Europeiska Kommissionen > ERN > Ersättning till brottsoffer > Sverige

Senaste uppdatering: 01-08-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Ersättning till brottsoffer - Sverige

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen 1.
1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen? 1.1.
1.2. När bör jag framställa yrkandet? 1.2.
1.3. Hur bör jag framställa yrkandet, och till vem? 1.3.
1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande (ange en total summa eller/och specificera de olika skadorna)? 1.4.
1.5. Kan jag få rättshjälp både före och under domstolsförfarandet? 1.5.
1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande? 1.6.
1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordringen mot gärningsmannen? 1.7.
2. Ersättning av staten eller en statlig myndighet 2.
2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller en statlig myndighet? 2.1.
2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott? 2.2.
2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador? 2.3.
2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer som har dött till följd av brottet få ersättning? 2.4.
2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område? 2.5.
2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Sverige om brottet har begåtts i ett annat land? Om ja, under vilka omständigheter? 2.6.
2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen? 2.7.
2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker? 2.8.
2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen? 2.9.
2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? Vilken bevisning måste jag i så fall bifoga min ansökan? 2.10.
2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste jag göra ansökan? 2.11.
2.12. För vilka skador kan jag få ersättning? 2.12.
2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas? 2.13.
2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut? 2.14.
2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (t.ex. försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen? 2.15.
2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, t.ex. mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan? 2.16.
2.17. Kan jag få ersättning i förskott? 2.17.
2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller websida som jag kan använda. 2.18.
2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökningen? 2.19.
2.20. Vart skickar jag ansökningen? 2.20.
2.21. Finns det några organisationer som stödjer brottsoffer och som kan ge mer information? 2.21.

 

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen

1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen?

Ett krav på skadestånd med anledning avbrott kan framställas i samband med åtal för brottet. Om domstolen anser att det är lämpligt, prövas skadeståndskravet i samband med rättegången.

1.2. När bör jag framställa yrkandet?

Kravet bör om möjligt framföras redan under förundersökningen, eftersom åklagaren i de flesta fall har en skyldighet att föra talan om skadestånd i samband med åtal för brottet. (Om åklagaren eller förundersökningsledaren vid en brottsutredning finner att en begäran om skadestånd kan grundas på brottet är han eller hon skyldig att underrätta målsäganden om detta i god tid före åtalet.)

1.3. Hur bör jag framställa yrkandet, och till vem?

Krav på skadestånd bör framställas skriftligen till åklagaren eller, sedan åtal har väckts, domstolen.

1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande (ange en total summa eller/och specificera de olika skadorna)?

Du bör om möjligt specificera de olika skadorna.

1.5. Kan jag få rättshjälp både före och under domstolsförfarandet?

Ja, det kan du få om de allmänna förutsättningarna för rättshjälp är uppfyllda. Om du har eller borde ha haft en rättsskyddsförsäkring kan du däremot inte få rättshjälp. Under vissa förutsättningar kan du få ett målsägandebiträde som hjälper dig att föra talan om skadestånd.

Till börjanTill början

1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande?

Om Du har t.ex. läkarintyg över skador, kvitton på utlägg etc. bör dessa i regel bifogas yrkandet. Det är dock inte möjligt att generellt säga vilka bevis som krävs.

1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordringen mot gärningsmannen?

När domen har vunnit laga kraft skickas den av domstolen till kronofogdemyndigheten. Du tillfrågas sedan skriftligen av kronofogdemyndigheten om du vill ha hjälp med indrivningen av fordran. Om du svarar ja, tar kronofogdemyndigheten kontakt med gärningsmannen och hjälper till med indrivningen av fordringen. Du behöver alltså inte själv kontakta gärningsmannen.

2. Ersättning av staten eller en statlig myndighet

2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller en statlig myndighet?

Det är möjligt att få s.k. brottsskadeersättning från staten. Ärenden om sådan ersättning beslutas av Brottsoffermyndigheten.

2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott?

Nej

2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador?

Nej

2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer som har dött till följd av brottet få ersättning?

Ja, ersättning betalas för personskada som till följd av dödsfallet drabbat någon som stod den avlidne särskilt nära. Ersättning för förlust av underhåll tillkommer efterlevande som enligt lag hade rätt till underhåll av den avlidne eller som på annat sätt var beroende av honom för sin försörjning, om underhåll betalades ut vid tiden för dödsfallet eller om det kan antas att underhåll skulle ha betalats ut inom en nära framtid därefter.

Till börjanTill början

2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område?

Nej, möjligheten att få ersättning finns om brottet har begåtts i Sverige. Vid personskada och kränkning (jfr.

2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Sverige om brottet har begåtts i ett annat land? Om ja, under vilka omständigheter?

Ja, om du hade hemvist i Sverige vid tidpunkten för brottet (jfr

2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen?

Ansökan prövas endast om brottet har anmälts till åklagare eller polismyndighet eller om sökanden visar giltig anledning till att någon sådan anmälan inte har gjorts.

2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker?

Ja, i de allra flesta fall.

2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen?

Du har i princip inte någon skyldighet att väcka en skadeståndstalan mot skadevållaren. Men om en skadeståndstalan har väckts, krävs i praktiken att den prövas genom en lagakraftvunnen dom och att du har försökt få ersättning av gärningsmannen. Under alla förhållanden måste du kunna visa att gärningsmannen saknar möjligheter att ersätta skadan.

2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? Vilken bevisning måste jag i så fall bifoga min ansökan?

Ja, det är möjligt att få ersättning även om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd. Du måste dock presentera utredning som talar för att du har blivit utsatt för ett brott, t.ex. anteckningar från polisutredningen eller läkarintyg.

Till börjanTill början

2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste jag göra ansökan?

Om allmänt åtal har väckts, skall ansökan om brottsskadeersättning göras inom två år från det att dom eller slutligt beslut har vunnit laga kraft. Har allmänt åtal inte väckts men förundersökning inletts skall ansökan göras inom två år från det att förundersökningen lagts ner eller avslutats. I övriga fall skall ansökan göras inom två år från det att brottet begicks.

Om det finns synnerliga skäl kan en ansökan prövas även om den har kommit in för sent.

2.12. För vilka skador kan jag få ersättning?

Brottsskadeersättning betalas för personskada. Till personskada räknas såväl kroppsliga som psykiska defekttillstånd. För att psykiska besvär skall anses som personskada krävs att en medicinskt påvisbar effekt föreligger. Som personskada ersätts även skada på kläder, glasögon och liknande föremål som den skadade bar på sig vid skadetillfället.

Om någon har allvarligt kränkt någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet eller frid betalas ersättning för den skada som kränkningen innebär. Exempel på brott som vanligen berättigar till kränkningsersättning är mordförsök och andra brott mot liv och hälsa samt våldtäkt och andra sexualbrott.

Ersättning för sakskada och ren förmögenhetsskada betalas endast ut i begränsad utsträckning, bl.a. om brottet har begåtts av någon som var intagen i kriminalvårdsanstalt, om den skadelidandes möjligheter att försörja sig allvarligt har äventyrats genom skadan eller om ersättningen annars framstår som särskilt angelägen.

Till börjanTill början

2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas?

Ersättningen beräknas i princip enligt bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207). Det innebär bl.a. att du vid en personskada kan få ersättning för

  1. sjukvårdskostnader och andra kostnader för dig, inbegripet skälig kompensation till den som står dig särskilt nära,
  2. inkomstförlust,
  3. fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk), eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan.

Ersättning för inkomstförlust motsvarar skillnaden mellan den inkomst som den skadelidande skulle ha kunnat uppbära, om han inte hade skadats, och den inkomst som han trots skadan har eller borde ha uppnått eller som han kan beräknas komma att uppnå genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till tidigare utbildning och verksamhet, omskolning eller annan liknande åtgärd samt ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter.

Ersättning med anledning av kränkning bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Därvid skall särskilt beaktas om handlingen

  1. haft förnedrande eller skändliga inslag,
  2. varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa,
  3. riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet,
  4. inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande, eller
  5. varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet.

Skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för

Till börjanTill början

  1. sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning,
  2. annan kostnad till följd av skadan,
  3. inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet.
2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut?

Om den sammanlagda ersättningen efter avräkning av självriskbelopp understiger tio kronor, betalas ingen ersättning ut. Självrisken är för närvarande 1 200 kronor.

Ersättning med anledning av personskada som fastställs i form av engångsbelopp betalas med högst tjugo gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller då ersättningen bestäms. Ersättning som fastställs i form av s.k. livränta betalas för varje år med högst tre gånger det prisbasbelopp som gäller då ersättningen bestäms. Ersättning med anledning av kränkning eller med anledning av sakskada och ren förmögenhetsskada betalas med högst tio gånger det prisbasbelopp som gäller då ersättningen bestäms. Prisbasbeloppet för år 2003 är 38 600 kronor.

2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (t.ex. försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen?

Vid bestämmande av ersättning med anledning av personskada avräknas, förutom skadestånd, annan ersättning som den skadelidande har rätt till på grund av skadan och som inte har avräknats redan vid beräkningen av skadeståndet. Avräkning sker dock inte i den mån ersättningen motsvarar ett sparande på den skadelidandes sida.

Vid bestämmande av ersättning med anledning av kränkning eller med anledning av sakskada eller ren förmögenhetsskada avräknas, förutom skadestånd, annan ersättning som den skadelidande har rätt till på grund av skadan.

Till börjanTill början

Vid bestämmande av ersättning för skada på egendom som inte var försäkrad mot skaderisken och som den skadelidande måste antas ha underlåtit att försäkra på grund av omfattningen av sina tillgångar och riskspridningen i sin verksamhet, avräknas försäkringsersättning som skulle ha utgått om försäkring hade funnits. Vid bestämmande av ersättning för skada på egendom , som enligt vedertaget bruk borde ha hållits försäkrad mot skaderisken men som den skadelidande har försummat att försäkra, avräknas i skälig omfattning försäkringsersättning som skulle ha utgått om försäkring hade funnits.

2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, t.ex. mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan?

Ersättning med anledning av personskada kan jämkas, om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till skadan. Ersättning till förare av motordrivet fordon som har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri kan även jämkas, om föraren genom vårdslöshet har medverkat till skadan. Har personskada lett till döden, kan ersättning till närstående också jämkas, om den avlidne uppsåtligen har medverkat till dödsfallet.

Ersättning med anledning av sakskada eller ren förmögenhetsskada kan jämkas, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan.

Ersättningen kan även i annat fall sättas ner eller falla bort, om det är skäligt med hänsyn till att den skadelidande eller, om skadan har lett till döden, den avlidne genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat liknande sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat skaderisken. Vid sakskada eller ren förmögenhetsskada kan ersättningen också sättas ner eller falla bort, om det är skäligt med hänsyn till att den skadelidande genom underlåtenhet att vidta sedvanliga försiktighetsåtgärder uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat skaderisken.

Till börjanTill början

2.17. Kan jag få ersättning i förskott?

Om utredningen avseende vissa skador tar lång tid, t.ex. på grund av pågående läkarutredning, kan ersättning avseende andra klara skador i vissa fall betalas ut i förskott.

2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller websida som jag kan använda.

Finns det någon särskild hjälplinje eller websida som jag kan använda.

Information kan fås från

Brottsoffermyndigheten, Box 470, S 901 09 UMEÅ
Telefon: + 46 90 57 10, Fax + 46 90 17 83 53
: registrator@brottsoffermyndigheten.se

Information finns på brottsoffermyndighetens hemsida.

2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökningen?

I de allra flesta fall kan du göra ansökningen själv och få den hjälp du behöver av Brottsoffermyndigheten. Kostnader för biträde eller utredning i ärenden om brottsskadeersättning kan ersättas av allmänna medel, om det finns särskilda skäl med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter.

2.20. Vart skickar jag ansökningen?

Till Brottsoffermyndigheten

2.21. Finns det några organisationer som stödjer brottsoffer och som kan ge mer information?

« Ersättning till brottsoffer - Allmän information | Sverige - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 01-08-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket