Europeiska Kommissionen > ERN > Konkurs > Sverige

Senaste uppdatering: 12-04-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Konkurs - Sverige

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte? 1.
2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden? 2.
3. Vilka är de olika intressenternas roll? 3.
4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds? 4.
5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar? 5.
6. Vilka regler gäller för handlande som är till nackdel för fordringsägarna? 6.
7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar? 7.
8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion och skuldsanering? 8.
9. Vilka regler gäller för avvecklingen och vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet? 9.

 

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte?

Insolvens definieras i den svenska konkurslagen (1987:672) som att inte rätteligen kunna betala sina skulder om denna oförmåga inte är tillfällig. Den som är insolvent kan försättas i konkurs oavsett om det gäller ett företag eller en privatperson.

Alternativa lösningar innan insolvensen är ett faktum

Såväl företag som privatpersoner kan träffa frivilliga överenskommelser med borgenärerna om att sätta ned skulderna. Sådana överenskommelser är inte specifikt lagreglerade utan behandlas som andra former av avtal.

Företag kan ansöka om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Förutsättningen för ett rekonstruktionsförfarande är att det kan antas att företaget inte kan betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort. Vidare får det inte saknas skälig anledning att anta att syftet med en rekonstruktion kan uppnås. Gäldenären skall antingen vara sökande eller ha medgett ansökan om företagsrekonstruktion (Se fråga 8.)

Både vid konkurs och företagsrekonstruktion kan en överenskommelse träffas med borgenärerna om att endast en viss del av skulderna skall betalas. En sådan överenskommelse kan vara frivillig men den kan också beslutas av domstol och är då bindande mot alla borgenärer (offentligt ackord).

Privatpersoner kan ansöka om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (2006:548). Förutsättningarna är att man har hemvist i Sverige, att man är så skuldsatt att man inte kan förväntas kunna betala sina skulder inom överskådlig tid samt att det är skäligt att skuldsanering beviljas (Se fråga 8.)

Till börjanTill början

2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden?

En gäldenär (oavsett om det är en privatperson eller ett företag) som är på obestånd, dvs. inte rätteligen kan betala sina skulder och den oförmågan inte är tillfällig, kan försättas i konkurs.

Ansökan om konkurs görs vid den domstol där gäldenären har sitt hemvist, eller säte om gäldenären är ett företag. Ansökan kan göras av gäldenären själv eller av en borgenär. Domstolen beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare. Beslutet om konkurs skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar samt i en eller flera dagstidningar på orten.

3. Vilka är de olika intressenternas roll?

Domstolen

Konkurs är ett domstolsförfarande. Det är domstolen som beslutar att ett konkursförfarande skall inledas eller avslutas. Även vissa beslut under förfarandet skall fattas av domstolen.

Konkursförvaltaren

Konkursförvaltaren skall förvalta konkursboet. Denne skall därvid ta till vara borgenärernas gemensamma rätt och så snart som möjligt avveckla konkursboet. Det är konkursförvaltaren som tar hand om gäldenärens egendom, säljer tillgångar och delar ut konkursboets medel till borgenärerna i den ordning som föreskrivs i lag.

Tillsynsmyndigheten

Tillsynsmyndigheten (som är en del av Kronofogdemyndigheten) utövar tillsyn över förvaltningen av konkursboet.

Konkursgäldenären

Konkursgäldenären (företagsledningen i ett företag) har en lagstadgad skyldighet att samarbeta med och lämna upplysningar till konkursförvaltaren, domstolen och tillsynsmyndigheten. Konkursgäldenären är skyldig att inför domstol avlägga ed på att bouppteckningen är korrekt. Efter det att konkursbeslut meddelats och innan det att konkursgäldenären avlagt bouppteckningsed får denne inte resa utomlands utan domstolens tillåtelse.

Till börjanTill början

Borgenärerna

Borgenärernas gemensamma rätt skall tas till vara av konkursförvaltaren. Förvaltaren skall i viktigare frågor höra de borgenärer som är särskilt berörda och borgenärerna skall genom kungörelse kallas till edgångssammanträdet i domstol. I konkurslagen (1987:672) finns närmare bestämmelser om borgenärernas rättigheter i förfarandet.

4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds?

All gäldenärens egendom ingår i konkursboet och skall användas för att betala skulderna så långt som möjligt. En privatperson som försätts i konkurs får dock behålla viss personlig egendom som enligt beneficiereglerna i utsökningsbalken inte kan utmätas.

Konkursgäldenären får inte råda över egendom som hör till konkursboet. Denne kan således inte ingå avtal eller t.ex. sälja tillgångar eller betala skulder som hör till konkursboet. Sedan konkursbeslutet fattats får egendom som hör till konkursboet inte utmätas annat än om panträtt för en viss fordran finns i egendomen.

Artiklarna 21 och 22 i rådets förordning (EG) nr 1346/2000

Artiklarna handlar om offentliggörande av beslut om att inleda insolvensförfarande respektive registrering av beslutet, i båda fallen i en annan EU-medlemsstat. När ett huvudinsolvensförfarande har beslutats i en annan medlemsstat och gäldenären har ett driftställe i Sverige skall beslutet anmälas till Bolagsverket. En sådan anmälan får göras även i andra fall. Bolagsverket skall kungöra beslutet i Post- och Inrikes Tidningar.

Bolagsverket skall också underrätta den som för sådana offentliga register som avses i artikel 22. Den registreringsskyldighet som avses i artikel 22.2 åvilar i Sverige konkursförvaltaren respektive rekonstruktören.

Till börjanTill början

5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar?

Kvittning

Den som har en fordran mot gäldenären kan kvitta den mot en fordran som gäldenären har mot denne. Förutsättningarna är att fordringarna skall vara av samma slag (t.ex. att båda utgör penningfordringar) samt att gäldenärens fordring skall ha uppkommit före konkursbeslutet.

Förmånsrätt

Den som har en säkerhet med särskild förmånsrätt har rätt till utdelning från de tillgångarna framför andra fordringsägare. Det kan t.ex. vara fråga om panträtt i viss egendom.

Den som har en säkerhet med allmän förmånsrätt har rätt till utdelning framför fordringsägare med sämre förmånsrätt liksom framför de som helt saknar förmånsrätt. Allmän förmånsrätt följer t.ex. med företagsinteckning. Fordringar som inte är förenade med förmånsrätt har inbördes lika rätt till utdelning.

Företagsinteckning

Företagsinteckning är en säkerhet som gäller med allmän förmånsrätt. Den är dock begränsad på så sätt att förmånsrätten endast gäller i 55 procent av värdet av den egendom som återstår sedan borgenärer med bättre förmånsrätt fått betalt.

Anställningsavtal

Vid konkurs upphör inte anställningsavtal automatiskt att gälla utan konkursförvaltaren måste besluta om eventuella uppsägningar. Anställdas fordringar på lön eller annan ersättning omfattas av allmän förmånsrätt för viss tid. Huvudregeln är att fordringar som intjänats inom tre månader innan konkursansökan kom in till domstolen och inom en månad efter konkursbeslutet omfattas av förmånsrätt. Fordringar på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt omfattas även i viss mån av lönegaranti, vilket innebär att om konkursboets medel inte räcker till att betala sådana fordringar kan den anställde få ersättning av staten. Lönegarantin är beloppsbegränsad och kan även betalas vid företagsrekonstruktion.

Till börjanTill början

6. Vilka regler gäller för handlande som är till nackdel för fordringsägarna?

Sedan konkursbeslutet fattats får gäldenären inte längre råda över egendom som tillhör konkursboet. Om gäldenären ändå gynnar en fordringsägare på de övrigas bekostnad kan gäldenären straffas. Det finns också flera möjligheter för konkursförvaltaren att återvinna en rättshandling som gäldenären företagit innan konkursbeslutet om den varit till nackdel för fordringsägarna.

Om gäldenären gynnat en borgenär på andra borgenärers bekostnad kan gäldenärens rättshandling återvinnas (gå tillbaka) om gäldenären genom rättshandlingen blev insolvent och den gynnade borgenären kände till eller borde ha känt till detta. För att omfattas av bestämmelsen måste transaktionen ha skett inom fem år före den dag konkursansökan gjordes. Om betalningen gjorts till någon som är närstående till gäldenären, t.ex. en familjemedlem, gäller dock inte begränsningen till fem år.

Betalning av en skuld som skett senare än tre månader innan konkursansökan gjordes kan under vissa omständigheter återvinnas. Så är fallet om betalning skett med annat än sedvanliga betalningsmedel (dvs. på annat sätt än med pengar), om betalningen skett i förtid eller med ett sådant belopp att gäldenärens ekonomiska ställning avsevärt försämrats. Det gäller dock inte om betalningen kan anses som ordinär. Detta medför att betalning av skulder allt eftersom de förfaller till betalning normalt sett inte kan återvinnas.

7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar?

Den borgenär som ansöker om konkurs skall kallas till edgångssammanträde vid domstolen. Övriga borgenärer kallas genom kungörande av konkursbeslutet. Gäldenären är skyldig att underrätta konkursförvaltaren, domstolen och tillsynsmyndigheten bl.a. om vilka fordringsägarna är.

Till börjanTill början

Om det bedöms att tillgångarna räcker till utdelning till borgenärer som saknar förmånsrätt bör ett s.k. bevakningsförfarande anordnas. Det är förvaltaren som ansöker om att bevakning skall ske och domstolen fattar beslutet. Tiden för bevakning bestäms av domstolen och skall vara mellan fyra och tio veckor. Beslutet om bevakningsförfarande skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar samt i en eller flera tidningar på orten. Borgenärerna kan sedan skriftligt anmäla sina fordringar till domstolen.

8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion och skuldsanering?

Företagsrekonstruktion

Företag som på sikt bedöms vara livskraftiga men som hamnar i sådana ekonomiska svårigheter att de inte kan betala sina skulder när de förfaller kan genomgå företagsrekonstruktion. Ansökan görs av företaget eller av en borgenär. Domstolen beslutar om företagsrekonstruktion och utser en rekonstruktör som skall undersöka om det finns förutsättningar att driva verksamheten vidare och om en ekonomisk uppgörelse kan ske med fordringsägarna.

Under företagsrekonstruktionen har gäldenären fortfarande rådighet över sin egendom. Denne får dock inte betala skulder, åta sig nya förpliktelser eller överlåta egendom av väsentlig betydelse utan rekonstruktörens samtycke. Så länge förfarandet pågår får utmätning inte ske mot gäldenären. Vidare får gäldenären inte försättas i konkurs annat än om det finns särskilda skäl att anta att någon borgenärs rätt allvarligt äventyras. Företagsrekonstruktion pågår under tre månader och kan förlängas med tre månader i taget. Om inte ackordsförhandling beslutats får emellertid en företagsrekonstruktion inte pågå längre tid än ett år.

Till börjanTill början

Om en ekonomisk uppgörelse med fordringsägarna inte kan ske på frivillig grund kan domstolen besluta om offentligt ackord, vilket innebär att fordringarna tvångsvis sätts ned. Borgenärer som har förmånsrätt deltar inte i ackordsförhandlingarna. Ett ackordsförslag som ger borgenärerna minst 50 procent av fordringsbeloppen skall anses antaget om minst 60 procent av de röstande borgenärerna (som också representerar minst 60 procent av fordringsbeloppet) accepterar förslaget. Är ackordsförslaget lägre skall det anses antaget om 75 procent av de röstande borgenärerna (som också representerar minst 75 procent av fordringsbeloppet) accepterar det. Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer som hade rätt att delta i ackordsförhandlingen.

Skuldsanering

En privatperson som är så skuldsatt att han eller hon inte kan betala sina skulder inom överskådlig tid kan ansöka om skuldsanering. En ytterligare förutsättning är att det skall vara skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beslutas.

Skuldsanering innebär att alla skulder som omfattas av förfarandet sätts ned eller helt bortfaller. Ansökan om skuldsanering görs hos Kronofogdemyndigheten. Alla borgenärer som omfattas av ett förslag till skuldsanering skall beredas tillfälle att yttra sig över förslaget. Ett beslut om skuldsanering skall bl.a. ange hur stor del av skulderna gäldenären skall betala. Det skall också innehålla en betalningsplan som i normalfallet löper under fem år.

Under betalningsplanen ska den som fått skuldsanering leva på existensminimum. Om den som fått skuldsanering inte har inkomster som överstiger existensminimum ska denne inte betala någonting, vilket sker i omkring en tredjedel av fallen.

9. Vilka regler gäller för avvecklingen och vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet?

Regler för hur avvecklingen av ett konkursbo skall gå till finns i konkurslagen. Efter att tillgångarna har sålts, skall medlen fördelas. Om tillgångarna vid konkurs inte räcker för att täcka kostnaderna för konkursförfarandet skall konkursen avskrivas av domstolen. Finns det tillgångar därutöver, avslutas förfarandet med att domstolen fastställer vilken utdelning borgenärerna skall få enligt den inbördes prioritet som gäller enligt förmånsrättslagen (1970:979).

Om gäldenären är ett företag eller annan juridisk person och konkursen avslutas utan överskott är den juridiska personen upplöst när konkursen avslutas. Finns ett överskott, skall likvidation ske genom utbetalning till ägarna.

« Konkurs - Allmän information | Sverige - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 12-04-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket