domen och andrainstansrätten återförvisar ärendet till lägre instans.
Den som ansökt om verkställighet har rätt att överklaga beslut om att återta en exekutionstitel.
Överklagandet skall ges in till andra instans över den domstol som beslutat om verkställighet. Det är domstolen i andra instans som är behörig att pröva överklagandet.
Överklagandefristen löper ut 15 dagar efter den dag domen meddelades.
Om domen om verkställighet är riktig i sak befäster andrainstansrätten den. I annat fall ändras domen. Om det förekommit procedurfel ogiltigförklaras domen och andrainstansrätten återförvisar ärendet till lägre instans.
Förrättningsmannen får vidta de åtgärder som krävs och behöver inget tillstånd från domstol för detta. Invändning mot verkställighet kan göras genom särskilda rättsmedel. Invändning får göras av gäldenären, den som ansökt om verkställighet samt andra berörda. Invändning mot verkställighet skall inges inom 15 dagar från det att verkställighetsåtgärderna vidtogs. Om käranden fick kännedom om åtgärderna först senare eller var förhindrad att göra en invändning inom utsatt tid skall fristen räknas från det att käranden fick kännedom om åtgärderna eller från det att hindret att göra invändning undanröjts. Invändning måste göras senast sex månader efter det att åtgärderna vidtogs. Om domstolen bifaller invändningen annullerar den förättningsmannens åtgärder såsom lagstridiga. Skulle förrättningsmannen vägra verkställa detta beslut, instruerar domstolen denne att rätta sig efter beslutet och invändningen.
Utöver ovanstående rättsliga möjligheter finns även en möjlighet att återkalla verkställigheten. Domstolen kan återkalla verkställigheten om käranden begär det och det inte strider mot lag eller andra förordningar. Återkallande kan t.ex. begäras när en förlikning nåtts med gäldenären om fordran. Domstolen beslutar om återkallande också om verkställighet genomförts med utgångspunkt i en notariatsakt, genom att förklara verkställighetsbeslutet utan laga kraft.
Inom ramen för verkställighetsförfarandet finns även en möjlighet för tredje man att invända mot verkställighet, om han eller hon hävdar bättre rätt till den utmätta egendomen med stöd i sakrätten eller annat lagrum, vilket stoppar förfarandet. Därmed frigörs tillgångarna och anspråket riktas istället mot fordringsägaren. Om domstolen bifaller anspråket överlåts tillgångarna. Om tillgångarna redan sålts beviljas vinnande part ersättning ur försäljningspriset.
« Verkställighet av domstolsavgöranden - Allmän information | Ungern - Allmän information »
Senaste uppdatering: 19-04-2007

