Europeiska Kommissionen > ERN > Ersättning till brottsoffer > Nederländerna

Senaste uppdatering: 10-10-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Ersättning till brottsoffer - Nederländerna

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen 1.
1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen? 1.1.
1.2. När bör jag framställa yrkandet? 1.2.
1.3. Hur bör jag framställa yrkandet, och till vem? 1.3.
1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande (ange en total summa eller/och specificera de olika skadorna)? 1.4.
1.5. Kan jag få rättshjälp både före och under domstolsförfarandet? 1.5.
1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande? 1.6.
1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordringen mot gärningsmannen? 1.7.
2. Ersättning av staten eller en statlig myndighet 2.
2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller en statlig myndighet? 2.1.
2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott? 2.2.
2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador? 2.3.
2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer som har dött till följd av brottet få ersättning? 2.4.
2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område? 2.5.
2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Nederländerna om brottet har begåtts i ett annat land? Om ja, under vilka omständigheter? 2.6.
2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen? 2.7.
2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker? 2.8.
2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen? 2.9.
2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? Vilken bevisning måste jag i så fall bifoga min ansökan? 2.10.
2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste jag göra ansökan? 2.11.
2.12. För vilka skador kan jag få ersättning? 2.12.
2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas? 2.13.
2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut? 2.14.
2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (t.ex. försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen? 2.15.
2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, t.ex. mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan? 2.16.
2.17. Kan jag få ersättning i förskott? 2.17.
2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller webbsida som jag kan använda? 2.18.
2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökningen? 2.19.
2.20. Vart skickar jag ansökningen? 2.20.
2.21. Finns det några organisationer som stödjer brottsoffer och som kan ge mer information? 2.21.

 

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen

Det finns olika möjligheter att få ersättning från gärningsmannen.

  • Om polisen handlägger den straffbara gärningen: genom polisen
  • Om åklagarmyndigheten handlägger den straffbara gärningen: genom åklagaren
  • Om brottmålsdomstolen handlägger den straffbara gärningen: genom ett beslut av domstolen samtidigt med behandlingen av det brottmålet
  • I alla övriga fall (även om målet läggs ned) genom ett förfarande i en tvistemålsdomstol. Det rör sig då om vanliga tvistemålsförfaranden. Information hittar man i "Väckande av talan vid domstol - Nederländerna".
1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen?

Den förfördelade partens yrkande måste vara enkelt till sin karaktär. Det vill säga att domstolen utan större utredningar måste kunna fastställa skadan och omfattningen på den. Dessutom måste skadan direkt vara en följd av den straffbara gärning som begåtts mot brottsoffret. Detta sakförhållande måste ingå i åklagarens åtalsakt (och förklaras bevisat av domstolen). Det spelar ingen roll om det rör sig om brott eller smärre förseelser. 

För bli godkänt av brottmålsdomstolen måste yrkandet alltså vara enkelt till sin karaktär (lätt att bevisa). Brottsoffret eller domstolen kan dela upp yrkandet i en enkel och en komplicerad del. Den enkla delen kan brottmålsdomstolen behandla. Den komplicerade delen av yrkandet måste brottsoffret föra vidare till en tvistemålsdomstol. Brottsoffret kan yrka både på materiell och på immateriell ersättning. Storleken på det yrkade ersättningsbeloppet kan i princip vara obegränsad. Skadan måste underbyggas med skriftliga bevis. Stiftelsen för brottsofferhjälp (se 2.21) kan ge stöd när man lämnar in ett sådant yrkande. 

Till börjanTill början

1.2. När bör jag framställa yrkandet?

Ansökan skall sändas till åklagarmyndigheten innan rättegången inleds i första instans (i varje fall innan åklagaren framställer sitt yrkande). När brottsoffret för polisen angivit att han eller hon vill ha ersättning sänder åklagarmyndigheten omedelbart en tilläggsblankett till brottsoffret som måste returneras till åklagarmyndigheten. 

1.3. Hur bör jag framställa yrkandet, och till vem?

Genom att fylla i en tilläggsblankett. Se svar 1.2. Den förfördelade parten är inte skyldig att närvara vid rättegången.

1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande (ange en total summa eller/och specificera de olika skadorna)?

Domstolen måste med hjälp av sökandens skriftliga handlingar kunna avgöra om skadeståndskravet är korrekt, vilket belopp sökanden yrkar på och domstolen måste kunna bedöma om detta belopp är rimligt. 

1.5. Kan jag få rättshjälp både före och under domstolsförfarandet?

Den förfördelade parten kan låta sig biträdas av en advokat. "Rättshjälp - Nederländerna" ger närmare information.

1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande?

Följande typer av skriftlig bevisning kan nämnas: fakturor/inköpskvitton, arbetsgivarintyg, läkarintyg etc. Om storleken på det yrkade beloppet inte kan styrkas med bevis får domstolen göra en uppskattning i enlighet med lagen.

Till börjanTill början

1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordringen mot gärningsmannen?

När domstolen har beviljat ett skadeståndskrav får sökanden domen. Domen kan därefter verkställas med hjälp av en exekutionstjänsteman. Närmare information finns på faktabladet om verkställighet av domstolsavgöranden.

Andra möjligheter är:

  • Enligt artikel 36 f i straffkoden kan domstolen ålägga den som döms för en straffbar gärning att till staten betala ett penningbelopp. Enligt denna lagbestämmelse har brottsoffret rätt till dessa pengar. Åklagarmyndigheten ansvarar för att denna åtgärd vidtas. Centrala indrivningskontoret (Centraal Justitieel Incasso Bureau) i Leeuwarden driver in pengarna hos gärningsmannen på uppdrag av åklagarmyndigheten.
  • Utbetalning av en ersättning till brottsoffret i form ett särskilt villkor som gärningsmannen åläggs av domstolen.

2. Ersättning av staten eller en statlig myndighet

2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller en statlig myndighet?

Detta är endast möjligt när det handlar om ett uppsåtligt begånget våldsbrott som lett till allvarlig skada (eller dödsfall). Brottsoffret (eller anhöriga till brottsoffret) kan hos Brottsofferfonden (Schadefonds Geweldsmisdrijven) ansöka om en utbetalning.

2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott?

Brottsofferfonden kan bara göra utbetalningar när det handlar om ett uppsåtligt begånget våldsbrott som lett till att brottsoffret fått allvarlig kroppslig och/eller psykisk skada eller avlidit. Ansökan kan göras av brottsoffret eller av anhöriga till ett brottsoffer som avlidit. Ett ombud eller en laglig företrädare (förälder, förmyndare) kan även lämna in en ansökan för den förfördelade partens räkning. Brottsofferhjälpskontoret kan ta fram närmare information och erbjuda stöd när man lämnar in en sådan ansökan.

Till börjanTill början

2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador?

Ja. Den genom brottet uppkomna skadan måste vara allvarlig och ha allvarliga följder. Detta gäller både för kroppslig och för psykisk skada. Följande skador anses vara allvarliga: Skador som förorsakar arbetsoförmåga eller oförmåga att klara av dagliga uppgifter, skador med långvarliga eller permanenta synliga eller funktionella följder som varar längre än sex veckor (t.ex. ett psykiskt trauma, rädsla för att gå ut, mycket vanprydande skador), skada som objektivt betraktat har medfört direkt livsfara.

2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer som har dött till följd av brottet få ersättning?

Ja, men utbetalningar till anhöriga för materiella skador är begränsade till sådana som förorsakats av dödsfallet. Detta innebär att bara utgifter för begravningskostnader och förlust av försörjning kan ersättas. Under vissa omständigheter kan anhöriga som blivit vittne till brottet komma i fråga för en ersättning för chockskada.

2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område?

Brottsoffrets nationalitet spelar inte någon roll. Ett krav som uppställs i lagen för att ansökan ska beaktas är dock att brottet ägt rum i Nederländerna.

2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Nederländerna om brottet har begåtts i ett annat land? Om ja, under vilka omständigheter?

Nej, med undantag för den som blivit offer för ett uppsåtligt begånget våldsbrott ombord på ett nederländskt fartyg eller flygplan utanför Nederländerna. Dock måste i detta fall brottsoffret bo i en av Europeiska unionens medlemsstater. Skador till följd av ett brott som en nederländsk medborgare begått utanför Nederländerna tas alltså inte upp av Brottsofferfonden.

Till börjanTill början

2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen?

Man måste inte ha gjort någon anmälan. Det är dock önskvärt att man gör en anmälan, eftersom det styrker att ett våldsbrott har begåtts.

2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker?

Om risk finns att man missar tidsfristen för när en ansökan till Brottsofferfonden måste inlämnas in är det inte nödvändigt att först avvakta resultatet av polisutredningen eller brottmålsprocessen.

2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen?

I princip bör brottsoffret begära ersättning för den av brottet uppkomna skadan från gärningsmannen. Det skulle dock vara opraktiskt och orimligt om Brottsofferfonden bara kunde göra en utbetalning om resultatet av ett sådant förfarande skulle vara känt. När det är troligt att den förfördelade parten har liten chans att få ersättning betalar den ut ersättningen.

2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? Vilken bevisning måste jag i så fall bifoga min ansökan?

Brottsoffret skall göra det troligt att en skada uppstått och att den uppkommit genom ett uppsåtligt begånget våldsbrott. I den informationsblankett, som skickas ut när en ansökan lämnats in, kan brottsoffret beskriva vad som hänt och vilken skada som han utsatts för. Denna redogörelse bör också så mycket som möjligt underbyggas med handlingar, (vittnes)intyg etc.

Till börjanTill början

2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste jag göra ansökan?

En ansökan skall lämnas in inom tre år efter den dag våldsbrottet begicks. Om den förfördelade parten inte rimligtvis kan förväntas ha lämnat in en ansökan inom denna tidsfrist behandlas emellertid ansökan ändå.

Om en förfördelad part innan tidsfristen gått ut rådfrågat en advokat eller någon annan rättshjälpsinstans är det mycket svårt att få lämna in en ansökan sedan tidsfristen löpt till ända. 

2.12. För vilka skador kan jag få ersättning?

Det är inte alla skador som uppstår till följd av brottet som föranleder ersättning. Bara sådana som uppkommer genom kroppsliga blessyrer eller dödsfall. Dessutom ersätter Brottsofferfonden inte hela skadan; den utbetalning som görs utgör bara ett skäligt belopp. En utbetalning kan endast göras om skadan, dess omfattning och sambandet med skadan påvisats. Två typer av skador finns: materiell och immateriell. Materiell skada är ekonomisk, dvs. omkostnader som någon drar på sig eller kommer att få och de inkomster han förlorat eller kommer att gå miste om. Exempel på detta är: läkarkostnader, förstörda kläder, sjukhusräkningar, förlust av arbetsförmåga osv. Med immateriella skador förstås förlust eller tillfällig försvagning av livsglädjen.

2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas?

Se svaren vid 2.12 och 2.14.

Till börjanTill början

2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut?

Fr.o.m. den 1 januari 2003 gäller följande. Maximalt utbetalas 22 700 euro för materiella skador och 9 100 euro för immateriella skador. Som minst utbetalas för immateriella skador 454 euro. Maximibeloppet betalas sällan ut. Genomsnittsutbetalningen ligger på 2 723 euro (varav 908 euro för materiella skador och 1 815 euro för immateriella skador).

2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (t.ex. försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen?

Brottsofferfonden utgör en kompletterande instans. Utbetalning som görs enligt socialförsäkringslagstiftningen dras av från skadan. Också när en utbetalning görs via en privat försäkring dras detta belopp (i allmänhet) av från det belopp som utbetalas av Brottsofferfonden.

2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, t.ex. mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan?

Om brottsoffret anses vara medansvarigt kan en ersättningsutbetalning avslås eller så kan det utbetalda beloppet såväl för materiell som immateriell skada sänkas. Det handlar här om huruvida brottsoffret onödigtvis försatt sig i en situation där han kunnat ha förvänta sig att gärningsmannen skulle utöva våld mot honom eller henne (medskyldighet).

2.17. Kan jag få ersättning i förskott?

Förskott (preliminär utbetalning) kan beviljas. Ett förskott beviljas endast om den förfördelade parten begärt detta och visat att brådskande behov föreligger.

Till börjanTill början

2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller webbsida som jag kan använda?

En ansöknings-/informationsblankett (samt övriga upplysningar) kan beställas hos Brottsofferfonden (tfn 00-31-70 414 20 00). Man kan också få information via webbplatsen Nederlands som även kan användas för att lämna in en ansökan om utbetalning. Man kan också beställa blanketter per e-post på adress info@schadefonds.nl. Även medarbetare vid stiftelsen för brottsofferhjälp (se 2.21) kan hjälpa till med att fylla i och sända in ansöknings-/informationsblanketten.

2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökningen?

Den förfördelade parten får i princip på begäran sig tillsänd en informationsblankett. När den förfördelade parten har ett ombud (t.ex. en advokat) går alla kontakter via ombudet.

2.20. Vart skickar jag ansökningen?

Schadefonds Geweldsmisdrijven 

Postbus 1947 

2280 DX Rijswijk 

Nederländerna

2.21. Finns det några organisationer som stödjer brottsoffer och som kan ge mer information?

Brottsoffer och människor som råkat ut för trafikolyckor kan vända sig till den nederländska stiftelsen för brottsofferhjälp (Stichting Slachtofferhulp Nederland) för information och stöd. Det finns ungefär 75 lokala kontor fördelade över 13 regioner. Stiftelsen är den instans som brottsoffren först skall vända sig till. Den erbjuder praktiskt, juridiskt och emotionellt stöd. Om ärendet är juridiskt komplicerat eller om det behövs extra psykosocial vägledning hänvisar stiftelsen sökanden till någon annan instans (rättshjälpskontor, sociala myndigheter, mentalvården etc.). Det kostar ingenting att anlita denna stiftelse.

Mer information (även adresser) finns på stiftelsens webbplats: "Slachtofferhulp Nederland Nederlands".

För information om ett brottmål kan brottsoffer vända sig till SlachtofferInformatiePunt. Varje domstolsområde (arrondissement) har en sådan informationspunkt (ibland med ett annat namn) där man kan få information både från polisen och från åklagarmyndigheten. I vissa domstolsområden kan man även ta kontakt via SlachtofferInformatiePunt med stiftelsen för brottsofferhjälp och rättshjälpskontoret. Mer information finns på åklagarmyndighetens English - Nederlands webbplats.

Ytterligare information

  • Om skadan täcks av en försäkring kan ersättning begäras av det aktuella försäkringsbolaget.

    Bor man i Nederländerna kan de sociala myndigheterna eventuellt erbjuda ännu en möjlighet att få ersättning för en del av skadan.

  • Relevanta webbplatser:

    - Brottsofferfonden Nederlands

    - Det nationella nederländska kontoret för hjälp till brottsoffer Nederlands

    - Åklagarmyndigheten English - Nederlands

« Ersättning till brottsoffer - Allmän information | Nederländerna - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 10-10-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket