Europeiska Kommissionen > ERN > Väckande av talan vid domstol > Polen

Senaste uppdatering: 12-05-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Väckande av talan vid domstol - Polen

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Kan jag väcka talan själv eller måste jag göra det genom en mellanhand, t.ex. företrädas av en advokat? 1.
2. Vart ska jag rent konkret vända mig: till domstolens reception, domstolens kansli eller någon annan myndighet? 2.
3. På vilket språk ska jag göra stämningsansökan? Kan jag göra en muntlig stämningsansökan eller måste den göras skriftligt? Kan stämningsansökan skickas in per fax eller e-post? 3.
4. Finns det särskilda former för att väcka talan? Om inte, hur ska jag lägga fram mitt ärende? Vilka uppgifter måste finnas med i handlingarna? 4.
5. Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan? 5.
6. Kan jag ansöka om rättshjälp? (se Rättshjälp6.

 

1. Kan jag väcka talan själv eller måste jag göra det genom en mellanhand, t.ex. företrädas av en advokat?

I den polska civilprocesslagen (Kodeks postępowania cywilnego) finns det inte något allmänt krav på att man ska företrädas av advokat. Parterna och deras lagenliga företrädare kan föra talan inför domstol personligen eller genom ett befullmäktigat ombud. Enligt artikel 87¹ i civilprocesslagen råder dock advokattvång vid förfaranden i Högsta domstolen. Vid ett sådant förfarande får en part föra talan bara genom en advokat eller en juridisk rådgivare. Ett undantag från denna förpliktelse är ansökningar om befrielse från domstolsavgifter och om utseende av en advokat eller en juridisk rådgivare å tjänstens vägnar.

En stämningsansökan får lämnas in av en fysisk person som har fullständig rättshandlingsförmåga, en juridisk person eller en samhällelig organisation som har rätt att föra talan enligt tillämplig lagstiftning, även om den inte har status som juridisk person. En fysisk person vinner rättshandlingsförmåga vid 18 års ålder. En fysisk person som inte har rättshandlingsförmåga får agera i ett rättsligt förfarande bara genom sin lagenliga företrädare. Juridiska personer och andra organisationer som har partsbehörighet (zdolność sądowa) för sin talan i rättsliga förfaranden genom organ som bemyndigats att agera för deras räkning. Sådana organ måste, när förfarandet inleds, uppvisa det dokument där de ges detta bemyndigande.

Domstolen kan temporärt tillåta en person som inte har parts- eller processbehörighet (zdolność sądowa; zdolność procesowa) eller en person som inte har det bemyndigande som behövs enligt lagen att föra talan i rätten, om dessa brister rättas till och talan bekräftas av den för ändamålet utnämnda personen innan den fastställda fristen löper ut. För en part som inte har processhabilitet och som inte har någon lagenlig företrädare och för en part för vilken någon företrädare inte har utsetts ska domstolen på motpartens begäran utnämna en god man (kurator), om denna part vidtar brådskande rättsliga åtgärder mot den andra parten.

Till börjanTill början

Enligt artikel 87 kan ett befullmäktigat ombud vara en advokat eller en juridisk rådgivare, i mål rörande industriella rättigheter en patentombudsman, en person som förvaltar en parts tillgångar eller intressen eller som står i ett stadigvarande uppdragsförhållande till parten, om målet rör detta uppdrag, eller som är medpart i ett tvistemål, liksom även partens föräldrar, make, syskon, avkomlingar eller personer som står i adoptionsförhållande till parten.

Ett befullmäktigat ombud för en juridisk person eller ett företag, även om det inte har status som juridisk person, kan även vara anställd av denna organisation eller tillhöra dess styrande organ. En juridisk person som på grundval av särskilda bestämmelser tillhandahåller rättstjänster för ett företag, en juridisk person eller någon annan organisation får i denna aktörs namn bevilja en advokat eller en juridisk rådgivare processfullmakt, om den juridiska personen av aktören bemyndigats att göra detta.

I mål rörande faderskap och underhåll kan det befullmäktigade ombudet även vara en företrädare för en lokal myndighet som ansvarar för socialhjälp eller en social organisation som verkar till stöd för familjer.

I mål som rör bedrivande av jordbruk kan det befullmäktigade ombudet även vara en företrädare för en sammanslutning av enskilda jordbrukare, som den berörda jordbrukaren tillhör.

I mål som rör konsumentskydd kan det befullmäktigade ombudet vara en företrädare för en organisation till vars lagstadgade uppgifter hör konsumentskydd.

I mål som rör skydd av industriell äganderätt kan det befullmäktigade ombudet för en upphovsman till en uppfinning även vara en företrädare för en organisation till vars lagstadgade uppgifter hör att skydda industriell äganderätt och bistå upphovsmän till uppfinningar.

Till börjanTill början

2. Vart ska jag rent konkret vända mig: till domstolens reception, domstolens kansli eller någon annan myndighet?

Stämningsansökan (rättegångshandlingen) ska lämnas in på domstolens registratorskontor (biuro podawcze) eller sändas in per post.

3. På vilket språk ska jag göra stämningsansökan? Kan jag göra en muntlig stämningsansökan eller måste den göras skriftligt? Kan stämningsansökan skickas in per fax eller e-post?

Stämningsansökan och andra rättegångshandlingar ska upprättas på polska eller åtföljas av en översättning till polska.

Stämningsansökan ska göras skriftligt. Ett undantag är mål rörande arbetsrätt och socialförsäkring, då en anställd eller en försäkrad som inte har advokat eller juridisk rådgivare får lämna in ett käromål, ett överklagande och andra rättegångshandlingar muntligen (artikel 466 i civilprocesslagen).

Officiella formulär måste användas i de fall som anges i artikel 187 1-2 i civilprocesslagen och i förenklade förfaranden (se förenklade och påskyndade förfaranden).

Även om stämningsansökan (rättegångshandlingen) skickas in per e-post eller fax bör den därefter också lämnas in till domstolens registratorskontor eller skickas in per post.

4. Finns det särskilda former för att väcka talan? Om inte, hur ska jag lägga fram mitt ärende? Vilka uppgifter måste finnas med i handlingarna?

Talan väcks genom att man inger en stämningsansökan. Stämningsansökan ska uppfylla de allmänna kraven på en rättegångshandling (artiklarna 125-128 i civilprocesslagen) och dessutom innehålla de uppgifter som anges i artikel 187 och efterföljande artiklar i civilprocesslagen.

Till börjanTill början

En rättegångshandling ska innehålla följande:

  1. Angivande av den domstol till vilken handlingen är riktad, namnen på parterna, deras lagenliga företrädare och befullmäktigade ombud.
  2. Angivande av värdet på föremålet för tvisten (eller föremålet för överklagandet) i polska zloty, avrundat uppåt till närmaste hel zloty.
  3. Om det är fråga om den första handlingen i målet ska parternas hemort eller säte samt deras lagenliga företrädare och befullmäktigade ombud anges. Om det är fråga om en senare handling ska referensnummer anges.
  4. Angivande av typ av handling.
  5. Grund för ansökan eller förklaringen samt bevis för de omständigheter som åberopas.
  6. I rättegångshandlingar som tjänar som underlag för en förhandling (förberedande handling) bör en kortfattad redogörelse ges för den aktuella situationen i ärendet, motpartens bemötande och de bevis som denne åberopar, och de bevis som kommer att läggas fram vid förhandlingen bör anges eller bifogas.
  7. Partens, dess lagenlige företrädares eller befullmäktigades ombuds underskrift. Om parten inte själv kan underteckna handlingen ska den undertecknas av en person som av parten givits fullmakt till detta, med angivande av orsaken till att parten inte undertecknat den.
  8. En förteckning över bilagor.
  9. Till varje rättegångshandling ska bifogas en kopia av själva handlingen och en kopia av bilagorna, för delgivning till övriga parter i målet, och, om bilagorna inte har lämnats in till domstolen i original ska en kopia av varje bilaga bifogas för domstolshandlingarna. I ekonomiska mål måste en kopia av rättegångshandlingen med bilagor skickas direkt till motparten, antingen åtföljd av ett mottagningsbevis eller skickad som rekommenderat brev (artikel 4799 i civilprocesslagen).
  10. Till rättegångshandlingen måste dessutom bifogas en fullmakt, om handlingen lämnas in av ett befullmäktigat ombud som inte tidigare uppvisat fullmakt.

Enligt artikel 187 i civilprocesslagen måste en stämningsansökan dessutom innehålla följande:

Till börjanTill början

  1. Ett klart definierat yrkande.
  2. En utredning över de faktiska omständigheter som ligger till grund för yrkandet, och vid behov en motivering till varför domstolen i fråga är behörig.

Stämningsansökan kan dessutom innehålla följande:

  • Ansökningar om säkerhet för talan, om omedelbar verkställighet av en dom och genomförande av en förhandling i kärandens frånvaro.
  • Ansökningar rörande förberedelser för förhandlingen, särskilt inkallande av vittnen och sakkunniga som utsetts av käranden, genomförande av undersökningar, uppmaning till svaranden att till förhandlingen medföra handlingar som denne förfogar över och som behövs för bevis- eller utredningsändamål och begäran om bevisning som innehas av domstolar, myndigheter eller tredje personer.

5. Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan?

Enligt lagen av den 28 juli 2005 om domstolsavgifter i civilmål ska domstolsavgifter betalas (inbegriper rättegångskostnader och andra avgifter) av den part som lämnar in en rättegångshandling som omfattas av en avgift eller som medför utgifter. Avgiften ska erläggas samtidigt som den berörda handlingen lämnas in till domstolen. Om den begärda avgiften inte betalas vidtar domstolen inga åtgärder (artikel 1262 i civilprocesslagen).

Om en rättegångshandling inte kan behandlas på vederbörligt sätt till följd av att den inte uppfyller formella krav, att den inte upprättats på ett officiellt formulär eller att parten inte har erlagt den begärda avgiften uppmanas parten i enlighet med artiklarna 130 och 1301 i civilprocesslagen att korrigera eller komplettera handlingen eller betala avgiften inom en vecka. I annat fall returneras handlingen till käranden. Om handlingen har lämnats in av en person som är bosatt utomlands eller ett företag som har sitt säte utomlands och som inte har en företrädare i Polen är tidsfristen för att komplettera handlingen minst en månad. Om uppmaningen inte leder till något resultat inom den angivna tidsfristen returneras rättegångshandlingen. En returnerad handling får inte några av de verkningar som enligt lag följer på inlämnandet av en rättegångshandling till domstolen. En handling som korrigerats eller kompletterats inom den fastställda tidsfristen får rättsverkan från den tidpunkt den lämnats in (artikel 130 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

Enligt artikel 1302 i civilprocesslagen ska rättegångshandlingar som är behäftade med formella brister eller för vilka avgifter inte erlagts, och som lämnats in av en advokat, en juridisk rådgivare, ett patentombud eller, i kommersiella förfaranden, av ett företag, returneras utan någon särskild uppmaning att åtgärda bristerna. I princip ska även överklaganden och motsvarande rättsmedel (klagomål, kassationsbesvär, begäran om att en dom som vunnit laga kraft ska förklaras lagstridig, återvinning av en tredskodom, invändning mot ett betalningsföreläggande, klagomål mot ett beslut av föredragande i domstolen [referendarz sądowy]) som är behäftade med formella brister eller för vilka avgifter inte erlagts, och som lämnats in av ovan nämnda aktörer avvisas utan någon särskild uppmaning om komplettering.

Ersättning för rättegångskostnaderna parterna sinsemellan ska ske enligt bestämmelserna i artiklarna 98-110 och artikel 520 i civilprocesslagen. Enligt grundregeln i artikel 98 ska den part som förlorar målet på motpartens begäran ersätta dennes kostnader för den rättsliga prövningen och försvaret (rättegångskostnaderna). Enligt artikel 100 i civilprocesslagen ska dessutom kostnaderna delas jämnt eller proportionellt mellan parterna om kraven godtagits endast delvis. Domstolen kan dock ålägga den ena parten att ersätta alla kostnader, om motparten har givit avkall på endast en obetydlig del av sina krav eller om fastställandet av det belopp som parten är skyldig bygger på en ömsesidig överenskommelse eller domstolens bedömning. I andra förfaranden än tvistlösning i domstol står varje part för sina kostnader i målet. Domstolen kan besluta att kostnaderna ska fördelas på grundval av skuld eller rimlighet, om detta är motiverat mot bakgrund av omständigheterna i målet.

Till börjanTill början

De nödvändiga kostnaderna i samband med en rättegång där parten agerar personligen eller genom ett befullmäktigat ombud, som inte är advokat eller juridisk rådgivare, omfattar partens domstolsavgifter, resekostnader för parten eller dennes befullmäktigade ombud och ersättning för partens förlorade inkomst till följd av inställelsen vid domstolen. Det sammanlagda beloppet av resekostnaderna och ersättningen för förlorad inkomst får inte överstiga det arvode som begärs av en advokat som utövar sitt yrke vid den berörda domstolen. De nödvändiga rättegångskostnaderna för en part som företräds av advokat omfattar advokatens arvode, vilket inte får vara högre än de avgifter som fastställts i särskilda bestämmelser, och dennes utgifter samt domstolsavgifter och kostnader till följd av att parten av domstolen ålagts att personligen inställa sig vid domstolen (artiklarna 98-99 i civilprocesslagen).

Kostnadernas storlek fastställs i lagen av den 28 juli 2005 om domstolskostnader i civilmål. De lägsta arvodena för en advokat och för en juridisk rådgivare fastställs i två justitieministerns förordningar av den 28 september 2002. Övriga frågor rörande arvoden för en advokat eller juridisk rådgivare regleras i artikel 735 och följande artiklar i civilkodexen (kodeks cywilny). Tidsfristen för betalningen av arvodet ska fastställas i ett avtal mellan parterna.

I artiklarna 94-118 i lagen av den 28 juli 2005 om domstolsavgifter i civilmål finns bestämmelser om befrielse från domstolsavgifter. I artiklarna 94-98 i den lagen anges de kategorier av personer och mål som enligt lagen är befriade från betalning av domstolsavgifter. Till dessa hör bland andra personer som ansöker om fastställande av faderskap eller betalning av underhåll.

Till börjanTill början

En person som har avgivit en förklaring om att han eller hon inte kan betala domstolsavgifterna utan att lida skada när det gäller sin egen eller familjens försörjning får också ansöka om befrielse från domstolsavgifter (artikel 102). Domstolen får bevilja befrielse från domstolsavgifterna för en juridisk person eller en organisatorisk enhet som inte är en juridisk person men som enligt lagen har rättshandlingsförmåga, om personen har påvisat att den inte har tillräckliga medel för att betala avgifterna (artikel 103). För samhällsorganisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet kan domstolen bevilja befrielse från domstolsavgifterna när de för sin talan i mål som gäller samhällelig, vetenskaplig, utbildningsrelaterad och kulturell verksamhet och välgörenhets-och självhjälpsverksamhet på områdena konsument-, miljö- och socialskydd. När domstolen beviljar befrielse från domstolskostnaderna tar den främst hänsyn till det lagstadgade syftet med den berörda organisationens verksamhet och dess möjligheter eller behov av att uppnå dessa syften genom ett civilrättsligt förfarande.

En ansökan om befrielse från domstolsavgifter ska göras skriftligen eller muntligen till protokollet i den domstol där målet ska anhängiggöras eller är redan är anhängigt. Till ansökan om befrielse från domstolsavgifter ska bifogas en förklaring med detaljerade uppgifter om den sökandes familjeförhållanden, förmögenhet, inkomster och försörjning. Förklaringen ska utformas enligt en fastställd mall. Om det inte har lämnats någon förklaring eller den inte innehåller alla uppgifter som krävs uppmanas parten att korrigera bristerna inom en angiven tidsfrist. I annat fall returneras ansökan. En fysisk person som inte är bosatt inom domstolens domkrets får lämna in ansökan om befrielse från domstolsavgifterna till den distriktsdomstol som är behörig på personens hemort. Denna domstol ska utan dröjsmål skicka ansökan till den domstol som är behörig i ärendet.

Till börjanTill början

I förfaranden som rör jordregister får befrielsen från domstolsavgifter göras endast innan ansökan om upptagande i jordregistret lämnas in. Om avsikten är att göra ansökan om upptagande i jordregistret genom en notariatshandling får befrielsen från domstolsavgifter göras endast innan denna notariatshandling upprättas.

Domstolsavgifter som inte vare sig parten, ett ombud eller åklagaren varit skyldig att betala ska domstolen, om det finns grunder till detta, påföra motparten i den slutgiltiga domen i målet, med vederbörligt iakttagande av de regler som gäller för ersättning av domstolsavgifter. Avgifter som inte påförs motparten ska domstolen i den slutgiltiga domen i målet dra ifrån den ersättning som tilldömts parten. I särskilt motiverade fall får domstolen avstå från att ta ut sådana avgifter (artikel 113).

Befrielse från domstolsavgifterna innebär inte att parten befrias från skyldigheten att ersätta motparten för dennes rättegångskostnader.

6. Kan jag ansöka om rättshjälp? (se Rättshjälp)

Enligt artikel 117 i civilprocesslagen har en part som av domstolen helt eller delvis befrias från domstolsavgifterna eller enligt lagen är befriad från avgifterna rätt att lämna in en ansökan, muntligt eller skriftligt till protokollet, om att en advokat eller ett juridiskt ombud ska utses för parten å tjänstens vägnar. Parten ska lämna in ansökan till den domstol där målet ska anhängiggöras eller redan är anhängiggjort. En part som inte är bosatt inom denna domstols domkrets får lämna in ansökan till den distriktsdomstol som är behörig på partens hemort, och denna domstol ska utan dröjsmål vidarebefordra ansökan till den behöriga domstolen. En ansökan om utnämnande av en advokat eller ett juridiskt ombud som första gången lämnas in i ett överklagande- eller kassationsförfarande kan av domstolen hänskjutas till en domstol i första instans.

Till börjanTill början

Domstolen godtar ansökan om den anser att det är nödvändigt att en advokat eller ett juridiskt ombud medverkar vid rättegången. Domstolen ber det behöriga distriktsrådet för advokater eller distriktsrådet för juridiska ombud att utse advokaten eller det juridiska ombudet. Om den advokat eller det juridiska ombud som utsetts på detta sätt måste vidta åtgärder utanför domkretsen för den domstol som prövar målet, ska vid behov det behöriga distriktsrådet för advokater eller juridiska ombud på begäran av advokaten eller det juridiska ombudet utse en advokat eller ett juridiskt ombud på en annan ort. Om en ansökan om att en advokat eller ett juridiskt ombud utses eller ett överklagande mot en vägran att utse en advokat eller ett juridiskt ombud lämnas in leder detta inte till att förfarandet avbryts, såvida det inte är fråga om att utse en advokat eller ett juridiskt ombud för käranden till följd av en ansökan som gjorts i stämningsansökan eller innan talan väckts. Domstolen får dock avbryta prövningen av målet fram till dess att beslutet om ansökan vunnit laga kraft och får följaktligen avstå från att fastställa ett datum för förhandling eller ställa in eller skjuta upp en förhandling för vilken datum redan fastställts (artikel 124 i civilprocesslagen).

Befrielse från domstolsavgifterna och utseende av en advokat å tjänstens vägnar i gränsöverskridande tvister regleras i lagen av den 17 december 2004 om rättshjälp i civilmål som prövas i domstolar i EU-medlemsstater och om rättshjälp i syfte att lösa en tvist i godo innan sådana förfaranden inleds (se rättshjälp).

« Väckande av talan vid domstol - Allmän information | Polen - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 12-05-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket