Europeiska Kommissionen > ERN > Äktenskapsskillnad > Tyskland

Senaste uppdatering: 23-05-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Äktenskapsskillnad - Tyskland

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka krav måste vara uppfyllda för att makarna ska kunna få en dom på äktenskapsskillnad? 1.
2. På vilka grunder kan man få äktenskapsskillnad? 2.
3. Vilka konsekvenser får en äktenskapsskillnad när det gäller 3.
3.a) makarnas personliga förhållanden (t.ex. i fråga om efternamn) ? 3.a)
3.b) fördelningen av makarnas egendom? 3.b)
3.c) makarnas gemensamma, underåriga barn (vad beträffar vårdnad och underhåll) ? 3.c)
3.d) underhållsskyldighet mot den andra maken? 3.d)
4. Vad är den praktiska innebörden av begreppet hemskillnad (”trennung ohne Auflösung des Ehebandes) ? 4.
5. Vilka krav måste vara uppfyllda för att erhålla hemskillnad? 5.
6. Vad får en hemskillnad för rättsliga följder? 6.
7. Vad är den praktiska innebörden av begreppen annullering (”Nichtigerklärung”) respektive upplösning av äktenskap (”Aufhebung der Ehe”) ? 7.
8. Vilka krav måste vara uppfyllda för att ett äktenskap ska upplösas? 8.
9. Vad blir den rättsliga följden av att äktenskapet upplöses? 9.
10. Kan man lösa frågor som har med äktenskapsskillnaden att göra på annat sätt än genom att väcka talan i domstol? 10.
11. I vilken domstol ansöker man om äktenskapsskillnad eller upplösning av äktenskap? 11.
12. Kan man få rättshjälp för att täcka kostnaderna i målet? 12.
13. Kan en dom på äktenskapsskillnad eller upplösning av äktenskap överklagas? 13.
14. Hur ska man göra för att få en i en annan medlemsstat meddelad dom på äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring/annullering av äktenskap erkänd i Tyskland? 14.
15. Till vilken domstol ska man vända sig för att begära omprövning av ett beslut att i Tyskland erkänna en dom på äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring/annullering av äktenskap som har meddelats i en annan medlemsstat? Hur handläggs sådana mål? 15.
16. Vilket lands lag tillämpas i ett mål om äktenskapsskillnad mellan makar som inte har hemvist i Tyskland eller har olika medborgarskap? 16.

 

1. Vilka krav måste vara uppfyllda för att makarna ska kunna få en dom på äktenskapsskillnad?

Ett äktenskap kan endast upplösas genom dom efter ansökan av den ene eller båda makarna (§ 1564. 1 första punkten i Bürgerlichen Gesetzbuches (BGB) ).

Äktenskapet kan upplösas när det har brutit samman. Äktenskapet anses ha brutit samman när makarna inte längre bor ihop och det inte kan förväntas att samboendet återupptas (§ 1565. 1 BGB). Äktenskapet antas ha brutit samman om makarna har levt åtskilda i ett år och gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller om svaranden medger yrkandet om äktenskapsskillnad. Om makarna har levt åtskilda i tre år antas äktenskapet ha brutit samman och de behöver då inte yttra sig i förfarandet (§ 1566. 2 BGB). Det är i dessa fall möjligt att fortsätta ett äktenskap som brutit samman om det av särskilda skäl är nödvändigt med hänsyn till minderåriga barn som är födda i äktenskapet. Detsamma gäller om en äktenskapsskillnad av synnerliga skäl skulle vara så orimlig för en make som inte är överens om att skiljas att upprätthållandet av äktenskapet undantagsvis förefaller nödvändigt även om man då måste bortse från kärandens intressen (§ 1568 BGB).

Enligt § 1567. 1 första punkten BGB anses makarna ha levt åtskilda om de inte längre bor tillsammans och det klart framgår att den ena maken inte längre vill ha någon äktenskaplig gemenskap. Dessa omständigheter måste styrkas. Det kan därvid bli problem om makarna lever åtskilda i den gemensamma bostaden, vilket det uttryckligen finns utrymme för enligt lagen (§ 1567. 1 andra punkten BGB).

Till börjanTill början

2. På vilka grunder kan man få äktenskapsskillnad?

Den enda grunden för äktenskapsskillnad enligt tysk lag är att äktenskapet brutit samman.

Det tas inte ställning till om någon av makarna bär skulden till äktenskapsskillnaden.

3. Vilka konsekvenser får en äktenskapsskillnad när det gäller

3.a) makarnas personliga förhållanden (t.ex. i fråga om efternamn) ?

En frånskild make behåller det efternamn som makarna valde vid äktenskapets ingående. Genom ansökan till folkbokföringen kan en frånskild make återta sitt födelsenamn eller det namn som användes före äktenskapet eller välja att använda sitt födelsenamn före eller efter namnet från äktenskapet (§ 1355. 5 BGB).

Om en av makarna avlider när förutsättningarna för äktenskapsskillnad är uppfyllda, och den avlidne hade begärt eller medgivit äktenskapsskillnad, är den efterlevande maken inte berättigad till arv enligt lagen (§ 1933 BGB). Ett testamente till förmån för den efterlevande maken är i detta fall ogiltigt, om inte den avlidne avsåg att det skulle gälla även vid äktenskapsskillnad (§ 2077 BGB).

3.b) fördelningen av makarnas egendom?

Om makarna omfattas av den legala tyska egendomsordningen, ska den värdeökning av egendomen som har skett under äktenskapet delas lika mellan makarna vid äktenskapsskillnaden (§§ 1372 ff BGB). Undantag gäller när en likadelning av värdeökningen skulle vara synnerligen orimlig. Detta kan vara fallet om den make som har uppnått den minsta värdeökningen under en längre tid på ett culpöst sätt inte har uppfyllt de ekonomiska förpliktelser som den äktenskapliga gemenskapen medför (§ 1381 BGB). Det ska inte tas hänsyn till vem som eventuellt bär skuld till äktenskapsskillnaden.

Till börjanTill början

Om makarna har gemensam egendom måste de dela all egendom. Det förekommer inga sanktioner mot den make som bär skulden till äktenskapsskillnaden.

Om makarna inte kan komma överens, kan domstolen tillerkänna den ena maken den gemensamma bostaden (§ 1 Hausratsverordnung). I fråga om en hyrd bostad kan hyreskontraktet skrivas om. Domstolen har att ta ställning till detta i det enskilda fallet.

Domstolen ska fördela det gemensamma bohaget rättvist och ändamålsenligt. Bohag som tillhör den ena av makarna ska tillerkännas den andre maken om det är absolut nödvändigt för denne och det inte förefaller orimligt för den make som måste ge avkall på sin rätt.

Även pensionsrättigheter som makarna har förvärvat under äktenskapet (t.ex. rättigheter som följer av lagstadgad pensionsförsäkringsordning, en tjänstepension eller en privat pensionsförsäkring) ska delas vid äktenskapsskillnad.

3.c) makarnas gemensamma, underåriga barn (vad beträffar vårdnad och underhåll) ?
aa) Vårdnad

Om förädrarna hade gemensam vårdnad om barnen före äktenskapsskillnaden fortsätter denna efter äktenskapsskillnaden. Om det inte är nödvändigt med hänsyn till barnets bästa tar domstolen endast ställning till vårdnadsfrågan om en av föräldrarna yrkar om att få ensam vårdnad. Ett sådant yrkande ska bifallas om det kan förväntas att det är bäst för barnet att käranden får ensam vårdnad. I tysk rätt är utgångspunkten att umgänge med båda föräldrarna i regel är bäst för barnet och tysk rätt ger därför barnet rätt till umgänge med båda föräldrarna samtidigt som båda föräldrarna har både rätt och skyldighet till umgänge med barnet.

Till börjanTill början

bb) Underhåll

Föräldrar är underhållsskyldiga mot sina barn (§ 1601 BGB). Barn har rätt till underhåll om de inte kan försörja sig själva (§ 1602 BGB). Föräldrarnas underhållsskyldighet är beroende av deras betalningsförmåga (§ 1603 BGB). När det gäller underhållsskyldighet ställs det särskilda krav på föräldrarnas betalningsförmåga på så sätt att man inte endast tar hänsyn till den aktuella inkomsten utan även till vilken inkomst som kan uppnås (§ 1603. 2 BGB). Enligt huvudregeln ska föräldrarna uppfylla sin underhållsskyldighet mot barnen i förhållande till sina inkomst- och förmögenhetsförhållanden. En förälder som bor tillsammans med barnet uppfyller sin underhållsskyldighet genom att vårda och uppfostra barnet (§ 1606. 3 BGB).

Underhållsskyldigheten mot barnet omfattar de totala levnadsomkostnaderna, däribland kostnaderna för en lämplig utbildning (§ 1610 BGB).

3.d) underhållsskyldighet mot den andra maken?

En make måste försörja sig själv efter äktenskapsskillnaden (§§ 1569, 1577 BGB). Det är tillräckligt att denne innehar en lämplig avlönad anställning. Om det är nödvändigt för att kunna få en lämplig avlönad anställning och det kan förväntas att maken kan genomföra utbildningen ska denne emellertid utbilda, vidareutbilda eller omskola sig (§ 1574. 3 BGB).

En frånskild make har rätt till underhåll

  • så länge och i den utsträckning som det inte kan förväntas att maken innehar en avlönad anställning på grund av att denne vårdar ett gemensamt barn (§ 1570 BGB) eller är sjuk eller fysiskt eller psykiskt svag vid äktenskapsskillnaden (§ 1572 BGB) ,
  • om maken på grund av sin ålder vid tidpunkten för äktenskapsskillnaden inte kan förväntas inneha en avlönad anställning,
  • så länge och i den utsträckning som den frånskilde maken utbildar, vidareutbildar eller omskolar sig för att kompensera för nackdelar som har uppstått på grund av äktenskapet. Detta förutsätter emellertid att maken så snart som möjligt påbörjar utbildningen, vidareutbildningen eller omskolningen för att kunna söka sig en lämplig avlönad anställning som ger denne en varaktig möjlighet att försörja sig och att det kan förväntas att maken fullföljer utbildningen,
  • så länge och i den utsträckning som maken inte kan finna någon lämplig avlönad anställning efter äktenskapsskillnaden (§ 1573. 1 BGB) ,
  • så länge och i den utsträckning som det av andra tungt vägande skäl inte kan förväntas att maken kan finna en avlönad anställning och det med hänsyn till båda makarnas intressen skulle vara synnerligen orimligt att neka maken underhåll,
  • i den utsträckning som en lämplig avlönad anställning inte är tillräcklig för att täcka underhållsbehovet (§ 1573. 2 BGB).

Underhållbidragets storlek är beroende av makarnas levnadsvillkor och omfattar också kostnaderna för en lämplig försäkring för sjukdom och sjukvård samt ålder och minskad förvärvsarbetsförmåga (§ 1578 BGB). Om den underhållsskyldige maken på grund av sina inkomst- och förmögenhetsförhållanden och med hänsyn till sina övriga skyldigheter inte kan uppfylla sin underhållsskyldighet mot den andre maken utan att riskera möjligheterna att försörja sig själv på lämpligt sätt, ska denne endast betala underhåll i den utsträckning som det är rimligt med hänsyn till dennes behov och inkomst- samt förmögenhetsförhållanden (§ 1581 första punkten BGB).

Till börjanTill början

4. Vad är den praktiska innebörden av begreppet hemskillnad (”trennung ohne Auflösung des Ehebandes) ?

En make som så önskar kan utan särskilda formaliteter leva åtskild från den andre maken. Det krävs inte något rättsligt avgörande för detta.

5. Vilka krav måste vara uppfyllda för att erhålla hemskillnad?

Makarna ska leva åtskilda. Makarna ska anses leva åtskilda när de inte längre har någon gemensam bostad och en av makarna inte önskar någon äktenskaplig gemenskap.

6. Vad får en hemskillnad för rättsliga följder?

Om makarna lever åtskilda eller om en av makarna vill leva åtskilt, så kan den ene maken kräva att den andre maken överlåter den gemensamma bostaden eller en del av denna till enskilt bruk om detta är nödvändigt för att undvika orimliga svårigheter. Hänsyn ska därvid tas till ägarförhållandena till bostaden och till eventuella rättigheter till bostaden. Således kan bostaden tilldelas kvinnan om hon annars skulle vara hänvisad till ett kvinnohärbärge. Om en make har misshandlat eller hotat den andre ska hela bostaden i regel tilldelas den misshandlade eller hotade maken för enskilt bruk. Tilldelandet av bostaden syftar dock inte till att förbereda och underlätta äktenskapsskillnaden.

Även nyttjandet av bohaget under den tid som makarna lever åtskilda kan regleras. En make kan i samband med detta kräva att den andre maken överlåter saker som tillhör den förstnämnde. Den andre maken ska emellertid få använda dem om denne behöver dem i sitt nya egna hushåll och överlåtelse är rimligt i det enskilda fallet.

Till börjanTill början

7. Vad är den praktiska innebörden av begreppen annullering (”Nichtigerklärung”) respektive upplösning av äktenskap (”Aufhebung der Ehe”) ?

Ett äktenskap kan endast upplösas genom en dom efter ansökan. Det finns inte några regler om annullering av äktenskap i tysk lag.

8. Vilka krav måste vara uppfyllda för att ett äktenskap ska upplösas?

I § 1314 BGB anges följande grunder för upplösning av äktenskap:

  • En av makarna har inte fyllt 18 år och har inte beviljats undantag från detta villkor.
  • En av makarna är omyndigförklarad.
  • En av makarna är redan gift.
  • Makarna är släkt i rakt upp- eller nedstigande led eller hel- eller halvsyskon. Detta gäller även när släktskapsförhållandet upphört genom adoption.
  • De som önskar att ingå äktenskap har inte avgivit äktenskapsförklaringarna personligen inför vigselförrättaren eller har gjort äktenskapsförklaringarna beroende av krav eller frister.
  • En av makarna var vid äktenskapets ingående medvetslös eller tillfälligt sinnesförvirrad.
  • En av makarna var vid äktenskapets ingående inte medveten om att det rörde sig om ingående av äktenskap.
  • En av makarna har genom bedrägeri blivit förledd att ingå äktenskap.
  • En av makarna har genom hot tvingats att ingå äktenskap.
  • Båda makarna var vid äktenskapets ingående överens om att de inte önskade någon äktenskaplig gemenskap.

Det finns också fall där något äktenskap inte har kommit till stånd. T.ex. om

Till börjanTill början

  • äktenskapet inte har ingåtts inför behörig vigselförrättare,
  • förklaringarna har avgivits inför en vigselförrättare som har gjort klart att han inte vill medverka till äktenskapets ingående,
  • de förlovade inte har avgivit några förklaringar under vigseln om att de önskar ingå äktenskap,
  • det är fråga om ingående av äktenskap mellan två personer av samma kön. Par av samma kön har endast möjlighet att registrera partnerskap. Det är emellertid inte något äktenskap.

9. Vad blir den rättsliga följden av att äktenskapet upplöses?

Även vid upplösning av äktenskap på de grunder som anges ovan ska egendomens värdökning delas, om detta inte är synnerligen orimligt med hänsyn till omständigheterna vid äktenskapets ingående eller, om det rör sig om bigami, med hänsyn till tredje mans intressen (§ 1318. 3 BGB).

För makarnas bohag och bostad gäller samma bestämmelser som vid äktenskapsskillnad och även i detta avseende ska särskild hänsyn tas till omständigheterna vid äktenskapets ingående och, om det rör sig om bigami, till tredje mans intressen (§ 1318. 4 BGB).

Pensionsrättigheter som makarna har förvärvat under äktenskapet ska endast delas om detta inte är synnerligen orimligt (§ 1318. 3 BGB).

Makarnas arvsrätt upphör på samma sätt som vid äktenskapsskillnad, nämligen när villkoren för äktenskapets upplösning är uppfyllda och en ansökan om upplösning av äktenskapet har delgivits makarna. Dessutom upphör makarnas arvsrätt om den efterlevande äkta maken redan vid äktenskapets ingående kände till upplösningsgrunden omyndighet, bigami, släktskap, formella brister eller sinnesförvirring (§ 1318. 5 BGB).

Till börjanTill början

Enligt § 1318. 2 föreligger underhållsskyldighet liksom vid äktenskapsskillnad

  • mot en make som inte har känt till grunden för äktenskapets upplösning eller som genom bedrägeri och olagliga hot har lurats eller hotats av den andre maken eller med den makens kännedom,
  • mot båda makarna vid äktenskapshindren bigami och släktskap samt formella brister vid äktenskapets ingående, om båda makarna visste att äktenskapet kunde komma att upplösas. Detta gäller inte vid bigami om makens underhållskrav skulle få negativa följder för motsvarande krav från den tredje maken.

10. Kan man lösa frågor som har med äktenskapsskillnaden att göra på annat sätt än genom att väcka talan i domstol?

Vid äktenskapsskillnad har föräldrarna rätt till rådgivning hos barn- och ungdomsomsorgen. Rådgivningen ska hjälpa föräldrar som har skilt sig eller lever åtskilda att skapa ramar för vårdnadens utövande som gynnar barnets välbefinnande. Föräldrarna får, med lämplig medverkan från barnets sida, hjälp att enas om hur vårdnaden ska utövas. Samtliga rådgivningskontor finns i en databas på www.dajeb.de. Det finns dessutom möjlighet att genom medling lösa konflikter och nå en överenskommelse. Mer information om familjerådgivning finns på www.bafm-mediation.de.

11. I vilken domstol ansöker man om äktenskapsskillnad eller upplösning av äktenskap?

En ansökan om äktenskapsskillnad eller upplösning av äktenskapet ska inges till allmän underrätt/familjedomstol (Amtsgericht/Familiengericht) (§ 606 Zivilprozessordnung, § 23 b Gerichtsverfassungsgesetzes). I regel är det den familjedomstol inom vars domkrets de äkta makarna har haft sitt gemensamma hemvist som är behörig.

Till börjanTill början

12. Kan man få rättshjälp för att täcka kostnaderna i målet?

En medborgare som på grund av sina personliga och ekonomiska förhållanden inte eller endast delvis eller genom delbetalningar kan svara för kostnaderna i målet kan få rättshjälp i mål vid allmän domstol. Villkoren för detta är att den part som ansöker om rättshjälp har tillräckliga utsikter att få sin talan bifallen och att det inte rör sig om en onödig tvist. På detta sätt får också personer som inte har så god ekonomi tillgång till domstolarna. Beroende på partens inkomster täcker rättshjälpen helt eller delvis dennes egna rättegångs- och advokatkostnader.

13. Kan en dom på äktenskapsskillnad eller upplösning av äktenskap överklagas?

Ja. En dom på äktenskapsskillnad eller om upplösning av äktenskapet kan överklagas i enlighet med de allmänna bestämmelserna om överklaganden, dvs. domen kan överklagas under de förutsättningar som anges i § 511 i Zivilprozessordnung. Överklagandena handläggs av den allmänna överrätten (Oberlandesgericht).

14. Hur ska man göra för att få en i en annan medlemsstat meddelad dom på äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring/annullering av äktenskap erkänd i Tyskland?

En sådan dom (med undantag för domar meddelade i Danmark) ska automatiskt erkännas i Tyskland enligt rådets förordning (EG) nr 1347/2000 av den 29 maj 2000, dvs. utan att något särskilt förfarande är nödvändigt. För detta krävs dock att målet om äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring eller annulering inleddes efter den 1 mars 2001. För domar som har meddelats i Danmark krävs det fortfarande ett särskilt förfarande för erkännande.

Till börjanTill början

15. Till vilken domstol ska man vända sig för att begära omprövning av ett beslut att i Tyskland erkänna en dom på äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring/annullering av äktenskap som har meddelats i en annan medlemsstat? Hur handläggs sådana mål?

I den utsträckning som rådets förordning (EG) nr 1347/2000 av den 29 maj 2000 är tillämplig är den behöriga domstolen i mål om erkännande av en sådan dom den familjedomstol inom vars jurisdiktion

  • motparten har hemvist, eller
  • om detta inte är tillämpligt, det finns intresse av att erkänna domen,
  • eller inom domkretsen för den överrätt (Kammergericht) som ska avgöra målet.

Sökanden kan vända sig direkt till domstolen. I mål vid familjedomstolen är det endast sökanden som har möjlighet att yttra sig över en ansökan om verkställighet eller erkännande av en dom.

16. Vilket lands lag tillämpas i ett mål om äktenskapsskillnad mellan makar som inte har hemvist i Tyskland eller har olika medborgarskap?

Av artikel 17 i Einführungsgesetzes zum Bürgerlichen Gesetzbuchen (EGBGB) framgår vilka rättsregler som gäller för villkoren för och följderna av äktenskapsskillnad när lagstiftningen i en annan stat är inblandad. Utgångspunkten är att äktenskapsskillnaden regleras av den lagstiftning som var avgörande för äktenskapets rättsverkningar när ansökan om äktenskapsskillnad ingavs. Om makarna inte har gjort något lagval följer äktenskapets rättsverkningar i princip av lagstiftningen i den stat som båda makarna är medborgare i, eller som de senast var medborgare i under äktenskapet, om en av makarna fortfarande är medborgare i denna stat. Saknas gemensamt medborgarskap regleras äktenskapets rättsverkningar av

  • lagstiftningen i den stat där båda makarna har hemvist eller senast bodde under äktenskapet, om en av dem fortfarande bor där, i annat fall
  • lagstiftningen i den stat som makarna på annat sätt har en gemensam koppling till.

« Äktenskapsskillnad - Allmän information | Tyskland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 23-05-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket