Europeiska Kommissionen > ERN > Konkurs > Frankrike

Senaste uppdatering: 28-04-2005
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Konkurs - Frankrike

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte? 1.
2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden? 2.
3. Vilka är de olika intressenternas roller? 3.
4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds? 4.
5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar? 5.
6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna? 6.
7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar? 7.
8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion? 8.
9. Vilka regler gäller för avvecklingen? 9.
10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet? 10.

 

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte?

Begreppet insolvens i betydelsen att skulderna är större än tillgångarna existerar inte i fransk konkurs- och insolvenslagstiftning. I Frankrike använder man ett snävare begrepp, nämligen betalningsinställelse, dvs. att den skuldsatte (gäldenären) inte kan betala de räkningar som förfallit till betalning med sina disponibla tillgångar.

Det förekommer flera förfaranden som kan användas i förebyggande syfte innan det har gått så långt som till betalningsinställelse:
  • Förvarning: Om en revisor vid granskningen av ett företags räkenskaper konstaterar att det finns omständigheter som kan hota den fortsatta driften, ska han eller hon informera företagets styrelseordförande eller VD. Om revisorn inte får något tillfredsställande svar, ska han eller hon begära att styrelsen sammanträder samt underrätta ordföranden för handelsdomstolen. Styrelsens beslut ska meddelas företagsrådet (som består av företrädare för de anställda). Om problemen fortsätter, ska revisorn skriva en rapport till nästa bolagsstämma. Om bolagsstämmans beslut inte är tillräckligt för att säkra företagets fortsatta drift, ska revisorn på nytt underrätta ordföranden för handelsdomstolen.
  • Tillfälligt förvaltarskap: På ansökan av en berörd person kan ordföranden för handelsdomstolen utse en tillfällig förvaltare. Ordföranden avgör helt på egen hand förvaltarens uppgifter och hur långt mandatet ska sträcka sig.
Företagsrekonstruktion (informellt förfarande) :
  • Ackord: Om ett företag har råkat i betalningssvårigheter, men inte har inställt sina betalningar, kan företaget begära att ett ackordsförfarande ska inledas. Handelsdomstolens ordförande utser då en rekonstruktör som under högst fyra månader försöker få företaget att fungera och nå en uppgörelse med fordringsägarna (borgenärerna). Domstolens ordförande kan frysa alla individuella betalningskrav under rekonstruktörens mandatperiod. Gäldenären å sin sida får inte betala fordringar som har uppstått tidigare eller disponera över sina tillgångar utan ordförandens tillstånd. Om ordföranden godkänner uppgörelsen (ackordet) , fryses alla individuella betalningskrav medan ackordet verkställs. Om ackordet inte respekteras, kan en domstol som senare prövar en ansökan om företagsrekonstruktion eller likvidation gå emot ordförandens uppfattning och konstatera att företaget – när ackordsförfarandet inleddes – i själva verket hade inställt sina betalningar.
Formella insolvensförfaranden som leder till rekonstruktion eller likvidation
  • Företagsrekonstruktion: Syftet är att rädda företaget, fortsätta verksamheten, bevara arbetstillfällena och samtidigt sanera skulderna. Domstolen upprättar en rekonstruktionsplan, som antingen går ut på att driften fortsätter under samma ledning (tidsfrister sätts för fordringsägarna) eller att företaget och de viktigaste kontrakten överlåts till en annan person som gör vissa åtaganden.
  • Likvidation: Om det är uppenbart att en rekonstruktion är dömd att misslyckas, kan företaget förklaras i likvidation. Verksamheten upphör eller överlåts till en utomstående på mindre stränga villkor än vid företagsrekonstruktion.

2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden?

Det finns två olika regelverk i Frankrike:

Till börjanTill början

  1. För näringsidkare, jordbrukare, hantverkare och alla juridiska personer (utom samfälligheter) gäller företagsrekonstruktion och likvidation. För fysiska personer som utövar fria yrken kan däremot dessa förfaranden inte användas. Förfarandena inleds om gäldenären har inställt sina betalningar, dvs. inte kan betala de skulder som förfallit till betalning med sina disponibla tillgångar.
  2. En fysisk person som har privata skulder kan begära skuldsanering om ansökan sker i ärligt uppsåt och personen i fråga är uppenbart oförmögen att betala alla sina skulder. Till privata skulder räknas även borgensåtagande för ett företag, om borgensmannen inte tillhör företagets ledning. Skuldsanering går till på följande sätt:

Den skuldsatte vänder sig till en nämnd, som gör en översikt över skuldsituationen efter att ha tillfrågat fordringsägarna. Nämnden kan vända sig till domstol för att förhindra eventuella säraktioner från enskilda fordringsägare. Nämnden försöker få parterna att träffa en uppgörelse och föreslår en plan med betalningsuppskov, ändrad avbetalningsskuld eller avskrivning av vissa skulder. Om en uppgörelse inte kan nås, får nämnden fördela skuldsanerande åtgärder över tio år (eller mer om det är fråga om återbetalning av bostadslån). Om nämnden konstaterar att det inte finns tillgångar eller utmätningsbar egendom som räcker till för att täcka en del av skulderna, kan den rekommendera att skulderna inte ska kunna drivas in under en viss period. Nämndens rekommendationer kan överklagas till domstol.

Till börjanTill början

Om en gäldenär med ärligt uppsåt kan visa att hans eller hennes ekonomiska situation är hopplös, dvs. det går inte att vidta skuldsanerande åtgärder, kan gäldenären ansöka hos domstol om att förklaras i personlig konkurs. Fordringsägarna förtecknas och egendomen värderas. Domstolen beslutar om försäljning av gäldenärens personliga egendom, och utser en förvaltare som fördelar behållningen mellan fordringsägarna efter fordringarnas inbördes företräde. Om alla fordringsägare inte kan tillfredsställas, avskriver domstolen ärendet på grund av otillräckliga tillgångar. Det innebär att gäldenärens personliga skulder avskrivs, med undantag för borgensförbindelser.

Olika insolvensförfaranden för företag och andra näringsidkare kan inledas på gäldenärens eget initiativ, av en fordringsägare eller av åklagarmyndigheten genom ansökan till domstol. En domstol kan också inleda insolvensförfaranden på eget initiativ.

Beslutet om att inleda förfarandet skrivs in i handels- och företagsregistret eller i hantverkarregistret. Dessutom kungörs beslutet i två tidningar.

3. Vilka är de olika intressenternas roller?

Behörig domstol för näringsidkare och företag är handelsdomstolen (tribunal de commerce) , som är sammansatt bland annat av företrädare för näringslivet. I vissa departement finns det ingen handelsdomstol. I så fall är det övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance) , sammansatt av tre lagfarna domare, som prövar ärendet. I departementet Alsace-Moselle är det handelsavdelningen vid övre underrätten som är behörig i en sammansättning med en lagfaren ordförande och två lekmannadomare, som företräder näringslivet. För jordbrukare är övre underrätten behörig domstol. Personliga konkurser, slutligen, handläggs av exekutionsdomstol, som består av en lagfaren domare.

Till börjanTill början

Domstolen undersöker om ett företag kan rekonstrueras. Om det verkar möjligt, upprättar domstolen en rekonstruktionsplan. Det kan vara en plan om fortsatt verksamhet. I så fall beslutar domstolen om betalningsfrister för skulderna och företaget fortsätter sin verksamhet under gäldenärens ledning. Planen kan också innebära att företaget ska överlåtas. I så fall säljs företaget till en utomstående och vederlaget används för att betala fordringsägarna. Om en rekonstruktion är omöjlig, förklarar domstolen företaget i likvidation. Då säljs företagets tillgångar tillsammans eller separat.

En tillsynsdomare utses bland domarna vid den domstol där förfarandet har inletts. Tillsynsdomarens uppgift är att se till att ärendet handläggs snabbt och att berörda intressen skyddas. Tillsynsdomaren avgör bland annat

- tvister på grund av att tredje man gör anspråk på egendom som gäldenären har i sin besittning,

- invändningar mot handlingar som företagits av borgenärsföreträdaren,

- invändningar mot fordringar,

- ansökningar från gäldenären eller förvaltaren om tillstånd att företa vissa handlingar under förfarandet,

- försäljningsvillkoren vid likvidation.

Tillsynsdomarens beslut kan överklagas till domstolen.

Företagsrekonstruktion:

1) En förvaltare utses av domstolen från en förteckning över godkända förvaltare. Att utse förvaltare är bara obligatoriskt för företag med mer än 50 anställda och med en omsättning på mer än 3 100 000 euro. Förvaltaren upprättar en rapport om möjligheterna till rekonstruktion av företaget. Han eller hon antingen driver företaget själv eller hjälper företagets ledning med driften från det att förfarandet inleds och till dess att ett beslut fattas om rekonstruktion eller likvidation. Om det beslutas att företaget ska säljas, är det förvaltaren som verkställer beslutet.

Till börjanTill början

2) En borgenärsföreträdare utses av domstolen från en förteckning över godkända borgenärsföreträdare. Borgenärsföreträdaren informerar fordringsägarna om att förfarandet har inletts, tar emot deras anmälningar av fordringar och rekommenderar om fordringarna ska godkännas eller inte till tillsynsdomaren. Det är den enda person som får vidta handlingar på samtliga borgenärers vägnar.

3) Rekonstruktören har till uppgift att se till att den godkända rekonstruktionsplanen verkställs och att betala fordringsägarna. Rekonstruktören får också väcka talan vid domstol om planen inte följs och begära att den upphävs.

Likvidation: En likvidator utses från en lista av godkända likvidatorer. Denne säljer tillgångarna och betalar fordringsägarna.

Personlig konkurs på ansökan från en privatperson: Konkursförvaltaren förtecknar fordringsägarna, utreder gäldenärens situation, säljer gäldenärens tillgångar och betalar i möjligaste mån fordringsägarna.

Gäldenärens förpliktelser

Vid företagsrekonstruktion kan domstolen utse en förvaltare. Domstolen beskriver förvaltarens uppgifter, som kan bestå i att hjälpa gäldenären att driva företaget eller att driva företaget på egen hand. Gäldenären behåller rådigheten över sina tillgångar i den utsträckning som transaktionerna inte omfattas av förvaltarens uppgifter. De handlingar som gäldenären själv utför i den löpande verksamheten är giltiga gentemot utomstående i god tro. Gäldenären får dock inte betala en tidigare uppkommen skuld (såvida det inte är fråga om kvittning av fordringar som vilar på samma grund).

Till börjanTill början

Om domstolen inte utser någon förvaltare, fortsätter gäldenären att själv driva företaget och förbereda en rekonstruktionsplan.

Vid likvidation fråntas gäldenären förvaltningen och förfoganderätten över sin egendom så länge likvidationen pågår. Likvidatorn sköter gäldenärens angelägenheter i hans eller hennes ställe. Gäldenären behåller bara en begränsad förfoganderätt, t.ex. över egendom som inte ingår i likvidationen.

Vid personlig konkurs fråntas gäldenären förvaltningen och förfoganderätten över sin egendom så länge konkursen pågår. Förvaltaren sköter gäldenärens angelägenheter i hans eller hennes ställe.

Fordringsägarnas rättigheter och möjligheterna att överklaga

Fordringsägarna måste anmäla sina fordringar till borgenärsföreträdaren. Enskilda betalningskrav som framförts innan förfarandet inleddes fryses automatiskt.

En fordringsägare kan alltid överklaga ett beslut om att avvisa hans eller hennes fordran. Endast den fordringsägare som ansökt om insolvensförfarande kan överklaga ett beslut om att inleda eller inte inleda ett förfarande.

4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds?

  • I och med att förfarandet inleds fryses alla enskilda betalningskrav som grundas på tidigare uppkomna fordringar. Gäldenären förbjuds också att betala sådana fordringar, medan ingångna avtal består under förutsättning att kommande förfallodagar respekteras. Tillsynsdomaren måste lämna tillstånd till eventuella uppsägningar av anställda.
  • Så fort förfarandet har inletts inventeras gäldenärens tillgångar. Egendom som företaget innehar utan äganderätt kan krävas tillbaka av ägaren utan tidsbegränsning.
  • Vid företagsrekonstruktion behåller gäldenären förvaltningen och förfoganderätten över sin egendom. Vid likvidation är det likvidatorn som sköter gäldenärens angelägenheter, med undantag för sådana som är rent personliga.
  • Alla fordringar måste anmälas. Det enda undantaget är fordringar som uppstått i ett anställningsförhållande.
  • Inga interimistiska åtgärder kan vidtas utöver frysningen av betalningskraven. Säkerhetsåtgärder, det vill säga kvarstad och säkerhetsrätt (inteckningar, företagshypotek, pant i bolagsandelar, pant i värdepapper m.m.) , förhindrar avyttring av egendom. Säkerhetsrätter som gäldenären har upplåtit efter dagen för betalningsinställelsen är ogiltiga.
  • Finansministeriets krav på skatteskulder samt beslut om utmätning av kontanta medel som innehas av tredje man påverkas inte av att ett insolvensförfarande inleds.
  • Samma regler gäller för insolvensförfaranden som rör fysiska personers privata skulder.
  • Kungörelse: Beslut om att inleda ett insolvensförfarande i en annan EU-medlemsstat (på grundval av artikel 3. 1 i EU-förordningen av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden) ska kungöras. Föreskrifter om kungörelse i Frankrike av sådana beslut har ännu inte utfärdats, men kungörelse är ändå obligatoriskt på grund av att förordningen är direkt tillämplig. Enligt ett liggande förslag kommer kungörelsen att ombesörjas av handels- och företagsregistret.

5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar?

  • Sakrättsligt skyddade fordringar: Alla fordringsägare som har sakrättsligt skyddade fordringar, dvs. hypotek eller annan panträtt som ger förmånsrätt vid försäljningen av egendomen och/eller möjlighet att hävda rätten mot en förvärvare av egendomen, måste anmäla sådana fordringar. Alla betalningskrav fryses.
  • Kvittning: Kvittningsreglerna kommer till användning när två personer har fordringar mot varandra. Fordringarna avräknas då mot varandra så långt de täcker varandra. En fordringsägare får kvitta på eget initiativ, utan tillstånd, men bara i fråga om s.k. konnexa fordringar, dvs. fordringar som vilar på samma grund.
  • Äganderättsförbehåll: En sådan bestämmelse i ett köpeavtal gör att äganderätten till egendomen inte övergår förrän hela köpesumman är betald. Äganderättsförbehållet kan göras gällande i insolvensförfaranden.
    Anställningsavtal: Anställda behöver inte anmäla sina fordringar mot arbetsgivaren (se fråga 7 nedan).
  • Det finns en lönegarantifond (Fonds national de garantie des salaires) som betalar lönefordringar i förskott mycket snabbt. Betalningstiden varierar något beroende på vilken typ av lönefordran det är fråga om och vid vilken tidpunkt fordran uppstod (före eller efter det att förfarandet inleddes). Lönefordringar som förföll till betalning innan förfarandet inleddes garanteras av lönegarantifonden. Löner som inte har betalats under tiden mellan inledningen av förfarandet och upprättandet av rekonstruktionsplanen betalas däremot inte. Vid likvidation garanteras bara de lönefordringar som förfaller till betalning inom två veckor efter likvidationen. Ersättning för uppsägning garanteras endast om anställningsavtalet bryts inom två veckor efter likvidationen eller inom en månad efter beslutet om att godkänna rekonstruktionsplanen.

6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna?

Återvinningsfristen sträcker sig från dagen för betalningsinställelsen till dagen för förfarandets inledande. Domstolen får inte utsträcka fristen till mer än 18 månader.

Till börjanTill början

Alla onerösa rättshandlingar (dvs. sådana som kräver en motprestation) som företas under denna tid kan ogiltigförklaras om motparten kände till att gäldenären hade ställt in sina betalningar. Domstolen har en viss bedömningsmån när den avgör om det är lämpligt att ogiltigförklara en rättshandling.

Vissa rättshandlingar, som alla räknas upp i lagen, ogiltigförklaras alltid om de har företagits under återvinningsfristen. Det spelar ingen roll om motparten kände till betalningsinställelsen eller inte. Det gäller till exempel sådana avtal där gäldenärens förpliktelser är väsentligt mer omfattande än motpartens, betalningar som görs med ovanliga betalningsmedel, inteckningar eller andra säkerhetsrätter som beviljas för en gammal skuld och alla benefika rättshandlingar (dvs. rättshandlingar som inte kräver någon motprestation, till exempel gåvor).

7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar?

Företrädaren för fordringsägarna underrättar kända fordringsägare om att de måste anmäla sina fordringar. Gäldenären är skyldig att överlämna en lista över fordringsägare.

Alla fordringsägare (utom anställda) måste anmäla fordran inom två månader från dagen för kungörelsen av beslutet om att inleda förfarandet. Efter denna tid måste de ansöka om att få fordran beaktad och visa att underlåtenheten att anmäla fordran inte var deras eget fel.

Fordringar som inte har anmälts eller som inte har godkänts i efterhand går förlorade.

Företrädaren för fordringsägarna gör en första kontroll av fordringarna och föreslår tillsynsdomaren om de ska godkännas eller avvisas. Om företrädaren tänker föreslå att en fordran ska avvisas, ska fordringsägaren underrättas. Om fordringsägaren inte svarar inom trettio dagar, förlorar han eller hon möjligheten att invända mot företrädarens förslag.

Till börjanTill början

Tillsynsdomarens beslut kan överklagas av alla berörda parter.

Lönefordringar kontrolleras och fastställs av företrädaren för fordringsägarna utifrån de uppgifter han eller hon samlar in. Företrädaren informerar de anställda när förteckningen över lönefordringar lämnas in. Alla berörda har två månader på sig att invända mot förteckningen vid arbetsdomstolen (conseil de prud’hommes).

2) Fordringarnas rangordning

Vissa fordringar är förenade med förmånsrätt. Det innebär att fordringsägaren har företräde till betalning från alla gäldenärens tillgångar eller från somliga av dem (lös egendom, till exempel, eller en sak som lämnats i pant).

Andra fordringar är oprioriterade, dvs. fordringsägaren får betalt efter det att fordringarna med förmånsrätt har betalats. En förmånsrätt kan kräva kungörelse eller annat offentliggörande för att gälla, men ibland gäller de ändå, till exempel lönefordringar. Principen bakom konkurs och annan generalexekution är att de oprioriterade fordringsägarna är jämställda. I och med att förfarandet inleds blir de likställda; de kan inte längre rikta individuella krav i konkurrens med varandra. Fordringsägare med förmånsrätt skyddas däremot sedan gammalt vid generalexekution.

Fordringar som har uppstått efter beslutet om att inleda förfarandet betalas i princip före alla äldre fordringar, till och med dem som är förenade med förmånsrätt.

Det finns dock flera undantag:

- Handläggningskostnaderna och löner för de sista sextio dagarna före inledandet av förfarandet betalas före fordringar som har uppstått efter det att förfarandet inleddes. Det gäller oavsett hur förfarandet avslutas.

Till börjanTill början

- Om förfarandet slutar med likvidation betalas de fordringar för vilka det finns säkerhet före fordringar som har uppstått efter det att förfarandet inleddes.

8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion?

Företagsrekonstruktion kan bestå i att företaget drivs vidare eller att det överlåts.

- Fortsatt drift

I rekonstruktionsplanen föreskrivs enhetliga avbetalningsfrister som får överstiga tio år. Planen fastställs av domstol på förslag från förvaltaren. Fordringsägarna ges tillfälle att lämna synpunkter på planen, men de har ingen faktisk möjlighet att invända mot den. En fordringsägare kan dock inte tvingas att efterskänka en fordran.

- Överlåtelse

Alla personer som inte sitter i företagets ledning eller är närstående till ledningen får lämna in anbud om övertagande av företaget.

Anbuden kan gälla hela företaget eller vissa verksamhetsgrenar. Anbuden är hemliga.

Domstolen väljer det anbud som har bäst förutsättningar att långsiktigt säkra arbetstillfällena och betalning av skulderna.

När domstolen godkänner överlåtelseplanen anger den de åtaganden som den nye ägaren har gjort i fråga om verksamhetens framtid, villkoren för företagets fortsatta drift och betalningen av skulderna.

I planen anges hur många anställda som får sägas upp samt vilka verksamhetsgrenar och yrkeskategorier som berörs.

De avtal som är nödvändiga för den fortsatta driften övertas av den nye ägaren.

Den nye ägaren måste betala ett vederlag. I princip övertar denne inte skulderna, utom betalningar avsedda att finansiera intecknad egendom som ingår i planen.

Till börjanTill början

Domstolen får senare göra väsentliga ändringar i planen.

9. Vilka regler gäller för avvecklingen?

Om egendom utgör en produktionsenhet kan den överföras i sin helhet. I rättspraxis har produktionsenhet definierats som alla de materiella och mänskliga resurser som krävs för att fortsätta med eller starta en ekonomisk verksamhet. Likvidatorn begär in anbud, som alla berörda får ta del av. Tillsynsdomaren väljer det anbud som förefaller mest seriöst och som har bäst förutsättningar att långsiktigt säkra arbetstillfällena och betalning av skulderna.

Den egendom som inte anses utgöra en produktionsenhet säljs efter beslut av tillsynsdomaren, antingen genom selektivt anbudsförfarande eller på exekutiv auktion.

Likvidatorn fördelar intäkterna från försäljningen. Han eller hon måste tillgodose de fordringsägare som har säkerhetsrätt i boet, i synnerhet i fast egendom, men också se till att kostnaderna för förfarandet kan betalas liksom lönegarantifondens fordringar (eftersom fonden lämnar förskott till de anställda, har den rätt till ersättning för dessa belopp från likvidationsboet). Fordringsägare med oprioriterade fordringar får inte betalt förrän fordringar med förmånsrätt har betalats.

10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet?

Förfarandet förklaras avslutat när det inte finns fler skulder eller om det är meningslöst att fortsätta likvidationen därför att tillgångarna är helt otillräckliga. Ansökan till domstol kan ske när som helst, och domstolen kan även ta sig an ärendet på eget initiativ. Likvidatorn ska lämna över en verksamhetsberättelse, varav det framgår vilka transaktioner som har företagits och fördelningen av behållningen. Gäldenären kan invända mot likvidatorns rapport.

Till börjanTill början

Privatpersoner återfår som regel full handlingsfrihet och kan bedriva vilken intäktsbringande verksamhet som helst när förfarandet har avslutats. Men det förekommer att domstolen beslutar om näringsförbud eller någon annan konkursrestriktion (minst fem år, utan övre gräns). Så kan ske när gäldenären har misskött sina ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till handlingar till nackdel för fordringsägarna, till exempel fortsatt att driva en förlustbringande verksamhet, förskingrat tillgångar, lånat pengar på ett alltför oansvarigt sätt, betalat fordringsägare efter betalningsinställelsen eller underlåtit att sköta sin bokföring.

Efter det att likvidationen har avslutats kan fordringsägarna i princip inte rikta ytterligare krav mot gäldenären. Men situationen är annorlunda om domstolen har beslutat om näringsförbud eller någon annan konkursrestriktion, eller om en fordringsägare kan visa att gäldenären har gjort sig skyldig till bedrägeri, till exempel genom att inte ha upplyst likvidatorn om fordringens existens, eller slutligen om gäldenären har dömts för brottsliga gärningar i samband med yrkesutövningen.

Fordringsägarna kan alltid kräva att gäldenären ska fullgöra sina borgensförbindelser.

ANMÄRKNING

Den franska konkursrätten kommer troligen att ändras. Regeringen har lagt fram ett omfattande lagförslag till lagrådet (Conseil d’Etat). Här är några av huvudpunkterna i förslaget:

- En gäldenär som befinner sig i eller tror sig komma att hamna i ekonomiska svårigheter eller som har inställt sina betalningar kan ansöka hos domstol om att en förlikningsman ska utses med uppgift att förhandla med de största fordringsägarna för att säkra företagets fortlevnad. Om domstolen godkänner överenskommelsen påverkas denna inte om ett rekonstruktions- eller likvidationsförfarande inleds.

- En gäldenär som befinner sig i ekonomiska svårigheter som kan leda till betalningsinställelse kan ansöka hos domstol om att ett undsättningsförfarande ska inledas. Det innebär att individuella betalningskrav inte kan drivas och att en plan för fortsatt drift upprättas. En sådan plan kan, när den upprättas inom ramen för ett rekonstruktions- eller likvidationsförfarande, innebära att skulderna till vissa kreditinstitut eller leverantörer avskrivs, om en majoritet av fordringsägarna går med på det och domstolen godkänner det.

- Företagsrekonstruktion kommer inte längre att kunna sluta med en överlåtelse av företaget. Det kommer bara att kunna ske vid likvidation.

- Fysiska personer som utövar fria yrken kommer att kunna bli föremål för insolvensförfaranden.

- Den här kortfattade beskrivningen är bara preliminär. Lagförslaget kan komma att ändras under behandlingen i parlamentet.



« Konkurs - Allmän information | Frankrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 28-04-2005

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket