Europeiska Kommissionen > ERN > Väckande av talan vid domstol > Slovakien

Senaste uppdatering: 29-11-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Väckande av talan vid domstol - Slovakien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


Du har råkat i tvist med ett företag, en näringsidkare, din arbetsgivare, en familjemedlem eller en annan person i ditt hemland eller i utlandet. Här är exempel på några frågor du inledningsvis bör ställa dig:



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Måste jag vända mig till domstol? 1.
2. Är det för sent att väcka talan vid domstol? 2.
3. Ska jag väcka talan vid en domstol i Slovakien? 3.
4. Vilken domstol i Slovakien ska jag vända mig till? Var du bor, var motparten bor och andra omständigheter kan ha betydelse för var talan ska väckas. 4.
5. Vilken typ av domstol i den medlemsstaten ska jag vända mig till? Ärendets karaktär, tvistebeloppet och andra omständigheter kan ha betydelse för vid vilken typ av domstol talan ska väckas. Se faktabladet "Domstolarnas behörighet – Slovakien". 5.
6. Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan? 6.
7. Var ska stämningsansökan lämnas in? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet? 7.
8. På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post? 8.
9. Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla? 9.
10. Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan? 10.
11. Kan jag få rättshjälp? (se faktabladet om rätthjälp11.
12. När anses talan ha väckts? Får jag en bekräftelse från myndigheterna om att talan har väckts på ett riktigt sätt? 12.
13. Kan jag få en tidsplan för ärendets vidare handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten? 13.

 

FRÅGOR SOM BÖR BESVARAS INNAN DU VÄNDER DIG TILL DOMSTOL

1. Måste jag vända mig till domstol?

I själva verket kan det ibland vara lämpligare att använda sig av alternativa system för tvistlösning. Se faktabladet i det ämnet.

Tvister behöver inte alltid tas till domstol. Parterna bör först försöka att nå en uppgörelse i godo och enas om en kompromiss som både är nöjda med. Tvister kan även lösas med hjälp av medling enligt lagen om medling nr 420/2004. Medling innebär att tvisten löses utanför domstol med hjälp av en expert som kallas medlare. Att väcka talan vid domstol rekommenderas bara när alla alternativa sätt att lösa tvisten är uttömda eller när syftet är att definiera den exakta rättsliga ställningen för de två parterna, dvs. deras rättigheter och skyldigheter gentemot varandra.

2. Är det för sent att väcka talan vid domstol?

Preskriptionstiden för att väcka talan vid domstol varierar mycket beroende på vilken typ av ärende det är frågan om. Frågor om preskriptionstiden kan besvaras av en juridisk rådgivare eller vid kontor som informerar medborgare om juridiska frågor.

Tidsfristerna för att väcka talan gäller bara för rättsanspråk som har preskriptionstid. Enligt lag nr 40/1964 (civillagen) bortfaller en rättighet om den inte utövats inom en angiven lagfäst tidsfrist. När en rättighet väl har bort­fallit kan parten inte göra den gällande i domstol om motparten motsätter sig detta. Alla egendomsrättigheter löper ut, med undantag för äganderätt och rättigheter till tillgodohavanden i sparbanksböcker eller andra former av tillgodo­­havanden och transaktionskonton under investeringsavtalets giltighets­tid. Lagen föreskriver olika preskriptionsfrister (101-110 §§ i lag nr 40/1964), men den generella regeln är tre år med början från den dag när rättigheten först skulle kunna ha hävdats.

Till börjanTill början

3. Ska jag väcka talan vid en domstol i Slovakien?

Se faktabladet om domstolarnas behörighet.

I 37 ff. §§ i lagen om internationell privat- och processrätt nr 97/1963 anges när talan måste väckas i en domstol i Slovakien. I denna lag fastställs reglerna för de slovakiska rättsorganens formella behörighet. Grundregeln är att de slovakiska domstolarna har behörighet om den person som talan riktar sig mot bor eller har säte i Slovakien eller, i mål som berör egendomsrättigheter, om han eller hon äger egendom i Slovakien. Ytterligare bestämmelser fastställer villkoren för att avgöra den slovakiska domstolens behörighet. Parterna i ett avtalsförhållande kan avtala om domstols behörighet direkt i avtalet. En slovakisk domstols behörighet kan även vara exklusiv, exempelvis i rättegångar gällande sakrätter i fast egendom när egendomen i fråga finns i Slovakien.

4. Vilken domstol i Slovakien ska jag vända mig till? Var du bor, var motparten bor och andra omständigheter kan ha betydelse för var talan ska väckas.

Se faktabladet om domstolarnas behörighet.

Domstolens territoriella behörighet bestäms genom lag nr 99/1963 (civilprocesslagen). I 84 § i denna lag anges att behörig domstol är den allmänna domstolen på den ort där den person som talan riktar sig mot bor (svaranden). För privatpersoner är behörig domstol den domstol i vars domkrets de stadigvarande bor eller, om de inte har någon stadigvarande bostad, där de för tillfället bor. För en juridisk person är behörig domstol den domstol inom vars domkrets de har sitt säte. För en stat är behörig domstol den domstol inom vars domkrets de händelser ägde rum som utgör grundvalen för den rättighet som hävdas. I handelsrättsliga mål är behörig domstol den domstol inom vars domkrets svaranden har sitt säte, eller i annat fall, den domstol inom vars domkrets svaranden har sitt driftsställe. Undantag från den grundregel som avgör en domstols territoriella behörighet räknas upp i 87 § och 88 § i lag nr 99/1963.

Till börjanTill början

5. Vilken typ av domstol i den medlemsstaten ska jag vända mig till? Ärendets karaktär, tvistebeloppet och andra omständigheter kan ha betydelse för vid vilken typ av domstol talan ska väckas. Se faktabladet "Domstolarnas behörighet – Slovakien".

Se faktabladet om domstolarnas behörighet.

I enlighet med 9.1 § i lag nr 99/1963 (civilprocesslagen) är grundregeln för domstolars materiella behörighet i Slovakien att prövningen i första instans ska handhas av distriktsdomstolarna. Regionala domstolar agerar bara som första instans i särskilda avgränsade fall, exempelvis tvister som berör en utländsk stat eller utländska personer som har diplomatisk immunitet och privilegier, när sådana tvister kommer under slovakiska domstolars domsrätt. Slovakien har även domstolar som tar upp särskilda frågor (enligt lag nr 371/2004 om slovakiska domstolars säte och domkrets), exempelvis växlar och checker, asyl, registrering etc. Tvistebeloppets storlek påverkar inte vilken domstol som har behörighet.

HUR DU VÄCKER TALAN

6. Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan?

Ja, i civilrättsliga mål kan man företräda sig själv. Man behöver inte företrädas av en advokat.

7. Var ska stämningsansökan lämnas in? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet?

I enlighet med 42.1 § i lag nr 99/1963 (civilprocesslagen) kan stämningsansökan lämnas in skriftligen, muntligen vid domstolens kansli, elektroniskt undertecknat med en säker elektronisk signatur eller per telegram eller fax. Stämningsansökningar som omnämner fakta i målet och som inlämnats per telegram måste följas av en ansökan som sker skriftligen eller muntligen vid domstolens kansli inom tre dagar. När stämningsansökan lämnats in per fax måste originalet lämnas in inom tre dagar. Görs inte detta inom tre dagar lämnas stämningsansökan utan åtgärd.

Till börjanTill början

8. På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post?

Eftersom parterna i en civilrättslig tvist har samma ställning behöver stämningsansökan inte skrivas på slovakiska. Inför domstolen har parterna rätt att använda sitt modersmål eller ett av landets officiella språk som de förstår. Domstolen måste se till att de har samma möjlighet att utöva sina rättigheter, vilket innebär den ska erbjuda översättning och tolkning (18 § i lag nr 99/1963 - civilprocesslagen). Stämningsansökan kan lämnas in muntligen, skriftligen, elektroniskt under­tecknad med en säker elektronisk signatur, per telegram eller fax.

9. Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla?

Stämningsansökan kan även göras på den standardblankett som fastställts i en allmänt bindande rättsföreskrift från Slovakiens justitieministerium (76.3 §) i lag nr 99/1963 - civilprocesslagen). Vad som generellt måste ingå i stämningsansökan anges i 42.3 § i lag nr 1999/1963 (civilprocesslagen): Det måste klart anges vilken domstol den riktar sig till, vem som lämnar in den, vad den gäller och vad som yrkas, och den måste även vara undertecknad och daterad. Stämningsansökan måste lämnas in i rätt antal exemplar och med rätt antal bilagor, var­vid domstolen behåller ett exemplar och var och en av parterna erhåller ett exemplar. Om käranden underlåter att lämna in erforderligt antal exemplar och bilagor gör domstolen kopior på kärandens bekostnad. Ytterligare detaljer återfinns i 79.1 § i lagen: stämningsansökan måste innehålla parternas (och deras ombuds, om de har sådana) förnamn, efternamn och hemvist, deras nationalitet, en noggrann redogörelse för de viktigaste sakförhållandena fakta samt en förteckning över de bevis som käranden åberopar. Stämningsansökan bör även klargöra vad käranden yrkar. Berörs en juridisk person måste stämnings­ansökan även innehålla den juridiska personens namn eller firma­namn, säte och registreringsnummer, om sådant finns. Berörs en utländsk med­borgare måste stämningsansökan åtföljas av ett utdrag ur ett register eller andra urkunds­samlingar där den utländska medborgaren finns upptagen. Berörs en privat­person som fått tillstånd att bedriva affärsverksamhet måste stämnings­ansökan även innehålla firmanamn, säte och registreringsnummer, om ett sådant finns. Berörs en stat måste stämningsansökan innehålla namnet på denna stat och det statliga organ som är behörigt att agera på denna stats vägnar.

Till börjanTill början

10. Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan?

Stämningsansökningar är belagda med en domstolsavgift. Avgiften måste betalas av den part som lämnar in stämningsansökan (käranden), såvida inte domstolen har befriat käranden från avgiften på dennes begäran eller om käranden enligt lag är befriad från att betala den. Storleken på avgiften fastställs i tabellen över domstolsavgifter (bilagd till lagen om domstols­avgifter nr 71/1992). Avgiften ska betalas när stämnings­ansökan lämnas in. Domstolen ska kontrollera att käranden har betalt avgiften eller är befriad från den. Om en stämningsansökan lämnas in utan att avgiften betalas och käranden inte omfattas av avgiftsbefrielse och inte har begärt att få bli befriad ska domstolen uppmana käranden att betala avgiften inom en viss tid. Samtidigt underrättar domstolen käranden om att stämningsansökan kommer att lämnas utan beaktande om avgiften inte betalas.

Det är inte obligatoriskt att använda sig av en advokat i civilrättsliga mål.

11. Kan jag få rättshjälp? (se faktabladet om rätthjälp)

Enligt 138.1 § i lag nr 99/1963 (civilprocesslagen) får domstolen på begäran befria käranden helt eller delvis från domstolsavgifter. Två villkor måste vara uppfyllda: Det måste vara motiverat av kärandens omständigheter och målet får inte innebära grundlöst eller uppenbart meningslöst utövande eller försvar av en rättighet. Om en kärande uppfyller kriterierna för att befrias från domstolsavgifter utser domaren eller, på domarens begäran, en delegerad medlem i domstols­personalen en jurist som ombud för käranden, om detta krävs för att skydda dennes intressen (30 § i lag nr 99/1963).

Till börjanTill början

Befrielse från domstolsavgifter är enligt lag direkt tillämplig på vissa förfaranden, exempelvis i fall som rör förmyndarskap, vårdnad av barn, adoption, äktenskapstillstånd, rättskapacitet etc. Dessa fall finns förtecknade i 4 § i lagen om domstolsavgifter nr 71/1992. Befrielsen gäller även förfaranden som avser överklaganden, överklagande till högre instanser, förnyade rätte­gångar och verkställighet.

VAD HÄNDER SEDAN?

12. När anses talan ha väckts? Får jag en bekräftelse från myndigheterna om att talan har väckts på ett riktigt sätt?

Talan anses ha väckts den dag då domstolen mottar stämningsansökan. Domstolen bekräftar för käranden att stämningsansökan har mottagits och vederbörligen förts in i domstolens register.

13. Kan jag få en tidsplan för ärendets vidare handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten?

Domstolen vidarebefordrar ansökan till övriga berörda parter och informerar dem om deras rättigheter och skyldigheter. Som en del av förberedelserna av rättegångs¬förhandlingarna vidarebefordrar domstolen ansökan till svaranden och, om så är påkallat av målet eller omständigheterna, kan domstolen uppmana svaranden att lämna ett skriftligt svar som innehåller uppgift om de viktigaste omständigheter som denne anför till sitt försvar, med bilagda handlingar och en förteckning över bevisning som styrker dessa omständigheter. Domstolen fastställer en tidsfrist för svaranden att lämna in sitt svaromål.

« Väckande av talan vid domstol - Allmän information | Slovakien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 29-11-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket