Europeiska Kommissionen > ERN > Konkurs > Italien

Senaste uppdatering: 15-01-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Konkurs - Italien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det? 1.
2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden? 2.
3. Vilka är de olika deltagarnas roller i de olika förfarandena? 3.
4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds? 4.
5. Vilka regler gäller för olika kategorier av tillgångar? 5.
6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna? 6.
7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar? 7.
8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion? 8.
9. Vad är ett likvidationsförfarande? 9.
10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta likvidationsförfarandet? 10.

 

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det?

  • Insolvens föreligger när en näringsidkare är oförmögen att infria sina förpliktelser.

    I den italienska lagstiftningen är insolvens en faktiskt situation som kan leda till en förklaring om konkurs eller andra typer av förfaranden som är avsedda att frånta gäldenären förfoganderätten till egendom och avyttra denna för att gottgöra borgenärerna.

  • Det finns två typer av förebyggande förfaranden i den italienska rättsordningen. Det ena följer av ett avtal mellan näringsidkaren/gäldenären och dennes borgenärer, enligt vilket gäldenären får fortsätta sin verksamhet och eventuellt överföra en del av företagets egendom till borgenärerna och/eller borgenärerna beviljar anstånd med betalningar eller helt avstår från sina krav och/eller ränta.

    Det andra förfarandet finns i konkurslagen och benämns ackord (concordato preventivo). Det är gäldenären som föreslår ackord för borgenärerna på grundval av en skuldsanerings- eller skuldrekonstruktionsplan. Förslaget prövas därefter av domstolen på den ort där företaget har sitt säte. Domstolen kan godkänna förfarandet genom ett beslut eller förklara att ackordsansökan inte kan tas upp till prövning och i stället på eget initiativ försätta näringsidkaren i konkurs. Om ackordet godkänns, behåller gäldenären under ackordsförfarandet förfoganderätten över sin egendom och får driva företaget vidare, under överinseende av en förvaltare.

    De formella förfarandena till följd av insolvens är: konkurs, ackord och tvångslikvidation. Likvidation kommer i fråga för vissa företag som har en sådan betydelse för allmänheten att de enligt lag inte kan försättas i konkurs (t.ex. kreditinstitut och stora försäkringsbolag).

    Till börjanTill början

2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden?

Den enda nödvändiga förutsättningen för att inleda ett insolvensförfarande är att insolvens föreligger.

  • Borgenärer, allmän åklagare eller gäldenären kan ansöka om att en person eller ett företag som bedriver näringsverksamhet försätts i konkurs. Tvångslikvidation kan begäras av samma personer samt av företagets tillsynsmyndighet. Endast gäldenären kan ansöka om ackord.

När det gäller krav på offentlighet, meddelas beslutet om konkurs alla berörda parter och det förs även i in företagsregistret vid registreringsmyndigheten på den ort där näringsidkaren har sitt säte. Vem som helst kan få tillgång till detta register, även på elektronisk väg.

Beslutet om godkännande av ett ackordsförfarande offentliggörs genom anslag på domstolens anslagstavla, genom att det förs in i företagsregistret och, om gäldenären äger fast eller lös egendom som skall föras in i offentliga register, genom en anteckning i berörda register. Domstolen kan vidare förordna om att beslutet skall offentliggöras i en eller flera tidningar som den anger.

Domstolen kan i samma beslut förordna om eventuella andra former av offentliggörande.

3. Vilka är de olika deltagarnas roller i de olika förfarandena?

De instanser som deltar i ett konkursförfarande är följande: Domstolen, den domare som handlägger ärendet, konkursförvaltaren och borgenärskommittén.

Domstolen avgör ärendet genom en dom när det gäller försättande i konkurs eller tvångslikvidation och genom ett beslut när det gäller ansökan om ackord. Domstolen är också konkursmyndighet, den ingriper i förfarandet för tvångslikvidation och den stadfäster ackord, med utövande av de befogenheter den ges i lagen.

Till börjanTill början

Den domare som handlägger ärendet har till uppgift att övervaka och kontrollera att förfarandet går rätt till.

Konkursförvaltaren förvaltar de materiella transaktionerna i förfarandet och avvecklar tillgångarna.

Borgenärskommittén övervakar förvaltarens arbete genom att godkänna dennes handlingar och lämna synpunkter i vissa i lagen angivna fall eller på begäran av domstolen eller den handläggande domaren.

Gäldenären får efter konkursdomen inte göra några utbetalningar till enskilda borgenärer och måste till förvaltaren lämna över egendom som förvärvats och vinster som uppkommit efter domen. Gäldenären är också skyldig att meddela förvaltaren alla byten av bostad eller hemvist och att efter kallelse inställa sig hos den handläggande domaren, konkursförvaltaren eller borgenärskommittén för att lämna de upplysningar eller klargöranden som behövs för förfarandet. Gäldenären måste också till förvaltaren överlämna all korrespondens som rör de ekonomiska förhållandena och egendomsförhållandena i samband med konkursen. Om gäldenären får tillstånd att fortsätta använda en fastighet som bostad för sig själv och sin familj får fastigheten inte användas för något annat ändamål.

Varje borgenär har rätt att ansöka om att en insolvent näringsidkare (som är dess gäldenär) försätts i konkurs. Vidare har borgenärer med förmånsrätt, dvs. borgenärer vars fordringar har särskild prioritet (innehavare av pantbrev, hypotek och andra prioriterade fordringar), särskilt företräde när det gäller att få sina fordringar ersatta. Förfarandena för detta regleras i detalj i lagen.

Till börjanTill början

4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds?

  • Tillgångarna fastställs genom en bouppteckning som upprättas av konkursförvaltaren.
  • Näringsidkaren förlorar inte äganderätten till egendomen, men får inte förfoga över den. Han har rätt att kontrollera förvaltningen av avyttrade tillgångar och om tillgångarna har fastställts korrekt.
  • Borgenärerna har rätt till gottgörelse genom intäkterna från försäljningen av gäldenärens egendom. Det finns i lagen regler för i vilken prioritetsordning borgenärerna skall gottgöras.
  • Den domare som handlägger ärendet kan själv eller via behöriga myndigheter förordna om interimistiska åtgärder som behövs för att bevara tillgångarna. Det kan till exempel vara fråga om beslag och andra särskilda åtgärder som kan vidtas enligt civilprocesslagen samt omedelbar försäljning av egendom som riskerar att försämras.

5. Vilka regler gäller för olika kategorier av tillgångar?

  • Tredje man som har rättigheter i lös eller fast egendom som är i gäldenärens besittning underrättas av konkursförvaltaren och kan ansöka om att egendomen skall återlämnas eller tas upp som en tillgång i konkursen. Detta görs genom en anmälan av fordran till domstolen.

Vad gäller kvittning vid konkurs har borgenärerna rätt att kvitta fordringar de har på konkursgäldenären mot skulder, såvida inte fordringarna uppkommit genom en rättshandling som ingåtts efter eller inom ett år före konkursförklaringen.

Det finns inga särskilda regler för skadestånd. För sådana fordringar innebär konkursförklaringen att ränta upphör att löpa.

Till börjanTill början

Vad gäller försäljning med återtagandeförbehåll medför säljarens konkurs inte att avtalet hävs.

I fråga om avtal om hyra av fast egendom innebär hyresvärdens konkurs inte att hyresavtalet hävs, utan konkursförvaltaren träder in i avtalet. Konkursförvaltaren kan dock när som helst säga upp avtalet och betala skälig ersättning till hyresgästen för den förtida uppsägningen. Om parterna inte kan komma överens fastställer den domare som handlägger konkursärendet ersättningen efter att ha hört parterna.

Anställningsförhållanden upphör om det företag som försatts i konkurs upphör med sin verksamhet. Om hela eller en del av företaget säljs till en tredje man är det möjligt att med ett särskilt förfarande överföra delar av konkursföretagets personal till köparen eller att ändra de tidigare anställningsförhållandena.

Borgenärernas rättigheter regleras i detalj i konkurslagen. Särskilt skydd ges åt fordringar med förmånsrätt och, genom återvinningstalan, fordringar som har uppkommit genom rättshandlingar som gäldenären har vidtagit som är till skada för borgenärerna.

Borgenärernas främsta skyldighet är att från och med konkursdagen avstå från att handla på eget initiativ eller vidta verkställighetsåtgärder eller säkerhetsåtgärder.

Borgenärer med förmånsrätt i viss lös egendom kan få sina fordringar täckta redan under konkursförfarandet, om de har anmälts som prioriterade fordringar.

6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna?

  • De tillämpliga reglerna är konkurslagens regler om återvinning, ogiltigförklaring av vederlagsfria transaktioner, återvinning av andra rättshandlingar som har utförts mot betalning, t.ex. betalningar som gäldenären har gjort eller säkerhet som denne har ställt i sin egen egendom under konkursförfarandet. I konkurslagen anges för varje typ av rättshandling under vilka förutsättningar de kan ogiltigförklaras.
  • Återvinningsfristen är den tidsperiod före konkursförklaringen under vilken det presumeras att det fanns tecken på att företagaren var på obestånd, vilket kan ha föranlett denne att vidta handlingar som var till skada för borgenärerna.

7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar?

  • När det gäller meddelandet till borgenärerna om hur de ansöker om att deras fordringar skall tas upp i förteckningen över konkursfordringar, åligger det konkursförvaltaren att underrätta varje enskild borgenär, vilket kan göras genom vanlig post, e-post eller fax.
  • Kontrollen och godkännandet av fordringar sker vid ett särskilt sammanträde som går ut på att fastställa konkursboets tillgångar. Vid sammanträdet bestäms om borgenärernas fordringar skall tas upp eller inte och huruvida de har förmånsrätt eller är privilegierade.

8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion?

Regler om rekonstruktionsplaner finns i konkurslagen, bland reglerna om ackordsförfarandet. Gäldenären skall bifoga sådana planer till sin ansökan till domstolen och de skall gå ut på att på något sätt rekonstruera skulder och driva in fordringar.

Till börjanTill början

Gäldenären kan ingå ett särskilt rekonstruktionsavtal för sina skulder med borgenärerna utom rätta innan beslutet om godkännande av ackordet fattas.

Vid ackordssammanträdet kan gäldenären lägga fram ett sådant avtal, om det har godkänts av borgenärer som representerar minst 60 % av skulderna. Samtidigt skall ett expertutlåtande om möjligheterna att genomföra ackordet läggas fram.

Gäldenärens rekonstruktionsplan och avtalet mellan gäldenären och borgenärerna kan innehålla bestämmelser om att betalningar och verkställighetsåtgärder skall avbrytas tillfälligt eller att skulder skall minskas.

9. Vad är ett likvidationsförfarande?

I konkursförfarandet ser förvaltaren till att driva in fordringar, sälja egendom och fastställa skulderna i konkursen, på grundval av borgenärernas anmälningar.

Om likvidationstransaktionerna leder till ett överskott, fördelas detta till borgenärerna enligt deras respektive förmånsrätter. Om skulderna är större än tillgångarna behåller borgenärerna sin rätt att få betalning för sina fordringar, även efter det att förfarandet har avslutats, om inte gäldenären genom ett domstolsbeslut beviljas skuldbefrielse avseende de återstående skulderna. Detta kan ske om gäldenären har samarbetat i konkursförfarandet och regleras av det nya institutet skuldsanering (esdebitazione) som infördes i konkurslagen i samband med en reform nyligen.

10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta likvidationsförfarandet?

Förutsättningarna för att avsluta likvidationsförfarandet i konkursen är följande: Antingen när skulderna har betalats helt eller när tillgångarna har fördelats mellan borgenärerna enligt förmånsrättsordningen eller, om borgenärerna inte gottgörs, när en fortsatt handläggning av konkursärendet inte kommer att leda till att de fordringar som fortfarande är utestående täcks.

Till börjanTill början

Följderna av konkursen för konkursgäldenären är följande:

  1. Han får inte förvalta och förfoga över sin egendom. Alla handlingar som gäldenären utför som innebär att han förfogar över egendomen är utan verkan.
  2. Han förlorar sin rättskapacitet i förmögenhetsrättsliga tvister som rör egendom som ingår i konkursen. När konkursförfarandet inleds avbryts alla sådana tvister. Konkursförvaltaren får dock träda in i sådana tvister i konkursgäldenärens ställe.
  3. Den domstol som handlägger frågor om förmyndarskap kan efter att ha hört konkursförvaltaren och borgenärskommittén bevilja ett underhållsbidrag till konkursgäldenären eller hans familj.

När det gäller konkursgäldenärens möjligheter att återuppta en näringsverksamhet efter det att konkursförfarandet har avslutats, har genom den senaste reformen av konkurslagen de begränsningar som tidigare fanns avskaffats. Det är därför inte uteslutet att en näringsidkare kan bedriva näringsverksamhet på nytt efter konkursen, under förutsättning att han inte har dömts för ett brott som begåtts i samband med konkursen och som en följd av detta ålagts näringsförbud eller förbud mot att inneha en ledande befattning i ett företag.

När det gäller påföljder för konkursgäldenären eller tredje män föreskrivs i konkurslagen en rad brott (vårdslöshet mot borgenärer, oredlighet mot borgenärer, kreditmissbruk, uppgivande av obefintliga borgenärer och brott mot andra skyldigheter) som enskilda näringsidkare eller företagsledare i bolag som har försatts i konkurs kan dömas för. För dessa brott kan åläggas frihetsberövande påföljder och de kan ge de ovan angivna särskilda rättsverkningarna avseende utövande av näringsverksamhet.

Det finns andra brott som konkursförvaltaren eller tredje män kan dömas för.

« Konkurs - Allmän information | Italien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 15-01-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket