Europeiska Kommissionen > ERN > Väckande av talan vid domstol > Belgien

Senaste uppdatering: 30-10-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Väckande av talan vid domstol - Belgien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


Du har råkat i tvist med ett företag, en näringsidkare, din arbetsgivare, en familjemedlem eller en annan person i ditt hemland eller i utlandet. Här är exempel på några frågor du inledningsvis bör ställa dig.



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Måste jag vända mig till domstol? 1.
2. Är det för sent att väcka talan vid domstol? 2.
3. Ska jag väcka talan vid en domstol i Belgien? 3.
4. Vilken domstol i Frankrike ska jag i så fall vända mig till? 4.
5. Vilken typ av domstol i [medlemsstat] ska jag vända mig till? 5.
6. Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan? 6.
7. Vart ska jag vända mig? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet? 7.
8. På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post? 8.
9. Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla? 9.
10. Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan? 10.
11. Kan jag få rättshjälp? 11.
12. När anses talan ha väckts? Får jag en bekräftelse från myndigheterna om att talan har väckts på ett riktigt sätt? 12.
13. Kan jag få en tidsplan för ärendets vidare handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten? 13.

 

FRÅGOR SOM BÖR BESVARAS INNAN DU VÄNDER DIG TILL DOMSTOL

1. Måste jag vända mig till domstol?

I själva verket kan det ibland vara lämpligare att använda sig av alternativa system för tvistlösning (se faktabladet om det ämnet).

2. Är det för sent att väcka talan vid domstol?

Preskriptionstiden för att väcka talan vid domstol varierar mycket beroende på vilken typ av ärende det är frågan om. Frågor om preskriptionstiden kan besvaras av t.ex. en juridisk rådgivare eller en konsumentrådgivare.

3. Ska jag väcka talan vid en domstol i Belgien?

Se faktabladet om domstolarnas behörighet.

4. Vilken domstol i Frankrike ska jag i så fall vända mig till?

Var du bor, var motparten bor och andra omständigheter kan ha betydelse för var talan ska väckas. Se faktabladet om domstolarnas behörighet.

5. Vilken typ av domstol i [medlemsstat] ska jag vända mig till?

Ärendets karaktär, tvistebeloppet och andra omständigheter kan ha betydelse för vid vilken typ av domstol talan ska väckas. Se faktabladet om domstolarnas behörighet.

Till börjanTill början

HUR DU VÄCKER TALAN

6. Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan?

  • Parterna ska inställa sig personligen eller företrädas av advokat när talan väcks eller senare (artikel 728.1 i domstolslagen, code judiciaire).

    Parterna får inställa sig personligen och föra sin egen talan i alla domstolar utom i högsta domstolen (Cour de cassation, artiklarna 478 och 1080 i domstolslagen). Domstolen får dock förbjuda en part att utöva denna rättighet, om den anser att starka känslor eller oerfarenhet hindrar en part från att föra talan med tillräcklig taktfullhet och skärpa (artikel 758 i domstolslagen).

    Om en person beslutar att inte själv föra sin talan, kan han vända sig till en advokat.

    Bolag, föreningar och andra juridiska personer företräds inför domstol av sin firmatecknare eller motsvarande eller kan låta sig företrädas av en advokat. De kan inte använda sig av undantaget i artikel 728.2 i domstolslagen (se nedan).

  • Advokaterna har enligt lag i princip ensamrätt som ombud för medborgarna i domstolarna. Advokatmonopolet innebär en rätt att föra talan, att närvara och att försvara klienten (artikel 440 i domstolslagen). Advokatsamfundets medlemmar har också ensamma rätt att underteckna en ensidig ansökan, om inte lagen föreskriver annat (artikel 1026.5 i domstolslagen).

    I högsta domstolen (Cour de cassation) får endast särskilt auktoriserade advokater (avocat à la Cour de cassation) föra talan. Denna bestämmelse gäller inte för civilrättsliga anspråk i samband med ett brottmål (artikel 478 i domstolslagen).
  • Det finns ett antal undantag från huvudregeln (artikel 728.1 i domstolslagen) om att parterna ska inställa sig personligen eller företrädas av en advokat när talan väcks eller senare. Undantagen finns i artikel 728.2 och 728.3 i domstolslagen.

    Observera att rätten att företräda en part i ett mål också innebär rätt att väcka talan.

    Till börjanTill början

    Inför fredsdomaren (juge de paix), handelsdomstolen och arbetsdomstolarna får parterna företrädas inte bara av en advokat, utan också av make, släkting eller annan person. Ombudet skall ha skriftlig fullmakt som godkänts av domaren (artikel 728.2 i domstolslagen).

    Inför arbetsdomstolarna (artikel 728.3 i domstolslagen):

    • Arbetstagare kan företrädas av en facklig förtroendeman med skriftlig fullmakt. Den fackliga förtroendemannen kan i arbetstagarens namn utföra alla rättegångshandlingar, föra talan och ta emot alla handlingar under handläggningen samt delges domen.
    • Egenföretagare kan i tvister om rättigheter och förpliktelser till följd sin verksamhet eller i egenskap av funktionshindrad företrädas av ett ombud från en organisation för egenföretagare.
    • I vissa socialförsäkringsmål (om lagen av den 7 augusti 1974 om existensminimum, minimex, och om lagen av den 8 juli 1976 om offentliga socialkontor, CPAS) kan en person biträdas eller företrädas av ett ombud för en intresseorganisation för den grupp som personen tillhör.

    Dessutom finns ett antal övriga undantag i lagstiftningen, bland annat vid tvister om bortförande och vårdnad av barn.

    De avser ansökningar grundade på

    • Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn: ansökningar om återlämnande av barn, om utövande av vårdnads- och umgängesrätt i en annan stat eller om beviljande av umgängesrätt och
    • Europeiska konventionen av den 20 maj 1980 om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård om barn.

    Sökanden kan i sådana frågor företrädas av det allmännas ombud (artikel 1322quinquies i domstolslagen) när käranden har vänt sig till en centralmyndighet.

    Till börjanTill början

    När ansökan görs genom en centralmyndighet som har utsetts på grundval av de båda konventionerna ska den undertecknas och läggas fram för domstolens ordförande av det allmännas ombud. Om det allmännas ombud är jävigt i ett sådant fall, ska ansökan undertecknas och läggas fram för domstolens ordförande av en advokat som har utsetts av centralmyndigheten.

  • Det finns också olika sätt att väcka talan vid domstol.

    Det finns flera olika sätt att väcka talan vid domstol i Belgien. Talan kan väckas vid domstol genom stämningsansökan, frivillig inställelse, kontradiktorisk ansökan eller ensidig ansökan (se nedan). Talan anses ha väckts när ansökan lämnas in. Det sker i allmänhet genom en handling som delges av en stämningsman.

    Rättegångsförfarandet inleds som regel genom att stämningsansökan delges av en stämningsman (artikel 700 i domstolslagen). Undantagsvis kan talan väckas genom frivillig inställelse, kontradiktorisk ansökan eller ensidig ansökan.

    De båda tabellerna nedan visar vem som väcker talan respektive om det krävs advokat eller ej beroende på vilket sätt att väcka talan det är fråga om.

    Vem väcker talan?

    Sätt att väcka talan Vem som väcker talan
    Stämning (artiklarna 727-730 i domstolslagen) Käranden (eller dennes advokat) begär att en stämningsman ska stämningen.
    Frivillig inställelse (artikel 706 i domstolslagen) Parterna i tvisten (eller deras advokater) inställer sig vid domstolen.
    Kontradiktorisk ansökan (artiklarna 1034bis-1034sexies i domstolslagen) Sökanden (eller dennes advokat) vidtar åtgärderna själv.
    Ensidig ansökan (artiklarna 1025-1034 i domstolslagen) Sökanden (eller dennes advokat).

    Råder advokattvång?

    Sätt att väcka talan

    Advokat

    Stämning
    Frivillig inställelse
    Kontradiktorisk ansökan

    Advokat får användas, men det är inte obligatoriskt.

    Ensidig ansökanAdvokat är obligatorisk för att underteckna ansökan. Ansökan kan bara läggas fram av en advokat, om inte annat föreskrivs i lag (artikel 1027 första stycket i domstolslagen).

  • Vilket sätt att väcka talan ska användas för olika slags mål och ärenden?

Stämning är det vanligaste sättet att väcka talan vid domstol i alla frågor.

Talan kan väckas genom kontradiktorisk ansökan (artiklarna 1034bis-1034sexies i domstolslagen) i vissa bestämda fall som anges i lagen. De viktigaste bestämmelserna finns i artiklarna 704, 813, 1056 andra stycket, 1193bis, 1320, 1344bis, 1371bis, 1454bis i domstolslagen samt artiklarna 228, 331, 331bis, 340 f, 487ter i civillagen.

Bestämmelserna handlar bl.a. om

  • frivillig rättsvård ;
  • vissa fastighetsförsäljningar ;
  • underhållsbidrag (ansökan om underhåll och ändring av eller befrielse från underhållsskyldighet) ;
  • uthyrning av lösa saker, och ;
  • avgifter vid utmätning.

Ärendet väcks genom en skriftlig ansökan som lämnas in eller skickas i rekommenderat brev till domstolskansliet. Kansliet kallar parterna till en förhandling vid en tidpunkt som domstolen bestämmer.

En ensidig ansökan (artiklarna 1025-1034 i domstolslagen) kan bara användas i fall som uttryckligen anges i lagen (artiklarna 584, 585, 588, 594, 606, 708, 1149, 1168, 1177, 1186-1189, 1192 och 1195 i domstolslagen). Denna typ av ansökan kan också användas när en kontradiktorisk ansökan inte kan göras därför att motparten är frånvarande.

Till börjanTill början

En ensidig ansökan används således främst för ärenden med bara en part, till exempel i brådskande fall.

En ensidig ansökan måste som regel undertecknas av en advokat, annars avvisas den.

Vid ensidig ansökan råder alltså i princip advokattvång.

Frivillig inställelse: parterna kan, beroende på vad saken gäller, inställa sig frivilligt vid

  • underrätt (tribunal de première instance) ;
  • arbetsdomstol (tribunal du travail) ;
  • handelsdomstol (tribunal de commerce) ;
  • fredsdomare (juge de paix) eller trafikdomstol (tribunal de police) i sammansättning som tvistemålsdomstol.

Domstolen tar parternas redogörelse till protokollet, som undertecknas av dem.

Det är möjligt att väcka talan på detta sätt i alla tvistemål. Det är ett billigt och snabbt sätt att avgöra tvister.

7. Vart ska jag vända mig? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet?

En person som vill väcka talan vid domstol kan vända sig till domstolens reception eller kansli.

Om talan väcks genom stämning, sköter en stämningsman (huissier de justice) delgivningen och begär att domstolskansliet skriver in målet i det allmänna registret mot uppvisande av stämningsansökan i original eller delgiven kopia (artikel 718 i domstolslagen). Alla mål skrivs in i registret som sköts av domstolens kansli. Inskrivning i registret måste ske senast dagen före förhandlingen för att vara giltigt. Registret är offentligt (artikel 719 i domstolslagen), och svaranden kan kontrollera att målet har skrivits in i registret.

Till börjanTill början

Vid frivillig inställelse begär parterna eller deras advokater att kansliet skriver in målet i registret.

En kontradiktorisk ansökan ska inlämnas till kansliet eller skickas till domstolens kansli av käranden eller dennes advokat i rekommenderat brev i lika många exemplar som det finns parter i målet (artikel 1034.5 i domstolslagen).

En ensidig ansökan skickas i dubbla exemplar av advokaten till den domare som ska handlägga ansökan. Den ska också inlämnas till domstolens kansli (artikel 1027 i domstolslagen).

8. På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post?

  • Bestämmelser om rättegångsspråk vid belgiska domstolar finns i lagen av den 15 juni 1935 om språkanvändning inom rättsväsendet (se Belgiens författningssamling, Moniteur belge, 22.6.1935).

    Domstolens språk bestäms av var den ligger. Det finns tre språkområden: franska, nederländska och tyska. Bryssel är tvåspråkigt (franska/nederländska) (kommunerna Anderlecht, Auderghem, Berchem-Sainte-Agathe, Bryssel, Etterbeek, Evere, Forest, Ganshoren, Ixelles, Jette-Saint-Pierre, Koekelberg, Molenbeek-Saint-Jean, Saint-Gilles, Saint-Josse-ten-Noode, Schaerbeek, Uccle, Watermael-Boitsfort, Woluwé-Saint-Lambert och Woluwé-Saint-Pierre).

    Det kan hända att ett mål hänvisas till en domstol med ett annat rättegångsspråk. Ibland kan rättegångsspråket bytas, som regel i början av förfarandet.

    Till börjanTill början

  • Ansökans form: Stämningsansökan, kontradiktorisk ansökan och ensidig ansökan ska vara skriftliga och uppfylla vissa formkrav. När ett mål skrivs in i domstolens register upprättar kansliet en akt. Akten lämnas över till den domare som handlägger ärendet. Om överklagande sker till en domstol i andra instans eller till högsta domstolen (Cour de cassation), lämnas den över till överinstansens kansli.

  • Talan kan inte väckas genom fax eller e-post.

    Det saknas än så länge tillämpningsföreskrifter för den lag som gör det möjligt att väcka talan genom fax eller e-post (lag av den 20 oktober 2000 om införandet av telekommunikationsmedel och elektronisk signatur i domstolsförfaranden och extrajudiciella förfaranden, Moniteur belge av den 22 december 2000).

9. Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla?

  1. Det finns inga förtryckta blanketter för att väcka talan vid domstol. Ansökan ska dock innehålla vissa uppgifter, annars avvisas den.
  2. Stämningsansökningar, kontradiktoriska ansökningar och ensidiga ansökningar ska uppfylla vissa krav som anges i domstolslagen. De obligatoriska uppgifterna omfattar bl.a. parternas adress, vad saken gäller, vilken domstol som är behörig och datum för förhandling.

Stämningen ska bl.a. innehålla (artiklarna 43 och 702 i domstolslagen) :

  • stämningsmannens underskrift,
  • kärandens namn och adress,
  • svarandens namn och folkbokföringsadress eller, om folkbokföringsadress saknas, där han eller hon verkligen uppehåller sig,
  • vad saken gäller och en kortfattad redogörelse för grunderna för ansökan,
  • vilken domstol som ska handlägga målet;
  • uppgift om dag, månad, år och plats för delgivning
  • uppgift om plats, dag och tid för förhandling

En kontradiktorisk ansökan ska innehålla (artikel 103ter i domstolslagen) :

Till börjanTill början

  • datum (dag, månad och år) ;
  • kärandens namn, yrke, folkbokföringsadress och, i förekommande fall, ställning samt handelsregister- eller hantverksregisternummer;
  • svarandens namn, folkbokföringsadress och, i förekommande fall, ställning ;
  • vad saken gäller och en kortfattad redogörelse för grunderna för ansökan ;
  • vilken domstol som ska handlägga målet ;
  • kärandens eller dennes advokats underskrift

En ensidig ansökan ska innehålla (artikel 1026 i domstolslagen) :

  • datum (dag, månad och år) ;
  • kärandens namn, yrke och folkbokföringsadress och, i förekommande fall, ombudets eller ombudens namn, folkbokföringsadress och ställning;
  • vad saken gäller och en kortfattad redogörelse för grunderna för ansökan ;
  • vilken domare som ska handlägga målet ;
  • underskrift av partens advokat, om inte annat föreskrivs i lag.

Vid frivillig inställelse i första instans (inför underrätt, arbetsdomstol, handelsdomstol, fredsdomare eller trafikdomstol) ska domaren upprätta ett protokoll över parternas framställning. Parterna ska underteckna protokollet (artikel 706 i domstolslagen).

10. Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan?

  1. En domstolsavgift måste betalas. Rättegångskostnaderna omfattar bland annat stämpelavgift, kansli- och registreringsavgift, kostnader, ersättning och lön i samband med domstolshandlingarna samt kostnader för expediering av domen (artikel 1018 i domstolslagen).
  2. Käranden ska betala en registreringsavgift när talan väcks. Dessutom betalas avgifter för att avfatta och expediera domen. Vanligtvis är det den part som förlorar som i den slutliga domen döms att betala kostnader och avgifter (artikel 1017 i domstolslagen), även utan något särskilt yrkande om detta. Domaren kan dock avvakta med beslutet om rättegångskostnader. I så fall beräknas de, på begäran av den part som först ansöker om det, av den domare som har fällt utslaget.
  3. Advokatkostnaderna hör inte till rättegångskostnaderna. De görs upp mellan advokaten och hans klient, och parterna betalar sina respektive advokater själva.

11. Kan jag få rättshjälp?

(Se faktabladet om 'rättshjälp)

VAD HÄNDER SEDAN?

12. När anses talan ha väckts? Får jag en bekräftelse från myndigheterna om att talan har väckts på ett riktigt sätt?

  • Talan anses ha väckts vid inskrivningen i registret. Det gäller även vid frivillig inställelse.

    Ansökningsärenden och ansökningar om brådskande åtgärder och säkerhetsåtgärder skrivs in i särskilda register, och då blir den inskrivningen avgörande för när talan anses ha väckts.

    Till börjanTill början

  • En bekräftelse i egentlig mening lämnas inte. Parterna kan emellertid konsultera registret och kontrollera om målet eller ärendet har upptagits där. I och med att ett mål eller ärende har registrerats är domstolen skyldig att avgöra det.

13. Kan jag få en tidsplan för ärendets vidare handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten?

Ombudet kan lämna uppgifter om processens förlopp. Kansliet vid den domstol som handlägger ärendet kan också lämna upplysningar. Stämningen innehåller vissa uppgifter, t.ex. datum för förhandling och vem som är domare.

Steg 1.

  • Vid stämning upplyser kansliet käranden om datum för den inledande domstolsförhandlingen, som utgör den första etappen i förfarandet.
  • Vid kontradiktorisk ansökan och frivillig inställelse informerar kansliet parterna.
  • Vid ensidig ansökan äger ingen förhandling rum. Käranden kan emellertid kallas av kansliet om domstolen vill ställa frågor till honom.

Steg 2. Målet förbereds. Varje part har en lagstadgad tidsfrist för att lämna in bevisning och inlagor (artikel 747.1 i domstolslagen). Påföljder kan drabba den part som inte iakttar fristerna (artikel 747.2 i domstolslagen).

Steg 3. När målet är förberett och klart för huvudförhandling begär parterna ett datum för förhandling. När den äger rum beror på domstolens arbetsbörda och den tid som kan ägnas åt målet. Det är svårt att ange hur lång tid ett mål normalt tar. Det beror på olika omständigheter (sakkunnigutlåtanden, partsförhör, vittnesförhör etc.). Oväntade händelser kan leda till avbrott i handläggningen, till att målet ajourneras eller till och med avskrivs.

Steg 4. När huvudförhandlingen är avslutad drar sig domstolen tillbaka för enskild överläggning. Domstolen bör meddela dom inom en månad efter det att målet har gått till enskild överläggning (artikel 770 i domstolslagen).

Ytterligare information

De bestämmelser och texter som anges här kan läsas i uppdaterad version under rubriken ”Législation consolidée” på webbplatsen Service Public Fédéral JUSTICE (de en fr)

« Väckande av talan vid domstol - Allmän information | Belgien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 30-10-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket