Europeiska Kommissionen > ERN > Konkurs > Nederländerna

Senaste uppdatering: 06-07-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Konkurs - Nederländerna

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika slag av insolvensförfaranden står till buds och vad har de för syften? 1.
2. Vilka är förutsättningarna för att ett insolvensförfarande ska inledas? 2.
3. Parternas ställning och uppgifter i insolvensförfarandena? 3.
4. Vilka är verkningarna av att ett förfarande inleds? 4.
5. Vilka specialbestämmelser tillämpas på vissa typer av fordringar? 5.
6. Vilka bestämmelser tillämpas på rättshandlingar som är till förfång för borgenärerna? 6.
7. Vilka är förutsättningarna för bevakning och godkännande av fordringar? 7.
8. Vilka bestämmelser tillämpas på saneringsprogrammet inom saneringsförfarandet? 8.
9. Vilka bestämmelser tillämpas på egendom vid likvidation (realisering och utdelning av tillgångar) 9.
10. Vilka är förutsättningarna för att förfarandet ska upphöra? 10.

 

1. Vilka olika slag av insolvensförfaranden står till buds och vad har de för syften?

Enligt den nederländska konkurslagen kan tre olika typer av rättsliga insolvensförfaranden tillämpas: konkurs, betalningsanstånd och skuldsanering.

Alla tre slag av insolvensförfaranden har för Nederländernas del tagits in i (de i januari 2005 ändrade, KOM 2004, 827) bilagorna A, B och C till förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden, EGT L 160, 30.6.2000.

Olika typer av insolvensförfaranden

Vid konkurs gäller att gäldenären (en näringsidkare eller en privatperson) inte längre kan betala sina förfallna skulder (artikel 1 i konkurslagen).

För att betalningsanstånd ska komma i fråga måste gäldenären räkna med att snart inte vara i stånd att fortsätta betala sina förfallna skulder (artikel 214 i konkurslagen). Förfarandet med betalningsanstånd gäller bara företag.

Enligt lagen om skuldsanering för fysiska personer (se artikel 284 i konkurslagen) gäller antingen att

  • det rimligen kan förutses att personen i fråga inte kommer att kunna fortsätta betala sina skulder,
  • personen i fråga har ställt in sina betalningar.

Syfte

Det enda syftet med konkursförfarandet är att likvidera de befintliga tillgångarna och dela ut de influtna medlen till borgenärerna.

Förfarandet med betalningsanstånd syftar till att sanera ett företag så att en likvidation kan undvikas.

Ett skuldsaneringsförfarande vid domstol har det dubbla syftet att likvidera de befintliga tillgångarna och sanera skuldbördan.

Till börjanTill början

2. Vilka är förutsättningarna för att ett insolvensförfarande ska inledas?

När?

  • Konkurs: Gäldenären måste ha ställt in sina betalningar. Det betyder att det ska finnas åtminstone en förfallen skuld och ett krav som avser denna (artikel 6 i konkurslagen).

I konkurslagen krävs inget (rättsligt eller utomrättsligt) förberedande förfarande vid betalningsanstånds- och konkursförfaranden. Däremot måste en motiverad ansökan lämnas in till rätten.

  • Vid betalningsanstånd måste gäldenären räkna med att inte kunna fortsätta betala sina skulder (artikel 214 i konkurslagen).
  • Flera villkor gäller vid skuldsanering:

Innan skuldsanering kan tillämpas, kräver lagen att man försökt nå en utomrättslig uppgörelse. Det ska framgå av en standardförsäkran från kommunen att man försökt nå en uppgörelse i godo, och det måste också framgå varför förlikningsförsöken har misslyckats. Den lokala skuldrådgivningen bistår med hjälp i denna s.k. förlikningsfas.

Vid skuldsanering gäller följande:

  1. Skuldbördan ska vara orimlig. Skulden ska alltså vara omöjlig att betala tillbaka.
  2. Gäldenären ska förse sin skuldsaneringsansökan med en standardförsäkran som ifyllts av kommunen och undertecknats av gäldenären själv och dessutom ge in en ansökan till domstolen i enlighet med artikel 285 i konkurslagen.
  3. Skulderna ska ha uppstått eller förblivit obetalda i god tro. Rätten tolkar detta öppna kriterium från fall till fall. Skulder till följd av brott anses inte ha uppstått i god tro. I enlighet med högsta domstolens rättspraxis och direktiven om rättsskipning är det viktigt att inga försök har gjorts att skada borgenärerna. Dessutom är det viktigt att skulderna inte har uppstått eller förblivit obetalda helt nyligen och att de har betalats tillbaka i mån av möjlighet. Det är med andra ord viktigt att gäldenären inte har för vana att ådra sig skulder utan att göra någon påvisbar bättring när det gäller återbetalningen.

För vem?

  • Både fysiska och juridiska personer kan försättas i konkurs.
  • Betalningsanstånd beviljas inte fysiska personer som inte utövar ett självständigt yrke eller bedriver självständig verksamhet, och inte heller försäkringsgivare.
  • Skuldsanering är möjlig bara för fysiska personer.

Det betyder i princip att alla privatpersoner kan ansöka om skuldsanering, vilket också gäller företag som inte är juridiska personer (t.ex. enmansföretag).

Till börjanTill början

  • Konkurs kan ansökas av gäldenären själv (egen ansökan), en borgenär eller av allmänna åklagaren av hänsyn till allmänintresset.
  • Betalningsanstånd kan ansökas av gäldenären själv, förutsatt att vederbörande inte är en fysisk person. Borgenärer kan inte ansöka om betalningsanstånd.
  • En fysisk person som har en så stor skuldbörda att det inte finnas några utsikter till återbetalning och som enligt domstolen handlat i god tro kan lämna en ansökan om skuldsanering till domstolen. Borgenärer kan inte ansöka om skuldsanering.

Justitiesekreteraren ska i Nederländernas officiella tidning offentliggöra ett antal viktiga uppgifter ur det beslut som meddelats av den domstol där konkurs-, betalningsanstånds- eller skuldsaneringsförfarandet inleds. Uppgifterna omfattar bland annat gäldenärens namn, adress och boningsort samt namnet på den handläggande domaren och den förvaltare som förordnats.

3. Parternas ställning och uppgifter i insolvensförfarandena?

Domstolen fattar de viktigaste besluten i konkurs- och skuldsaneringsförfaranden, t. ex. beslut om att tillåta eller avvisa förfarandet, att avskriva skulder vid skuldsanering, att ogiltigförklara konkursen eller att eventuellt tillfälligt avsluta skuldsaneringen. Domstolen kan också entlediga en boutredningsman eller en förvaltare som försummar att utföra sina uppgifter enligt lag.

Rätten utser en domare som ska fatta alla beslut om förvaltning och övervakning av boet medan förfarandet pågår. Denna domare övervakar boutredningsmannen eller förvaltaren, beviljar tillstånd till vissa rättshandlingar och fattar beslut med anledning av eventuella klagomål från berörda parter.

Till börjanTill början

När domstolen har inlett ett konkursförfarande utser den en domare och en förvaltare (vid konkurs) eller en boutredningsman (vid betalningsanstånd och skuldsanering). Enligt lag har konkursförvaltaren och boutredningsmannen till uppgift att övervaka att gäldenären fullgör sina skyldigheter enligt lag samt att förvalta och likvidera boet. Dessa uppgifter gäller oavsett om gäldenären är en privatperson eller ett företag.

Vid ett förfarande med betalningsanstånd ska boutredningsmannen sköta förvaltningen av boet tillsammans med gäldenären.

  • Ibland ansöker gäldenären om konkurs på eget initiativ, men i regel görs det på initiativ av en borgenär. Om ansökan avslås har borgenären rätt att överklaga, och om borgenärens överklagande bifalls har gäldenären i sin tur rätt att överklaga. Förvaltaren kan på borgenärernas vägnar ogiltigförklara vissa rättsliga åtgärder som gäldenären har vidtagit upp till ett år före konkursen och som skadar borgenärerna, t. ex. försäljning av värdefull egendom betydligt under marknadsvärdet. Borgenärssammanträdet ger borgenärerna en möjlighet att framföra sina krav. Borgenärerna kan lämna ett klagomål om förvaltarens åtgärder till den handläggande domaren (artikel 69 i konkurslagen).

Gäldenärens skyldighet att försöka betala sina skulder vid skuldsanering: En gäldenär som beviljas skuldsanering ska i tre år göra sitt bästa för att så mycket pengar som möjligt ska flyta in till boet för att tillgodose borgenärernas krav. I tre års tid ska gäldenären, med hänsyn till sin återbetalningskapacitet, betala upp till 95 % av den tillämpliga stödnivån till sina borgenärer.

Till börjanTill början

Skyldighet att lämna information vid konkurs och skuldsanering: Gäldenären är skyldig att ge förvaltaren eller boutredningsmannen fullständig och korrekt information om allt han eller hon vet eller kan inse att är viktigt för att förfarandet ska kunna slutföras på ett tillfredsställande sätt.

  • En borgenär kan inte överklaga ett beslut genom vilket en gäldenär beviljas skuldsanering. Däremot kan en borgenär begära att domstolen tillfälligt avslutar förfarandet (artikel 350 i konkurslagen), t. ex. om nya skulder uppstår medan skuldsaneringen pågår eller om det finns tecken på att gäldenären försöker handla i strid med borgenärernas intressen. Borgenären kan också framföra krav under borgenärssammanträdet, eller lämna ett klagomål till den handläggande domaren med anledning av ärendets handläggning. Borgenärerna kan också överklaga det beslut genom vilket gäldenären ges möjlighet att börja om från början efter skuldsaneringen (artikel 355 i konkurslagen). Borgenären är skyldig att efterleva ett sådant beslut, även om vederbörande inte berörs av skuldsaneringsförfarandet (artikel 358 i konkurslagen).

4. Vilka är verkningarna av att ett förfarande inleds?

Enligt artiklarna 20 och 295 i konkurslagen omfattar boet all den egendom gäldenären har när insolvensförfarandet beviljas och all den egendom vederbörande får medan konkursen eller skuldsaneringen pågår. En skälig mängd lösöre och annat gods som avses i artikel 21 och artikel 295.4 i konkurslagen ska hållas utanför boet.

Vid såväl konkurs som skuldsanering gäller principen om oföränderlighet. Vid konkurs eller skuldsanering förblir den rättsliga ställningen densamma för all egendom i boet.

Till börjanTill början

En gäldenär som beviljas konkurs eller skuldsanering förlorar automatiskt rätten att råda över sin egendom, och egendomen tillhör därefter boet, som sköts av förvaltaren eller boutredningsmannen. Gäldenären förlorar också rätten att vidta eller tillåta rättshandlingar som avser denna egendom. Gäldenären är skyldig att överlåta all egendom som tillhör boet till förvaltaren eller boutredningsmannen om denne begär det. För vissa rättshandlingar, t.ex. kredittransaktioner, måste gäldenären få tillstånd av förvaltaren eller boutredningsmannen.

Borgenärerna har ingen skyldighet att uppge alla sina fordringar för förvaltaren eller boutredningsmannen. Den som vill ha sin del av de influtna medlen, som på grundval av en så kallad utdelningsförteckning betalas till de kända borgenärerna, gör bäst i att framföra sina krav.

Om en gäldenär befrias från alla sina skulder (remission of debts) efter en skuldsanering gäller befrielsen också sådana borgenärers fordringar som inte har framfört sina krav till boutredningsmannen. Det finns dock ett viktigt undantag från denna regel: Skuldsaneringen omfattar bara fordringar som fanns när beslutet om att bevilja gäldenären skuldsanering meddelades (artikel 299 i konkurslagen, principen om oföränderlighet). Fordringar som uppstått efter det att beslutet om skuldsanering meddelats är nya skulder som inte omfattas av skuldsaneringen och kan således inte avskrivas.

Vid konkurs kan den handläggande domaren på begäran av någon av de berörda parterna bestämma att regressrätt inte får utövas under en period av högst en månad. Denna s.k. avkylningsperiod kan förlängas med ytterligare högst en månad: Under avkylningsperioden kan förvaltaren bilda sig en uppfattning om konkursboet. Beslutet om en avkylningsperiod kan således också omfatta inteckningshavaren, panthavaren eller den som har ett äganderättsförbehåll.

Till börjanTill början

Enligt lag kan skuldsanering också beviljas tillfälligt i väntan på att domstolen ska fatta ett slutligt beslut. Domstolarna använder sig ändå sällan av denna möjlighet, även om lagen medger det, och i praktiken utnyttjas den bara i nödsituationer, t.ex. vid hot om vräkning.

När ett tillfälligt eller slutligt beslut om att skuldsanering ska tillämpas har meddelats uppskjuts betalningen av alla borgenärers fordringar. Kvarstad som redan har verkställts upphör och utmätningar som har inletts avbryts. Lagstadgad eller avtalsbaserad ränta upphör också att löpa från och med den tidpunkten. Också vid skuldsanering kan den handläggande domaren besluta att en avkylningsperiod ska tillämpas, om någon av de berörda parterna begär det.

Alla pågående insolvensförfaranden registreras i centralregistret för insolvensförfaranden (Centraal Insolventie Register, CIR) vid rådet för rättsskipning i Haag (Raad voor de Rechtspraak). Registret finns på följande adress: www.rechtspraak.nl/registers Nederlands - English.

5. Vilka specialbestämmelser tillämpas på vissa typer av fordringar?

  • Varor som levererats under äganderättsförbehåll hör inte till boet eller den egendom som omfattas av skuldsanering (se artiklarna 20 och 295 i konkurslagen), men de kan omfattas av ett domstolsbeslut om tillämpning av en avkylningsperiod (se nedan).
  • Den handläggande domaren kan på begäran av någon av de berörda parterna besluta om en avkylningsperiod, som är tillämplig på tredje parts rätt till egendom som tillhör boet.
  • I princip kan företag som inte är juridiska personer också beviljas skuldsanering. Vid skuldsanering likvideras i princip också ett sådant företag alltid i enlighet med lagen. Utövandet av ett yrke eller en företagsverksamhet i den mening som avses i artikel 311 i konkurslagen kan vid skuldsanering först återupptas i ett senare skede. Det är normal praxis att förvaltaren eller boutredningsmannen säger upp alla eventuella löpande anställningsavtal vid gäldenärens företag med tanke på risken för att boets skulder annars blir alltför stora.
  • Se svaret på fråga 2 när det gäller borgenärernas rättigheter.
  • Turordningen mellan borgenärer med förmånsrätt (”förtur”) och borgenärer med oprioriterade fordringar är inte densamma vid skuldsanering som vid konkurs. Enligt artikel 349.2 i konkurslagen är förhållandet 2:1 till förmån för borgenärer med förmånsrätt. Vid skuldsanering är turordningen inom kategorin för borgenärer med förmånsrätt respektive kategorin för borgenärer med oprioriterade fordringar inte lika specificerad som vid konkurs.

Skuldsaneringsförfarandet tillämpas i princip inte på fordringar som omfattas av pant eller inteckning. Också vid konkurs kan pant- eller inteckningshavaren agera som om det inte förelåg någon konkurs (se artiklarna 57, 58 och 59 om konkurs i konkurslagen, som också tillämpas på skuldsanering).

Till börjanTill början

6. Vilka bestämmelser tillämpas på rättshandlingar som är till förfång för borgenärerna?

Om gäldenären före konkursen eller skuldsaneringen frivilligt har vidtagit vissa rättshandlingar, som han visste eller borde ha vetat kommer att skada borgenärerna, kan förvaltaren eller boutredningsmannen väcka återvinningstalan (actio pauliana), och kräva att rättshandlingarna annulleras till förmån för boet. (Artiklarna 42 och 43 i konkurslagen).

En gäldenär (eller boutredningsmannen eller en borgenär) kan begära att domstolen tillfälligt avbryter skuldsaneringen.  Bestämmelserna om detta ingår i artikel 350 i konkurslagen. Det vanligaste skälen till att en skuldsanering tillfälligt avbryts är att det uppstår orimligt stora nya skulder eller att gäldenären försöker skada sina borgenärer alternativt lämnar felaktig eller bristfällig information till sin boutredningsman. Den omedelbara konsekvensen i rättsligt hänseende är att gäldenären försätts i konkurs.

Lagen säger ingenting om hur länge konkursförfaranden kan pågå. De flesta konkurser avvecklas inom ett halvår i brist på medel, i regel genom ett förenklat förfarande utan borgenärssammanträde. Komplicerade stora konkurser tar ofta längre tid. Den handläggande domaren övervakar hur konkursförvaltarens arbete framskrider, så att förfarandet kan avslutas i rimlig tid på det sätt som krävs i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

En skuldsanering varar vanligen tre år. I undantagsfall kan skuldsaneringen pågå en längre tid, men aldrig mer än fem år. Undantagsvis kan skuldsaneringsperioden vara kortare, i bästa fall bara ett år, om domstolen inte ser något skäl till att anordna ett borgenärssammanträde. Det sistnämnda förfarandet kallas också förenklad skuldsanering och tillämpas bara i fall där det konstateras att borgenärerna inte kommer att få tillbaka någonting av sin fordran.

Till börjanTill början

7. Vilka är förutsättningarna för bevakning och godkännande av fordringar?

  • Justitiesekreteraren offentliggör i Nederländernas officiella tidning en kungörelse om att ett konkurs- eller skuldsaneringsförfarande har inletts. I kungörelsen anges förvaltarens eller boutredningsmannens namn, gäldenärens namn och namnet på den handläggande domaren samt tidpunkten för ett eventuellt borgenärssammanträde.
  • Huvudpunkterna i varje konkurs-, betalningsanstånds- eller skuldsaneringsförfarande förs in i ett offentligt register. Detta register (Centraal Insolventieregister, CIR och Landelijk Register Schuldsanering; LRS) kan konsulteras via www.rechtspraak.nl/registers English - Nederlands när det gäller konkurser och hos rättshjälpsrådet (Raad voor Rechtsbijstand) i Den Bosch via www.wsnp.rvr.org Nederlands när det gäller skuldsaneringar.
  • I ett konkurs- eller skuldsaneringsförfarande anordnas inte alltid ett borgenärssammanträde. Domstolen avgör - vanligen på förvaltarens eller boutredningsmannens begäran - om ett borgenärssammanträde är nödvändigt med hänsyn till boets tillstånd, eller om det förenklade förfarandet kan tillämpas. Se mer om detta i svaret på fråga 5.
  • Om ett borgenärssammanträde planeras underrättar förvaltaren eller boutredningsmannen alla kända borgenärer om detta. Borgenärerna kan lägga fram sina fordringar jämte relevant bevisning för boutredningsmannen eller förvaltaren. Fordringarna godkänns i enlighet med artiklarna 110-116 i konkurslagen på samma sätt som vid konkurs. Borgenärer med fordringar vars existens och omfattning har godkänts förs in i en förteckning över godkända fordringar.
  • Vid skuldsanering görs endast skillnad mellan fordringar med förmånsrätt och oprioriterade fordringar. Det finns ingen turordning inom de båda kategorierna liknande den som gäller vid konkurs (artikel 349.2 i konkurslagen).

8. Vilka bestämmelser tillämpas på saneringsprogrammet inom saneringsförfarandet?

Det är möjligt att starta om ett företag vid ett konkursförfarande. Förvaltaren ska säga upp anställningsavtalen (artikel 40 i konkurslagen) för att i mån av möjlighet undvika att konkursboet drar på sig skulder och därför att det sedvanliga uppsägningsskyddet inte gäller när ett företag går i konkurs (till skillnad från vad som gäller vid betalningsanstånd). Förvaltaren kan fortsätta driften av konkursföretaget om det är förenligt med konkursboets intressen.

Till börjanTill början

Syftet med betalningsanstånd är att rekonstruera företaget. Ett betalningsanstånd varar högst ett och ett halvt år, med möjlighet till förlängning. Gäldenären behöver boutredningsmannens bemyndigande för åtgärder som avser förvaltningen av boet och förfogandet över detta. Gäldenären kan inte åläggas att betala sina skulder så länge betalningsanståndet pågår. Kvarstad som verkställts på oprioriterade fordringar upphör att gälla. Betalningsanstånd gäller aldrig fordringar med förmånsrätt.

Själva huvudsaken med skuldsaneringsförfarandet är en total sanering av skuldbördan för gäldenären, som är en fysisk person. Kvarstad som redan har verkställts upphör och utmätningar som har inletts avbryts (artikel 301 i konkurslagen). Lagstadgad eller avtalsgrundad ränta upphör också att löpa från och med den tidpunkten (artikel 303 i konkurslagen). Om en gäldenär fullgör treårsperioden på ett korrekt sätt och betalar tillbaka så mycket som möjligt av sina skulder, kan de resterande skulderna med ett domstolsbeslut omvandlas till vanliga förpliktelser (artikel 358 i konkurslagen). Det betyder att de resterande skulderna inte längre kan drivas in av en borgenär.

Vid konkurs sköter förvaltaren rekonstruktionen och omstarten. Vid betalningsanstånd gör gäldenären och boutredningsmannen detta tillsammans. Det har inte fastställts hur länge en konkurs pågår, men ett betalningsanstånd pågår i princip ett och ett halvt år. Rekonstruktioner har i regel större chans att lyckas vid konkurs än vid betalningsanstånd, eftersom det lagstadgade uppsägningsskyddet inte gäller vid konkurs. I samtliga fall godkänns saneringsprogrammet av domstolen.

Till börjanTill början

En skuldsanering varar tre år, vilket fastställs i saneringsprogrammet (artikel 343 i konkurslagen). I teorin fastställer domstolen saneringsprogrammet utifrån en mall som bygger på ett utkast som gäldenären har utarbetat. Saneringsprogrammet omfattar gäldenärens skyldigheter. I praktiken sköts de flesta skuldsaneringar utan saneringsprogram, eftersom förfarandet anses vara ganska tungrott. Lagen kommer också snart att ändras i det här avseendet (lagförslag 29 942), så att saneringsprogrammet inte längre utgör en del av förfarandet.

9. Vilka bestämmelser tillämpas på egendom vid likvidation (realisering och utdelning av tillgångar)

Både konkursförfarandet och skuldsaneringsförfarandet är inriktat på att likvidera den befintliga egendomen. Vid betalningsanstånd är det däremot uttryckligen fråga om att bevara tillgångarna, och syftet är i princip att lösa företagets tillfälliga betalningsproblem.

Vid konkurs kan förvaltaren ålägga pant- eller inteckningshavaren en rimlig väntetid innan denne får börja utöva sina rättigheter.

Vid konkurs är offentlig auktion huvudregeln, om inte den handläggande domaren tillåter underhandsförsäljning (artikel 176 i konkurslagen). Förvaltaren har befogenheter att likvidera tillgångarna (artikel 68 i konkurslagen). Vid skuldsanering behöver boutredningsmannen däremot i princip alltid den handläggande domarens tillstånd för att kunna genomföra en likvidation, men någon offentlig auktion behövs i regel inte. Likvidation av befintliga tillgångar kan också genomföras genom ett konkurs- eller skuldsaneringsackord.

Till börjanTill början

I regel gör boutredningsmannen eller förvaltaren bara en engångsbetalning till borgenärerna, och detta sker i slutet av förfarandet. Skuldsaneringen och konkursen upphör formellt när den slutliga utdelningsförteckningen blir bindande. Boutredningsmannen eller förvaltaren underrättar borgenärerna om detta. Borgenärerna kan anföra klagomål mot (motsätta sig) denna förteckning.

Både vid konkurs och skuldsanering kan ett förenklat förfarande tillämpas. Det är ett förfarande utan borgenärssammanträde. Vid konkurs är det ett krav att de influtna medlen inte är tillräckliga för att tillgodose oprioriterade fordringar.

10. Vilka är förutsättningarna för att förfarandet ska upphöra?

Den huvudsakliga skillnaden mellan konkurs och skuldsanering är att de resterande fordringarna fortfarande gäller efter det att en konkurs har avvecklats och därför kan drivas in igen av borgenärerna (artikel 195 i konkurslagen). Detta inträffar när den slutliga utdelningsförteckningen blir bindande, dvs. när borgenärerna inte längre kan motsätta sig den. En konkurs avslutas med ett ackord, genom ett förenklat förfarande (avskrivning på grund av brist på influtna medel) eller genom att de medel som influtit när egendomen realiserats fördelas mellan de borgenärer som fått sina fordringar godkända.

Ett betalningsanstånd upphör antingen på gäldenärens begäran eller genom ett ackord som godkänts av domstolen.

En skuldsanering avslutas antingen positivt eller negativt:

  • En gäldenär som fullgör sina skuldsaneringsskyldigheter på ett korrekt sätt (dvs. förser boutredningsmannen med fullständig information, hämtar in så mycket pengar som möjligt till boet under en treårsperiod och är i arbete) befrias av domstolen från sina skulder genom det slutliga beslutet. Det innebär (se artikel 358 i konkurslagen) att borgenärerna inte längre kan driva in de resterande skulderna på laglig väg.
  • Om en gäldenär inte fullgör sina skuldsaneringsskyldigheter kan skuldsaneringen avslutas tillfälligt utan att gäldenären befrias från sina skulder. I det fallet försätts gäldenären i konkurs med stöd av lag (se artikel 350 i konkurslagen). Detta kan inträffa t.ex. om gäldenären låter orimligt stora skulder uppstå medan skuldsaneringen pågår eller om gäldenären försöker skada sina borgenärer.

Att någon varit försatt i konkurs eller beviljats betalningsanstånd eller skuldsanering registreras för en viss tid hos byrån för kreditregistrering (Bureau Krediet Registratie, BKR) i Tiel och i centralregistret för insolvensförfaranden (Centraal Insolventie Register, CIR) vid rådet för rättsskipning (Raad voor de Rechtspraak) i Haag (www.rechtspraak.nl/registers English - Nederlands). För kreditgivare är en sådan registrering alltid en relevant riskfaktor. Det finns inga rättsliga hinder för att starta om ett företag. Efter ett lyckat skuldsaneringsförfarande är de ekonomiska utsikterna alltid goda för privatpersoner, då de blivit kvitt sin skuldbörda.

En näringsidkare som själv i hög grad bidragit till sin konkurs genom att uppenbart missköta sitt företag kan med stöd av civillagen ställas till civilrättsligt ansvar av förvaltaren. Strafflagen innehåller bestämmelser om oredlighet mot borgenärer. Ingenting föreskrivs om påföljder för företag som inte är juridiska personer om de inte fullgör sina skuldsaneringsskyldigheter.

« Konkurs - Allmän information | Nederländerna - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 06-07-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket