Europeiska Kommissionen > ERN > Konkurs > Luxemburg

Senaste uppdatering: 03-07-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Konkurs - Luxemburg

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte? 1.
1.a) Definition av insolvens 1.a)
1.b) Förfaranden 1.b)
2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden? 2.
2.a) Grundförutsättningar 2.a)
2.b) Offentliggörande 2.b)
3. Vilka är de olika intressenternas roller? 3.
3.a) Konkurs 3.a)
3.b) Ackord 3.b)
3.c) Betalningsanstånd 3.c)
3.d) Förvaltning 3.d)
3.e) Skuldsanering 3.e)
4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds? 4.
5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar? 5.
6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna? 6.
7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar? 7.
8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion? 8.
8.a) Skuldsanering 8.a)
8.b) Förvaltning 8.b)
9. Vilka regler gäller för avvecklingen? 9.
10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet? 10.

 

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte?

1.a) Definition av insolvens

Enligt luxemburgsk doktrin, som bygger på den belgiska, innebär insolvens i princip att en gäldenärs skulder är större än hans tillgångar (obestånd).

1.b) Förfaranden

I Storhertigdömet Luxemburg tillämpas fem olika typer av insolvensförfaranden. Tre av dessa gäller enbart för näringsidkare (såväl fysiska som juridiska personer). En annan gäller enbart för fysiska personer som inte bedriver näringsverksamhet.

Den sista är enbart tillämplig på notarier (eftersom denna variant är specifik för en viss yrkeskategori kommer den inte att behandlas vidare i det här sammanhanget).

Utöver de ovan nämnda finns det i luxemburgsk rätt ett särskilt förfarande i artiklarna 593 ff. i Code de Commerce (handelslagen), som gör det möjligt för näringsidkare att under vissa förhållanden erhålla betalningsanstånd.

Det förfarande som kallas förvaltning (géstion contrôlée) syftar till att omorganisera verksamheten för näringsidkare som så begär. Näringsidkare kan dock även ansöka om förvaltning när de vill försäkra sig om bästa möjliga utfall av en realisering av deras tillgångar.

Konkursförfarandet syftar till att avveckla tillgångarna för näringsidkare som hamnat på obestånd.

Ackord är ett förfarande som, på vissa villkor, finns tillgängligt för gäldenärer som uppfyller konkursförutsättningarna. En ackordsuppgörelse kan innebära att gäldenären ställer sina tillgångar till förfogande för försäljning (abandon d’actif). Detta syftar, i likhet med konkursförfarandet, till att avveckla näringsidkarens tillgångar.

Till börjanTill början

Förfarandet skiljer sig emellertid från konkursförfarandet på så sätt att näringsidkaren undviker de särskilda konkursverkningarna.

Det finns ett särskilt skuldsaneringsförfarande för notarier som hamnat i betalningssvårigheter. Detta system ger möjlighet till omorganisering av verksamheten eller en sund avveckling av tillgångarna.

Skuldsanering är annars ett förfarande enbart för icke näringsidkande fysiska personer som hamnat på obestånd. Dess syfte är att göra det möjligt för den sökande att reda upp sin ekonomiska situation genom att upprätta en särskild återbetalningsplan.

2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden?

2.a) Grundförutsättningar

Den som ansöker om förvaltning måste vara näringsidkare och ha ärliga avsikter.

Vederbörande måste vara på obestånd.

Trots detta obestånd måste det finnas en möjlighet att omorganisera verksamheten på ett sätt som ger förutsättningar att minska skulderna.

Utöver kravet att gäldenären är näringsidkare, gäller vid konkurs att vederbörande måste ha ställt in sina betalningar och vara på obestånd.

Vid ackordsförfaranden gäller samma villkor som vid konkurs, med den skillnaden att den gäldenär som begärt förfarandet måste sakna tillgångar (être malheureux) och ha ärliga avsikter (artikel 2 i lagen av den 14 april 1886 om ackord).

En näringsidkare som till följd av särskilda omständigheter inte kan betala sina skulder, kan ansöka om betalningsanstånd vid handelsdomstolen (tribunal de commerce).

Till börjanTill början

Betalningsanstånd beviljas endast om näringsidkarens befinner sig i en situation där det är möjligt att återskapa balansen mellan tillgångar och skulder.

Skuldsaneringsförfarandet kan endast användas av icke näringsidkande fysiska personer som inte medvetet har försatt sig själva på obestånd. Sökanden ska dessutom ha rätt att vara bosatt i Luxemburg.

Förvaltning (som regleras i artikel 1 i förordning av den 25 maj 1935 om komplettering av lagen om betalningsanstånd, ackord och konkurs genom införande av ett system för förvaltning), ackord (artikel 3 i lag av den 14 april 1886 om ackord), skuldsanering vid alltför hög skuldsättning (artikel 3 i lag av den 8 december 2000 om förebyggande av alltför hög skuldsättning och införande av ett förfarande för skuldsanering vid alltför hög skuldsättning) och betalningsanstånd är förfaranden som endast kan inledas på ansökan av gäldenären.

Konkursförfarandet kan emellertid inledas på en rad olika sätt.

Enligt lagen ska en konkursmässig gäldenär lämna in en konkursansökan vid den handelsdomstol som är geografiskt behörig (artikel 440 i handelslagen).

Enligt artikel 442 i handelslagen kan dock även borgenärer begära att en gäldenär försätts i konkurs.

I samma artikel anges även att handelsdomstolen på eget initiativ kan förklara näringsidkaren i konkurs (särskilt efter det att ett ackordsförfarande har misslyckats).

2.b) Offentliggörande

Vid konkurs, ackord, betalningsanstånd och förvaltning gäller särskilda bestämmelser om offentliggörande.

Till börjanTill början

Offentliggörande ska ske genom anslag och/eller annonsering i pressen.

3. Vilka är de olika intressenternas roller?

3.a) Konkurs

Liksom i alla förfaranden rörande näringsidkare som behandlas i denna redogörelse gäller följande: behörig domstol i insolvensförfaranden är den geografiskt behöriga distriktdomstolen (tribunal d’arrondissement), i dess sammansättning som ”handelsdomstol”.

Det är denna som avger konkursförklaringen, fastställer datum för betalningsinställelse, utser de personer som ska medverka i förfarandet (tillsynsdomare/juge-commissaire, konkursförvaltare/curateur), fastställer datum för bevakningsförfarandet och slutredovisningen samt förklarar konkursförfarandet avslutat.

Förvaltningen av tillgångarna anförtros åt en konkursförvaltare som utses av domstolen. Denne ansvarar för att gäldenärens tillgångar säljs och för att försäljningsintäkterna fördelas mellan borgenärerna, utan att bryta mot reglerna om förmånsrätt och realsäkerheter.

Konkursförvaltaren utför sitt uppdrag under överinsyn av en tillsynsdomare som utses av handelsdomstolen.

Genom konkursförklaringen förlorar näringsidkaren rätten att förfoga över sina tillgångar och kan inte längre utföra betalningar eller andra transaktioner eller åtgärder avseende dessa tillgångar.

3.b) Ackord

Sedan en ansökan om ackord lämnats in avdelar handelsdomstolen en av sina domare för att kontrollera sökandens situation och sammanställa en rapport.

Till börjanTill början

På grund val av denna rapport kan domstolen bevilja näringsidkaren en viss frist för att lägga fram sina ackordsförslag för borgenärerna.

Slutligen beslutar domstolen huruvida den godkänner ackordet eller inte.

Inom ramen för detta förfarande utser domstolen en av sina ledamöter till att dels lämna en rapport om gäldenärens situation, dels övervaka att ackordsåtgärderna fortlöper väl.

Liksom i fråga om konkurs kan gäldenären inte längre överlåta, inteckna eller pantsätta egendom utan den utsedda domarens tillstånd (artikel 6 i lagen av den 14 april 1886).

3.c) Betalningsanstånd

Handelsdomstolen ska utse en tillsynsdomare (juge commissaire) med uppgift att rapportera till domstolen om gäldenärens situation. Med ledning av detta kan domstolen bevilja betalningsanstånd. Om anstånd beviljas utser domstolen en eller flera interimsförvaltare (commissaires) med uppgift att övervaka gäldenärens transaktioner under anståndsperioden.

Så länge anståndet gäller får gäldenären inte överlåta, inteckna eller pantsätta sina tillgångar.

3.d) Förvaltning

Ansökan om förvaltning lämnas in vid handelsdomstolen i det distrikt där näringsidkaren har sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller där det berörda företaget har sitt säte.

Om förutsättningarna är uppfyllda, ska domstolen avdela en av sina domare till att rapportera om näringsidkarens situation.

Näringsidkaren förlorar i och med det rätten att förfoga över sina tillgångar (exempelvis genom att avyttra eller pantsätta dem), utom om han erhåller skriftligt godkännande av den av domstolen utsedda domaren.

Till börjanTill början

När rapporten läggs fram kan domstolen välja att avslå eller godkänna ansökan.

Om ansökan avslås kan domstolen samtidigt förklara näringsidkaren i konkurs.

Om ansökan godkänns, ska förvaltningen av sökandens tillgångar anförtros en eller flera interimsförvaltare som utses av domstolen (interimsförvaltarna behöver inte nödvändigtvis vara domare vid domstolen). Interimsförvaltaren ska inventera näringsidkarens tillgångar och upprätta en balansräkning för att fastställa förhållandet mellan gäldenärens skulder och tillgångar.

Interimsförvaltaren utarbetar därefter ett förslag till omstrukturering av företaget eller ett förslag till realisering av tillgångarna.

Förslaget ska sedan delges näringsidkarens borgenärer, medgäldenärer och borgensmän.

När domstolen får förslaget kan den välja att avvisa det (och förklara gäldenären i konkurs) eller godkänna det (varvid planen blir bindande för näringsidkaren och dennes borgensmän och medgäldenärer i förhållande till borgenärerna).

3.e) Skuldsanering

Två olika instanser kan handlägga ärendet, beroende på vilken fas man befinner sig i: förhandlingsfasen (phase conventionnelle) eller den rättsliga fasen.

I det första fallet är det Service d’information et de Conseil en surendettement (tjänsten för information och rådgivning vid alltför hög skuldsättning) som handlägger ärendet och, tillsammans med gäldenären och dennes borgenärer, utarbetar ett utkast till skuldsaneringsplan.

Det färdiga utkastet överlämnas till en medlingskommitté (commission de médiation), som i sin tur presenterar en skuldsaneringsplan för de berörda parterna (gäldenärer och borgenärer). Planen kan innehålla en rad åtgärder, alltifrån anstånd med återbetalningen eller omläggning av amorteringarna, till delvis eller fullständig avskrivning av skulderna.

Till börjanTill början

Om den konventionella fasen misslyckas, kan det bli aktuellt att inleda den rättsliga fasen.

Detta förfarande inleds inför behörig fredsdomare (justice de paix) på den ort där gäldenären är bosatt.

Parterna kallas inför fredsdomaren, som kan kräva att de lägger fram alla handlingar och annat material som gör det möjligt att fastställa gäldenärens tillgångar och skulder.

På grundval av de uppgifter som lämnats utarbetar domstolen en skuldsaneringsplan, innehållande åtgärder som gör det möjligt för gäldenären att uppfylla sina åtaganden.

Skuldsaneringsplanen gäller i högst sju år och kan bli ogiltig i vissa angivna fall (särskilt om gäldenären inte har respekterat de skyldigheter som planen innebär).

4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds?

Under förfaranden som rör ackord, konkurs, betalningsanstånd respektive förvaltning, avbryts eventuella verkställighetsåtgärder som rör näringsidkaren och dennes tillgångar. Däremot finns det ingenting i luxemburgsk lagstiftning som hindrar borgenärerna att vidta åtgärder för att skydda gäldenärens tillgångar.

Alla dessa förfaranden innebär att gäldenären inte längre kan förfoga fritt över sina tillgångar.

I vissa fall är det dock möjligt att förfoga över tillgångarna efter godkännande från den person som utsetts av handelsdomstolen (när det är fråga om betalningsanstånd eller förvaltning).

Vid skuldsanering medför gäldenärens ansökan till medlingskommittén att det inte längre är möjligt att vidta verkställighetsåtgärder beträffande gäldenärens tillgångar, med undantag för indrivning av underhåll (artikel 3 i lagen av den 8 december 2000).

Till börjanTill början

Om förhandlingsfasen inte skulle leda till resultat, kan den fredsdomare som handlägger ärendet under den därpå följande rättsliga fasen besluta att det inte längre ska vara möjligt att vidta verkställighetsåtgärder, varvid samma villkor som angivits ovan gäller.

5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar?

De olika förfaranden som behandlas här innebär i princip inte att av gäldenären ingångna avtal upphör att gälla.

Vid konkurs finns dock vissa undantag. Domstolens konkursförklaring innebär nämligen att eventuella anställningsavtal ska upphöra att gälla (artikel 30 i lagen av den 24 maj 1989 om anställningsavtal).

De olika förfaranden som behandlats ovan påverkar, med undantag för offentligt ackord, inte borgenärernas förmånsrätt.

Deltagande i omröstningen om ackord innebär emellertid att borgenärer med realsäkerhet förlorar sin förmånsrätt (artikel 10 i lagen av den 14 april 1886).

När det gäller konkursförfarandet och förvaltningsförfarandet, är det möjligt att kvitta två fordringar mot varandra, förutsatt att de avser ett bestämt belopp och förföll till betalning innan domstolen fattade beslut om konkurs eller förvaltning, eller vilar på samma grund och kan härledas från samma källa (Tribunal d’arrondissement de Luxembourg, 14 maj 1986, nr 32046 i målförteckningen).

Vid konkurs är kvittning enligt avtal ogiltig om den har utförts efter ett visst datum, under den period då det finns anledning till misstanke (période suspecte).

Till börjanTill början

När det gäller förvaltning, ackord och betalningsanstånd är sådan kvittning förbjuden om den utförs efter det att gäldenären inte längre råder över sina tillgångar.

6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna?

Vid konkurs, förvaltning, betalningsanstånd och ackord förlorar gäldenären rätten att utföra vissa handlingar, särskilt betalningar.

Med undantag för konkurs, gäller förbudet endast om gäldenären inte fått godkännande av den person som utsetts av domstolen.

Alla handlingar som utförs i strid med detta förbud är ogiltiga.

Vidare gäller i fråga om konkurs att domstolen kan ogiltigförklara handlingar som gäldenären utfört under den period då det finns anledning till misstanke.

Den period då det finns anledning till misstanke definieras som den period som löper från den dag då gäldenären inställde sina betalningar. Alla handlingar som gäldenären vidtar under denna period kan ogiltigförklaras. Om det är fråga om avyttring mot vederlag, krävs dock bevis för att gäldenärens avtalspartner visste att denne hade inställt sina betalningar.

7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar?

Konkursbeslutet kan offentliggöras på olika sätt (genom annonsering i pressen eller registrering vid handelsdomstolen) för att göra det möjligt för borgenärerna att få vetskap om situationen och ge sig till känna (artikel 472 i handelslagen).

Borgenärerna ska anmäla sina fordringar vid handelsdomstolens kansli och i samband med det lämna in handlingar som styrker att de har en fordran på gäldenären (artikel 496 i handelslagen).

Till börjanTill början

Fordringarna ska verifieras av den konkursförvaltare som ansvarar för avvecklingen av konkursen, och kan underkännas av denne (artikel 500 i handelslagen).

När det gäller ackord måste gäldenären i ansökan uppge sina borgenärers namn och adress samt de belopp fordringarna uppgår till (artikel 3 i lagen av den 14 april 1886).

Delgivningen med borgenärerna sker genom rekommenderat brev (artikel 8 i lagen av den 14 april 1886). Brevet innehåller en kallelse att delta i borgenärssammanträdet.

Kallelsen offentliggörs även i pressen.

Under borgenärssammanträdet ska borgenärerna ange storleken på sina fordringar.

Som redan nämnts innebär deltagande i omröstningen att fordringar med panträtt etc. förlorar sin förmånsrätt (artikel 10 i lagen av den 14 april 1886).

Vid ansökan om betalningsanstånd ska gäldenären bifoga en förteckning med borgenärernas namn och bostadsort samt uppgifter om fordringsbeloppen.

Borgenärerna sammankallas genom rekommenderat brev (artikel 596 i handelslagen) och genom annonsering i pressen.

Vid borgenärssammanträdet ska borgenärerna ange det belopp som deras fordringar uppgår till (artikel 597 i handelslagen).

I förvaltningsförfarandet förekommer inte anmälan och godkännande av fordringar. Gäldenären ska i sin ansökan meddela domstolen borgenärernas namn och adress.

Dessa underrättas därefter av domstolen om den plan för rekonstruktion eller realisering av tillgångarna som har utarbetats av interimsförvaltarna som utsetts av domstolen.

8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion?

8.a) Skuldsanering

SIC (Service d’information et de Conseil en surendettement/tjänsten för information och rådgivning vid alltför hög skuldsättning) handlägger ärendet och utarbetar tillsammans med gäldenären och dennes borgenärer ett utkast till skuldsaneringsplan.

Till börjanTill början

När utkastet är klart ska det överlämnas till medlingskommittén, som i sin tur föreslår de berörda (gäldenären och borgenärerna) en skuldsaneringsplan. Denna kan innehålla en rad åtgärder, alltifrån anstånd med återbetalningen eller omläggning av amorteringarna, till delvis eller fullständig avskrivning av skulderna.

Om man kan enas om villkoren för en skuldsanering, undertecknas planen av alla berörda parter och kommitténs ordförande. Därmed är planen godkänd. Villkoren i denna plan kan ändras bara i undantagsfall.

Om man inte inom sex månader från det att gäldenären lämnade in ansökan har kunnat enas om en skuldsaneringsplan, ska SIC underrätta gäldenären om att försöket att nå en uppgörelse i godo har misslyckats.

Inom ramen för det rättsliga förfarande som därpå följer ska domstolen fastställa en skuldsaneringsplan som är utformad på ett sätt som gör det möjligt för gäldenären att infria sina förpliktelser.

Skuldsaneringsplanen gäller i högst sju år och kan bli ogiltig i vissa angivna fall (särskilt om gäldenären inte har respekterat de skyldigheter som planen innebär).

8.b) Förvaltning

Interimsförvaltaren (eller interimsförvaltarna, om de är flera) utarbetar en förteckning över näringsidkarens tillgångar och beräknar förhållandet mellan tillgångar och skulder.

Han (de) utarbetar därefter en plan för att rekonstruera företaget eller realisera tillgångarna och dela ut de influtna medlen.

Planen för realisering av tillgångarna måste respektera förmånsrättsordningen, det vill säga den i lag föreskrivna ordning enligt vilken fordringar har förmånsrätt.

Till börjanTill början

Förslaget ska sedan delges näringsidkarens borgenärer, medgäldenärer och borgensmän.

När domstolen får förslaget kan den välja att avvisa det (och förklara gäldenären i konkurs) eller godkänna det (varvid planen blir bindande för näringsidkaren och dennes borgensmän och medgäldenärer i förhållande till borgenärerna).

Domstolen är dock skyldig att förkasta planen om en majoritet av borgenärerna motsätter sig den (denna majoritet måste representera 50 % av de totala fordringarna).

Om planen för rekonstruktion eller realisering av tillgångarna godkänns, återfår gäldenären full förfoganderätt över sina tillgångar.

9. Vilka regler gäller för avvecklingen?

Reglerna om avveckling gäller främst situationer där tillgångarna ska realiseras inom ramen för ett konkursförfarande. Enligt ackordslagen tillämpas emellertid reglerna om likvidation i konkurs även vid ”ackord med avstående av tillgångar” (concordat par abandon d’actif).

Vid konkurs ansvarar konkursförvaltaren för avvecklingen av gäldenärens tillgångar och skulder. Denne låter avyttra konkursgäldenärens olika tillgångar.

Därpå ska konkursförvaltaren fastställa den ordning i vilken först de prioriterade och därefter de oprioriterade fordringarna (utan allmän eller särskild förmånsrätt) ska få utdelning. Sedan kallar han alla berörda till ett sammanträde, där slutredovisningen i konkursen läggs fram.

Efter redovisningen kan konkursförvaltaren påbörja utdelningen till borgenärerna, i den ordning som anges i det protokoll från redovisningssammanträdet som upprättats av honom och undertecknats av tillsynsdomaren och handelsdomstolens kanslichef (greffier).

10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet?

Vid konkurs kan konkursförvaltaren, när utdelningen är klar, göra en framställan om att förfarandet ska avslutas, varpå domstolen fattar beslut om detta.

När det gäller ackord, betalningsanstånd och förvaltning avslutas förfarandet i och med domstolens beslut om godkännande av den relevanta åtgärden.

Domstolen kan i samband med konkursförklaringen utdöma två typer av påföljder mot konkursgäldenären: straffrättsliga och administrativa.

Om domstolen konstaterar att konkursen är en följd av allvarliga eller flagranta fel från gäldenärens sida, kan den förbjuda vederbörande att bedriva näringsverksamhet, såväl direkt som via mellanhänder. I detta förbud ingår även ett förbud mot att verka i beslutsfattande ställning i ett bolag.

Bland övriga civilrättsliga sanktioner som kan användas vid företagskonkurser finns möjligheten att vidta åtgärder på grundval av artiklarna 1382 och 1383 i Code civil (responsabilité de droit commun) och artiklarna 59 och 192 i lagen om affärsdrivande företag (loi sur les societés commerciales).

Om konkursgäldenären förfarit bedrägligt kan det även bli aktuellt med straffrättsliga påföljder.

« Konkurs - Allmän information | Luxemburg - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 03-07-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket