Europeiska Kommissionen > ERN > Verkställighet av domstolsavgöranden > Belgien

Senaste uppdatering: 28-04-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Verkställighet av domstolsavgöranden - Belgien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 Not: alla lagbestämmelser som åberopas i detta dokument återfinns på webbplatserna Federale Overheidsdienst Justitie / Service public fédéral Justice Deutsch - français - Nederlands under ”geconsolideerde wetgeving”/”législation consolidée”



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden? 1.
2. Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. De materiella villkoren 2.2.
3. Verkställighetsåtgärder? 3.
3.1. Vilken typ av tillgångar kan bli föremål för verkställighet? 3.1.
3.2. Vilka är effekterna av och verkställighetsåtgärd? 3.2.
3.3. Vilken giltighet har sådana åtgärder? 3.3.
4. Kan beslut om verkställighet överklagas? 4.

 

1. Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden?

När en gäldenär inte frivilligt följer ett domstolsavgörande kan borgenären tvinga fram detta med hjälp av domstol. För detta krävs en exekutionstitel (artikel 1386 i processlagen) eftersom det är fråga om ett ingrepp i gäldenärens rättssfär. Exekutionstiteln är för det mesta en dom eller en notariehandling. Av respekt för gäldenärens privatliv får beslut inte verkställas under vissa tider på dygnet (artikel 1387 i processlagen). Verkställighet genomförs av en exekutionstjänsteman.

Oftast används verkställighet för att driva in pengar, men det kan också vara fråga om att få någon att utför eller avstå från en handling.

Vite spelar också en viktig roll (artikel 1385bis i processlagen). Ett vite är ett påtryckningsmedel som används för att driva på svaranden att följa domstolsbeslutet. Vite får dock inte förekomma i vissa fall, t.ex. när någon dömts att betala ett visst belopp eller att följa ett anställningsavtal och när det strider mot mänsklig värdighet. Vite verkställs på basis av den exekutionstitel som fastställer det. Någon ny exekutionstitel krävs alltså inte.

Rör domen betalning av ett penningbelopp verkställs den med hjälp av gäldenärens tillgångar. Vi talar i detta fall om verkställighetsåtgärder. Här skiljer vi mellan lös eller fast egendom1 och mellan typ av tillvägagångssätt, kvarstad och utmätning. Vid kvarstad placeras den aktuella egendomen i brådskande fall under domstolens kontroll: man säkrar tillgångarna för att verkställighet skall kunna ske vid en senare tidpunkt. Detta innebär att svaranden inte längre får förfoga över egendomen. Han får inte längre sälja eller ge bort den. Vid utmätning säljs gäldenärens egendom och avkastningen går till borgenären. Borgenären har inte någon rätt till den utmätta egendomen i sig, utan bara till avkastningen från en försäljning.

Till börjanTill början

Vid sidan av vanlig kvarstad och utmätning av lös och fast egendom finns också särskilda regler för utmätning av fartyg (artikel 1467–1480 och artikel 1545–1559 i processlagen), kvarstad gällande olagliga kopior (artikel 1481–1488), särskild form av kvarstad i lös egendom för obetald hyra (artikel 1461 i processlagen), återtagande av beslagtagen egendom (artikel 1462–1466 i processlagen) och kvarstad på växande gröda (artikel 1529–1538 i processlagen). Fortsättningsvis kommer vi uteslutande att ägna oss åt de vanliga utmätningstyperna.

2. Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas?

2.1. Förfarandet
2.1.1. Kvarstad

För kvarstad krävs i princip tillstånd från exekutionsdomstolen (artikel 1413 i processlagen). Detta tillstånd skall sökas med en ”ensidig” ansökan (artikel 1417 i processlagen). Samma ansökan får inte samtidigt gälla kvarstad på både lös och fast egendom. För kvarstad på fasta tillgångar krävs alltid en separat begäran.

Exekutionsdomstolen fattar beslut senast åtta dagar efter det att ansökan inkommit (artikel 1418 i processlagen). Han kan besluta att vägra tillstånd eller att delvis eller fullständigt ge borgenären detta tillstånd. Exekutionsdomstolens beslut måste delges gäldenären. Exekutionsdomstolens beslut överlämnas till en exekutionstjänsteman som därefter vidtar nödvändiga åtgärder.

Ett viktigt undantag finns från regeln om att exekutionsdomstolen måste ge tillstånd. Varje dom innebär ett tillstånd att lägga kvarstad i fråga om den dom som avkunnats (artikel 1414 i processlagen). Också här måste det handla om ett brådskande ärende. Det räcker med att överlämna domen till en exekutionstjänsteman så att han kan vidta nödvändiga åtgärder för att lägga kvarstad.

Till börjanTill början

Kvarstad kan omvandlas till utmätning (artikel 1489–1493 i processlagen).

2.1.2. Utmätning

A. Allmänt

En utmätning får endast verkställas i kraft av en exekutionstitel (artikel 1494 i processlagen). Domstolsavgöranden2 och juridiska handlingar3 kan endast verkställas efter uppvisande av en officiell utskrift4 eller originalhandlingen5, tillsammans med den verkställighetsformulering6 som fastställts i kungligt beslut.

Domstolens dom delges svaranden i förväg (artikel 1495 i processlagen). Om exekutionstiteln är en dom måste delgivningen av den alltid ske i förväg för att informera gäldenären. Detta behövs inte om exekutionstiteln är en notariehandling, eftersom gäldenären då redan känner till exekutionstiteln. I och med delgivningen av domen inleds tidsfristen för vanliga överklaganden. Tidsfristen för överklaganden har uppskjutande verkan på utmätningen (i motsats till vad som gäller för kvarstad) när domen avser betalning av ett penningbelopp. Preliminär verkställighet (domar som är preliminärt verkställbara) har inte den uppskjutande verkan som gäller vid vanliga överklaganden.

Det andra steget för borgenären i hans försök att få en exekutionstitel verkställd är betalningsföreläggandet (artikel 1499 i processlagen). Betalningsföreläggandet är det första verkställighetsskedet och en sista varning till gäldenären, som alltså ännu kan undvika utmätning. Tidsfristen från och med betalningsföreläggandet är en dag för utmätning av lös egendom (artikel 1499 i processlagen) och 15 dagar för utmätning av fast egendom (artikel 1566 i processlagen). Betalningsföreläggandet måste delges gäldenären och gäller som en formell uppmaning, dvs. en betalningsanmodan. Verkställigheten kan endast omfatta de belopp som anges i betalningsföreläggandet.

Till börjanTill början

Sedan tidsfristen för betalningsföreläggandet löpt ut kan utmätningen påbörjas. Detta sker genom beslut av en exekutionstjänsteman. Verkställigheten sköts alltså av en behörig tjänsteman. Denna tjänsteman betraktas som borgenärens befullmäktigade. Hans uppgifter anges i lagen och han verkar under rättslig tillsyn7. Han har ett avtalsfäst ansvar gentemot borgenären och ett icke-avtalsfäst ansvar gentemot tredje man (på grundval av lagen och tjänstemäns generella plikt att sorgfälligt utföra sina åtaganden).

Inom 24 timmar efter beslutet sänder exekutionstjänstemannen ett exekutionsmeddelande till kansliet vid underrätten på den ort där verkställighetsåtgärden ska vidtas (artikel 1390 i processlagen). Detta gäller såväl utmätning av lös som av fast egendom. En utmätning eller fördelning av avkastningen från en försäljning får inte ske utan att exekutionsmeddelandena först konsulterats (artikel 1391 i processlagen). Denna regel infördes för att undvika överflödiga utmätningar och för att förstärka utmätningens kollektiva dimension.

B. Utmätning av lös egendom

För utmätning av lös egendom krävs ett betalningsföreläggande. Gäldenären har rätt att bestrida det. Utmätningen börjar med att egendomen beläggs med kvarstad: tillgångarna flyttas inte och ingenting ändras i fråga om ägandeförhållandena och användningen av egendomen. Utmätning är också möjlig utanför gäldenärens bostad och hos tredje man.

När det gäller lös egendom är utmätningen inte begränsad till ett enda förfarande, men en andra utmätning av samma egendom är meningslös med tanke på kostnaderna. Vid den proportionella fördelningen av avkastningen från försäljningen av gäldenärens egendom tillkommer också andra borgenärer än den som ansökt om utmätning (artikel 1627 ff. i processlagen).

Till börjanTill början

Vid utmätningen upprättas ett protokoll. De utmätta tillgångarna säljs tidigast en månad efter delgivningen eller tillkännagivandet av den officiella utskriften av utmätningsprotokollet. Denna tidsfrist ger gäldenären en sista chans att undvika försäljningen. Försäljningen måste meddelas allmänheten med hjälp av anslag och kungörelser i pressen. Försäljningen äger rum i en auktionskammare eller på en offentlig marknad, såvida inte en begäran om en lämpligare plats görs, och den leds av en exekutionstjänsteman. Han upprättar ett protokoll och tar emot försäljningsintäkterna. Intäkterna från försäljningen fördelas proportionellt genom exekutionstjänstemannens försorg inom 15 dagar (artikel 1627 ff. i processlagen). Fördelningen görs i princip upp i godo. Är detta inte möjligt kopplas exekutionsdomstolen in.

C. Utmätning av fast egendom (artikel 1560 ff. i processlagen)

Den första etappen i verkställigheten utgörs av delgivningen av betalningsföreläggandet.

Därefter måste utmätningen verkställas tidigast inom 15 dagar och senast inom sex månader, annars förlorar föreläggandet sin rättsliga giltighet. Utmätningsbeslutet måste därefter inom 15 dagar skrivas in i fastighetsregistret8 och delges inom sex månader. Inskrivningen medför att gäldenären inte längre kan förfoga över sin egendom och gäller i högst sex månader. Sker inte någon inskrivning är utmätningen ogiltig. Vid utmätning av fast egendom gäller, i motsats till utmätning av lös egendom, principen om att egendom bara kan utmätas en enda gång.

Det sista steget är en begäran om att exekutionsdomstolen skall utnämna en notarie som ges i uppdrag att sälja egendomen och att rangordna borgenärerna. Gäldenären kan överklaga notariens agerande till exekutionsdomstolen. De närmare reglerna för försäljningen är tydligt fastställda av lagstiftaren (se artikel 1582 ff. i processlagen). I princip är försäljningen offentlig, men på initiativ av domaren eller på begäran av den borgenär som begärt utmätning är också en direktförsäljning möjlig. Intäkterna från försäljningen fördelas i enlighet med förmånsrättsordningen mellan de olika borgenärerna (se artikel 1639–1654 i processlagen). Tvister gällande rangordningen mellan borgenärerna handhas av exekutionsdomstolen.

Till börjanTill början

2.1.3. Utmätning av fordran på tredje man

Med ovanstående typ av utmätning avses utmätning av fordran som en gäldenär har på tredje man (t.ex. på sin arbetsgivare för lön). Tredje man blir alltså sekundogäldenär till den borgenär som begärt utmätning. Denna typ av utmätning är inte detsamma som utmätning hos tredje man: med det förstås utmätning av egendom som tillhör gäldenären och som förvaras hos tredje man.

Den fordran som är själva grunden för utmätningsförfarandet är den fordran som borgenären har på sin gäldenär. Den fordran som föranleder utmätningen är den som svaranden har på tredje man/sekundogäldenären.

Närmare regler för verkställighetsåtgärder i fråga om fordran på tredje man finns i artiklarna 1445–1640 i processlagen (kvarstad) och i artiklarna 1539–1544 i processlagen (utmätning).

2.1.4. Kostnader

Förutom rättsliga avgifter måste man också räkna med kostnader för exekutionstjänstemannen. Tariffer för exekutionstjänstemännens tjänster finns i ett kungligt beslut av den 30 november 1976 som fastställer tariffer för exekutionstjänstemäns arbete i civilrättsliga ärenden och tariffer för vissa tillägg (se Federale Overheidsdienst Justitie / Service public fédéral Justice Deutsch - français - Nederlands).

Till börjanTill början

2.2. De materiella villkoren

A. Kvarstad

Kvarstad kan begäras av alla borgenärer som har en fordran av viss art, oavsett värdet på den aktuella egendomen och av fordringsbeloppet (se artikel 1413 i processlagen).

En förutsättning för kvarstad är att det föreligger fara i dröjsmål: gäldenärens solvens måste vara hotad, så att en senare försäljning av hans tillgångar äventyras. Domarens bedömning om denna förutsättning är uppfylld sker utifrån objektiva kriterier. Fara i dröjsmål måste föreligga inte bara vid tidpunkten för kvarstaden, utan också vid den tidpunkt när man gör en bedömning av om kvarstaden skall fortsätta. Några undantag finns från dessa villkor: vid kvarstad gällande olagliga kopior, vid kvarstad på växelskulder och vid verkställighet av en utländsk dom.

Ett andra villkor för kvarstad är att borgenären har en fordran. Om en fordran krävs måste denna uppfylla vissa kriterier (artikel 1415 i processlagen): fordran måste vara slutlig (inte villkorlig), förfallen till betalning (även tillämpligt på säkerhet för framtida fordringar) och fastlagd (beloppet har fastställts eller kan fastställas). Typen av fordran och dess storlek är däremot irrelevant. Exekutionsdomstolen bedömer om dessa kriterier är uppfyllda, men den domare som handlägger ärendet senare är inte bunden av detta beslut.

För det tredje måste den borgenär som begär kvarstad vara behörig att göra det. Det är fråga om en kontrollhandling (inte användning) som vid behov kan utföras av ett juridiskt ombud.

Till börjanTill början

Tillstånd krävs från exekutionsdomstolen såvida inte borgenären redan har en dom att åberopa sig på (se ovan). Tillstånd behövs inte för kvarstad hos tredje man, kvarstad i lös egendom för obetald hyra och för en borgenär som redan är i besittning av en dom (artikel 1414 i process­lagen: varje dom gäller som exekutionstitel). Även en notariehandling utgör en exekutions­titel.

B. Utmätning

Också för utmätning krävs en exekutionstitel (artikel 1494 i processlagen). Det kan röra sig om ett domstolsavgörande, en officiell handling, ett föreläggande från skatte­myndigheterna, en utländsk exekvaturdom etc.

Fordran skall framgå av en handling som uppfyller vissa kriterier. Precis som vid kvarstad måste det röra sig om en säkerställd, fastlagd fordran som förfallit till betalning. I artikel 1494 andra stycket i processlagen anges att en utmätning som verkställs på periodiskt återkommande inkomster även gäller för framtida utbetalningar allt eftersom dessa infaller.

Exekutionstiteln måste också vara aktuell. Exekutionsdomstolen anser inte att en exekutions­titel är aktuell om käranden inte längre är borgenär eller om fordran är helt eller delvis fullgjord (genom preskription, betalning eller på annat sätt reglerad).

3. Verkställighetsåtgärder?

3.1. Vilken typ av tillgångar kan bli föremål för verkställighet?

A. Allmänt

Verkställighetsåtgärder kan endast vidtas mot (lös och fast) egendom som tillhör gäldenären. Verkställighetsåtgärder får inte vidtas mot egendom som tillhör tredje man, men det är irrelevant i vems besittning gäldenärens egendom befinner sig. Verkställighetsåtgärder kan alltså också vidtas hos tredje man om domstolen lämnat tillstånd till det (artikel 1503 i processlagen).

Till börjanTill början

Borgenären kan i princip endast ställa krav på att få betalt för sina fordringar ur gäldenärens aktuella tillgångar. Bara när gäldenären bedrägligen gör sig insolvent kan också tidigare tillgångar komma i fråga. Verkställighetsåtgärder som gäller framtida tillgångar är i princip också uteslutna, med undantag för framtida fordringar.

Avkastningen från kvarstadsbelagda tillgångar kvarstår i princip hos gäldenären. Vid utmätning däremot ingår också avkastningen i utmätningen och övergår alltså i borgenärens ägo.

Verkställighetsåtgärder kan vidtas mot ouppdelad egendom, men försäljningen uppskjuts i detta fall till efter det att egendomen delats upp (se bl.a. artikel 1561 i processlagen). Särskilda regler gäller för äkta makar.

B. Egendom som kan bli föremål för verkställighetsåtgärder

Alla typer av egendom kan inte bli föremål för verkställighetsåtgärder. Viss egendom är undantagen på grund av bestämmelser i lag eller för att egendomen hör till en viss egendomstyp eller har en stark personlig anknytning till gäldenären. Det går till exempel inte att undanta tillgångar från verkställighet med hänvisning till deras syfte. Följande tillgångar kan således inte bli föremål för verkställighetsåtgärder:

  1. Egendom som anges i artikel 1408 i processlagen. Denna begränsning infördes för att garantera rimliga levnadsförhållanden för gäldenären och hans familj.
  2. Egendom som inte har något försäljningsvärde och alltså inte är till någon nytta för borgenären.
  3. Egendom som inte går att avyttra eftersom den är så nära kopplad till gäldenärens person.
  4. Egendom som enligt särskilda bestämmelser inte kan bli föremål för verkställighetsåtgärder (t.ex. minderårigas inkomster och löner, outgivna böcker och outgiven musik, fångars inkomster av arbete i fängelse etc.).
  5. Lön (införsel på lön) och liknande fordringar kan oftast endast bli föremål för verkställighetsåtgärder i begränsad omfattning (se artikel 1409, artikel 1409bis och artikel 1410 § 1 i processlagen). Hit räknas bl.a. underhållsbidrag som domaren tilldömer en icke skyldig make/maka. Vissa belopp får dock överhuvudtaget inte bli föremål för verkställighetsåtgärder, exempelvis existensminimum (se artikel 1410 § 2 i processlagen). Begränsningarna i fråga om verkställighetsåtgärder gäller dock inte för borgenärer med underhållsskulder. Deras skulder har förtur (se artikel 1412 i processlagen).

Tidigare hade myndigheter immunitet mot verkställighetsåtgärder, vilket uteslöt alla sådana åtgärder mot myndigheters egendom. Denna princip har sedermera nyanserats genom artikel 1412bis i processlagen

Till börjanTill början

För utmätning av fartyg och flygplan gäller särskilda regler (för kvarstad: se artikel 1467–1480 i processlagen och för utmätning: se artikel 1545–1559 i processlagen).

Anmärkning: Ny lagstiftning om bankkonton har nyligen antagits i Belgien: Lag om förbud mot verkställighetsåtgärder och överföring i fråga om de belopp som anges i artiklarna 1409, 1409bis och 1410 i processlagen när dessa belopp är krediterade på ett lönekonto (På nederländska: De wet betreffende de onvatbaarheid voor beslag en de onoverdraagbaarheid van de bedragen waarvan sprake is in artikelen 1409, 1409bis en 1410 van het Gerechtelijk Wetboek wanneer die bedragen op een zichtrekening gecrediteerd zijn – 2004. På franska: Loi relative à l'insaisissabilité et à l'incessibilité des montants prévus aux articles 1409, 1409bis et 1410 du Code judiciaire lorsque ces montants sont crédités sur un compte à vue) (publicerat i Belgisch Staatsblad/Moniteur belge den 2 juli 2004). Denna lag har ännu inte trätt i kraft eftersom detta kräver ett kungligt beslut (se artikel 5 i lagen). Lagen utvidgar begränsningarna och undantagen som anges i de angivna artiklarna i processlagen till att omfatta belopp som krediterats på lönekonton.

C. Kantonnement (partiell uppgörelse)

När en tillgång blir föremål för en verkställighetsåtgärd, avser denna åtgärd vanligtvis tillgången som helhet, även om värdet på denna överstiger storleken på fordran. Detta är mycket ofördelaktigt för gäldenären, eftersom han överhuvudtaget inte får förfoga över tillgången. För att mildra följderna av detta har den belgiska lagstiftaren föreskrivit en möjlighet till kantonnement (partiell uppgörelse): gäldenären deponerar ett visst belopp (se artikel 1403–1407 i processlagen) och kan åter få förfoga över sin egendom.

Till börjanTill början

Både vid kvarstad och vid utmätning kan en kantonnement komma till stånd för såväl den ursprungliga fordran som den egendom som är föremålet för verkställighetsåtgärden. I det första fallet ersätter det deponerade beloppet den egendom som blivit föremål för verkställighetsåtgärder, som därefter åter kan förfogas av gäldenären. I det senare fallet blir det oftast bara att förflytta egendomen ifråga.

3.2. Vilka är effekterna av och verkställighetsåtgärd?

A. Verkställighetsåtgärder

I och med att verkställighetsåtgärd vidtagits förlorar gäldenären förfoganderätten över den aktuella egendomen. Verkställighetsåtgärden ger dock inte förmånsrätt gentemot eventuella andra borgenärer. Att gäldenären förlorat förfoganderätten innebär att han inte längre kan avyttra eller inteckna den aktuella egendomen, men den kvarstår alltså i gäldenärens ägo. De facto förändras situationen alltså inte, men väl juridiskt.

Om gäldenären vidtar åtgärder med egendomen i strid med denna regel, är dessa åtgärder inte bindande för borgenären.

Den förlorade förfoganderätten är dock endast relativ, dvs. den gäller bara till fördel för borgenären. Andra borgenärer måste även fortsatt acceptera fluktuationer i gäldenärens tillgångar. Men de kan på ett enkelt sätt ansluta sig till den verkställighetsåtgärd som redan vidtagits.

Förlorad förfoganderätt är den första etappen av försäljningen av tillgångarna. Egendomen hamnar således under domstolens kontroll. Därför är också utmätning först och främst en säkerhetsåtgärd.

Till börjanTill början

B. Verkställighetsåtgärder som berör tredje man

Vid denna verkställighetsform upphävs kontrollen över hela den aktuella fordran, oavsett beloppet på den ursprungliga fordran som föranleder verkställighets­åtgärden. Tredje man kan dock göra en partiell betalning (kantonneren). Handlingar som under­minerar fordran är inte bindande för borgenären. Från och med det att verkställighets­åtgärden har vidtagits är överenskommelser om reglering av fordran mellan gäldenären och tredje man inte längre möjliga.

3.3. Vilken giltighet har sådana åtgärder?

A. Kvarstad

Kvarstad gäller högst i tre år. För kvarstad och för verkställighetsåtgärd som berör tredje man löper denna tidsfrist från och med datumet för kvarstadsbeslutet (artikel 1425 och 1458 i processlagen). För kvarstad på fast egendom gäller datumet för inskrivningen i fastighetsregistret som startpunkt för en treårig tidsfrist (artikel 1436 i processlagen).

Denna tidsfrist kan förlängas om välgrundade skäl finns (artikel 1426, 1459 och 1437 i processlagen).

B. Utmätning

Vid utmätning är det endast det föreläggande som föregår utmätningen som har en maximal giltighetstid. För utmätning av lös egendom är denna tidsfrist tio år (dvs. normal preskriptionstid eftersom inga speciella regler är tillämpliga), för utmätning av fast egendom sex månader (artikel 1567 i processlagen). För fartyg gäller en tidsfrist på ett år (artikel 1549 i processlagen).

4. Kan beslut om verkställighet överklagas?

A. Kvarstad

Till börjanTill början

Om exekutionsdomstolen vägrar ge tillstånd till kvarstad kan sökanden (dvs. borgenären) inom en månad överklaga beslutet till högre instans, utan att gäldenären behöver höras. Beviljar domstolen i högre instans kvarstad kan gäldenären i sin tur invända mot beslutet. (se artikel 1419 i processlagen).

Om exekutionsdomstolen beviljar kvarstad kan gäldenären eller övriga parter invända mot detta beslut. Detta måste ske inom en månad, vid den domstol som fattat beslutet. Domstolen fattar därefter beslut i ett ”kontradiktoriskt förfarande”9. Ett överklagande som görs av tredje man har i princip inte någon uppskjutande verkan (se artikel 1419 och artikel 1033 i processlagen).

I de fall kvarstad får användas utan rättsligt bemyndigande kan gäldenären invända mot ett sådant beslut genom att hos exekutionsdomstolen begära att kvarstaden skall hävas (artikel 1420 i processlagen). De är här fråga om en interimistiskt förfarande som i vissa fall kan kombineras med vitesföreläggande. Begäran kan motiveras med att ärendet inte är brådskande (Cass. 14 september 1984, Arr. Cass. 1984-85, 87).

Om omständigheterna förändras kan både borgenären (genom att kalla alla parterna till exekutionsdomstolen) och gäldenären eller part som uppträder som mellanhand (efter ansökan) ansöka hos exekutionsdomstolen om ändring eller hävande av kvarstadsbeslutet.

B. Utmätning

Gäldenären kan överklaga betalningsföreläggandet och således bestrida dess giltighet. För detta finns det inte någon tidsfrist och ett överklagande har inte någon uppskjutande verkan. De invändningar som överklagandet kan bygga på är bl.a. formella fel och ansökan om uppskov (när exekutionstiteln är en notariehandling).

Till börjanTill början

Gäldenären kan hos exekutionsdomstolen överklaga försäljningen av sin egendom, men inte heller i detta fall innebär överklagandet att utmätningen skjuts upp.

Andra borgenärer än den som begärt utmätningen kan invända mot försäljningspriset, men inte försäljningen i sig.

Tredje man som förklarar sig vara ägare till utmätt egendomen kan också överklaga hos exekutionsdomstolen (artikel 1514 i processlagen). Ett sådant överklagande har uppskjutande verkan.




1 Verkställighetsåtgärder mot lös egendom, verkställighetsåtgärder mot fast egendom.

2 Som meddelats av en domstol.

3 I princip utfärdad av en notarie.

4 Den första utskriften. Den part som önskar verkställa domen får bara en enda utskrift. Den utfärdas av kansliet mot en avgift.

5 Originalet av domen eller handlingen. Detta sker bara i mycket trängande fall.

6 Kungligt beslut av den 9 augusti 1993, Belgisch Staatsblad/Miniteur belge den 9 augusti 1993 (www.just.fgov.be Deutsch - français - Nederlands):

"Vi Albert II, belgiernas Konung,

 göra veterligt för alla nu levande och kommande släkten:

 Vi befalla att alla exekutionstjänstemän, som så uppdrages, skola verkställa detta domslut, denna dom, detta beslut, denna befallning eller denna handling;

att Våra överåklagare och Våra distriktsåklagare vid förstainstansdomstolarna skola genomdriva dem och att alla Våra befälhavare och tjänstemän inom polismyndigheten skola lämna handräckning om lagen så kräver.

 Till tecken härpå har detta domslut, denna dom, detta beslut, denna befallning eller denna handling underskrivits och beseglats med hov- eller notariesigill."

7 När han agerar för att verkställa en dom eller handling står exekutionstjänstemannen under exekutionsdomarens tillsyn. I etiska frågor står han under tillsyn av åklagarmyndigheten och exekutionstjänstemännens distriktskammare.

8 I registret hos inskrivningsmyndigheten på den ort där fastigheten är belägen (artikel 1565 i processlagen). I registret finns information om fast egendom, t.ex. äganderätt och inteckningar på fastigheten.

9 Där samtliga parter kommer till tals.

« Verkställighet av domstolsavgöranden - Allmän information | Belgien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 28-04-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket