Europeiska Kommissionen > ERN > Verkställighet av domstolsavgöranden > Tjeckien

Senaste uppdatering: 29-07-2004
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Verkställighet av domstolsavgöranden - Tjeckien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden? 1.
1.1. Definition 1.1.
1.2. Tvångsåtgärder för att tvinga gäldenären att utföra något, att avstå från att utföra vissa handlingar eller att betala ett visst belopp 1.2.
2. Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. Verkställighet som utförs av exekutionstjänstemän 2.2.
3. Verkställighetsåtgärder 3.
3.1. Vilken typ av tillgångar kan bli föremål för verkställighet? 3.1.
3.2. Vilka är effekterna av en verkställighetsåtgärd 3.2.
3.3. Vilken giltighet har sådana åtgärder? 3.3.
4. Kan beslut om verkställighet överklagas? 4.

 

1. Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden?

1.1. Definition

Verkställighet innebär att man med stöd av ett domstolsavgörande som vunnit laga kraft (dvs. om det inte rör sig om ett preliminärt verkställbart domstolsavgörande) även mot gäldenärens vilja kan genomdriva en förpliktelse eller åtgärd som anges i avgörandet. Verkställighet kan även grunda sig på beslut av andra organ än domstolar om lagen så föreskriver – i civilrättsliga ärenden kan t.ex. också ett förvaltningsorgan fatta sådana beslut.

Verkställighet av beslut regleras av §§ 251–351a i sjätte delen av lag nr 99/1963, (civilprocesslagen), i dess senaste lydelse. Eftersom det inte är fråga om egendom, gäller i fråga om vårdnad av minderåriga barn inte de vanliga bestämmelserna i det fall ett domstolsavgörande om att överföra ett omyndigt barn från en fysisk persons vård till en annans inte skulle följas.

En borgenär vars fordran inte infrias av gäldenären kan förutom att använda sig av sjätte delen av lag nr 99/1963, (civilprocesslagen), i dess senaste lydelse, få tillbaka sina pengar genom s.k. exekutiv auktion enligt §§ 36–61 i lag nr 26/2000 om offentliga auktioner (tvångssäkring av betalning) eller på det sätt som anges i lag nr 120/2001 om exekutionstjänstemän och exekutiv verksamhet (utsökningslagen), i dess senaste lydelse (tvångssäkring av betalning eller andra fullgöranden).

De konkreta förfarandena i sjätte delen av civilprocesslagen beskrivs i detalj nedan.

Till börjanTill början

Vid genomförandet av verkställighetsåtgärder krävs ett rättsligt underlag som visar att borgenärens anspråk är motiverat (s.k. exekutionstitel).

Exekutionstitlar är

  • verkställbara domstolsavgörande som tillerkänner en rättighet, ålägger en skyldighet eller rör egendom,
  • verkställbara avgöranden av domstolar och andra organ som sysslar med straff­rättsliga förfaranden, som tillerkänner en rättighet, ålägger en skyldighet eller som rör egendom,
  • verkställbara avgöranden av förvaltningsdomstolar,
  • verkställbara avgöranden av skiljenämnder och förlikningar som godkänts av dessa,
  • verkställbara avgöranden av offentliga notarier och avtal som godkänts av dessa,
  • registreringar utförda av notarier och exekutionstjänstemän som medger verkställighet enligt särskild lagstiftning,
  • verkställbara beslut av förvaltningsmyndigheterna inklusive betalnings­­­krav, beslut om obetalda skatter och avgifter samt övriga beslut, t.ex. verkställbara uppgörelser,
  • verkställbara beslut och skuldebrev i ärenden som rör sjukförsäkringsärenden,
  • avgöranden av Europeiska gemenskapens institutioner och organ,
  • andra verkställbara beslut, godkända uppgörelser och handlingar, som enligt lag kan bli föremål för verkställighet.

Endast domstolsavgöranden om att gäldenären skall fullgöra en förpliktelse kan bli föremål för verkställighet. Det kan vara fråga om en skyldighet att överlåta något (dare), t.ex. att betala ett visst belopp eller att överlämna ett visst föremål, eller att utföra något (facere), t.ex. ett visst arbete eller någon viss uppgift, att riva en olaglig byggnad, eller att tillåta något (pati), t.ex. att inte hindra någon från att utöva rättigheter som följer av ett servitut, eller att avstå från något (omittere, non facere), t.ex. att inte låta sina djur ta sig in på grannens mark.

Till börjanTill början

En åtgärd som någon är skyldig att vidta måste också ses som ett fullgörande (jfr § 251 i civilprocesslagen – om den aktuella personen inte frivilligt fullgör det han har ålagts att göra i det verkställbara beslutet, kan borgenären lämna in en ansökan om verkställig­het).

1.2. Tvångsåtgärder för att tvinga gäldenären att utföra något, att avstå från att utföra vissa handlingar eller att betala ett visst belopp

Allt efter typ av förpliktelse som skall fullgöras är verkställighetsmetoderna (och eventuella tvångsåtgärder) uppdelade i två grupper beroende på om det gäller en penningfordran eller en annan typ av krav.

Verkställighet av avgöranden om betalningsskyldighet kan ske genom utmätning i lön och annan inkomst, genom tvångsdebitering från konto, försäljning av lös egendom och fastigheter, försäljning av företag och legal panträtt i fast egendom.

Mycket förenklat kan man, när det handlar om tvångsdebitering eller legala panträtter, säga att domstolen fattar beslut om att tredje man med skuld till gäldenären måste göra utbetalningen till borgenären i stället för till gäldenären.

Enligt § 313 mom. 1 i civilprocesslagen förbjuder domstolen gäldenären i beslutet om verkställighet att överhuvudtaget förfoga över sin fordran. I och med delgivningen av beslutet om verkställighet förbjuder domstolen sekundogäldenären (dvs. gäldenärens gäldenär) att betala ut fordran, tillämpa kvittning eller att förfoga över den på något annat sätt. Enligt § 314a mom. 1 i civil­process­lagen verkställs beslutet genom att sekundo­gäldenären, när beslutet om verkställighet vunnit laga kraft, till borgenären utbetalar de belopp som berörs av verkställighetsbeslutet. Detta betyder att gäldenären förlorar rätten till den fordran som han har hos sin sekundogäldenär och att beloppet skall utbetalas till borgenären.

Till börjanTill början

Gäller verkställigheten något annat än betalning av ett penningbelopp beror verkställig­hets­sättet på vilken typ av förpliktelse det rör sig om. Beslutet kan verk­ställas genom vräkning, beslagtagande av egendom, uppdelning av gemensam egen­dom, utförande av arbete och andra prestationer.

När det handlar om fordringar för vilka säkerhet har ställts kan beslutet verkställas genom försäljning av pant eller av pantsatt lös och fast egendom, samman­hållen egen­dom, grupper av tillgångar eller av bostäder eller andra lokaler som innehas enligt särskild lagstiftning eller tvångsdebitering av en penningfordran som lämnats som säker­het eller återvinning av andra ägande­rättigheter som lämnats som säkerhet.

2. Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas?

I Tjeckien kan borgenären antingen driva igenom sina anspråk genom ett domstols­beslut om verkställighet (dvs. genom en särskild domstolstjänsteman) enligt §§ 251–351a i civilprocesslagen eller genom en exekutiv åtgärd med hjälp av exekutions­tjänsteman enligt lag nr 120/2001 om exekutionstjänstemän och exekutiva åtgärder (utsökningslagen), i dess senaste lydelse.

Exekutionstjänstemannen agerar likaså (särskilt om det handlar om rättslig reglering av enskilda sätt att verkställa beslut) med stöd av civilprocesslagen och använder sig alltså av de medel som anges i sjätte delen av denna lag.

Exekutionstjänstemannen är behörig att vidta exekutiva åtgärder, dvs. tvångsvis verkställighet av exekutionstitlar.

Vid inlämnandet av ansökan om verkställighet behöver borgenären inte vara företrädd av advokat.

Till börjanTill början

Verkställighet kan som regel endast ske om beslutet innehåller uppgifter om borgenären och gäldenären, om det fastställer omfattningen av det krav som ansökan om verkställighet gäller, och anger en tidsfrist för när skyldigheten skall ha fullgjorts.

2.1. Förfarandet

Verkställighetsförfarandet styrs av den s.k. dispositionsprincipen, det kan med andra ord bara påbörjas efter ansökan av borgenären. Om gäldenären inte frivilligt fullgör sina åligganden enligt ett verkställbart domstolsavgörande kan borgenären lämna in en ansökan om verkställighet via domstol. Beslutet om verkställighet kan endast fattas och genomföras på de sätt som anges i civilprocesslagen.

Beslutet har alltid formen av ett domstolsavgörande. Verkställighetsförfarandet kan inte avbrytas och tidsfristen står fast. Någon möjlighet till förnyat förfarande finns inte.

Såvida inte lagen stadgar annat är det i princip gäldenärens lokala domstol som är behörig att besluta om verkställighet, dvs. den underrätt inom vars jurisdiktion gäldenären bor. Gäller verkställigheten försäljning av ett företag (eller en del av det) är det i stället den domstol inom vars jurisdiktion företaget (eller en del av ett företag) ligger som har ansvaret. Gäller verkställigheten en fastighet, utan att omfatta någon företagsförsäljning, är det den domstol inom vars geografiska behörighetsområde fastigheten är belägen som har ansvaret.

Vid rättegångsförfaranden uttas i Tjeckien en domstolsavgift. Domstolsavgifterna uttas för hela förfarandet eller per enskild uppgift. Frågan om domstolsavgifter regleras i lag nr 549/1991 om domstolsavgifter, i dess senaste lydelse. I vissa situationer medger lagen befrielse från domstolsavgifter. Rör det sig om avgiften för hela förfarandet uppstår avgiftsplikten när stämningsansökan lämnas in eller någon annan åtgärd vidtas inleda ett rättsligt förfarande.

Till börjanTill början

Avgifter:

för ansökan om verkställighet

  • vid penningkrav

på upp till 15 000 tjeckiska kronor 300 tjeckiska kronor

  • vid penningkrav

på över 15 000 tjeckiska kronor 2 % av det aktuella beloppet, dock högst 50 000 tjeckiska kronor

  • i övriga fall 1 000 tjeckiska kronor
2.2. Verkställighet som utförs av exekutionstjänstemän

Den exekutiva åtgärden utförs av den exekutionstjänsteman som borgenären har uppgett i ansökan om verkställighet och som domstolen genom sitt beslut ger i uppdrag att verk­ställa den. Åtgärder som vidtas av exekutionstjänstemannen likställs med domstols­åtgärder.

Verkställighetsförfarandet sätts i gång genom en ansökan. Beslut om verkställighet kan endast fattas om borgenären ansökt om detta eller efter ansökan från en person som kan visa att den aktuella rättigheten övergått eller överförts till honom (§ 256 mom. 1 i civilprocesslagen). Borgenären kan lämna in ansökan om verkställighet om gäldenären inte frivilligt fullgör det som han åläggs att göra i exekutionstiteln (se ovan vad som avses med exekutionstitel). Verkställighetsförfarandet inleds den dag exekutions­tjänstemannen eller den behöriga domstolen mottar en ansökan om verkställighet tillsammans med utnämnandet av exekutionstjänstemannen.

Exekutionstjänstemannen kan dock inte påbörja förrättningen förrän domstolen ger sitt tillstånd. Verkställigheten kan inte avbrytas om inte något annat föreskrivs, t.ex. i lagen om konkurs och likvidation, i dess senaste lydelse. Enligt § 14 får en konkurs bl.a. följande effekter: förfaranden där den konkursförsatta personen är part och som gäller krav på tillgångar som ingår i konkursboets egendom eller som bör gottgöras med tillgångar därifrån skall avbrytas, utom vid straffrättsliga förfaranden (varvid dock beslut inte kan fattas om skade­ersättning), förfaranden som gäller underhåll till omyndiga barn och förfaranden som gäller verkställighet av beslut. Förutom vid förfaranden som gäller fordringar som måste anmälas vid konkurs (§ 20) kan förfarandet fortsätta på förslag av förvaltaren, eller övriga parter, och förvaltaren blir då part i förfarandet i stället för den som försatts i konkurs.

Till börjanTill början

Avsteg får inte ske från den föreskrivna tidsfristen och någon ny ansökan om verkställighetsförfarande får heller inte göras.

Ett föreläggande om verkställighet har samma verkan som ett beslut om verkställighet enligt civilprocesslagen. Mot ett föreläggande om verkställighet kan man inte ansöka om ändring. Den exekutiva åtgärden utförs på grundval av föreläggandet om verkställighet när domstolsavgörandet som beordrar en exekutiv åtgärd har vunnit laga kraft.

För den exekutiva åtgärden får exekutionstjänstemannen en avgift, ersättning för utgifter, kompensation för tidsförlust vid utförandet av exekutionen och kompensation för delgivning av skrivelse. Reglerna för hur avgiften skall fastställas finns i justitieministeriets förordning nr 330/2001. Avgiften för exekutioner kan vara avtalsfäst. Icke avtalsfästa avgifter fastställs, beroende på vilken typ av verkställighetsåtgärd det är fråga om, antingen som procentsats av den gottgörelse som uppnåtts eller som ett fast belopp vid verkställighetsåtgärder som inte gäller penningbelopp.

3. Verkställighetsåtgärder

3.1. Vilken typ av tillgångar kan bli föremål för verkställighet?
  • bankkonton - ja
  • lös egendom - ja
  • registrerade fordon - ja
  • fast egendom – ja
  • övrigt - t.ex. pantsatta övriga äganderättigheter, som t.ex. aktie- eller varu­märkes­rättigheter,
  • olika typer av varor respektive fordringar som inte omfattas av verkställighets­åtgärden.

Verkställigheten kan inte avse saker som omfattas av försäljningsförbud enligt särskilda bestämmelser, eller som enligt särskilda föreskrifter inte kan bli föremål för verkställighetsåtgärder.

Till börjanTill början

Av de saker som finns i gäldenärens ägo kan verkställigheten inte omfatta sådant som gäldenären ovillkorligen behöver för att tillgodose sin familjs och sina egna materiella behov eller för att utföra sina arbetsuppgifter. Detta gäller även andra saker som det skulle vara oskäligt att sälja, t.ex. gångkläder, vanlig hushållsutrustning, bröllops­ringar och andra föremål av liknande slag samt sjukvårds­artiklar och andra saker som gäldenären behöver på grund av sjukdom eller handikapp och dylikt.

En viss basdel av gäldenärens månadslön är utmätningsfri. Metoden att räkna fram basdelen fastställs i en förordning som utfärdats av Tjeckiens regering.

Verkställighet av beslut berör inte anspråk på ersättning, som enligt försäkringsavtal skall utbetalas av försäkringsbolag, om ersättningen är avsedd att användas till nybyggnation eller till reparation av byggnad.

Verkställighet av beslut berör inte sociala penningförmåner och inte heller statliga sociala engångsstöd som utbetalats enligt särskild lagstiftning.

3.2. Vilka är effekterna av en verkställighetsåtgärd

Om en gäldenär inte går med på verkställighetsåtgärden är då beslutet om hans till­gångar fortsatt giltigt? Kan han förvänta sig några efterräkningar?

Om domstolens beslut inte innehåller någon tidsfrist för när skyldigheten skall vara uppfylld, gäller att den skyldighet som fastslås i beslutet skall uppfyllas inom tre dagar eller, om det rör sig om utrymning av en lägenhet, inom femton dagar från det att beslutet vunnit laga kraft.

Till börjanTill början

Verkställighetsmetoden varierar beroende på typen av avgörande som skall verk­ställas (betalning av penningbelopp eller någon annan typ av förpliktelse, se ovan).

Generellt gäller dock att domstolen efter ett beslut om verkställighet ser till att förfarandet genomförs. De enskilda momenten i verkställighetsförfarandet kan skötas av en domstolstjänsteman (se ovan vid punkt 2), om så anges i lagen eller i andra särskilda bestämmelser, eller om dessa uppgifter delegerats till honom av rättens ordförande. Denna domstolstjänsteman skall i sin verksamhet följa anvisningarna från rättens ordförande.

Om domstolstjänstemannen i samband med verkställigheten måste ansöka om att inleda ett förfarande vid domstol eller något annat organ, gör han det å statens vägnar.

Exekutionstjänstemannen har motsvarande befogenheter. Såvida lagen om exekutions­­­­­tjänstemän inte stadgar något annat är exekutionstjänstemannen behörig att ut­föra alla uppgifter som civilprocesslagen och annan lagstiftning ger domstolen, domaren, den särskilde domstols­tjänste­mannen eller andra domstolsanställda i samband med verkställighetsförfarandet .

Exekutionsordern har nämligen samma verkan som ett förordnande om verkställighet enligt civilprocesslagen. Enligt exekutionsordern genomförs den exekutiva åtgärden sedan domstolens beslut om verkställighet vunnit laga kraft. För verkställighets­förfarandet används i princip lämpliga bestämmelser i civilprocesslagen.

Gentemot tredje man – vilka är bankens skyldigheter när det gäller att yppande av information och kvarstad på bankmedel, och vilka blir följderna om verkställighets­åtgärden inte respekteras?

Till börjanTill början

I förordnandet om verkställighet genom tvångsdebitering från konto förbjuder dom­stolen finansinstitutet, från det ögonblick domstolsavgörandet delges finansinstitutet, att från gäldenärens konto utbetala penningmedel motsvarande de fordringar som skall indrivas, inklusive sidokostnader, att tillämpa kvittning eller att på annat sätt disponera över dem.

Domstolen delger borgenären, gäldenären och finansinstitutet förordnandet om verkställig­het. Finansinstitutet delges det direkt. Gäldenären får inte delges förordnandet före finansinstitutet.

Förbudet mot att gäldenären får disponera över sina tillgångar regleras likaså i § 44 mom. 4 och 7 i utsökningslagen.

I det ögonblick som finansinstitutet delges beslutet om förordnande om verkställighet förlorar gäldenären rätten att ta ut pengar från sitt konto, att använda dessa medel till betalning eller förfoga över dem på annat sätt upp till en summa som motsvarar fordringarna, inklusive sidokostnader.

Om finansinstitutet inte agerar på det sätt som anges i civilprocesslagen kan borgenären (även då gäldenärens konto inte längre innehåller tillräckliga medel) kräva att finansinstitutet betalar honom den del som han skulle ha haft rätt till om finansinstitutet hade agerat lagenligt.

På begäran av den part som tillerkänns ett penningbelopp, frågar domstolen den, som ålagts att betala penningbeloppet om och från vem han erhåller lön eller annan regelbunden inkomst, eventuellt i vilka banker, utländska bankfilialer eller spar- och kreditkooperativ han har sina konton och vilka nummer dessa konton har.

Till börjanTill början

Den tillfrågade är skyldig att svara domstolen inom en vecka. Uteblir svaret eller om det innehåller oriktiga eller ofullständiga uppgifter kan domstolen ålägga honom att betala böter på upp till 50 000 tjeckiska kronor.

I överensstämmelse med lag nr 21/1992 om banker, i dess senaste lydelse, anses det inte vara ett brott mot tystnadsplikten om man följer de lagstadgade villkoren för utlämnande av upplysningar som inhämtats av offentliga organ och andra personer i Tjeckien i samband med banktillsynsverksamhet, om upplysningarna lämnas ut för att dessa organ och personer skall kunna fullgöra sina funktioner.

3.3. Vilken giltighet har sådana åtgärder?

Se ovan.

4. Kan beslut om verkställighet överklagas?

Ja, man kan överklaga beslut om verkställighet enligt de allmänna bestämmelserna om rättsmedel i civilprocesslagen.

En part i förfarandet kan bestrida beslut av en underrätt eller beslut av en regional domstol i första instans, såvida inte detta utesluts i lagen.

En dom på betalning av belopp som understiger 2 000 tjeckiska kronor, exklusive kostnader utöver själva fordran kan inte överklagas. Detta gäller dock inte vid domar där kravet är obestritt och vid tredskodomar. Överklaganden som endast avser skälen till ett beslut godtas inte.

Ett överklagande måste ges in inom femton dagar efter delgivningen av en skriftlig kopia av beslutet till den domstol mot vars beslut det riktar sig. Om ett korrigerings­beslut fattats som avser beslutsinnehållet börjar fristen att löpa från och med den dag korrigeringsbeslutet vunnit laga kraft.

Om den som har rätt att överklaga inom fristen lämnar in ett giltigt överklagande, vinner beslutet inte laga kraft förrän appellations­domstolen har meddelat ett rättsligt bindande avgörande i överklagandeärendet.

Verkställighetsåtgärder som utförs av en exekutionstjänsteman, enligt § 44 mom. 10 i utsöknings­lagen, får överklagas i den del som är avgörande för förordnandet om verkställighet; domstolen bortser från eventuella andra omständigheter och fastställer förordnandet om verkställighet. Om över­klagandet inte tar upp några sakförhållanden som är av betydelse för förordnandet om verkställighet eller om det inte tar upp några sakförhållanden alls, avvisar domstolen överklagandet. Enligt § 47 mom. 3 i utsökningslagen kan däremot beslut om verkställighet inte överklagas.

« Verkställighet av domstolsavgöranden - Allmän information | Tjeckien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 29-07-2004

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket