Europeiska Kommissionen > ERN > Ersättning till brottsoffer > Österrike

Senaste uppdatering: 19-10-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Ersättning till brottsoffer - Österrike

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen 1.
1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen? 1.1.
1.2. När bör jag framställa yrkandet? 1.2.
1.3. Hur bör jag framställa yrkandet och till vem? 1.3.
1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande (ange en totalsumma eller/och specificera de olika skadorna)? 1.4.
1.5. Kan jag få rättshjälp både före och under domstolsförfarandet? 1.5.
1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande? 1.6.
1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordringen mot gärningsmannen? 1.7.
2. Ersättning av staten eller av en statlig myndighet 2.
2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller av en statlig myndighet? 2.1.
2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott? 2.2.
2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador? 2.3.
2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer få ersättning? 2.4.
2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område? 2.5.
2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Sverige om brottet har begåtts i ett annat land? Om ja, under vilka omständigheter? 2.6.
2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen? 2.7.
2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker? 2.8.
2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen? 2.9.
2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning? 2.10.
2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste jag göra ansökan? 2.11.
2.12. För vilka skador kan jag få ersättning? 2.12.
2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas? 2.13.
2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut? 2.14.
2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (t.ex. försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen? 2.15.
2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, t.ex. mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan? 2.16.
2.17. Kan jag få ersättning i förskott? Om ja, på vilka villkor? 2.17.
2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller webbsida som jag kan använda? 2.18.
2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökan? 2.19.
2.20. Vart skickar jag ansökan? 2.20.
2.21. Finns det några organisationer som stödjer brottsoffer och som kan ge mer information? 2.21.

 

1. Ersättning i form av skadestånd från gärningsmannen

1.1. Under vilka omständigheter kan jag framställa ett yrkande om skadestånd i det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen?

I brottmål kan personer som lidit skada till följd av en brottslig handling yrka ersättning genom att förklara att de genom dessa krav inträder som part i brottmålet. Ersättningskravet ska gälla den förmögenhetsrättsliga skada som brottsoffret har lidit på grund av en straffbar handling som ska behandlas i domstol. En kränkning av enbart ideella intressen är inte tillräckligt.

1.2. När bör jag framställa yrkandet?

Enligt § 47 första stycket i den österrikiska straffprocesslagen kan en person som lidit skada framställa sina privaträttsliga yrkanden fram till huvudförhandlingen. I rättspraxis tillåts dock även att ett yrkande framställs under huvudförhandlingen.

1.3. Hur bör jag framställa yrkandet och till vem?

Om en person som lidit skada inträder som part i målet i och med sina privaträttsliga yrkanden (dvs. framställer enskilt anspråk) är detta inte att jämföra med en formell civilrättslig talan. För att framställa enskilt anspråk räcker det med en - ganska informell - förklaring att man begär ersättning för skador som uppkommit och därför inträder som part i brottmålet. Straffprocesslagen föreskriver inget särskilt förfarande för framställan av enskilt anspråk, utan detta kan ske genom en muntlig förklaring (som fogas till protokollet) vid anmälan, under vittnesförhör hos säkerhetsorganen (t.ex. polis, gendarmeri), inför undersökningsdomaren under förundersökningen eller under huvudförhandlingen (se 1.2.). Vid en eventuell skriftlig förklaring om inträdande som part är det inte nödvändigt att företrädas av en advokat. Genom förklaringen framställer den skadelidande parten enskilt anspråk (se § 47 första stycket i straffprocesslagen) och blir part i målet.

Till börjanTill början

1.4. Hur bör jag presentera mitt yrkande (ange en totalsumma eller/och specificera de olika skadorna)?

Förklaringen om att inträda som part i målet måste inte innehålla en angivelse om storleken på skadeståndskravet, men det kan vara lämpligt att ange den begärda summan. Om ersättningskraven härrör från skilda faktiska omständigheter och rättsliga grunder (t.ex. sjukhuskostnader och ersättning för sveda och värk) ska skadeståndskravet specificeras senast under huvudförhandlingen.

1.5. Kan jag få rättshjälp både före och under domstolsförfarandet?

Personer som har lidit skada erhåller juridisk rådgivning gratis, oavsett om ett straffrättsligt förfarande är anhängiggjort, i alla distriktsdomstolar och inom ramen för en ”första juridisk rådgivning”. Därutöver är alla myndigheter som berörs av det straffrättsliga förfarandet skyldiga att upplysa de personer som lidit skada om deras rättigheter i samband med det straffrättsliga förfarandet (§ 47a första stycket i straffprocesslagen) och att informera dem om det aktuella straffrättsliga förfarandet ifall det råder tvivel om att de känner till att det ska äga rum (§ 365 första stycket i straffprocesslagen). De är också skyldiga att beakta de skador som uppkommit till följd av den brottsliga handlingen och övriga omständigheter som är av vikt för de privaträttsliga följderna i målet (§ 365 första stycket i straffprocesslagen). Alla som är parter i brottmålet kan låta sig företrädas av en advokat, men det är inte nödvändigt. Minderåriga personer som har blivit misshandlade eller sexuellt utnyttjade får inom ramen för en s.k. processledsagning (Prozessbegleitung) kostnadsfritt låta sig företrädas av en advokat från och med att anmälan har gjorts till dess att brottmålet har avslutats. Det finns inte någon bestämmelse om allmän kostnadsfri rättshjälp för någon som har framställt enskilt anspråk.

Till börjanTill början

1.6. Vilka bevis kommer jag att behöva presentera till stöd för mitt yrkande?

Domstolen ska i brottmål på eget initiativ beakta skador som har uppstått till följd av en brottslig handling och övriga omständigheter som är av vikt för de privaträttsliga följderna (§ 365 första stycket i straffprocesslagen). Domstolen är även skyldig att företa ytterligare mindre undersökningar om bevisen från brottmålet inte är tillräckliga för att fälla ett tillförlitlig avgörande om ersättningskraven (§ 366 andra stycket i straffprocessordningen). I österrikiska brottmål och förfaranden om en skada som uppstått vid ett brott och som görs gällande i samband med brottmålet (adhesionsförfarande) gäller den inkvisitoriska principen, dvs. att det inte är parterna utan domstolen som på eget initiativ måste utreda sakförhållandena. Det åligger således domstolen att ta upp de bevis som den behöver för att kunna fälla ett avgörande om skadeståndskravet.

1.7. Om mitt yrkande bifalls av domstolen, kan jag få någon särskild hjälp som brottsoffer för att driva in fordringen mot gärningsmannen?

Den processledsagning för brottsoffer som stöds av österrikiska justitieministeriet (Bundesministerium für Justiz) kan omfatta både juridisk och psykologisk rådgivning och hjälp och kan vid behov erbjudas under hela det straffrättsliga förfarandet tills att det har avslutats. Denna brottsofferhjälp omfattar dock inte ett påföljande tvistemål eller ett förfarande för att driva in ett utdömt skadestånd (utmätningsförfarande).

Till börjanTill början

Man bör dock beakta att domstolsbeslut i utmätningsförfaranden ofta fattas utan föregående muntlig förhandling, så att det i princip inte hålls något förhör med brottsoffren. I de få fall där lagen kräver ett förhör kan detta inte bara ske muntligen utan även i skriftlig form. Ett muntligt förhör kan äga rum utan att de övriga personer som ska höras är närvarande, under förutsättning att ett ombud och en person i förtroendeställning är närvarande.

2. Ersättning av staten eller av en statlig myndighet

2.1. Är det möjligt att få ersättning av staten eller av en statlig myndighet?

Statlig ersättning kan beviljas enligt förbundslagen om ersättning till brottsoffer (Bundesgesetz vom 9. Juli 1972 über die Gewährung von Hilfeleistungen an Opfer von Verbrechen, BGBl. Nr. 288/1972, Verbrechensopfergesetz - nedan kallad VOG).

2.2. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har blivit utsatta för vissa särskilda typer av brott?

En förutsättning för att få statligt ersättning är att det föreligger ett brott som har begåtts uppsåtligt och som kan medföra minst sex månaders fängelse.

2.3. Är möjligheten begränsad till brottsoffer som har lidit särskilda typer av skador?

I princip måste det brott som beskrivs i punkt 2.2. ha lett till en kroppsskada eller sjukdom.

När det gäller nedsatt arbetsförmåga ges ersättning för utebliven inkomst endast om tillståndet beräknas kvarstå i minst sex månader eller om det föreligger en allvarlig kroppsskada i den mening som avses i strafflagen.

Till börjanTill början

2.4. Kan släktingar eller andra närstående till brottsoffer få ersättning?

Enligt VOG är även underhållsberättigade efterlevande berättigade till ersättning.

2.5. Är möjligheten att få ersättning begränsad till personer av viss nationalitet eller personer som bor i ett visst område?

Österrikiska medborgare erbjuds ersättning oavsett var brottet har begåtts.

Dessutom har EES-medborgare rätt att begära ersättning för skada som har uppstått i Österrike. Om skadan har uppstått utomlands måste den drabbade personen ha sin ständiga hemvist i Österrike, i enlighet med bestämmelserna om den fria etableringsrätten och fria rörligheten i EES-avtalet.

2.6. Kan jag ansöka om ersättning från Sverige om brottet har begåtts i ett annat land? Om ja, under vilka omständigheter?

Såsom anges under punkt 2.5. ersätts enligt VOG även brott som begåtts i utlandet, under vissa förutsättningar.

2.7. Är det nödvändigt att ha anmält brottet till polisen?

Den som gör ansökan är generellt förpliktigad att medverka till att fallet löses och gärningsmannen identifieras. Om den sökande avsiktligt underlåter att göra detta utgår ingen ersättning.

2.8. Måste jag avvakta utgången av polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet innan jag ansöker?

En ansökan enligt VOG kan göras oavsett vilket stadium som polisundersökningen eller det straffrättsliga förfarandet befinner sig i.

Till börjanTill början

2.9. Om gärningsmannen är identifierad, är det nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen?

För att få statlig ersättning enligt VOG är det inte nödvändigt att först försöka få ersättning från gärningsmannen genom ett civilrättsligt förfarande.

Det ska vid beräkningen av den ersättning som ska ges enligt VOG dock tas hänsyn till eventuella skadeståndsbelopp som gärningsmannen har betalat.

2.10. Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, är det ändå möjligt att få ersättning?

Även om gärningsmannen inte är känd finns det möjlighet att få statligt ersättning om det med förmodan kan antas att det föreligger ett brott enligt punkt 2.2.

2.11. Finns det någon tidsbegränsning inom vilken jag måste jag göra ansökan?

För individuella ersättningar ska ansökan i regel lämnas inom sex månader respektive två år från det att brottet har begåtts. Om ansökan lämnas in senare utbetalas i regel ersättning från och med den månad som följer på ansökan.

2.12. För vilka skador kan jag få ersättning?

Enligt VOG kan ersättning stöd lämnas för följande:

  • Ersättning för utebliven inkomst eller uteblivet underhåll
  • Läkarvård
  • Ortopediska behandlingar
  • Rehabilitering
  • Stöd till vård eller blinda
  • Ersättning för begravningskostnader.
2.13. Hur kommer ersättningen att beräknas?

Den statliga ersättningen enligt punkt 2.12 avser huvudsakligen civilrättliga (skadeståndsrättsliga) kriterier.

Till börjanTill början

Vid ersättning för utebliven arbetsinkomst och uteblivet underhåll utjämnas inkomstbortfallet till ett fastställt högsta belopp. Vid ersättningen för stöd till vård och blindhet utbetalas ett standardbelopp för att täcka de vårdbetingade extrautgifterna.

2.14. Finns det ett minimi- och/eller maximibelopp som kan betalas ut?

I princip finns det inget minimi- eller maximibelopp för statlig ersättning. För ersättning för utebliven arbetsinkomst och uteblivet underhåll finns det däremot fastställda maximibelopp för månadsinkomsten.

2.15. Kommer ersättning som jag får eller kan få för samma skador men från andra källor (t.ex. försäkring) att avräknas från den statliga ersättningen?

Skadeståndsersättning från gärningsmannen och statliga bidrag och socialförsäkringsbidrag tas i beaktande när ersättningen beräknas enligt VOG. Däremot tas inte bidrag från privata olycksfallförsäkringar med i beräkningen av ersättningen.

2.16. Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning eller beräkningen av ersättningen, t.ex. mitt eget uppträdande i samband med den händelse som orsakade skadan?

I VOG fastställs vilka handlingar som leder till utebliven eller nedsatt statlig ersättning (t.ex. medverkan i brottet, slagsmål, underlåtelse att begränsa skadan, se även 2.7).

2.17. Kan jag få ersättning i förskott? Om ja, på vilka villkor?

Vid akuta ekonomiska behov kan ersättningen betalas ut i förskott.

Till börjanTill början

2.18. Var kan jag få nödvändiga ansökningshandlingar och ytterligare information om hur jag ansöker? Finns det någon särskild hjälplinje eller webbsida som jag kan använda?

På webbplatsen för förbundsministeriet för social säkerhet, generationsfrågor och konsumentskydd (Bundesministerium für soziale Sicherheit, Generationen und Konsumentenschutz) kan man under Leistungen/Behinderung/Entschädigung Deutsch - English få information om VOG. Det finns inga formalitetskrav för ansökningar om statlig ersättning enligt VOG.

2.19. Kan jag få rättshjälp för att göra ansökan?

Den myndighet som ansvarar för verkställandet av VOG upplyser självklart om möjligheterna till ersättning och kan även hjälpa till vid ansökan.

Det finns dock enligt VOG inga möjligheter till advokathjälp.

2.20. Vart skickar jag ansökan?

Alla ansökningar ska skickas till socialförsäkringsmyndigheten (Bundessozialamt), som har ett kontor i varje delstat. För sökande som bor i utlandet ansvarar Landesstelle Wien, Babenbergerstraße 5, 1010 Wien.

2.21. Finns det några organisationer som stödjer brottsoffer och som kan ge mer information?

Bland de privata organisationer som hjälper brottsoffer kan i första hand “Weiße Ring” nämnas. Ytterligare information om organisationen finns på deras webbplats Weisser Ring: Die Kriminalitätsopferhilfe Deutsch.

« Ersättning till brottsoffer - Allmän information | Österrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 19-10-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket