Europeiska Kommissionen > ERN > Äktenskapsskillnad > Lettland

Senaste uppdatering: 24-05-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Äktenskapsskillnad - Lettland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka krav måste vara uppfyllda för att makarna skall kunna få en dom på äktenskapsskillnad? 1.
2. På vilka grunder kan man få äktenskapsskillnad? 2.
3. Vilka konsekvenser får en äktenskapsskillnad? 3.
a) Makarnas personliga förhållanden a)
b) Fördelningen av makarnas egendom b)
c) Makarnas gemensamma, underåriga barn c)
d) Underhållsskyldighet gentemot den andra maken d)
4. Vad är den praktiska innebörden av begreppet hemskillnad (”legal separation”)? 4.
5. Vilka krav måste vara uppfyllda för att erhålla hemskillnad? 5.
6. Vad får en hemskillnad för rättsliga följder? 6.
7. Vad är den praktiska innebörden av begreppet annullering av äktenskap? 7.
8. Vilka krav måste vara uppfyllda för att ett äktenskap skall annulleras? 8.
9. Vad blir den rättsliga följden av en annullering av ett äktenskap? 9.
10. Kan man lösa frågor som har med äktenskapsskillnaden att göra på annat sätt än genom att väcka talan i domstol? 10.
11. I vilken domstol ansöker man om äktenskapsskillnad/hemskillnad/annullering av äktenskap? Vilka krav måste man då iaktta och vilka handlingar skall man bifoga? 11.
12. Kan man få rättshjälp för att täcka kostnaderna i målet? 12.
13. Kan en dom på äktenskapsskillnad/hemskillnad/annullering av äktenskap överklagas? 13.
14. Hur skall man göra för att få en i en annan medlemsstat meddelad dom på äktenskapsskillnad/hemskillnad/annullering av äktenskap erkänd i Lettland? 14.
15. Till vilken domstol skall man vända sig för att begära omprövning av ett beslut att i Sverige erkänna en dom på äktenskapsskillnad/hemskillnad/annullering av äktenskap som har meddelats i en annan medlemsstat? Hur handläggs sådana mål? 15.
16. Vilket lands lag tillämpas i ett mål om äktenskapsskillnad mellan makar som inte har hemvist i Lettland eller har olika medborgarskap? 16.

 

1. Vilka krav måste vara uppfyllda för att makarna skall kunna få en dom på äktenskapsskillnad?

För att makar ska kunna få äktenskapsskillnad krävs ett domstolavgörande om detta på ansökan av en av makarna eller båda gemensamt. För att en dom på äktenskapsskillnad ska meddelas krävs djup och varaktig söndring i äktenskapet. Denna förutsättning anses föreligga om makarna överhuvudtaget inte lever tillsammans längre och inte kan förväntas återuppta den äktenskapliga samlevnaden.

Får att få en dom på äktenskapsskillnad måste makarna komma överens om vårdnaden om barn som fötts inom äktenskapet, underhåll till barnet och fördelning av makarnas gemensamma egendom. Om makarna inte lyckas nå en överenskommelse kommer dessa frågor att prövas i domstol tillsammans med ansökan om äktenskapsskillnad.

2. På vilka grunder kan man få äktenskapsskillnad?

Grunderna för äktenskapsskillnad anges utförligt i den lettiska civillagen, under avdelningen ”Familjerätt”.

För det första är förutsättningarna för äktenskapsskillnad uppfyllda om makarna har levt åtskilda åtminstone de sista tre åren. I artikel 73 i civillagen anges under vilka omständigheter makar kan anses ha levt åtskilda, nämligen om makarna inte delar hushåll och en av dem utesluter möjligheten att i framtiden dela hushåll på nytt, med följden att den äktenskaplig samlevnaden måste anses ha upphört. Enbart det förhållandet att makarna delar bostad är inte alltid tillräckligt för att äktenskaplig samlevnad ska anses föreligga. Om makarna i faktiskt har separerat anses äktenskapet vara i praktiken upplöst.

Till börjanTill början

För det andra kan en äktenskap upplösas även om makarna har levt åtskilda i mindre än tre år, förutsatt att:

  1. det skulle vara omöjligt för den make som ansöker om äktenskapsskillnad att fortsätta äktenskapet av skäl som rör den andra maken, och en fortsättning av äktenskapet av dessa skäl skulle innebära ett orimligt lidande för den make som lämnat in ansökan om äktenskapsskillnad,
  2. båda makarna ansöker om äktenskapsskillnad, eller en av makarna inte invänder mot den andres ansökan om äktenskapsskillnad,
  3. en av makarna har börjat leva tillsammans med en annan person och ett barn har fötts eller väntas födas i denna parrelation.

Det bör påpekas att om domstolen anser att det under ovannämnda omständigheter fortfarande finns en möjlighet för makarna att rädda sitt äktenskap, kan förfarandet för äktenskapsskillnad skjutas upp i upp till sex månader i syfte att eventuellt få en lösning till stånd.

För det tredje kan det finnas tillfällen då en av makarna ansöker om äktenskapsskillnad innan de tre föreskrivna åren av separation har gått och ansökan om äktenskapsskillnad baseras på andra skäl än de tre som anges ovan. I sådana fall kan äktenskapsskillnad beviljas endast om båda makarna går med på det. Om en av makarna inte går med på äktenskapsskillnad kommer domstolen inte att upplösa äktenskapet innan makarna har levt åtskilda i minst tre år. I sådana fall har domstolen vidare en skyldighet att skjuta upp förfarandet för äktenskapsskillnad till dess att ovannämnda period på tre år har förflutit.

Det bör påpekas att domstolen i undantagsfall kan vägra att bevilja äktenskapsskillnad, om det är nödvändigt att äktenskapet fortbestår av hänsyn till barn som är födda inom äktenskapet.

Till börjanTill början

3. Vilka konsekvenser får en äktenskapsskillnad?

Så snart en dom om äktenskapsskillnad vinner laga kraft upphör alla rättigheter och skyldigheter som är knutna till det rättsliga förhållandet mellan makarna att gälla. När äktenskapet har upplösts kan makarna ingå ett annat äktenskap. Äktenskapsskillnaden kan dock innebära nya skyldigheter och rättigheter för de före detta makarna.

a) Makarnas personliga förhållanden

I civillagen föreskrivs att en make som har ändrat sitt efternamn i samband med äktenskapets ingående har rätt att behålla detta efternamn efter äktenskapsskillnaden, men att domstolen ska ge henne/honom rätt att använda det ursprungliga namnet på begäran. Det bör ändå påpekas att domstolen kan förbjuda den make som har orsakat den djupa och varaktiga söndringen att behålla makarnas gemensamma efternamn, förutsatt att det inte skadar eventuella inomäktenskapliga barns intressen.

b) Fördelningen av makarnas egendom

Enligt artikel 238 i civilprocesslagen kan äktenskapsskillnad inte beviljas förrän makarna har nått en överenskommelse om fördelningen av egendomen. Om makarna misslyckas med att nå en överenskommelse kommer denna fråga att regleras i domstol på grundval av civillagens bestämmelser eller ett eventuellt äktenskapsförord. Civillagen föreskriver två sätt att gå till väga med makarnas egendom: frågor om makars egendom kan regleras enligt lagens bestämmelser eller enligt bestämmelserna och villkoren i ett äktenskapsförord. Båda av dessa alternativ gör det möjligt att reglera fördelningen av makarnas gemensamma egendom vid äktenskapsskillnad.

Till börjanTill början

Om fördelningen av egendomen ska regleras genom lag gäller civillagens bestämmelser och var och en av makarna får behålla den egendom som han eller hon ägde före äktenskapets ingående samt enskild egendom som han eller hon förvärvat under äktenskapet. Egendom som under äktenskapet har förvärvats gemensamt av makarna eller av en av makarna med gemensamma medel eller med bidrag från den andra maken anses vara giftorättsgods. Giftorättsgods förutsätts till lika del ägas gemensamt av båda makarna, om inte en av dem kan styrka att egendomen bör fördelas på annat sätt.

Om makarnas egendom omfattas av ett äktenskapsförord, regleras frågor om fördelningen av egendomen vid äktenskapsskillnad i enlighet med bestämmelserna och villkoren i detta äktenskapsförord.

c) Makarnas gemensamma, underåriga barn

Äktenskapsskillnaden som sådan behöver inte påverka föräldraansvaret gentemot eventuella barn. Däremot måste makarna ha nått en överenskommelse om vårdnad, umgängesrätt och underhåll när det gäller eventuella barn innan äktenskapsskillnad kan beviljas. Regler om detta finns i artikel 238 i civilprocesslagen. Denna typ av familjerelaterade frågor kan inte prövas separat, och det gäller särskilt frågor om de rättsliga förehållandena mellan föräldrar och barn.

Föräldraansvar

Även om före detta makar lever åtskilda efter äktenskapsskillnaden kvarstår deras föräldraansvar gentemot eventuella barn, det vill säga ”gemensam vårdnad” över barnen i den lettiska lagens bemärkelse. Det är dock den förälder som barnet lever tillsammans med som utövar det dagliga ansvaret (vårdnaden). I civillagen anges att vårdnadsrätten över ett barn inte påverkas av att föräldrarna inte bor på varsitt håll.

Till börjanTill början

Underhållsskyldighet gentemot barn

Frågan om underhållsskyldighet gentemot ett barn ska fastställas i samband med äktenskapsmålet. Äktenskapsskillnaden påverkar dock inte båda föräldrarnas skyldighet att stå för barnets underhåll. Föräldrarna kan komma överens om underhållet, men om detta misslyckas frågan av domstol i samband med äktenskapsmålet.

d) Underhållsskyldighet gentemot den andra maken

Enligt civillagens bestämmelser kan en make under förfarandet för äktenskapsskillnad eller till och med efter äktenskapsskillnaden yrka medel från den andra maken för att kunna upprätthålla sin tidigare levnadsstandard eller underhållsnivå efter dennes ekonomiska situation. Den före detta maken är skyldig att bistå med sådana medel om han eller hon aktivt har bidragit till äktenskapets upplösning. Det bör påpekas att den make som begär underhåll måste vara i behov av detta. Det är således inte givet att en före detta make ska betala underhåll för att den andra maken ska kunna upprätthålla sin tidigare levnadsstandard. Skyldigheten kan också bortfalla om:

  1. den andra maken ingår ett nytt äktenskap,
  2. den andra maken har tilltäckliga inkomster för att på egen hand upprätthålla sin levnadsstandard,
  3. den andra maken avsiktligt underlåter att försörja sig själv med sin egen inkomst, eller
  4. om det finns andra omständigheter som visar att det inte längre finns något behov av underhållsbidrag från den tidigare maken.

Skyldigheten att sörja för att den andra maken kan upprätthålla sin tidigare levnadsstandard bortfaller också om den tid som förflutit sedan äktenskapsskillnaden motsvarar den tid som det upplösta äktenskapet har varat. Om ett barn till båda makarna inte har uppnått myndighetsålder under ovannämnda period och det är den före detta make som har rätt till underhåll som har vårdnaden om barnet, fortsätter skyldigheten att gälla till dess att barnet blir myndigt.

Till börjanTill början

4. Vad är den praktiska innebörden av begreppet hemskillnad (”legal separation”)?

Begreppet hemskillnad förekommer inte i det lettiska rättssystemet.

5. Vilka krav måste vara uppfyllda för att erhålla hemskillnad?

6. Vad får en hemskillnad för rättsliga följder?

7. Vad är den praktiska innebörden av begreppet annullering av äktenskap?

Ett äktenskap kan annulleras om det har ingåtts i strid med gällande bestämmelser, och därmed inte har ingåtts på giltigt sätt. Från den tidpunkt då ett domstolsavgörande om annullering av ett äktenskap vinner laga kraft behandlas båda parter som om de aldrig hade varit gifta och äktenskapet anses ogiltigt från den tidpunkt då det ingicks. Det bör påpekas att ett äktenskap kan annulleras också efter det att en dom på äktenskapsskillnad har meddelats.

Det är inte säkert att alla rättsliga hinder mot äktenskap kan identifieras objektivt vid tidpunkten för äktenskapets ingående. Därför föreskriver lagen en möjlighet för att ogiltigförklara äktenskapet om någon av makarna, andra berörda personer eller åklagaren konstaterar att det finns grund för ogiltigförklaring och ger in en ansökan om detta till domstolen.

8. Vilka krav måste vara uppfyllda för att ett äktenskap skall annulleras?

Enligt artikel 59 i civillagen kan ett äktenskap annulleras endast om någon av följande i lag fastställda förutsättningar är uppfyllda:

Till börjanTill början

  • Om äktenskapet inte har registrerats vid folkbokföringsmyndigheten eller av en präst eller motsvarande inom någon av följande kyrkor och trossamfund: lutherska kyrkan, romersk-katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, gammaltroende ortodoxa, metodistkyrkan, baptistsamfundet, sjundedags adventistsamfundet eller ett mosaiskt samfund.
  • Om äktenskapet är ett skenäktenskap som ingåtts utan avsikt att bilda familj.
  • Om äktenskapet ingicks innan båda makarna hade uppnått arton års ålder eller, i tillämpliga fall, innan en av makarna hade uppnått sexton års ålder. I vissa fall är det nämligen möjligt att registrera ett äktenskap trots att den ena av makarna endast har uppnått sexton års ålder, förutsatt att den andra maken har uppnått myndighetsålder. (Den generella myndighetsåldern är arton år. I vissa exceptionella fall kan dock en underårig förklaras som myndig om det finns särskilda skäl, dock ej innan personen i fråga har fyllt sexton år). För äktenskap mellan personer av vilka en har uppnått myndighetsålder medan den andra endast har uppnått sexton års ålder krävs samtycke från den minderårigas föräldrar eller andra personer med föräldraansvar för den minderåriga. Det bör noteras att ett äktenskap som ingås innan de berörda personerna har uppnått ovan nämnda åldersgränser inte kan annulleras om ett barn väntas inom äktenskapet eller om båda makarna har uppnått minimiåldern för registrering av äktenskapet när domstolsavgörandet om ogiltigförklaring av äktenskapet meddelas.
  • Om en av makarna vid den tidpunkt då äktenskapet ingås är omyndigförklarad på grund av psykisk sjukdom eller mentalt handikapp, eller om vederbörandes tillstånd har förhindrat honom eller henne från att förstå betydelsen av sina handlingar eller från att kontrollera dessa handlingar.
  • Om ett äktenskap ingås mellan personer av samma kön.
  • Om ett äktenskap ingås mellan nära släktingar, det vill säga mellan släktingar i direkt uppstigande eller direkt nedstigande led, mellan bror och syster eller mellan halvbror och halvsyster.
  • Om en av makarna redan är gift. Ett sådant äktenskap kan dock inte annulleras om det tidigare äktenskapet har upphört till följd av dödsfall, äktenskapsskillnad eller annullering vid den tidpunkt då domen meddelas.

Rätten att ansöka om annullering är inte begränsad i tiden i de ovannämnda fallen och såväl berörda parter som åklagarmyndigheten kan ansöka. Om det ifrågasatta äktenskapet har upphört till följd av dödsfall eller äktenskapsskillnad är det endast de personer vilkas rättigheter har kränkts till följd av äktenskapet som kan begära annullering.

Till börjanTill början

Det bör påpekas att det inte är möjligt att annullera ett äktenskap efter det att båda makarna har avlidit.

9. Vad blir den rättsliga följden av en annullering av ett äktenskap?

En make vars äktenskap har annullerats ska återta det namn han eller hon hade före äktenskapet. En person som inte kände till att äktenskapet var ogiltigt när det registrerades kan, efter ansökan till domstol, få rätt att behålla det namn han eller hon erhållit genom äktenskapet.

Om en av makarna kände till att äktenskapet var ogiltigt när det ingicks, har den andra maken rätt att utöver underhåll motsvarande den tidigare levnadsstandarden kräva ersättning för ideell skada.

Liksom vid äktenskapsskillnad gäller vid annullering att en före detta make inte behöver upprätthålla den andra makens tidigare levnads- eller underhållsnivå (eller att en sådan skyldighet kan upphöra) i följande fall:

  1. Den före detta maken har ingått ett nytt äktenskap.
  2. Den före detta makens inkomster är otillräckliga för att upprätthålla den andra makens tidigare levnadsstandard.
  3. Den andra maken underlåter medvetet att försörja sig på sin egen inkomst.
  4. Det finns andra omständigheter som visar att det inte längre föreligger något behov av underhåll från den andra maken.

Skyldigheten att upprätthålla den andra makens tidigare levnadsstandard upphör också om den tidsperiod som förflutit sedan annulleringen motsvarar den tid som det upplösta äktenskapet har varat. Om ett barn inom äktenskapet inte har uppnått myndighetsålder under denna period och den underhållsberättigade före detta maken har vårdnaden om barnet ska dock skyldigheten kvarstå till dess att barnet uppnår myndighetsåldern.

Till börjanTill början

När det gäller fördelningen av egendom efter annullering av ett äktenskap gäller att var och en av makarna har rätt att behålla vad han eller hon förvärvat före äktenskapets ingående samt den enskilda egendom som förvärvats under samlevnaden. Gemensam egendom ska i princip fördelas lika mellan de före detta makarna.

Om ingen av makarna vid tidpunkten för äktenskapets ingående var medveten om att äktenskapet kunde vara ogiltigt ska den gemensamma egendomen fördelas i enlighet med civillagens bestämmelser om bodelning vid äktenskapsskillnad (se fråga 3 b). Om emellertid endast en av makarna var ovetande om att äktenskapet kunde vara ogiltigt, ska fördelningen av egendom vid annullering av äktenskapet ske på samma sätt som vid äktenskapsskillnad, men endast med avseende på den make som inte kände till att äktenskapet kunde vara ogiltigt.

10. Kan man lösa frågor som har med äktenskapsskillnaden att göra på annat sätt än genom att väcka talan i domstol?

I Lettland finns inga andra sätt att få äktenskapsskillnad än att vända sig till domstol. Liksom i andra typer av tvistemål strävar domstolen i mål om äktenskapsskillnad efter att förlika parterna genom att nå fram till en lösning som båda parterna kan godta.

11. I vilken domstol ansöker man om äktenskapsskillnad/hemskillnad/annullering av äktenskap? Vilka krav måste man då iaktta och vilka handlingar skall man bifoga?

En ansökan om äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskap ska ges in vid behörig distriktsdomstol, i enlighet med lagens bestämmelser om domstols behörighet. Om ansökan omfattar fördelning av makarnas egendom, och denna egendom inkluderar fast egendom, kan ansökan eventuellt ges in vid en regional domstol.

Till börjanTill början

Frågor om domstols behörighet i frågor om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap regleras, om den ena eller båda makarna har hemvist eller är medborgare i någon av EU:s medlemsstater, i rådets förordning (EG) nr 2201/2003. Enligt denna kan en ansökan om äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskap i Lettland ges in vid distriktsdomstolen:

  1. på den plats där makarna har hemvist, eller
  2. på den plats där makarna senast hade hemvist om en av dem fortfarande är bosatt där, eller
  3. på den plats där svaranden har hemvist, eller
  4. på den plats där någon av makarna har hemvist, om ansökan är gemensam, eller
  5. på den plats där sökanden har hemvist om sökanden har varit bosatt där i minst ett år omedelbart innan ansökan gjordes, eller
  6. på den plats där sökanden har hemvist om sökanden har varit bosatt där i minst sex månader omedelbart innan ansökan gjordes och sökanden är lettisk medborgare, eller
  7. vid vilken lettisk distriktsdomstol som helst, om båda makarna är lettiska medborgare.

Närmare upplysningar om domstols behörighet, särskilt när det gäller äktenskapsmål som berör frågor om föräldraansvar, finns i rådets förordning (EG) nr 2201/2003.

Enligt bestämmelserna i civilprocesslagen kan en ansökan om äktenskapsskillnad eller hemskillnad ges in vid distriktsdomstolen:

  1. på den plats där svaranden är bosatt (om svarandens bosättningsort är okänd eller om denne saknar bosättningsort i Lettland, ska ansökan ges in vid domstolen på den plats där fast egendom som tillhör svaranden är belägen eller på den plats där han eller hon hade sin sista kända adress),
  2. på den plats där endera maken är bosatt, om ansökan är gemensam,
  3. på den plats där sökanden är bosatt, om:
    • sökanden har vårdnad om minderåriga barn,
    • ansökan gäller ett äktenskap med en person som omyndigförklarats på grund av psykisk sjukdom eller för vilken särskild förmyndare har förordnats,
    • ansökan gäller ett äktenskap med en person som avtjänar ett frihetsstraff,
    • ansökan gäller ett äktenskap med en person vars vistelseort är okänd eller som är bosatt utomlands.

Vissa för Lettland bindande bilaterala avtal med tredje land om rättslig hjälp och rättsligt samarbete, innehåller även bestämmelser om domstols behörighet vid äktenskapsskillnad och annullering av äktenskap.

Till börjanTill början

Oavsett om ett mål omfattas av en domstols behörighet eller inte enligt den ovannämnda rådsförordningen, civilprocesslagens bestämmelser eller bestämmelserna i för Lettland bindande bilaterala avtal med tredje land, måste en person som ansöker om äktenskapsskillnad lämna följande uppgifter i ansökan enligt artiklarna 128 och 135 i civilprocesslagen:

  • Namnet på den domstol som ansökan riktar sig till.
  • Sökanden förnamn, efternamn och personnummer samt motsvarande uppgifter om den advokat som företräder sökanden. Dessutom ska uppgift lämnas om svarandens förnamn och efternamn samt om dennes personnummer, om detta är känt.
  • De omständigheter som sökanden åberopar till grund för sin talan och bevisning som styrker dessa omständigheter.
  • Den bestämmelse som käranden åberopar.
  • Sökandens yrkanden.
  • Tid under vilken makarna har levt åtskilda.
  • Förteckning över dokument som bifogas ansökan.
  • Angivande av huruvida parterna har kommit överens om vårdnaden om eventuella barn och/eller om umgängesrätt, underhåll, fördelning av egendom som förvärvats under äktenskapet, eller huruvida separata yrkanden om sådana frågor kommer att framställas.
  • Datum för ansökan och andra upplysningar av betydelse för prövningen i målet.

Ansökan (stämningsansökan) ska undertecknas av sökanden och dennes advokat. Om en advokat ger in ansökan på sökandens vägnar ska ansökan åtföljas av en fullmakt eller ett annat dokument som styrker advokatens behörighet att ge in ansökan.

Följande dokument ska bifogas ansökan:

  1. En kopia av ansökan för delgivning med svaranden.
  2. Ett dokument som visar att gällande statliga avgifter och andra domstolskostnader har betalats i enlighet med lag.
  3. Dokument som styrker de omständigheter som ligger till grund för ansökan (till exempel ett äktenskapsbevis).

12. Kan man få rättshjälp för att täcka kostnaderna i målet?

Generellt beviljar staten rättshjälp om den berörda personens särskilda förhållanden, ekonomiska situation och inkomster innebär att ur objektiv synvinkel kommer att bli svårt för denne att skydda sina rättigheter på önskvärt sätt. Rättshjälp beviljas i enlighet med bestämmelserna i rättshjälpslagen.

Till börjanTill början

I allmänhet täcker rättshjälpen kostnader för att utarbeta inlagor samt för rådgivning under rättegången och biträde vid domstolsförhandlingarna. I mål med anknytning till flera olika länder kan rättshjälpen även täcka tolktjänster och översättning av vissa rättsliga och andra dokument samt av alla inlagor som ges in av den berörda parten, förutsatt att de är nödvändiga för prövningen i målet. I vissa fall omfattas även kostnader för resor till och från domstolsförhandlingar.

13. Kan en dom på äktenskapsskillnad/hemskillnad/annullering av äktenskap överklagas?

En dom i äktenskapsmål som meddelats av distriktsdomstolen kan överklagas till den regionala domstolen. Den regionala domstolens dom i överklagandeärendet kan bli föremål för kassationstalan inför Högsta domstolens senat.

Om den regionala domstolen är första instans i ett äktenskapsmål, kan domen överklagas till Högsta domstolens tvistemålsavdelning. En dom som meddelats av Högsta domstolens tvistemålsavdelning bli föremål för kassationstalan inför Högsta domstolens senat.

14. Hur skall man göra för att få en i en annan medlemsstat meddelad dom på äktenskapsskillnad/hemskillnad/annullering av äktenskap erkänd i Lettland? 

En dom på äktenskapsskillnad/hemskillnad/annullering av äktenskap som meddelats i en annan medlemsstat erkänns i Lettland på de villkor som anges i rådets förordning (EG) nr 2201/2003. Enligt bestämmelserna i denna lag ska domar som meddelats i en medlemsstat erkännas i andra medlemsstater utan krav på särskilda förfaranden.

Till börjanTill början

En person som vill få en i en annan medlemsstat meddelad dom på äktenskapsskillnad/hemskillnad/annullering av äktenskap erkänd i Lettland, måste emellertid lämna in en ansökan om erkännande av denna dom till distriktsdomstolen antingen på verkställighetsorten eller på den plats där den part mot vilken verkställighet begärs har hemvist.

Den berörda distriktsdomstolen ska inom tio dagar från det att ansökan inkom besluta huruvida domen kan erkännas i Lettland. Domstolen kan vägra att erkänna domen i Lettland, men endast på de grunder som anges i artikel 22 i rådets förordning nr 2201/2003, nämligen:

  1. om ett erkännande uppenbart skulle strida mot grunderna för rättsordningen i Lettland,
  2. om domen har meddelats mot en utebliven svarande och denne inte har delgivits stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräckligt god tid och på ett sådant sätt att svaranden kunnat förbereda sitt svaromål, såvida det inte kan fastställas att svaranden otvetydigt har godtagit domen,
  3. om den är oförenlig med en dom som har meddelats i ett mål mellan samma parter i Lettland, eller
  4. om den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en annan medlemsstat eller i en icke-medlemsstat mellan samma parter, såvida den först meddelade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i Lettland.

Enligt artikel 638 i civilprocesslagen ska sökanden ange följande uppgifter i en ansökan om erkännande av en dom:

  • Namnet på den domstol som ansökan riktar sig till.
  • Kärandens och svarandens förnamn, efternamn och personnummer.
  • Vad ansökan gäller och de omständigheter som ligger till grund för ansökan.
  • Sökandens begäran om erkännande (icke-erkännande) av domen i Lettland.
  • Om en advokat har anlitats för att företräda sökanden i Lettland, dennes namn och adress.
  • Datum för ansökan.
  • Förteckning över dokument som bifogas ansökan.

Enligt artikel 37 i rådets förordning nr 2201/2003 ska den som ansöker om erkännande av en dom som meddelats i en annan medlemsstat utöver själva ansökan ge in följande handlingar:

Till börjanTill början

  1. En kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet skall kunna fastställas,
  2. När det rör sig om en dom som har meddelats i någons utevaro: originalet eller en bestyrkt kopia av den handling som visar att stämningsansökan eller motsvarande handling har delgivits den uteblivna parten. Sökanden kan även ge in en handling som visar att svaranden otvetydigt har godtagit domen.
  3. Ett intyg som utfärdats av behörig domstol eller myndighet i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003.

15. Till vilken domstol skall man vända sig för att begära omprövning av ett beslut att i Sverige erkänna en dom på äktenskapsskillnad/hemskillnad/annullering av äktenskap som har meddelats i en annan medlemsstat? Hur handläggs sådana mål?

Enligt rådets förordning (EG) nr 2201/2003 kan en berörd part invända på två sätt mot ett erkännande i Lettland av en i en annan medlemsstat meddelad dom/hemskillnad/annullering av äktenskap.

För det första kan en berörd part i enlighet med bestämmelserna i artikel 21 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 ge in en ansökan till distriktsdomstolen om icke-erkännande i Lettland av en dom som meddelats i en annan medlemsstat. Se fråga 14 när det gäller domstols behörighet, ansökningsförfaranden och skäl för icke-erkännande.

För det andra kan en part som berörs av en ansökan om erkännande i Lettland invända mot detta beslut. Enligt artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 kan distriktsdomstolens beslut i ett ärende om erkännande av en dom som meddelats i en annan medlemsstat överklagas till en regional domstol genom en kompletterande inlaga till den domstol som meddelat beslutet, som i sin tur överlämnar överklagandet till behörig regional domstol. Svaranden (eller sökanden) kan överklaga ett beslut om erkännande som meddelats av en regional domstol till Högsta domstolens tvistemålsavdelning genom en kompletterande inlaga. Överklagandet ska ges in vid den regionala domstol som meddelat beslutet, som överlämnar överklagandet till Högsta domstolens tvistemålsavdelning.

Svaranden kan invända mot erkännandet av en dom som meddelats i en annan medlemsstat på de grunder som anges i artikel 22 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 (se fråga 14).

16. Vilket lands lag tillämpas i ett mål om äktenskapsskillnad mellan makar som inte har hemvist i Lettland eller har olika medborgarskap?

I mål där talan om annullering av äktenskap och äktenskapsskillnad väcks i Lettland tillämpas enligt civilkoden lettisk lag, oavsett makarnas nationalitet eller hemvist.

Ytterligare information

http://www.tiesas.lv latviešu valoda

http://www.llrx.com/features/latvia.htm English

http://www.ttc.lv English - latviešu valoda

http://www.tm.gov.lv English - latviešu valoda

http://www.bm.gov.lv English - latviešu valoda

« Äktenskapsskillnad - Allmän information | Lettland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 24-05-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket