Europeiska Kommissionen > ERN > Väckande av talan vid domstol > Tjeckien

Senaste uppdatering: 12-05-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Väckande av talan vid domstol - Tjeckien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Måste jag vända mig till domstol? 1.
2. Är det för sent att väcka talan vid domstol? 2.
3. Ska jag väcka talan vid en domstol i Tjeckien? 3.
4. Vilken domstol i Tjeckien ska jag i så fall vända mig till? 4.
5. Vilken typ av domstol i Tjeckien ska jag vända mig till? 5.
6. Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan? 6.
7. Var ska stämningsansökan lämnas in? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet? 7.
8. På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post? 8.
9. Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla? 9.
10. Måste jag betala en domstolsavgift? 10.
11. Måste jag betala en domstolsavgift? Om ja, måste jag betala mitt juridiska ombud från början? Kan jag ansöka om bidrag till utgifterna för förfarandet? 11.
12. När anses talan ha väckts? Får jag en bekräftelse från myndigheterna om att talan har väckts på ett riktigt sätt? 12.
13. Kan jag få en tidsplan för ärendets vidare handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten? 13.

 

INNEHÅLL

1. Måste jag vända mig till domstol?

Var och en har rätt att vända sig till domstol för att tillvarata en rättighet som är hotad eller som blivit kränkt. Det är alltid en god idé att börja med att försöka lösa sin tvist i godo. Man kan använda sig av olika typer av alternativ tvistlösning. När det gäller vissa civilträttsliga förhållanden tillåter staten att de tvistande parterna anlitar en privat instans för att slita tvisten. I Tjeckien regleras skiljeförfaranden i lag nr 216/1994. En lag om medling i andra mål än brottsmål är under beredning. Resultatet av ett skiljeförfarande är en skiljedom, som är bindande för båda parter i tvisten och som fungerar som exekutionstitel. För ytterligare information se Alternativa system för tvistlösning - Tjeckien.

Också efter det att man vänt sig till en domstol är det möjligt, om typen av mål tillåter det, att be domstolen att göra ett försök till förlikning (§§ 67-69 och § 99 i civilprocesslagen). En förlikning godkänd i domstol har samma rättsliga verkan som en dom. Den är samtidigt en exekutionstitel som alltså kan verkställas genom domstolsavgörande. Vid förlikning som godkänts av domstol gäller principen res judicata (vilket innebär att samma sak inte kan tas upp till prövning på nytt).

2. Är det för sent att väcka talan vid domstol?

Preskriptionstiden skiljer sig från fall till fall och därför är det bäst att alltid i god tid vända sig till en juridisk rådgivare. Talan måste väckas vid behörig domstol innan preskriptionstiden har löpt ut (stämningsansökan måste lämnas till domstolen inom föreskriven tidsfrist).

Till börjanTill början

Om den preskriptionstid som finns fastställd i lagen löper ut upphör inte gäldenärens förpliktelse, men den försvagas. Det är således inte längre möjligt att domstolsvägen tvinga fram en uppfyllelse av förpliktelsen om gäldenären pekar på att preskriptionstiden löpt ut. Preskription regleras generellt i §§ 100-114 i civillagen (lag nr 40/1964). Preskriptionstiden för handelsrättsliga förhållanden regleras i §§ 387-408 i handelslagen (lag nr 513/1991). Den generella preskriptionstiden är tre år och börjar löpa från och med den dag då anspråk kan resas för första gången. Vid handelsrättsliga förhållanden är den generella preskriptionstiden fyra år. Preskriptionstidens längd beror på typen av anspråk som reses.

Se även Tidsfrister - Tjeckien.

3. Ska jag väcka talan vid en domstol i Tjeckien?

Se Domstolarnas behörighet.

4. Vilken domstol i Tjeckien ska jag i så fall vända mig till?

Domstolarnas behörighet avgörs på grundval av reglerna om lokal, saklig och funktionell behörighet. Den sakliga behörigheten avgränsar verksamhetsområdena mellan olika typer av domstolar genom att fastställa vilken domstol som är behörig att pröva saken i första instans. I tvistemål är distriktsdomstolarna behöriga som första instans. Den lokala behörigheten avgränsar verksamhetsområdet för olika domstolar av samma typ; dvs. vilken konkret domstol i första instans som ska pröva ett visst mål. Lokalt behörig domstol är svarandens (dvs. den stämningsansökan avser) ordinarie domstol, såvida inte lagen fastställer något annat.

Till börjanTill början

Vilken domstol som är en parts ordinarie domstol avgörs beroende på om denne är en fysisk person (eller en fysisk person som är företagare) eller en juridisk person (särskilda bestämmelser finns som avgör vilken domstol som är ordinarie domstol för staten, kommuner och självstyrande regioner). Generellt är ordinarie domstol för en fysisk persons den distriktsdomstol, inom vars domkrets han eller hon har sin hemvist eller, om han eller hon saknar hemvist, den domstol inom vars domkrets han eller hon uppehåller sig. En fysisk person med hemvist på flera orter har som ordinarie domstol alla distriktsdomstolar, inom vars domkrets han eller hon bor med avsikt att stanna varaktigt. En juridisk persons ordinarie domstol är den domstol inom var domkrets den juridiska personen har sitt säte. Om det är regionaldomstolarna som har saklig behörig för förfarandet i första instans är den regionaldomstol lokalt behörig, inom vars domkrets parten har sin ordinarie domstol. Den funktionella behörigheten avgör verksamhetsområdet för de olika domstolar som i tur och ordning behandlar samma mål vid överklaganden och användning av särskilda rättsmedel (med andra ord fastställer den vilken domstol som ska avgöra sådana ärenden).

5. Vilken typ av domstol i Tjeckien ska jag vända mig till?

Som angetts ovan (se fråga nr 4) innebär saklig behörighet i tvistemål i princip att distriktsdomstolarna är behöriga i första instans. Det enda undantaget från denna princip är att det är regionaldomstolarna som prövar de mål som anges i §§ 9.2-9.3 i civilprocesslagen. Det handlar här främst om mål som på grund av sin art kräver en viss specialisering samt mål där de sakliga och/eller rättsliga omständigheterna är särskilt komplicerade (exempelvis mål om skydd av personlig integritet, tvister som rör upphovsrätt eller skydd av personuppgifter i informationssystem). Vid sidan av detta beslutar regionaldomstolarna som första instans i de handelsmål som räknas upp i § 9.3 i civilprocesslagen. Övriga handelsmål som inte specificeras där prövas av distriktsdomstolarna.

Till börjanTill början

6. Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan?

I ett civilrättsligt förfarande är man i Tjeckien i allmänhet inte skyldig att ha ett juridiskt ombud.

Förmåga att stämma och att bli stämd inför domstol har alla som har partsbehörighet, dvs. varje person som har rättskapacitet (§§ 8-10 i civillagen). Full partsbehörighet har en fysisk person som blivit myndig. Myndighetsåldern är 18 år. Före den åldern kan man bara bli myndig genom giftermål. Om en part i förfarandet inte har full partsbehörighet måste han eller hon företrädas av ett ombud. Personer kan sakna partsbehörighet exempelvis om en domstol har begränsat deras rättskapacitet eller helt fråntagit dem den.

Fysiska personer som saknar rättskapacitet företräds av ombud. En part i en rättegång kan företrädas av:

  1. sitt juridiska ombud (§ 22 i civilprocesslagen),
  2. en person som av parten utses genom fullmakt, (§§ 24-28a i civilprocesslagen),
  3. ett ombud som utsetts genom ett domstolsbeslut (§§ 29-31 i civilprocesslagen). Rätten att agera ombud grundar sig på lagen eller på beslut av statliga organ (juridiskt ombudsmannaskap) eller på ett avtal om fullmakt. Var och en som i ett förfarande uppträder som ombud för en part, måste bevisa sin rätt att göra så.

7. Var ska stämningsansökan lämnas in? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet?

Stämningsansökan ska ges in till den sakligt, lokalt och funktionellt behöriga domstolen. Adresserna till de tjeckiska domstolarna hittar man på det tjeckiska justitieministeriets webbplats: http://portal.justice.cz/uvod/Justice.aspx?id=soud ceština - English.

Till börjanTill början

8. På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post?

Parterna i målet är jämställda och har rätt agera inför domstolen på sitt modersmål (§ 18 i civilprocesslagen). Stämningsansökan får ges in på kärandens modersmål. För att snabba på domstolens bedömning av ens stämningsansökan är det dock bäst att bifoga en översättning till tjeckiska av alla handlingar som går till domstolen.

Stämningsansökan kan inges skriftligen, muntligen till protokollet (i domstolens reception), i elektronisk form, telegrafiskt eller per telefax. Proceduren kan ske muntligen till protokollet i följande fall: tillstånd att ingå äktenskap, fastställande och bestridande av föräldraskap, fastställande av om föräldrarnas samtycke behövs vid adoption av barn, adoptionsförfaranden, mål där rättegång kan inledas också utan stämningsansökan samt ansökningar om verkställighet av domstolsavgöranden som meddelats i sådana förfaranden. Alla distriktsdomstolar är skyldiga att notera en sådan ansökan i protokollet och utan dröjsmål hänskjuta den till behörig domstol. Denna typ av ansökan har samma verkan som om den gjorts direkt till den behöriga domstolen. En ansökan i elektronisk form, telegrafiskt eller med fax måste senast inom tre dagar lämnas in i original, eller i form av en skriftlig identisk kopia. Denna skyldighet omfattar inte ansökningar i elektronisk form försedda med en elektronisk signatur bestyrkt av ett erkänt kvalificerat certifikat (enligt lag nr 227/2000).

Till börjanTill början

9. Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla?

Det finns inte någon förtryckt blankett för att väcka talan (stämningsansökan). En stämningsansökan ska innehålla allmänna och särskilda uppgifter.

Bland de allmänna uppgifterna ingår vilken domstol som ansökan är ställd till och vem som är ansökans avsändare. Vidare måste det framgå av ansökan vad den gäller och den måste vara underskriven och daterad. Bland de särskilda uppgifterna ingår parternas för- och efternamn samt hemvist (för en juridisk person namn och säte). Om parterna i målet är företrädda genom ombud ska uppgifter också lämnas om dessa ombud, en beskrivning av avgörande fakta, och av bevisningen. Av stämningsansökan måste klart framgå vad svaranden yrkar och kräver. Om ansökan gäller handelsrättsliga förhållanden måste också identifieringsnummer anges för juridisk person och fysisk person (företagare).

Om ansökan inte innehåller de fastställda uppgifterna, eller är obegriplig eller vag ska domstolen uppmana parten att åtgärda dessa brister inom föreskriven tid. Om så inte sker avbryter domstolen förfarandet.

Ansökan måste lämnas in med erforderligt antal kopior så att ett exemplar blir kvar hos domstolen och varje part kan få ett exemplar, om så krävs.

10. Måste jag betala en domstolsavgift?

Domstolsavgifter tas ut för rättegångar vid domstolar i Tjeckien, dels per åtgärd enligt listan över avgifter och per enskild åtgärd som vidtas av domstolarna och dels för åtgärder som vidtas av domstolsförvaltningen. Storleken på avgifterna fastställs i lag nr 549/1991 om domstolavgifter. Domstolsavgifterna fastställs antingen som ett fast belopp eller som en procentsats av värdet på föremålet för rättegången.

Till börjanTill början

I en rad mål (främst andra mål än tvistemål) uttas ingen avgift. Till dessa "avgiftsfria" mål hör framför allt sådana som rör förmyndarskap, adoption, vårdnad av underåriga barn, barns och föräldrars ömsesidiga underhållningsskyldighet etc.

Svaranden i följande mål är personligen befriade från avgifter: fastställelse av underhållsbidrag, ersättning för hälsoskador till följd av olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar etc. Om käranden är befriad från avgifter och domstolens dom är till dennes fördel ska avgifterna betalas av svaranden.

Det är vidare möjligt att få s.k. individuell befrielse med hänsyn till egendomsförhållanden och ekonomisk ställning. Om käranden befinner sig i materiell nöd på grund av långvarig arbetslöshet, allvarlig sjukdom m.m. kan han eller hon hos domstolen begära full eller delvis befrielse från avgifterna. Begäran om befrielse bör lämpligen bifogas stämningsansökan. När domstolen fattar beslut om att bevilja avgiftsbefrielse beaktas sökandens egendomsförhållanden och ekonomiska och sociala ställning som helhet samt storleken på domstolsavgiften och anspråkets karaktär etc. Befrielse beviljas dock inte vid stämningsansökningar som inges av okynne eller som är uppenbart grundlösa eller saker där rättigheter åberopas utan några utsikter om medhåll från domstolen. Se även Rättshjälp - Tjeckien.

Avgiften ska betalas när stämningsansökan lämnas in. Om den inte betalas samtidigt med inlämnandet av ansökan uppmanar domstol parten att betala avgiften och informerar honom eller henne att om den inte betalas inom föreskriven tidsfrist kommer målet att läggas ned.

Till börjanTill början

11. Måste jag betala en domstolsavgift? Om ja, måste jag betala mitt juridiska ombud från början? Kan jag ansöka om bidrag till utgifterna för förfarandet?

Se Rättshjälp - Tjeckien.

12. När anses talan ha väckts? Får jag en bekräftelse från myndigheterna om att talan har väckts på ett riktigt sätt?

Rättegångsförfarandet anses ha inletts samma dag ansökan inkommer till domstolen eller domstolen beslutar att rättegång ska inledas utan föregående ansökan. Rättegångsförfarandet inleds när stämningsansökan når domstolen utan att någon särskild bekräftelse på detta meddelas. När stämningsansökan lämnas in personligen i domstolens reception är det möjligt att få en bekräftelse på detta i form av en stämpel på en kopia av ansökan. Om ansökan är bristfällig uppmanar domstolen parten att avhjälpa detta. Om dessa bristfälligheter inte avhjälps inom av domstolen föreskriven tidsfrist lägger domstolen ned förfarandet.

13. Kan jag få en tidsplan för ärendets vidare handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten?

I lagen fastställs inte några tvingande tidsfrister inom vilka hålla domstolarna ska fatta beslut om en stämningsansökning. När rättegångsförfarandet väl har inletts fortsätter domstolen med prövningen även om inga ytterligare inlagor ges in. Domstolen är skyldig att se till att även övriga parter i förfarandet delges stämnings­ansökan personligen. Under rättegångsförfarandet upplyser domstolen parterna om deras rättigheter och skyldigheter. Om det blir nödvändigt att vidta en viss processuell åtgärd fastställer domstolen en tidsfrist inom vilken detta ska ha gjorts. Parterna och deras ombud har rätt att ta del av domstolsakten, med undantag för röstningsprotokollet, och att göra utdrag ur den och kopior. Rättens ordförande kan låta alla som har ett rättsligt intresse i målet, eller som annars har tungt vägande skäl därtill, ta del av akten och att göra utdrag ur den eller kopior, såvida inte akten har ett innehåll som enligt lagen måste förbli sekretessbelagt.

« Väckande av talan vid domstol - Allmän information | Tjeckien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 12-05-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket