Europeiska Kommissionen > ERN > Ersättning till brottsoffer > Lettland

Senaste uppdatering: 19-05-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Ersättning till brottsoffer - Lettland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen 1.
1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen? 1.1.
1.2. När bör jag framställa yrkandet? 1.2.
1.3. Hur bör jag framställa yrkandet, och till vem? 1.3.
1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande (ange en total summa eller/och specificera de olika skadorna)? 1.4.
1.5. Kan jag få rättshjälp både före och under domstolsförfarandet? 1.5.
1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande? 1.6.
1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordringen mot gärningsmannen? 1.7.
2. Ersättning från staten eller en statlig myndighet 2.
2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller en statlig myndighet? 2.1.
2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott? 2.2.
2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador? 2.3.
2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer som har dött till följd av brottet få ersättning? 2.4.
2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område? 2.5.
2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Lettland om brottet har begåtts i ett annat land? Om ja, under vilka omständigheter? 2.6.
2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen? 2.7.
2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker? 2.8.
2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen? 2.9.
2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? Vilken bevisning måste jag i så fall bifoga min ansökan? 2.10.
2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste göra ansökan? 2.11.
2.12. För vilka skador kan jag få ersättning? 2.12.
2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas? 2.13.
2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut? 2.14.
2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (t.ex. försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen? 2.15.
2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, t.ex. mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan? 2.16.
2.17. Kan jag få ersättning i förskott? Om ja, under vilka omständigheter? 2.17.
2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller webbplats som jag kan använda? 2.18.
2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökningen? 2.19.
2.20. Vart skickar jag ansökningen? 2.20.
2.21. Finns det några organisationer som stöder brottsoffer och som kan ge mer information? 2.21.

 

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen

1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen?

I straffprocesslagen finns bestämmelser om hur man yrkar brottsofferersättning. Frågan om brottsofferersättning handläggs inom ramen för det straffrättsliga förfarandet och ska betalas frivilligt av den tilltalade eller efter beslut av domstolen. Om ett brottsoffer anser att den brottsofferersättning som beviljats inte täcker samtliga skador, har han eller hon rätt att yrka skadestånd enligt det förfarande som anges i straffprocesslagen. Eventuell brottsoffersättning ska beaktas vid fastställandet av skadestånd i samband med brottmålsförfarandet. Om inget yrkande om skadestånd framställs eller behandlas under det straffrättsliga förfarandet finns det möjlighet att yrka skadestånd i civilrättslig ordning. Brottsoffer som framställer yrkanden om skadestånd enligt dessa förfaranden är befriade från statliga avgifter.

Om brottsoffret är underårigt ska han eller hon företrädas av:

  1. sin mor, far eller förmyndare,
  2. en mor- eller farförälder eller ett myndigt syskon om den underårige har bott med släktingen i fråga och denne har varit vårdnadshavare,
  3. en företrädare för en institution för skydd av barns rättigheter,
  4. en företrädare för en icke-statlig organisation som har rollen att försvara barns rättigheter.
1.2. När bör jag framställa yrkandet?

Brottsoffer har rätt att framställa yrkanden om skadestånd när som helst under de straffrättsliga förfarandena fram till dess att domstolsförhandlingarna inleds.

Till börjanTill början

Om ett yrkande om skadestånd inte framställs eller behandlas under brottmålsförhandlingarna kan ett yrkande göras genom en skriftlig ansökan till domstolen.

1.3. Hur bör jag framställa yrkandet, och till vem?

Brottsoffer har rätt att yrka skadestånd när som helst under det straffrättsliga förfarandet fram till dess att domstolsförhandlingarna inleds. Ansökningar kan göras muntligt eller skriftligt till den myndighet som ansvarar för förfarandet – den statliga institution/tjänsteman som har hand om undersökningen och leder domstolsförhandlingarna, fattar beslut om varje steg i förhandlingarna och är ansvarig för förhandlingarnas gång och deras resultat (domstol, domare, åklagare eller undersökningsmyndighet). Ansökningar som inlämnas muntligen förs in i domstolsregistret av den tjänsteman som leder rättegången. Åklagaren ska registrera ansökningar som görs under den förberedande undersökningen före rättegången, med uppgift om det skadeståndsbelopp som yrkas, i ett dokument som markerar slutet på den rättegångsförberedande fasen.

Om inget yrkande om skadestånd framställs eller behandlas under det straffrättsliga förfarandet finns det möjlighet att yrka skadestånd i civilrättslig ordning genom en skriftlig ansökan till domstolen. Ansökningarna måste uppfylla de allmänna kraven i civilprocesslagen när det gäller framställning av yrkanden.

1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande (ange en total summa eller/och specificera de olika skadorna)?

I en ansökan om skadestånd måste brottsoffret ange det totala belopp som yrkas och styrka detta belopp (se fråga 1.3.).

Till börjanTill början

1.5. Kan jag få rättshjälp både före och under domstolsförfarandet?

Staten ser till att rättshjälp tillhandahålls om ett brottsoffer behöver rättshjälp för att fastställa sina rättigheter och skyldigheter, utforma ett yrkande och ansöka om ersättning under domstolsförfarandet.

Staten tillhandahåller också rättshjälp till personer som väcker talan om skadestånd i enlighet med civilrättsligt förfarande (se Rättshjälp).

(se avsnitt 2).

1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande?

Ett brottsoffers ansökan om ersättning eller ett brottsoffers yrkande enligt det civilrättsliga förfarandet måste inbegripa relevanta bevis till belägg för yrkandet.

1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordringen mot gärningsmannen?

Den part som verkställer domen är befriad från att betala utmätningsmannen för utgifter i samband med verkställigheten, om yrkandet är rör invaliditet eller annan skada för det fysiska välbefinnandet till följd av personskada eller om personen i fråga har avlidit. Här täcker staten kostnaderna för att verkställa domen.

I civilrättsliga mål kan brottsoffer yrka på rättshjälp från staten fram till dess att domen har verkställts.

2. Ersättning från staten eller en statlig myndighet

2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller en statlig myndighet?

I lagen om statlig ersättning till brottsoffer anges möjligheten att få ersättning från staten. Enligt denna lag har fysiska personer som erkänns som brottsoffer enligt straffprocesslagen rätt att få statlig ersättning för ideell skada till följd av avsiktliga brottsliga gärningar samt för fysiskt lidande eller materiella skador om brottet i fråga var riktat mot personens liv eller fysiska välbefinnande eller var ett sexualbrott.

Till börjanTill början

Personer som erkänns som missgynnade eller fattiga eller som på grund av personliga omständigheter, förmögenhetsförhållanden och inkomstnivå inte kan sköta sitt eget försvar kan få rättshjälp.

För att få statlig ersättning måste brottsoffer ge in en ansökan om statlig ersättning till rättshjälpsmyndigheten genom en ifylld ansökningsblankett för statlig ersättning. Förlagan till formuläret har godkänts av ministerkabinettet.

Om ett straffrättsligt förfarande pågår när ett yrkande om statlig ersättning inlämnas måste offret bifoga en rapport av den tjänsteman som leder domstolsförfarandet till ansökningsblanketten för statlig ersättning med angivande av:

  1. uppgift om var och när våldsbrottet begicks,
  2. uppgift om hur våldsbrottet klassificeras, när det straffrättsliga förfarandet inleddes samt målnummer,
  3. uppgifter om den skadelidande (förnamn, efternamn, personnummer, adress och kontaktinformation),
  4. beskrivning av de skador som lidits till följd av våldsgärningen (grad av fysisk skada eller uppgifter som intygar att ett sexualbrott har begåtts),
  5. datum och kodnummer på expertutlåtandet och namnet på den undersökande experten,
  6. information om den misstänkte eller den tilltalade i straffrättsliga förfaranden, om offentliggörandet av sådan information inte skapar hinder för fastställandet av fakta i målet.
2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott?

Statlig ersättning betalas endast till offer för våldsbrott om:

  • brottet var riktat mot personens liv eller fysiska välbefinnande och den berörda personen har avlidit,
  • brottet var riktat mot personens liv eller fysiska välbefinnande och brottsoffret fick allvarliga fysiska skador,
  • brottet var riktat mot personens liv eller fysiska välbefinnande och brottsoffret fick måttliga fysiska skador (tillämpligt på personer som erkänns som brottsoffer efter den 1 juli 2007),
  • brottet var ett sexualbrott.
2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador?

Berättigade till statlig ersättning är fysiska personer som är brottsoffer (ett beslut måste fattas av den tjänsteman som leder det förfarande som utmynnar i att en person erkänns som brottsoffer) och som har lidit skada till följd av en avsiktlig brottslig gärning. Skadan kan bestå i fysiskt lidande, materiell skada och även ideell skada.

Till börjanTill början

2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer som har dött till följd av brottet få ersättning?

Om brottet var riktat mot en persons liv eller fysiska välbefinnande och den berörda personen har avlidit kan den överlevande maken/makan, en släkting i direkt upp- eller nedstigande led, en adoptivförälder eller en första gradens släkting på sidolinjen erkännas som brottsoffer i det straffrättsliga förfarandet.

2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område?

Personer som erkänns som brottsoffer enligt ett beslut som fattas av den tjänsteman som leder förfarandet kan få statlig ersättning.

För yrkanden om ersättning i gränsöverskridande mål se 2.6.

2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Lettland om brottet har begåtts i ett annat land? Om ja, under vilka omständigheter?

Personer som är fast bosatta i en annan medlemsstat kan endast ansöka om ersättning för skador som orsakats till följd av ett våldsbrott som begåtts inom lettiskt territorium. Ett brottsoffer som är fast bosatt i Lettland och lidit skada till följd av ett brott som begåtts i en annan EU-medlemsstat kan begära statlig ersättning genom att ge in en ansökan direkt till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten eller genom förmedling av rättshjälpsmyndigheten.

2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen?

Brottsofferstatus beviljas genom ett beslut av den tjänsteman som leder förfarandet eller en medlem av den grupp som genomför undersökningen.

Till börjanTill början

För att ha rätt till statlig ersättning måste följande bifogas ansökningsblanketten:

  1. En rapport av den tjänsteman som ansvarar för förfarandet om brottmålet inte har avslutats vid tidpunkten för ansökan.
  2. Ett slutligt avgörande av den tjänsteman som ansvarar för förfarandet om brottmålet har avslutats vid tidpunkten för ansökan eller om förfarandet har avbrutits av skäl som inte befriar den tilltalade från ansvar.

Om du vill ha statlig ersättning måste därför brottet anmälas till polisen.

2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker?

Nej, offer för våldsbrott har rätt till statlig ersättning även om gärningsmannen eller en medbrottsling inte har identifierats, eller om de inte kan ställas till straffrättsligt ansvar enligt brottsbalken. Statlig ersättning kan utgå medan det straffrättsliga förfarandet pågår.

2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen?

Nej, statlig ersättning kan utgå oavsett om brottsoffret har fått ersättning från gärningsmannen eller en medbrottsling. Om ett offer för våldsbrott har fått ersättning från gärningsmannen eller en medbrottsling, och detta styrks med dokument som visar att betalning har skett, dras summan av den redan mottagna ersättningen av från det statliga ersättningsbeloppet.

2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? Vilken bevisning måste jag i så fall bifoga min ansökan?

Ja, offer för våldsbrott har rätt till statlig ersättning även om gärningsmannen eller en medbrottsling inte har identifierats, eller om de inte kan ställas till straffrättsligt ansvar enligt brottsbalken. I sådana fall måste en rapport av den tjänsteman som leder domstolsförhandlingarna eller domstolens utslag om personens frikännande från straffrättsligt ansvar bifogas ansökan om statlig ersättning.

Till börjanTill början

2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste göra ansökan?

Ansökningar om statlig ersättning ska inlämnas till rättshjälpsmyndigheten senast ett år från den dag då den berörda personen erkändes som brottsoffer.

När det gäller brott riktade mot en persons fysiska välbefinnande och där brottsoffret lidit måttlig fysisk skada har endast personer som efter den 1 juli 2007 erkänns som offer för sådana brott rätt att ansöka om statlig ersättning vid rättshjälpsmyndigheten.

2.12. För vilka skador kan jag få ersättning?

Statlig ersättning betalas om brottet riktades mot personens liv eller fysiska välbefinnande och vederbörande har avlidit eller lidit allvarlig eller måttlig fysisk skada eller om brottet var ett sexualbrott.

2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas?

Ersättning betalas enligt följande:

  1. 100 % om den berörda personen har avlidit.
  2. 70 % om brottsoffret har fått allvarliga fysiska skador eller utsatts för ett sexualbrott.
  3. 50 % om den berörda personen har fått måttliga fysiska skador.

Personer som erkänns som brottsoffer får 50 % av det statliga ersättningsbelopp som anges i avsnitt 7.2 i lagen om statlig ersättning till brottsoffer.

Om ett offer för våldsbrott har fått ersättning från gärningsmannen eller en medbrottsling, och detta styrks med dokument som visar att betalning har skett, avräknas den redan mottagna ersättningen från det statliga ersättningsbeloppet.

Till börjanTill början

2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut?

Fram till den 1 januari 2008 motsvarar maximibeloppet för statlig ersättning som kan betalas till offer för våldsbrott fem gånger den fastställda minimilönen per månad. Efter den 1 januari 2008 kommer maximibeloppet för statlig ersättning som kan utbetalas till offer för våldsbrott att vara tio gånger minimilönen per månad i Lettland.

2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (t.ex. försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen?

Statlig ersättning till brottsoffer betalas enligt bestämmelserna i lagstiftningen. Betalningar från försäkringar som mottagits från ett försäkringsbolag påverkar inte det statliga ersättningsbelopp som ska betalas.

2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, t.ex. mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan?

Den del av den statliga ersättningen som ska betalas enligt 2.13 avräknas med 50 % om en person erkänns som brottsoffer när:

  • mord har begåtts i ett plötsligt tillstånd av intensiv mental upphetsning som reaktion på en våldshandling eller allvarlig kränkning som offret har utsatt gärningsmannen för,
  • mord har begåtts till följd av en handling som överskridit gränserna för nödvändigt självförsvar,
  • mord har begåtts till följd av en handling som överskridit gränserna för självbehärskning,
  • allvarlig eller måttlig fysisk skada har orsakats avsiktligt i ett plötsligt tillstånd av intensiv mental upphetsning som reaktion på en våldshandling eller allvarlig kränkning som offret har utsatt gärningsmannen för,
  • allvarlig eller måttlig fysisk skada har orsakats avsiktligt till följd av en handling som överskridit gränserna för nödvändigt självförsvar, när en sådan skada inte var följden av en handling i självförsvar mot ett hot mot offrets liv eller våldtäkt,
  • fysisk skada har orsakats avsiktligt till följd av en handling som överskridit gränserna för självbehärskning.
2.17. Kan jag få ersättning i förskott? Om ja, under vilka omständigheter?

Statlig ersättning utbetalas inte i förskott.

Till börjanTill början

2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller webbplats som jag kan använda?

Ansökningshandlingar och information om hur de ska fyllas i är tillgängliga kostnadsfritt:

  • hos rättshjälpsmyndigheten,
  • på den lokala myndighetens kontor i den administrativa region där den berörda personen vistas eller har hemvist,
  • på rättshjälpsmyndighetens webbplats (Juridiskās palīdzības administrācija) www.jpa.gov.lv latviešu valoda. Gratisnummer inom landet är 8001801.
2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökningen?

Eftersom ansökningshandlingarna har utformats så att de kan fyllas i av personer utan juridiska kunskaper är rättshjälp inte tillgänglig för detta ändamål.

Man kan få praktisk hjälp med att fylla i handlingarna genom att ringa gratisnumret tfn 8001801 (gäller lettiska medborgare) eller genom att vända sig direkt till rättshjälpsmyndigheten.

2.20. Vart skickar jag ansökningen?

Ifyllda ansökningar och bifogade handlingar kan skickas per post till rättshjälpsmyndigheten eller inlämnas personligen.

Rättshjälpsmyndighetens adress är Brīvības gatve 214, Riga LV 1039.

Besökande personer kan inlämna ansökningar vardagar kl. 9.00-17.00.

2.21. Finns det några organisationer som stöder brottsoffer och som kan ge mer information?

Icke-statliga organisationer:

  • Stödcentrum för brottsoffer.
  • "Marta”, resurscentrum för kvinnor.

« Ersättning till brottsoffer - Allmän information | Lettland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 19-05-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket