Europeiska Kommissionen > ERN > Ersättning till brottsoffer > Slovakien

Senaste uppdatering: 27-03-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Ersättning till brottsoffer - Slovakien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen 1.
1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen? 1.1.
1.2. När bör jag framställa yrkandet? 1.2.
1.3. Hur bör jag framställa yrkandet och till vem? 1.3.
1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande (ange en total summa eller/och specificera de olika skadorna)? 1.4.
1.5. Kan jag få rättshjälp av behöriga organ? 1.5.
1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande? 1.6.
1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordran mot gärningsmannen? 1.7.
2. Ersättning av staten eller en statlig myndighet 2.
2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller en statlig myndighet? 2.1.
2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott? 2.2.
2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador? 2.3.
2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer som har dött till följd av brottet få ersättning? 2.4.
2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område? 2.5.
2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Slovakien om brottet har begåtts i ett annat land? I så fall, under vilka omständigheter? 2.6.
2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen? 2.7.
2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker? 2.8.
2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från denne? 2.9.
2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? Vilken bevisning måste jag i så fall bifoga min ansökan? 2.10.
2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste jag göra ansökan? 2.11.
2.12. För vilka skador kan jag få ersättning? 2.12.
2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas? 2.13.
2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut? 2.14.
2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (exempelvis försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen? 2.15.
2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, exempelvis mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan? 2.16.
2.17. Kan jag få ersättning i förskott? I så fall, under vilka omständigheter? 2.17.
2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller webbplats som jag kan använda? 2.18.
2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökningen? 2.19.
2.20. Vart skickar jag ansökan? 2.20.
2.21. Finns det några organisationer som stödjer brottsoffer och som kan ge mer information? 2.21.

 

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen

1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen?

Ett brottsoffer är en person som på grund av ett brott åsamkats personskada, egendomsmässig, ideell eller annan skada eller utsatts för kränkning av sina lagstadgade rättigheter eller frihet.

För att offret ska kunna framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen, är grundkravet att skadan ska ha åsamkats vid ett brott. Skadan måste alltså vara en följd av en handling som den tilltalade åtalas för.

Om offret saknar full rättslig handlingsförmåga, kan dess rättigheter tillvaratas av ett rättsligt ombud som också kan företräda en organisation som hjälper brottsoffer.

Det är viktigt att skadeståndskravet styrks med adekvat bevisning.

1.2. När bör jag framställa yrkandet?

Offret ska framställa ett yrkande om skadestånd innan förundersökningen eller den förkortade förundersökningen avslutas (§ 46.3 straffprocesslagen).

1.3. Hur bör jag framställa yrkandet och till vem?

Ett skadeståndsyrkande ska framställas till polisen redan i samband brottsutredningen. Detta ska ske i god tid och på föreskrivet sätt. Ett yrkande framställs normalt i samband med ett förhör av brottsoffret och förs till förhörsprotokollet. Ett brottsoffer kan också yrka på skadestånd genom särskild anmälan.

Till börjanTill början

1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande (ange en total summa eller/och specificera de olika skadorna)?

Yrkandet är normalt giltigt, om det inte föranleder tvivel. Enligt lag ska grunden för yrkandet och det yrkade beloppet klart framgå av anmälan. Som grund räcker det att ange att man åsamkats skada genom den i åtalsbeslutet angivna gärningen och att man av detta skäl yrkar på skadestånd. Vid yrkad ersättning ska åtminstone ett konkret minsta skadestånd anges, eventuellt med hänvisning till en handling där ersättningen anges (exempelvis ett sakkunnigutlåtande eller annan bevisning som ingår i ärendehandlingarna). Det räcker dock inte med att hänvisa till en framtida uppskattning av skadan. Yrkandet ska vidare vara riktat mot en konkret tilltalad. Detta är framför allt viktigt i förenade mål med flera tilltalade. Om brottsoffret kräver skadestånd från flera tilltalade, ska denne ange om kravet gäller alla gemensamt eller i proportion till deras delaktighet i vållandet av skadan.

1.5. Kan jag få rättshjälp av behöriga organ?

Ett brottsoffer som yrkar på skadestånd kan sakna tillräckliga medel för att täcka de med detta förenade utgifterna. Före rättegång, när åtal väckts, kan domaren på förslag av åklagaren då utse en advokat till ombud, om domaren anser det nödvändigt för att hävda offrets intressen. Detsamma kan huvuddomaren göra under rättegång. Brottsoffret ska kunna styrka att tillräckliga medel saknas.

1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande?

Grunden för yrkandet och det yrkade beloppet ska klart framgå av anmälan. Den bevisning som läggs fram för att styrka skadeståndskravet måste visa att det finns ett orsakssamband mellan brottet och skadan.

Till börjanTill början

1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordran mot gärningsmannen?

Om yrkandet om skadestånd bifalls i ett brottmål, verkställs beslutet i enlighet med civilprocesslagen och verkställighetsförfarandet i lag 233/1995 om stämningsmän och verkställighet. Dessa lagar innehåller inga särskilda bestämmelser om brottsoffer.

2. Ersättning av staten eller en statlig myndighet

2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller en statlig myndighet?

Denna fråga regleras i lag 215/2006 om ersättning till våldsbrottsoffer. Sådan ersättning är möjlig. Ersättning för skador som åsamkats i Slovakien kan sökas av medborgare från Slovakien eller annan EU-medlemsstat. Ersättning kan också sökas av statslösa personer som har hemvist i Slovakien eller i en annan medlemsstat. Ersättningen betalas av staten.

2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott?

Bara offer för uppsåtliga våldsbrott kan få ersättning enligt lag 215/2006.

2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador?

Enligt lagen är ersättningen inte begränsad till särskilda typer av skador.

2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer som har dött till följd av brottet få ersättning?

Enligt lag 215/2006 kan ersättning lämnas till efterlevande make eller barn, i annat fall till efterlevande förälder till brottsoffer som avlidit till följd av brottet.

Till börjanTill början

2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område?

Om en persons skador åsamkats i Slovakien, kan ersättning sökas av medborgare från Slovakien eller annan EU-medlemsstat. Den kan då också sökas av statslösa personer som har hemvist i Slovakien eller i en annan medlemsstat.

2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Slovakien om brottet har begåtts i ett annat land? I så fall, under vilka omständigheter?

Denna fråga regleras i § 11 i lag 215/2006. Om en persons skador åsamkats i samband med brott i en annan medlemsstat, kan enligt denna lag ersättningsansökan lämnas till den behöriga slovakiska myndigheten. Sådan ansökan får lämnas av slovakiska medborgare, medborgare i en annan EU-medlemsstat med hemvist i Slovakien respektive statslösa personer med hemvist i Slovakien eller i en annan medlemsstat. Den behöriga slovakiska myndigheten är justitieministeriet.

Den behöriga slovakiska myndigheten ska upplysa brottsoffret om villkoren för att få ersättning i den medlemsstat där det aktuella brottet begicks. Den ska också bistå med nödvändiga ansökningshandlingar och hjälp med hur dessa ska fyllas i.

Denna myndighet ska därefter utan dröjsmål skicka ansökan med underlag till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten. Vid behov ska den slovakiska myndigheten också lämna hjälp med att få fram och skicka kompletterande information som den behöriga myndigheten begär. På begäran av brottsoffret ska den skicka sådana uppgifter till medlemsstatens behöriga myndighet.

Till börjanTill början

Om en EU-medborgare har hemvist i en annan medlemsstat än Slovakien men har åsamkats skador i samband med brott i Slovakien, kan denne ansöka om ersättning enligt lag 215/2006. Ansökan ska följa det rättsliga förfarandet i lagstiftningen i den medlemsstat där personen har hemvist. Om sådan ansökan beslutar den beslutande slovakiska myndigheten i Slovakien.

Om den beslutande slovakiska myndigheten får en sådan ansökan, ska den skicka ett mottagningsbevis till brottsoffret och den behöriga myndighet som skickat den. Samtidigt ska myndigheten meddela vem som handlägger ärendet och beräknad tid för ett beslut om ansökan.

2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen?

Enligt lag 215/2006 måste inte brottet ha polisanmälts.

2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker?

Om ett brottsoffers skador inte ersatts på annat sätt kan personen yrka på ersättning, när avgörandet i ett brottmål har vunnit laga kraft. Motsvarande gäller vid snabbförfaranden, där gärningsmannen erkänt sig skyldig till det brott som åsamkade offret skador. Det gäller även ifall den tilltalade inte kan dömas till straff på grund av otillräknelighet eller ålder.

Det är således nödvändigt att avvakta utgången av det straffrättsliga förfarandet.

2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från denne?

Enligt lag behöver ett brottsoffer inte försöka få ersättning från gärningsmannen innan ersättningsyrkandet framställs.

Till börjanTill början

2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? Vilken bevisning måste jag i så fall bifoga min ansökan?

Om gärningsmannen inte är identifierad, har okänd vistelseort eller inte kan lagföras på grund av rättsliga hinder, kan brottsoffret ändå yrka på ersättning om skadorna inte ersatts på annat sätt. Detta förutsätter dock att de lagförande myndigheternas förundersökning inte föranleder berättigade tvivel på att det brott verkligen ägt rum som åsamkade offret skador.

I lagen finns inga särskilda stadganden om vilken bevisning som krävs, om gärningsmannen inte är identifierad. All bevisning som stödjer yrkandet ska läggas fram.

2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste jag göra ansökan?

Det är justitieministeriet som efter skriftlig ansökan beslutar om ersättning och betalar ut den. Ansökan ska lämnas senast 18 månader efter den dag då brottet begicks. Försenade ansökningar beaktas inte.

Om det rättsliga avgörandet medelas efter den nämnda tidsfristen på 18 månader, ska ansökan lämnas till den behöriga myndigheten senast 6 månader efter det att avgörandet vunnit laga kraft. I brottmål kan domstolen hänvisa brottsoffret till att väcka civilrättslig skadeståndstalan eller yrka ersättning vid en annan myndighet. I sådana fall ska ansökan lämnas senast 6 månader efter det att domen eller beslutet vunnit laga kraft. Försenade ansökningar beaktas inte.

2.12. För vilka skador kan jag få ersättning?

Enligt lag 215/2006 kan ersättning lämnas vid personskada, allvarlig personskada, dödsfall, våldtäkt, sexuellt våld respektive sexuellt utnyttjande av underårig. Ersättning för personskada kan också avse ersättning för ideell skada.

Till börjanTill början

2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas?

För beräkningen av ersättning för personskador tillämpas särskilda bestämmelser om ersättning för ideella skador. Bestämmelserna anges i lag 437/2004. En ersättning för bestående men kan inte höjas. Om brottet förorsakat dödsfall, har offrets efterlevande rätt till en ersättning motsvarande femtio gånger minimilönen. Om flera brottsoffer har rätt till sådan ersättning, får de lika delar av summan. Är personskadan en följd av våldtäkt eller sexuellt våld, har brottsoffret rätt till ersättning för ideell skada motsvarande tio gånger minimilönen.

2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut?

Vid personskada kan brottsoffret maximalt få ett belopp motsvarande skillnaden mellan ersättningen enligt punkt 2.13 och summan av alla ersättningar som offret dittills erhållit för personskadan. Den totala ersättningen får enligt lag 215/2006 inte motsvara mer än femtio gånger minimilönen.

Vid beräkningen av ersättningen beaktas det i vilken mån brottsoffret själv bidragit till personskadan och vilka åtgärder brottsoffret vidtagit för att få skadestånd från den berörda gärningsmannen.

2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (exempelvis försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen?

Om ett brottsoffer enligt lagen beviljats ersättning för personskada, ska denne eller dennes rättsliga ombud till ministeriet betala in all ersättning för personskada som utbetalats på annat sätt än enligt lag 215/2006. All ersättning som utbetalats utöver den statliga ska återbetalas senast fem år från beslutet om statlig ersättning. Denna skyldighet upphör, om staten inte inom två år efter nämnda tidsfrist kräver detta.

Till börjanTill början

Innan tidsfristen på fem år löper ut, kan justitieministeriet på statens vägnar avskriva kravet på återbetalning. Detta ska ske på brottsoffrets begäran och motiveras av dennes sociala situation, personskadans omfattning och storleken på den beviljade ersättningen enligt lag 215/2006.

2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, exempelvis mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan?

Vid ersättningsberäkningen beaktas det i vilken mån brottsoffret själv bidragit till personskadan och vilka åtgärder brottsoffret vidtagit för att få skadestånd från gärningsmannen.

2.17. Kan jag få ersättning i förskott? I så fall, under vilka omständigheter?

I lagen finns inga bestämmelser om att brottsoffret kan få förskott, innan dennes ersättningsyrkande behandlats.

2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller webbplats som jag kan använda?

Formulär krävs om ansökan ska lämnas till den behöriga myndigheten i annan stat. Sådana formulär tillhandahåller det behöriga slovakiska organet. För upplysningar om ersättning till brottsoffer hänvisas till webbplatsen www.pomocobetiam.sk English - slovencina och tfn 0850 111 321, som medborgarorganisationen Pomoc obetiam násilia (Hjälp till brottsoffer) ansvarar för.

Till börjanTill början

2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökningen?

Om personskador åsamkats i samband med brott i en annan medlemsstat, kan brottsoffret lämna ersättningsansökan till det behöriga slovakiska organet. Sådan ansökan får lämnas av slovakiska medborgare, medborgare från annan EU-medlemsstat med hemvist i Slovakien respektive statslösa personer med hemvist i Slovakien eller annan medlemsstat.

Det behöriga slovakiska organet ska upplysa brottsoffret om villkoren för att få ersättning i den medlemsstat där brottet begicks som åsamkade personskadorna. Det ska också bistå med nödvändiga ansökningshandlingar och på begäran även hjälp med hur dessa ska fyllas i.

Vid behov ska den slovakiska myndigheten också lämna sådant brottsoffer hjälp med att få fram och skicka kompletterande information som den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat begär. På begäran av brottsoffret ska den skicka sådana uppgifter till den andra medlemsstatens behöriga myndighet.

Gratis rättshjälp till brottsoffer lämnas också av medborgarorganisationen Pomoc obetiam násilia (Hjälp till brottsoffer).

2.20. Vart skickar jag ansökan?

Av de föregående svaren framgår att ansökan ska lämnas till den behöriga slovakiska myndigheten eller att man kan vända sig till medborgarorganisationen Pomoc obetiam násilia (Hjälp till brottsoffer).

2.21. Finns det några organisationer som stödjer brottsoffer och som kan ge mer information?

Som tidigare nämnts finns medborgarorganisationen Pomoc obetiam násilia (Hjälp till brottsoffer), som också lämnar gratis rättshjälp till brottsoffer.

Ytterligare information

Kan skadeståndsyrkande riktas direkt till gärningsmannen?

Ja, detta är möjligt. Enligt vad som beskrivits ovan kan ett brottsoffer rikta skadeståndskrav direkt mot gärningsmannen i ett straffrättsligt förfarande. Domstolen tar då ställning till yrkandet på grundval av civilprocesslagens bestämmelser om skadestånd. Ett brottsoffer kan också rikta skadeståndsyrkande direkt mot gärningsmannen i ett civilrättsligt förfarande, om brottsoffrets yrkande inte eller bara delvis bifallits i det straffrättsliga förfarandet.

« Ersättning till brottsoffer - Allmän information | Slovakien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 27-03-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket