Europeiska Kommissionen > ERN > Konkurs > Slovakien

Senaste uppdatering: 06-06-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Konkurs - Slovakien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte? 1.
2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden? 2.
3. Vilka är de olika intressenternas roller? 3.
4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds? 4.
5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar? 5.
6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för borgenärerna? 6.
7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar? 7.
8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion? 8.
9. Vilka regler gäller för avvecklingen? 9.
10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet? 10.

 

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte?

Typer av konkursförfaranden och deras syften:

  • Konkurs definieras som en lösning på gäldenärens obestånd genom att dennes tillgångar realiseras och borgenärerna tillgodoses.
  • Syftet är att tillgodose borgenärerna proportionellt.
  • Förfaranden som syftar till konkursförvaltning eller likvidation är konkurs, rekonstruktion och skuldsanering.

2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden?

Förutsättningarna för att inleda de olika typerna av konkursförfarande är följande:

  • Materiell konkursgrund är följande: en borgenär kan lämna in en konkursansökan, om gäldenären i mer än 30 dagar dröjt med att slutbetala en fordran och det samtidigt finns skäl att tro att betalningsoförmåga föreligger.
  • Parterna i en konkurs:
    • Gäldenären (konkursgäldenären), den sökande och de borgenärer, som i enlighet med konkurslagen har anmält sina fordringar.
    • Tills konkursbeslutet kungjorts kan borgenärer delta i konkursförfarandet, om de kan visa att de kunnat lämna in en konkursansökan.
    • Parter i förfarandet är också personer vars rättigheter eller skyldigheter berörs av förfarandet.
  • En konkursansökan får lämnas in av gäldenären, borgenärer, likvidator eller annan person som anges i lag nr 7/2005 om konkurs och företagsrekonstruktion (nedan kallad ”konkurslagen”).
  • Krav på offentliggörande:
    • Domstolens beslut om att inleda konkursförfarandet ska kungöras i tidningen Obchodní vestník. Genom detta offentliggörande inleds konkursförfarandet. Beslut om att avvisa en konkursansökan offentliggör domstolen inte i tidningen Obchodní vestník.
    • Domstolen ska här också kungöra beslut om att utse en förvaltare.
    • Om en förvaltare utlyser en offentlig auktion, ska detta offentliggöras i tidningen Obchodní vestník.

3. Vilka är de olika intressenternas roller?

De olika intressenternas roller i respektive förfarande:

Till börjanTill början

  • Gäldenärens skyldigheter:
    • Gäldenären ska undvika obestånd. Skulle gäldenären hotas av obestånd, ska denne utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att undvika det.
  • Borgenärernas skyldigheter:
    • En borgenär ansvarar för oriktiga uppgifter i ansökan.
  • Förvaltarens skyldigheter:
    • Denne ska förvalta tillgångarna med förvaltningskompetens så att de inte utsätts för skada, förluster, förstörelse eller liknande. Vidare ska förvaltarens förvaltningsutgifter vara adekvata och förståndiga. Vid förvaltningen av ett konkursbo får förvaltaren inte favorisera vissa borgenärer och inte heller prioritera sina eller andras personliga intressen framför samtliga borgenärers intressen.
  • Borgenärernas rättigheter:
    • De rättigheter som utgår från fordringarna (t.ex. kan en fordran mot en gäldenär på obestånd vara skyddad genom säkerhet dvs. ska vid en konkurs tillgodoses i enlighet med företrädesrätt).
  • Förvaltarens befogenheter:
    • Förvaltaren ska under en konkurs förvalta konkursboet, realisera dess tillgångar och med intäkterna tillgodose borgenärerna. Denne har även andra rättigheter och skyldigheter under förfarandet.
    • Förvaltaren får tillåta konkursgäldenären och dennes ombud att förfoga över konkursboets tillgångar. När konkursbeslutet har kungjorts, övergår dessa befogenheter till förvaltaren. Förvaltaren agerar då i konkursgäldenärens ställe och förfogar över dennes tillgångar.
  • Domstolens kompetens:
    • Domstolen ska övervaka hela konkursförfarandet i den omfattning som anges i konkurslagen.
    • Den ska även övervaka förvaltarens verksamhet.

4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds?

Rättsverkningarna av att konkursbeslutet kungörs:

Till börjanTill början

  • Konkursboet:
    • I konkursboet ingår:
      1. de tillgångar som tillhörde konkursgäldenären när konkursbeslutet kungjordes,
      2. de tillgångar som konkursgäldenären förvärvat under konkursförfarandet,
      3. de tillgångar som omfattas av säkerheter,
      4. övriga tillgångar enligt konkurslagen.
    • Konkursboet utgör en förmögenhetsmassa, som i sin tur indelas i en allmän konkursmassa respektive enskilda borgenärers säkerheter.

  • Hanteringen av konkursgäldenärens tillgångar:
    • Förvaltaren får tillåta konkursgäldenären på obestånd och dennes ombud att förfoga över konkursboets tillgångar. När konkursbeslutet har kungjorts, övergår dessa befogenheter till förvaltaren. Förvaltaren agerar då i konkursgäldenärens ställe och förfogar över dennes tillgångar.
    • Om en konkursgäldenärs rättshandlingar under konkursen inkräktar på konkursboet, har de ingen rättsverkan gentemot borgenärerna. Detta berör dock inte rättshandlingarnas rättsliga giltighet.
    • Konkursboets fordringar ska gäldenärerna under konkursen betala till förvaltaren. Om en gäldenär däremot betalar till någon annan än förvaltaren, är detta inte giltigt då det måste ske via förvaltaren.

  • Domstolsförfaranden och andra förfaranden:
    • Om inte annat anges i konkurslagen, ska alla domstolsförfaranden och andra förfaranden avbrytas i och med att konkursen kungörs.
    • Kungörandet inverkar däremot inte på skatte- eller tullförfaranden, förfaranden om underhåll till underåriga barn eller brottmål. I brottmålet får dock beslut inte fattas om skadeersättning. Detta berörs inte av 48 § i konkurslagen.
    • Under konkursförfarandet kan konkursboet inte bli föremål för verkställighet av domstolsavgörande eller exekution. Har ett sådant förfarande redan inletts, ska det avbrytas i och med kungörandet av konkursen.

  • Rättigheter beträffande säkerheter:
    • Under konkursförfarandet får inga andra säkerheter än panträtter ställas på konkursboet. Säkerheterna avser då tillgångar som före konkursen fanns registrerade i notariernas centralregister över panträtter, fastighetsregistret eller särskilt register. Säkerheter får heller inte ställas mot intäkter från realisering av konkursboets tillgångar eller mot framtida tillgångar.

  • Upphörande av makars samägande:
    • I och med konkursbeslutet upphör makars samägande. Bodelning ska ske om samägandet upphör på detta sätt eller har gjort det redan tidigare.

5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar?

Regler för vissa typer av fordringar:

Till börjanTill början

  • En borgenär vars fordran mot konkursgäldenären uppstått före kungörandet av konkursen har vid konkursen rätt till att fordran tillgodoses genom en utdelningsplan för intäkterna från realiseringen av konkursboets tillgångar, på de villkor som anges i konkurslagen. Denna rätt måste bevakas genom att en korrekt anmälan lämnas i tid. I annat fall kan fordran inte göras gällande vid konkursen och är utan verkan. Detsamma gäller för framtida fordringar som också måste bevakas.
  • En borgenär som har en säkerhet knuten till fordran mot konkursgäldenären har genom denna en förmånsrätt. I en konkurs har borgenären rätt att i prioritetsordning få fordran betald med intäkterna från realiseringen av tillgångarna som säkerheten avser. Denna rätt måste bevakas genom att en korrekt anmälan om säkerheten lämnas i tid. Annars är den utan verkan.
  • Att borgenärer ska anmäla fordringar gäller även borgenärer vars fordringar uppstår på vissa villkor (nedan kallade ”villkorsfordringar”). För att kunna göra gällande en sådan fordran måste borgenären för förvaltaren först styrka att villkorsfordran uppstått, om annat inte föreskrivs i konkurslagen.
  • Om de genom konkursen ska fullgöra en skyldighet för gäldenärens räkning, måste även borgensmän, medgäldenärer och panträttshavare med flera anmäla sina framtida fordringar som villkorsfordringar. Detta gäller även andra personer på de villkor som anges i konkurslagen.

6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för borgenärerna?

Regler vid vållande av skada:

Till börjanTill början

  • Avskrivning av konkurs:
    • Även utan att detta föreslagits ska domstolen besluta att avskriva konkursen, om den finner att konkursgäldenärens tillgångar inte ens räcker till att betala massafordringarna, dvs. konkurskostnader och andra skulder.
    • Om konkursgäldenären är en fysisk person och avlider under konkursen, överlåts konkursboet på dennes arvingar eller på staten (om arvingar saknas eller vägrar ärva).
  • Nedläggning av konkurs:
    • Om domstolen under konkursförfarandet inleder en företagsrekonstruktion för samma gäldenär, ska konkursförfarandet vila tills rekonstruktionsförfarandet läggs ned eller godkänns. Om domstolen godkänner en rekonstruktion av gäldenären, läggs konkursförfarandet omedelbart ned. Detsamma gäller om domstolen under ett rekonstruktionsförfarande inleder ett konkursförfarande mot samma gäldenär.
    • Om gäldenären innan konkursbeslutet kungjorts kan styrka att denne betalt konkursborgenärernas alla utestående fordringar, ska domstolen omedelbart lägga ned konkursförfarandet.
    • Om ett konkursförfarande inletts efter en borgenärs ansökan och gäldenären kan styrka sin solvens, ska domstolen lägga ned förfarandet.
    • Om domstolen när den har utsett en interimsförvaltare konstaterar att gäldenärens tillgångar inte ens kommer att kunna täcka konkurskostnaderna, ska den lägga ned konkursförfarandet. I annat fall ska gäldenären försättas i konkurs senast 30 dagar efter att en interimsförvaltare utsetts.

7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar?

Regler för anmälan och godkännande av fordringar:

Till börjanTill början

  • Anmälan av fordringar:
    • En fordringsägare vars fordran mot konkursgäldenären uppstått före kungörandet av konkursen har vid konkursen rätt till att fordran tillgodoses genom en utdelningsplan för intäkterna från realiseringen av konkursboets tillgångar, på de villkor som anges i konkurslagen. Denna rätt måste bevakas genom att en korrekt anmälan lämnas i tid. I annat fall kan fordran inte göras gällande vid konkursen och är utan verkan. Detsamma gäller för framtida fordringar som också måste bevakas.
    • Att borgenärer ska bevaka fordringar gäller även borgenärer vars fordringar är knutna till vissa villkor (villkorsfordringar). För att göra gällande en sådan fordran måste borgenären för förvaltaren först styrka att villkorsfordran uppstått, om annat ej anges i konkurslagen.
    • Om de genom konkursen ska fullgöra en skyldighet för gäldenärens räkning, måste borgensmän, medgäldenärer och panträttshavare med flera anmäla sina framtida fordringar som villkorsfordringar. Detta gäller även andra personer på de villkor som anges i konkurslagen.
    • Borgenären ska skicka anmälan med bilagor till förvaltarens kontorsadress, i två kopior, och skicka en kopia till domstolen. Anmälan av fordran ska lämnas till förvaltaren och domstolen senast 45 dagar efter kungörandet av konkursen. Anmälan är utan verkan, om den lämnas efter tidsfristen eller bara lämnas till förvaltaren eller bara till domstolen.
    • Att anmälan lämnas till domstolen har för preskriptionstid och rättighetsförlust samma rättsverkan som vid hävdande av rättighet i domstol.
    • En fordringsägare ansvarar för oriktiga uppgifter i anmälan. Om förvaltaren bestrider borgenärens fordran och domstolen finner att borgenären inte haft betalningsrätt till angivet belopp eller till ett belopp lägre än 75 % av det angivna, ska den utdöma böter som borgenären ska betala till konkursboet. Detta gäller inte om borgenären kan visa att denne vid anmälan av fordran förfarit med vederbörlig skicklighet. Det är förvaltaren som kan göra anspråk på bötesbetalningen. Detta berörs inte av borgenärernas rätt till skadeersättning. Motsvarande gäller när domstolen vid avgörandet av tvistig fordran fastställer att borgenären inte har den förmånsrätt som angavs i anmälan, har en förmånsrätt med lägre prioritet eller en sämre ställning bland de oprioriterade fordringarna.
  • Godkännande av fordringar:
    • Anmälda fordringar och dessas uppgifter ska förvaltaren löpande registrera i en fordringsöversikt som ska färdigställas senast 10 dagar efter det att bevakningstiden löpt ut.
    • Förvaltaren ska bestrida en anmäld fordrans tveksamma delar, om denne vid en granskning finner den rättsligt tveksam eller tveksam vad gäller verkställighet, prioritet, storlek, säkerhet eller prioritet vid förmånsrätt.
    • Förvaltaren kan bestrida en borgenärs fordran till följd av en annan borgenärs anmärkning. Om då borgenären som anmält fordran yrkar på att domstolen ska faställa den, får borgenären som lämnat anmärkningen ställning som medpart i detta förfarande. Ställningen som medpart i förfarandet upphör, när denne upphör att vara part i konkursförfarandet. Förvaltaren kan också bestrida en prioriterad borgenärs fordran, till följd av en annan prioriterad borgenärs anmärkning om oriktigheter vad gäller förmånsrätten eller prioriteten vid förmånsrätt. Den prioriterade borgenär som lämnat anmärkningen ska då ansvara för skada som denne kan åsamka den förstnämnde borgenären genom en felaktig anmärkning.
    • Om en borgenär vars fordran bestridits inte i lagstadgad tid väcker talan om fastställande av tvistig fordran eller drar tillbaka talan, lämnas sådan fordran eller del av fordran utan avseende under konkursen.
    • Domstolens avgörande om sådan tvistig fordran har rättslig verkan för alla parterna i konkursen.
    • Förvaltaren kan skriftligen godkänna den bestridda fordran, så länge tidsfristen inte löpt ut för att väcka talan om fastställande av fordran eller så länge domstolen inte fattat beslut om den. Genom förvaltarens godkännande anses den tvistiga fordran vara fastställd. Om förvaltaren bestritt en fordran till följd av en annan borgenärs anmärkning, kan fordran bara godkännas med dennes samtycke.
    • Den fastställda anmälda fordran ska registreras i fordringsöversikten. Förvaltaren ska utan dröjsmål registrera sådan fordran när denne fastställt eller godkänt den.

8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion?

Följande bestämmelser gäller för företagsrekonstruktion:

Till börjanTill början

  • Reglerna i lag nr 7/2005 om konkurs och företagsrekonstruktion.
  • Villkoren är följande:
    • Om en gäldenär hotas av obestånd eller är på obestånd, kan denna uppdra åt förvaltaren att utarbeta en rekonstruktionsanalys (nedan kallad ”analys”) för att kunna bedöma om villkoren för en rekonstruktion är uppfyllda. Detta påverkar inte gäldenärens skyldighet att i tid lämna in en konkursansökan.
    • Om en eller flera borgenärer kommit överens med gäldenären om samverkan, kan de uppdra åt förvaltaren att utarbeta analysen.
    • En analys får bara utarbetas av förvaltare som finns i förvaltarregistret.
  • Förslag till rekonstruktion:
    • Förslag till rekonstruktion lämnas till den behöriga domstolen. Ett sådant förslag får lämnas av gäldenären eller av en borgenär.
    • Gäldenären får lämna ett förslag till rekonstruktion, om denne uppdragit åt förvaltaren att utarbeta en analys och förvaltaren i denna rekommenderar en rekonstruktion. Detta ska ske senast 30 dagar efter att analysen färdigställdes.
    • En borgenär får lämna ett förslag till rekonstruktion, om denne uppdragit åt förvaltaren att utarbeta en analys och förvaltaren i denna rekommenderar en rekonstruktion. Detta ska ske senast 30 dagar efter att analysen färdigställdes och gäldenären ska samtycka till åtgärden.

9. Vilka regler gäller för avvecklingen?

Följande bestämmelser gäller för realisering av tillgångar:

  • Realisering av tillgångar:
    • Med det förstås att alla de tillgångar som omfattas av konkursen omvandlas i slovakisk valuta för att täcka borgenärernas fordringar. Hit räknas även säkrandet av konkursgäldenärens likvida medel, övertagandet av gäldenärens egna fordringar samt hel eller delvis avyttring av gäldenärens företag.
    • Syftet med realiseringen av tillgångarna är att på kortast möjliga tid få så stor utdelning som möjligt till lägsta möjliga kostnader. Förvaltaren ska skickligt hantera realiseringen så att den motsvarar syftet och överensstämmer med konkurslagen.
    • Konkursförvaltaren ska omedelbart realisera tillgångar som hotas av skada, förstörelse eller annan väsentlig värdeförlust. För detta krävs varken domstolsbeslut eller anmodan av behörig myndighet. Andra tillgångar får förvaltaren först börja realisera efter borgenärernas första sammanträde.
    • Förvaltaren ska offentligt redovisa realiseringen av konkursboets tillgångar. Bokföringen ska vara separat för de oprioriterade fordringarna och varje typ av prioriterade fordringar. Efter realiseringen av en på detta sätt bokförd tillgång ska förvaltaren bokföra utdelningen under denna tillgång. Om förvaltaren realiserar flera bokförda tillgångar tillsammans och det är omöjligt att särskilja utdelningen, ska denne proportionellt fördela utdelningen i enlighet med det bokförda värdet på respektive tillgång.
    • Utdelningen ska förvaltaren deponera på ett bankkonto. Utbetalda bankräntor ska ingå i utdelningen.
  • Realisering av tillgångarna:
    • För att omvandla tillgångarna i pengar kan förvaltaren
      1. utlysa en offentlig auktion,
      2. överlåta försäljningen på en auktionsfirma,
      3. överlåta försäljningen på en värdepappershandlare,
      4. förrätta en auktion, anbudsinfordran eller annat anbudsförfarande för försäljning av tillgångarna,
      5. sälja tillgångarna på annat lämpligt sätt.
  • Utdelning:
    • Om en borgenär har en fordran mot säkerhet ska denna tillgodoses med försäljningsintäkterna från dennes säkerhet, efter avräkning av fordringarna på de bokförda tillgångar som dennes säkerheter avser. Om borgenärens fordran inte helt kan tillgodoses, ska den tillgodoses före oprioriterade fordringar.
    • Oprioriterade fordringar ska tillgodoses med intäkterna från försäljningen av de tillgångar som inte omfattas av säkerheter, efter avräkning av andra oprioriterade fordringar. Om de oprioriterade fordringarna inte helt kan tillgodoses, blir utdelningen proportionell mot fordringarnas storlek.
    • Efterställda fordringar ska tillgodoses med intäkterna från försäljningen av de tillgångar som inte omfattas av säkerheter. De ska tillgodoses först sedan de oprioriterade fordringarna helt tillgodosetts. Om dessa fordringar inte helt kan tillgodoses, blir utdelningen proportionell mot fordringarnas storlek.

10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet?

Förutsättningar för att avsluta förfarandet

  • Avslutande av en konkurs:
    • Även utan att detta föreslagits ska domstolen besluta att avskriva konkursen, om den finner att konkursgäldenärens tillgångar inte ens räcker till att betala massafordringarna, dvs. konkurskostnader och andra skulder. Domstolsbeslutet ska även omfatta förvaltarens arvode och dennes utlägg, vilket ska täckas med gäldenärens tillgångar. Regleras ska också förskott på interimsförvaltarens arvode och dennes utlägg eller förskott på konkurskostnaderna.
    • På förvaltarens förslag beslutar domstolen att avsluta konkursen, sedan utdelning skett.
    • Förvaltaren ska då ha avslutat räkenskaperna och gjort bokslut enligt särskilda föreskrifter. Denne ska också till konkursgäldenären, och vid behov även till likvidatorn, lämna alla nödvändiga handlingar, resterande tillgångar samt svara för andra åtgärder vid avslutandet av konkursen. När dessa åtgärder slutförts, skiljer domstolen förvaltaren från uppdraget.
    • Om konkursgäldenären är en fysisk person och avlider under konkursen, överlåts konkursboet på dennes arvingar eller på staten (om arvingar saknas eller vägrar ärva).

    « Konkurs - Allmän information | Slovakien - Allmän information »

    Till börjanTill början

    Senaste uppdatering: 06-06-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket