Europeiska Kommissionen > ERN > Ersättning till brottsoffer > Belgien

Senaste uppdatering: 10-12-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Ersättning till brottsoffer - Belgien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


Se eller för den senast uppdaterade versionen av denna text français

N

O

T

E

R

A

Här beskrivs den lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2004, men som från den dagen även tillämpas på ansökningar som givits in tidigare (och är under handläggning vid kommissionen för ekonomiskt stöd till offer för uppsåtliga våldshandlingar).

Ytterligare upplysningar om gällande lagstiftning finns på webbplatsen ”Service Public Fédéral JUSTICE/Federale Overheidsdienst JUSTITIE ”Deutsch - français - Nederlands:

a) Välj språk (franska eller nederländska).

b) Välj rubriken ”Législation consolidée/Geconsolideerde wetgeving”.

c)Fyll i uppgifter enligt följande:

Nature juridque/juridische aard: LOI/WET

Date de promulgation/afkondigingsdatum: 1985–08–01

Date de publication/publicatiedatum: 1985–08–06

Département/departement: PREMIER MINISTRE/EERSTE MINISTER.

Se även rubriken ”Information”, ”Justice de A à Z” (se särskilt ”Victime d'infraction pénale/slachtoffers van een misdaad” français PDF File (PDF File 141 KB) och ”Aide financière aux victimes d'actes intentionnels de violance/financiële hulp aan slachtoffers” français).

Se även ”Commission pour l'aide aux victimes d'actes intentionnels de violence/commissie voor finansële hulp aan slachoffers van opzettelijke gewelddaden” français.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen 1.
1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen? 1.1.
1.2. När bör jag framställa yrkandet? 1.2.
1.3. Hur bör jag framställa yrkandet, och till vem? 1.3.
1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande? 1.4.
1.5. Kan jag få rättshjälp både före och under domstolsförfarandet? 1.5.
1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande? 1.6.
1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordringen mot gärningsmannen? 1.7.
2. Ersättning av staten eller en statlig myndighet. 2.
2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller en statlig myndighet? 2.1.
2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott? 2.2.
2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador? 2.3.
2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer som har dött till följd av brottet få ersättning? 2.4.
2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område? 2.5.
2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Belgien om brottet har begåtts i ett annat land? Om ja, under vilka omständigheter? 2.6.
2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen? 2.7.
2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker? 2.8.
2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen? 2.9.
2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? Vilken bevisning måste jag i så fall bifoga min ansökan? 2.10.
2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste jag göra ansökan? 2.11.
2.12. För vilka skador kan jag få ersättning? 2.12.
2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas? 2.13.
2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut? 2.14.
2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (t.ex. försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen? 2.15.
2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, t.ex. mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan? 2.16.
2.17. Kan jag få ersättning i förskott? 2.17.
2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller webbsida som jag kan använda? 2.18.
2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökningen? 2.19.
2.20. Vart skickar jag ansökningen? 2.20.
2.21. Finns det några organisationer som stödjer brottsoffer och som kan ge mer information? 2.21.

 

Enligt belgisk lag är det den person som begått brottet som ska betala ersättning. Om han inte gör det kan brottsoffret vända sig till domstol för att utverka ersättning. Det här beskrivna systemet rör hjälp som tillhandahålls av staten.

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen

1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen?

Ett brottsoffer som vill ha ersättning för en skada inom ramen för ett brottmål måste först formellt träda in som civilrättslig part i målet. Ett klagomål till rättsliga myndigheter eller polismyndigheter är inte tillräckligt.

Den skadelidande kan använda sig av två förfaranden. Han kan väcka civilrättslig talan (constitution par action) eller framställa ett enskilt anspråk (constitution par intervention).

En civilrättslig talan som ger anledning till åtal kan väckas på två olika sätt: genom att lämna in en ansökan till undersökningsdomaren (§§ 66–70 i lagen om brottsutredning) och genom direkt stämning inför domstol (så kallad citation directe, se §§ 64.2, 145, 182 och 183 i lagen om brottsutredning).

Det vanligaste och minst kostsamma alternativet är att yrka skadestånd inom ramen för det straffrättsliga förfarandet. Offret framställer ett enskilt anspråk sedan den allmänne åklagaren väckt åtal.

1.2. När bör jag framställa yrkandet?

En civilrättslig talan som ger anledning till åtal ska väckas innan brottmålet har anhängiggjorts vid den domstol som ska pröva saken. Offret har enligt lagen rätt att själv inleda åtal i avsikt att kunna väcka civilrättslig talan inför brottmålsdomstolen utan att vara beroende av åklagarmyndigheten.

Till börjanTill början

En framställan om enskilt anspråk lämnas in efter det att brottmålet har anhängiggjorts vid den behöriga domstolen. En sådan framställan kan godtas från det att åtal väcks och fram till dess att rättegången i första instans har avslutats (§ 67 i lagen om brottsutredning).

1.3. Hur bör jag framställa yrkandet, och till vem?

Inträdet som civilrättslig part sker inför undersökningsdomaren, oavsett om denne ansvarat för utredningen eller inte. Det civilrättsliga yrkandet behöver inte framställas i särskild form. Undersökningsdomaren gör en anteckning om det i ett protokoll. Yrkandet måste dock innehålla en noggrann redogörelse för de omständigheter som åberopas. Om rättegången inleds till följd av den civilrättsliga talan, ska käranden deponera ett belopp som anses tillräckligt för att täcka rättegångskostnaderna hos domstolens kansli.

Vid direkt stämning ska den skadelidande parten se till att en exekutionstjänsteman delger motparten en kallelse (stämning) att infinna sig inför förstainstansrättens brottmålsavdelning (Tribunal correctionnel/correctionele rechtbank) eller polisdomstolen, beroende behörighetsreglerna, inom gällande frister. Denna stämning ska innehålla en redogörelse för omständigheterna. I vissa fall är en stämning inte möjlig (brott med politisk anknytning och tryckfrihetsbrott samt appellationsdomstol, ungdomsdomstol).

Enskilda anspråk framställs inför den behöriga domstolen. En sådan framställan är kostnadsfri och kan göras muntligen.

När det gäller framställningar om enskilt anspråk bör det noteras att inför polisdomstol och förstainstansdomstolens brottmålsavdelning kan en skadelidande part, i de fall då åtal väcks genom delgivning av kallelse via protokoll (artikel 216quater och 216quinquies i lagen om brottsutredning), väcka civilrättslig talan genom att lämna in en ansökan om detta vid domstolens kansli (artikel 4 i straffprocesslagens första kapitel).

Till börjanTill början

1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande?

Ansökan bör innehålla närmare uppgifter om den skada som lidits. Ansökan kan kompletteras under rättegången.

1.5. Kan jag få rättshjälp både före och under domstolsförfarandet?

Se ”Rättshjälp - Belgien”.

1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande?

Alla lagliga sätt kan användas för att bevisa skadans omfattning och kausalsambandet mellan brottet och skadan.

1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordringen mot gärningsmannen?

Det finns ingen särskild hjälp till brottsoffer när det gäller att verkställa domen mot gärningsmannen. Brottsoffer som saknar ekonomiska förutsättningar för att täcka kostnaderna för åtgärder som rör verkställighet av domar och beslut kan dock få rättshjälp (artikel 665 processlagen) (se ”Rättshjälp - Belgien”).

2. Ersättning av staten eller en statlig myndighet.

2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller en statlig myndighet?

Det är möjligt att få ersättning från kommissionen för ekonomiskt stöd till offer för uppsåtliga våldshandlingar (nedan kallad brottsofferkommissionen).

Till börjanTill början

Den lag som tillämpas är kapitel III, avsnitt II (om offentligt stöd till offer för uppsåtliga våldshandlingar) i lagen av den 1 augusti 1985 om beskattning och andra åtgärder, nedan kallad ”lagen”.

2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott?

Möjligheten till ersättning är begränsad till individer som har drabbats av uppsåtliga våldshandlingar. I princip är det uppsåtliga brott som avses. Brottsofferkommissionen kan själv bestämma hur begreppet ”uppsåtlig våldshandling” ska tolkas (artikel 31.1 i lagen).

2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador?

Möjligheten är begränsad till brottsoffer som har lidit fysiska eller psykiska men (artikel 31.1 i lagen).

Följande personer kan också ansöka om ersättning:

  1. Fadern och modern till en minderårig som, till följd av en uppsåtlig våldshandling, behöver långvarig medicinsk behandling eller terapi, samt personer som ansvarar för sådana minderåriga (artikel 31.3 i lagen).
  2. Ett offers släktingar på sidolinjen intill andra led eller släktingar som levde i ett varaktigt familjeförhållande med en person som har varit försvunnen i över ett år, om det kan antas att försvinnandet med största sannolikhet hänger samman med en uppsåtlig våldshandling (artikel 31.4 i lagen).

Om skadan allvarligt förvärras efter det att ersättningen har betalats ut, kan brottsofferkommissionen bevilja kompletterande ersättning (artikel 37 i lagen).

Till börjanTill början

2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer som har dött till följd av brottet få ersättning?

Nära släktingar och personer som levde i ett varaktigt familjeförhållande med en avliden person vars bortgång var en direkt följd av en våldshandling kan få ersättning (artikel 31.2 i lagen).

2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område?

Ersättningen är inte begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst land. Emellertid måste offret, vid den tidpunkt då våldshandlingen begås, vara belgisk medborgare eller ha rätt att resa in, vistas och bosätta sig i landet (artikel 31bis andra stycket i lagen).

Undantag: offer som, vid tidpunkten då våldshandlingen begås, befinner sig olagligt i Belgien, men som sedermera beviljas uppehållstillstånd av invandringsmyndigheten som ett led i en utredning rörande människohandel, kan få ersättning (artikel 31bis andra stycket i lagen).

2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Belgien om brottet har begåtts i ett annat land? Om ja, under vilka omständigheter?

För rätt till ersättning ska våldshandlingen vara begången i Belgien (artikel 31bis första stycket i lagen).

Undantag: även om handlingen är begången i utlandet kan vissa personer som tjänstgör i utlandet vara berättigade till ersättning (artikel 31bis första stycket i lagen). Dessa är medlemmar av 

Till börjanTill början

  1. polisen,
  2. externa tjänster inom avdelningen för rikets säkerhet,
  3. de väpnade styrkorna och civil personal inom försvarsdepartementet,
  4. räddningstjänsten,
  5. brandförsvaret,
  6. externa tjänster inom byrån för verkställighet av påföljder.
2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen?

Du behöver inte rapportera brottet till polisen för att få hjälp (undantag: se punkterna 2.10 och 2.17).

2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker?

Det finns två möjligheter (artikel 31bis tredje stycket i lagen):

  1. Om gärningsmannen är känd kan ersättning beviljas först sedan ett slutligt beslut har fattats om att väcka åtal.
  2. Om gärningsmannen är okänd, kan ersättning beviljas först sedan ärendet avslutats. Undantag: efter utgången av en period på ett år, räknat från den dag då den civilrättsliga talan väcktes, kan ersättning beviljas även utan att ärendet har avslutats.
2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen?

Om gärningsmannen är identifierad, måste offret i första hand försöka få ersättning för sin skada från denne. Därför ska sökanden, till stöd för sin ansökan om brottsofferersättning, styrka att han har framställt ett enskilt anspråk, väckt allmänt åtal genom en direkt talan vid den behöriga brottmålsdomstolen eller väckt talan vid en civilrättslig domstol (artikel 31bis tredje stycket i lagen).

Till börjanTill början

2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? Vilken bevisning måste jag i så fall bifoga min ansökan?

Om gärningsmannen inte är identifierad, är det möjligt att få ersättning (artikel 31bis (3)(2) i lagen). Bevisning som styrker att sökanden har väckt talan vid en civilrättslig domstol måste läggas fram (artikel 31bis (3)(1) i lagen).

Brottsofferkommissionen kan dock anse det tillräckligt att sökanden har gjort en anmälan eller uppfyller kriterierna för en skadelidande part (artikel 31b(3)(2) i lagen).

2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste jag göra ansökan?

Ansökan måste lämnas in inom tre år. Beroende på situationen i det enskilda fallet, börjar fristen löpa den dag då det första beslutet om att avsluta ärendet fattas, den dag då undersökningsdomaren meddelar sitt avgörande, den dag då ett slutligt beslut fattas om att väcka allmänt åtal eller den dag då beslut fattades om ett enskilt anspråk som framställts efter det att allmänt åtal väckts (artikel 31b(4) i lagen).

En ansökan om kompletterande ersättning ska lämnas in inom tio år från den dag då ersättningen betalades ut. I annat fall går rätten till kompletterande ersättning förlorad (artikel 37 i lagen).

2.12. För vilka skador kan jag få ersättning?

Brottsofferkommissionen tar vid sin bedömning endast hänsyn till följande typer av skador och kostnader (artikel 32.1 i lagen):

Till börjanTill början

  1. Psykiska men, med hänsyn till tillfällig eller permanent invaliditet.
  2. Kostnader för läkarvård och sjukhusvistelse, inklusive utgifter för medicinska proteser.
  3. Tillfällig eller permanent invaliditet.
  4. Fullständig eller delvis inkomstförlust på grund av tillfällig eller permanent arbetsoförmåga.
  5. Kosmetisk skada.
  6. Rättegångskostnader upp till 4 000 euro.
  7. Materiella kostnader upp till 1 250 euro.
  8. Skada till följd av förlust av ett eller flera års skolgång.

När brottsofferkommissionen beviljar ersättning till nära släktingar till ett brottsoffer som avlidit, tar den endast hänsyn till följande skador och kostnader (artikel 32(2) i lagen).

  1. Psykiska men.
  2. Kostnader för läkarvård och sjukhusvistelse.
  3. Förlust av underhåll för personer som vid brottsoffrets frånfälle var beroende av denne för sin försörjning.
  4. Begravningskostnader upp till 2 000 euro.
  5. Rättegångskostnader upp till 4 000 euro.
  6. Skada till följd av förlust av ett eller flera års skolgång.

När det gäller ersättning till personer med ansvar för ett barn som, till följd av en uppsåtlig våldshandling, behöver långvarig läkarbehandling eller terapi samt till föräldrarna till ett offer som har försvunnit, tar brottsofferkommissionen enbart hänsyn till följande skador och kostnader (artikel 32, § 3, i lagen):

  1. Psykiska men.
  2. Kostnader för läkarvård och sjukhusvistelse.
  3. Rättegångskostnader upp till 4 000 euro.
2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas?

Ersättningen fastställs med hänsyn till vad som är rimligt av en tremannakommitté med en domare som ordförande (artikel 33.1 första stycket i lagen).

Till börjanTill början

2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut?

Lägsta ersättningsbelopp är 500 euro. Det högsta belopp som kan beviljas är 62 000 euro. (artikel 33.2 i lagen).

Kompletterande ersättning är begränsad till 62 000 euro, med avdrag för redan beviljad ersättning (artikel 37 lagen).

2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (t.ex. försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen?

Ersättning som offret har erhållit eller kan erhålla för samma skada, men från andra källor, avräknas från den ersättning som beviljas (artikel 31bis femte stycket i lagen).

2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, t.ex. mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan?

Enligt artikel 33.1 andra stycket i lagen kan brottsofferkommissionen ta särskilda hänsyn till

  • sökandens eget agerande, om detta direkt eller indirekt har bidragit till skadan eller till att skadan förvärrades,
  • förhållandet mellan sökanden och gärningsmannen.
2.17. Kan jag få ersättning i förskott?

Brottsofferkommissionen kan bevilja ersättning enligt ett snabbförfarande i sådana fall där eventuella dröjsmål i handläggningen av ansökan kan medföra avsevärd skada för sökanden, mot bakgrund av dennes ekonomiska situation (artikel 36.1 i lagen).

Till börjanTill början

En ansökan om ersättning i brådskande fall kan ges in så snart sökanden har gjort en polisanmälan eller väckt civilrättslig talan (artikel 36.3 i lagen).

Ersättning i brådskande fall beviljas enskilda sökande från fall till fall för skador till ett värde av över 500 euro; det maximala beloppet är 15 000 euro (artikel 36 andra stycket i lagen).

2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller webbsida som jag kan använda?

De nödvändiga ansökningshandlingarna och ytterligare information om hur du ansöker kan erhållas från:

La Commission pour l'aide financière aux victims d’actes intentionnelles de violence (brottsofferkommissionen)

Postadress: Boulevard de Waterloo/Waterloolaan 115, 1000 Bruxelles/Brussel

Kontor: Avenue de la Porte de Hal/Hallepoortlaan 5-8, 1060 Bruxelles/Brussel

Tfn (franska): +32 (0)2 542 08 eller +32 (0)2 542 72 44;

Tfn (nederländska): +32 (0)2 542 72 18, +32 (0)2 542 72 24 eller +32 (0)2 542 72 29

Fax: +32 (0)2 542 72 40;

Öppettider: varje arbetsdag mellan 9.00 och 11.45 och 14.00 och 16.30.

2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökningen?

Det är möjligt att få rättshjälp för ingivande av ansökan (se ”Rättshjälp - Belgien”).

Brottsofferkommissionens handläggning är gratis.

Till börjanTill början

Offret behöver inte närvara vid förhandlingen. Han behöver inte heller låta sig företrädas av advokat.

Offret kan företrädas av en representant för ett offentligt organ eller en sammanslutning som godkänts för detta ändamål (se punkt 2.21).

2.20. Vart skickar jag ansökningen?

Ansökningar om brottsofferersättning, ersättning i brådskande fall eller kompletterande ersättning ska ger in i två exemplar till brottsofferkommissionens sekretariat eller översändas till brottsofferkommissionen med rekommenderat brev.

Postadress: Boulevard de Waterloo 115, 1000 Bruxelles,

Kontor: Avenue de la Porte de Hal 5-8, 1060 Bruxelles,

Öppettider: varje arbetsdag mellan 9.00 och 11.45 och 14.00 och 16.30.

2.21. Finns det några organisationer som stödjer brottsoffer och som kan ge mer information?

I Belgien finns en rad olika organisationer som stödjer brottsoffer.

Polisen bidrar med så kallat polisiärt stöd till brottsoffer, särskilt genom att förse dem med nödvändig information.

Juridiska biträden vid avdelningen för rättshjälpscentrum (Service des maisons de justice) hjälper behöriga domstolar att vägleda enskilda som är indragna i rättsprocesser.

Föreningar för stöd till brottsoffer ger psykologiskt och individuellt stöd till brottsoffer och deras familjer. Sådana föreningar kan även bistå brottsoffer inför brottsofferkommissionen. För uppgifter om adresserna till dessa föreningar kan du vända dig till

  1. Service public fédéral Justice/Federale overheidsdienst justitie (Boulevard de Waterloo 115, 1000 Bruxelles, +32 (0)2 542 65 11),
  2. rättshjälpscentrumen,
  3. polisen,
  4. Service d’aide aux victimes i HUY (Rue Rioul 22-24, 4500 HUY, +32 (0)85 21 65 65) för den fransktalande delen av landet,
  5. Steunpunt Algemeen Welzijnswerk (Diksmuidelaan 50, 2600 BERCHEM, +32 (0)3 366 15 40) för den nederländsktalande delen av landet,
  6. eller läsa mer i broschyren ”Vos droits en tant que victime d’infractions” (”Dina rättigheter som brottsoffer”).

Ytterligare information

  • Finns det andra möjligheter att få ersättning från gärningsmannen?

Åklagarmyndigheten kan besluta att inte väcka åtal om den misstänkte uppfyller vissa villkor. Det första villkoret som gärningsmannen måste uppfylla, och det som är av direkt intresse för offret, är att betala ersättning för skadan. Detta särskilda förfarande kallas medling i brottmål (médiation pénale). Det kan endast användas i situationer där åklagaren inte har för avsikt att kräva mer än högst två års fängelse (artikel 216ter i lagen om brottsutredning). Förfarandet äger rum inför den undersökningsdomare vid åklagarmyndigheten som ansvarar för medling i brottmål. Gärningsmannen och offret måste enas om ersättningen. Överenskommelsen antecknas i ett protokoll. Om gärningsmannen inte följer de uppställda villkoren fullt ut kan offret väcka skadeståndstalan eller göra en framställan om enskilt anspråk.

  • Är det möjligt att få tillgång till de beslut som fattats av kommissionen för ekonomiskt stöd till offer för uppsåtliga våldshandlingar?

Beslut som fattats av kommissionen för ekonomiskt stöd français finns på webbplatsen för Service public fédéral Justice/Federale overheidsdienst justitie Deutsch - français - Nederlands

  • Var kan man hitta lagstiftningen om brottsofferersättning?

De relevanta bestämmelserna finns i kapitel III, avsnitt II i lag av den 1 augusti 1985 om beskattning och andra åtgärder. Denna lagstiftning finns tillgänglig på webbplatsen för den federala offentliga rättstjänsten (Service public fédéral Justice/Federale overheidsdienst justitie Deutsch - français - Nederlands):

- välj franska eller nederländska,

- klicka på Législation consolidée/Geconsolideerde wetgeving,

- Fyll i de angivna fälten enligt följande:

- Se artiklarna 28 – 41 i lagen.

« Ersättning till brottsoffer - Allmän information | Belgien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 10-12-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket