Europeiska Kommissionen > ERN > Konkurs > Finland

Senaste uppdatering: 13-11-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Konkurs - Finland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


Se eller för den senast uppdaterade versionen av denna text suomi
 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika slag av insolvensförfaranden står till buds och vad har de för syften? 1.
2. Vilka är förutsättningarna för att ett insolvensförfarande skall inledas? 2.
2.1. Konkurs 2.1.
2.2. Företagssanering 2.2.
2.3. Skuldsanering för privatpersoner 2.3.
3. Parternas ställning och uppgifter i insolvensförfarandena? 3.
3.1. Konkurs 3.1.
3.2. Företagssanering 3.2.
3.3. Skuldsanering för privatpersoner 3.3.
4. Vilka är verkningarna av att ett förfarande inleds? 4.
4.1. Konkurs 4.1.
4.2. Företagssanering 4.2.
4.3. Skuldsanering för privatpersoner 4.3.
5. Vilka specialbestämmelser tillämpas på vissa typer av fordringar? 5.
5.1. Konkurs 5.1.
5.2. Företagssanering 5.2.
5.3. Skuldsanering för privatpersoner 5.3.
6. Vilka bestämmelser tillämpas på rättshandlingar som är till förfång för borgenärerna? 6.
7. Vilka är förutsättningarna för bevakning och godkännande av fordringar? 7.
7.1. Konkurs 7.1.
7.2. Företagssanering 7.2.
7.3. Skuldsanering för privatpersoner 7.3.
8. Vilka bestämmelser tillämpas på saneringsprogrammet inom saneringsförfarandet? 8.
9. Vilka bestämmelser tillämpas på egendom vid likvidation (realisering och utdelning av tillgångar) 9.
10. Vilka är förutsättningarna för att förfarandet skall upphöra? 10.
10.1. Konkurs 10.1.
10.2. Företagssanering 10.2.
10.3. Skuldsanering för privatpersoner 10.3.

 

1. Vilka olika slag av insolvensförfaranden står till buds och vad har de för syften?

Med insolvens avses att en gäldenär inte kan betala sina skulder när de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Med insolvensförfarande avses här ett verkställighetsförfarande som omfattar gäldenärens samtliga skulder.

I Finland tillämpas tre separata insolvensförfaranden: konkurs, företagssanering och skuldsanering för privatpersoner. Svaren som gäller konkurs är baserade på bestämmelserna i konkurslagen, som trädde i kraft den 1 september 2004 (120/2004). Lagarna om företagssanering (47/1993) och skuldsanering för privatpersoner (57/1993) trädde i kraft den 8 december 1993.

Konkurs är ett likvidationsförfarande som syftar till att realisera gäldenärens egendom och fördela medlen mellan borgenärerna. Företagssanering och skuldsanering för privatpersoner är rekonstruktionsförfaranden som syftar till att ge gäldenären en möjlighet att klara av sina ekonomiska problem.

Gäldenären kan också komma överens med borgenärerna om betalning av skulderna och andra arrangemang utanför de officiella insolvensförfarandena. Arrangemang på frivillig basis regleras inte i lag.

2. Vilka är förutsättningarna för att ett insolvensförfarande skall inledas?

Gäldenärens insolvens är den allmänna förutsättningen när det gäller alla tre insolvensförfaranden.

2.1. Konkurs

Konkursens tillämpningsområde är allmänt och både fysiska och juridiska personer kan därför försättas i konkurs. Gäldenären eller borgenären kan ansöka om konkurs.

Till börjanTill början

Den allmänna förutsättningen för att en gäldenär skall försättas i konkurs är gäldenärens insolvens. För att underlätta bevisningen anses en gäldenär vara insolvent om han eller hon uppfyller de presumtioner som anges i konkurslagen, om inte något annat visas.

Presumtioner om insolvens:

gäldenären uppger sig vara insolvent och inga särskilda skäl för att inte godta denna upplysning visar sig finnas,

gäldenären har ställt in sina betalningar,

en utsökning under de senaste sex månaderna före konkursansökan har visat att gäldenären saknar medel till full betalning av en fordran, eller

gäldenären är eller har under det senaste året före konkursansökan varit bokföringsskyldig för sin rörelse och har underlåtit att betala en klar och förfallen fordran inom en vecka efter att ha fått borgenärens uppmaning att betala denna fordran. Borgenären skall ansöka om att gäldenären försätts i konkurs inom tre månader efter att den tidsfrist gått ut som anges i betalningsuppmaningen.

Då en borgenär ansöker om att en gäldenär skall försättas i konkurs skall borgenärens fordran grunda sig på en lagakraftvunnen dom eller någon annan verkställighetsgrund eller annars vara klar. Fordran behöver inte ha förfallit till betalning. Möjligheten att ansöka om konkurs på basis av en obetydlig fordran är begränsad.

Domstolen ser till att en kungörelse om att konkursen har börjat utan dröjsmål publiceras i den officiella tidningen. Kungörelsen kan även publiceras i någon dagstidning. Boförvaltaren skall underrätta borgenärerna om att konkursen har börjat. Anteckning om att konkursen har börjat görs bl.a. i konkurs- och företagssaneringsregistret, handelsregistret, lagfarts- och inteckningsregistret, fartygsregistret, fartygsbyggnadsregistret, luftfartygsregistret, företagsinteckningsregistret, fordonstrafikregistret samt värdeandelsregistret.

Till börjanTill början

2.2. Företagssanering

Företagssanering kan tillämpas på vilket som helst företag som bedriver företagsverksamhet och på enskilda näringsidkare. Saneringsförfarandet tillämpas dock inte på vissa företag såsom kredit- och försäkringsinstitut, som är underkastade särskild reglering och övervakning. Företagssanering kan sökas av en gäldenär eller en borgenär. Merparten av ansökningarna görs av gäldenärer.

Saneringsförfarande kan inledas om gäldenären är insolvent och inga lagstadgade hinder för inledandet finns. Ett sådant hinder kan t.ex. vara att insolvensen inte kan undanröjas med hjälp av saneringsprogrammet eller att gäldenärens tillgångar inte räcker till för att täcka kostnaderna för saneringsförfarandet. Saneringsförfarandet kan även inledas om gäldenären hotas av insolvens. På denna grund kan saneringsförfarande endast i särskilda fall inledas på ansökan av en borgenär. Vidare kan saneringsförfarande inledas om gäldenären och två borgenärer gemensamt ansöker om det. Borgenärernas sammanlagda fordringar skall då motsvara minst en femtedel av gäldenärens kända skulder.

Domstolen publicerar en kungörelse om beslutet att inleda saneringsförfarande i den officiella tidningen. Utredaren skall underrätta borgenärerna om att förfarandet inletts. Anteckning om att saneringsförfarande inletts görs bl.a. i konkurs- och företagssaneringsregistret, handelsregistret, lagfarts- och inteckningsregistret och värdeandelsregistret.

2.3. Skuldsanering för privatpersoner

Endast fysiska personer kan ansöka om skuldsanering. Också skulder i anslutning till upphörd företagsverksamhet kan regleras inom ramen för skuldsaneringen.

Till börjanTill början

Skuldsanering kan inledas under förutsättning att gäldenären är insolvent och inte rimligen förmår förbättra sin betalningsförmåga så att han eller hon kan klara av sina skulder. Också orsakerna till insolvensen är av betydelse (bl.a. sjukdom, arbetslöshet) liksom även skuldbeloppet och gäldenärens betalningsförmåga. Också fysiska personer som bedriver näringsverksamhet kan under vissa omständigheter ansöka om skuldsanering. Något i lag angivet hinder för skuldsanering får inte finnas (t.ex. skuldsättning på grundval av ett brott eller uppenbart lättsinnig skuldsättning).

Gäldenären och borgenärerna skall underrättas om att skuldsanering inleds. Domstolen svarar för att de underrättas, om den inte har förordnat utredaren att underrätta dem om saken. Domstolen skall dessutom underrätta utsökningsmyndigheten på gäldenärens hemort och på den ort där gäldenärens fastighet är belägen om att skuldsanering inleds.

3. Parternas ställning och uppgifter i insolvensförfarandena?

3.1. Konkurs

Beslut om att försätta en gäldenär i konkurs fattas av domstolen. De allmänna underrätterna (tingsrätterna) är behöriga domstolar. Domstolen beslutar även om en konkurs skall förfalla eller annars upphöra i förtid. Den förordnar en boförvaltare, fastställer utdelningsförteckningen samt avgör bestridanden av fordringar. Ändring i domstolens beslut kan med vissa undantag sökas.

Den högsta beslutanderätten i ett konkursbo utövas av borgenärerna. Borgenärssammanträdet är det viktigaste beslutsfattande organet. Borgenärernas rösträtt bestäms enligt storleken på deras fordringar. Besvär över borgenärernas beslut kan anföras hos domstol.

Till börjanTill början

Boförvaltaren har en central ställning i förvaltningen av konkursboet. Boförvaltaren skall bl.a. företräda konkursboet och handha den löpande förvaltningen av boet, göra upp boförteckningen och gäldenärsutredningen, ta emot fordringsbevakningar och göra upp ett förslag till utdelningsförteckning på basis av fordringarna. Boförvaltaren skall även se till att den egendom som ingår i konkursboet vårdas och säljs samt att medlen fördelas bland borgenärerna. Den som förordnas till boförvaltare skall uppfylla de lagstadgade behörighetsvillkoren och vara oberoende i förhållande till både gäldenären och borgenärerna.

Gäldenären är skyldig att medverka till att konkursboet kan utredas.  Gäldenären skall lämna boförvaltaren sådana upplysningar som behövs för uppgörandet av boförteckningen samt bestyrka boförteckningen. Gäldenären har rätt att få uppgifter om konkursboet och delta i borgenärssammanträdet samt att framföra sin åsikt i de frågor som skall avgöras.

3.2. Företagssanering

Domstolen beslutar om inledande av företagssanering. Domstolen förordnar även en utredare och tillsätter vid behov en borgenärsdelegation. Dessutom fastställer den saneringsprogrammet. Ärendena som gäller företagssanering har koncentrerats till vissa underrätter. Ändring i domstolens beslut kan med vissa undantag sökas.

Utredaren gör en utredning om gäldenärens tillgångar och skulder samt gör upp ett förslag till saneringsprogram. Utredaren övervakar även gäldenärsföretagets fortsatta verksamhet. Den som förordnas till utredare skall uppfylla de lagstadgade behörighetsvillkoren och vara oberoende i förhållande till både gäldenären och borgenärerna.

Till börjanTill början

Borgenärsdelegationen företräder borgenärerna och biträder utredaren som ett rådgivande organ. Ingen borgenärsdelegation tillsätts om det är onödigt på grund av att antalet borgenärer är litet.

Borgenärerna har rätt att bli hörda under de olika faserna av förfarandet. Utredarens förslag till saneringsprogram lämnas till borgenärerna för yttrande. Om inte alla borgenärer samtycker till att fastställa förslaget till saneringsprogram företas en omröstning om det slutgiltiga saneringsprogrammet. Vid omröstningen indelas gäldenärerna i grupper och programmet kan fastställas med samtycke av gruppmajoriteterna.

Gäldenären är skyldig att lämna domstolen och utredaren uppgifter och att medverka till att saneringsförfarandet kan slutföras. Gäldenären har rätt att lägga fram ett eget förslag till saneringsprogram.

3.3. Skuldsanering för privatpersoner

Domstolen beslutar om skuldsanering skall inledas. Vid behov förordnar domstolen en utredare. I domstolens uppgifter ingår också att fastställa ett betalningsprogram. Ändring i domstolens beslut kan med vissa undantag sökas.

Utredaren skall göra upp ett förslag till betalningsprogram samt utföra övriga uppgifter som domstolen bestämmer. T.ex. realiseringen av gäldenärens förmögenhet kan uppdras åt utredaren. Utredaren skall uppfylla de lagstadgade behörighetsvillkoren och vara oberoende i förhållande till både gäldenären och borgenärerna.

Om ingen utredare har förordnats gör gäldenären själv upp ett förslag till betalningsprogram. Gäldenären är skyldig att lämna domstolen, utredaren och borgenärerna uppgifter och medverka till att skuldsaneringen kan genomföras på behörigt sätt. Gäldenären får hjälp av den kommunala ekonomi- och skuldrådgivningen.

Till börjanTill början

Borgenärerna ges tillfälle att yttra sig om gäldenärens ansökan och förslag till betalningsprogram.

4. Vilka är verkningarna av att ett förfarande inleds?

4.1. Konkurs

I konkursboet ingår all den egendom som gäldenären har när konkursen börjar och får före konkursens slut. I en fysisk persons konkursbo ingår dock inte egendom eller inkomster som han eller hon förvärvar efter att konkursen har börjat.

När konkursen börjar förlorar gäldenären rätten att råda över den egendom som ingår i konkursboet. Rätten att råda över egendomen övergår till konkursboet (borgenärerna).

Medan konkursen pågår kan under vissa förutsättningar gäldenärens personliga frihet begränsas (t.ex. utreseförbud). Också gäldenärens handlingsbehörighet är i vissa avseenden begränsad. Gäldenären kan t.ex. inte under pågående konkurs bilda ett bolag eller vara styrelsemedlem i ett bolag. Dessa begränsningar är främst av betydelse då gäldenären är en fysisk person.

En konkurs leder inte till att gäldenären befrias från sina skulder. Gäldenären förblir ansvarig för de skulder för vilka det inte inflyter betalning vid konkursen. Gäldansvaret har i praktiken betydelse endast då gäldenären är en fysisk person, eftersom en konkurs i allmänhet leder till att en juridisk person upplöses. Gäldenären har dock möjlighet att bli befriad från gäldansvar genom skuldsanering för privatpersoner.

Inledandet av konkursen hindrar specialexekution, dvs. utsökning av konkursfordringarna med vissa undantag, såsom pantfordringar.

Till börjanTill början

Rådets förordning (EG) Nr 1346/2000 om insolvensförfaranden föreskriver att förvaltaren kan kräva att beslutet att inleda insolvensförfarandet skall offentliggöras i en annan medlemsstat (artikel 21) och skrivas in i register som förs i den medlemsstaten (artikel 22). En konkurs som inletts i en annan medlemsstat kungörs på förvaltarens begäran i den officiella tidningen i Finland. Rättsregistercentralen svarar för kungörelserna (http://www.oikeus.fi/oikeusrekisterikeskus/12726.htm ).

En konkurs som inletts i en annan medlemsstat antecknas i Finland på förvaltarens begäran bl.a. i lagfarts- och inteckningsregistret, handelsregistret, företagsinteckningsregistret, fartygsregistret, fartygsbyggnadsregistret, luftfartygsregistret, fordonstrafikregistret och i värdeandelsregistret. Anteckningen görs av den som för registret.

Ansökan om införande i lagfarts- och inteckningsregistret görs hos den tingsrätt på vars område fastigheten i fråga är belägen (www.oikeus.fi/ suomi).

Handelsregistret och företagsinteckningsregistret förs av Patent- och registerstyrelsen (http://www.prh.fi/sv.html).

Fartygs- och fartygsbyggnadsregistret förs av Sjöfartsstyrelsen (http://www.fma.fi/s/).

Luftfartygsregistret förs av Luftfartsverket (http://www.finavia.fi/forstasida?).

Till börjanTill början

Fordonstrafikregistret förs av Fordonsförvaltningscentralen (http://www.ake.fi/AKE_SE/).

Värdeandelsregistret förs av Finlands Värdepapperscentral Ab (www.apk.fi English - suomi).

Kungörelsen eller anteckningen i registren har inte föreskrivits vara obligatorisk, även om gäldenären har ett driftsställe i Finland.

4.2. Företagssanering

En gäldenär kan inte försättas i konkurs om en ansökan om företagssanering är anhängig. När ansökan blivit anhängig kan domstolen bestämma att ett förbud mot betalning, indrivning och verkställighet skall vara i kraft temporärt redan innan förfarandet inleds.

Under pågående företagssanering gäller förbud mot betalning, indrivning och verkställighet. Förbudet gäller alla skulder som hade uppkommit innan förfarandet inleddes, även pantskulder.

Saneringsförfarandet leder inte till att gäldenären förlorar sin bestämmanderätt. Företagets verksamhet fortsätter, dock under utredarens övervakning. Till vissa åtgärder måste gäldenären få utredarens samtycke.

Vid ett saneringsförfarande görs ett saneringsprogram upp som kan innehålla vissa åtgärder för att rekonstruera verksamheten. Det kan vara fråga om reglering av skulder och villkoren för skulder som uppkommit innan förfarandet inleddes, också pantskulder, kan då ändras. Åtgärderna kan vidare gälla företagets form, verksamhet, ledning, organisation, personal eller kapitalstruktur. Då gäldenären uppfyller sin betalningsskyldighet enligt saneringsprogrammet, befrias han eller hon från att betala de skulder som överskrider det belopp som fastställts i programmet.

Till börjanTill början

Beträffande kungörelse i Finland och anteckning i register som förs i Finland av företagssanering som inletts i ett annat EU-land, se punkterna 2.2 och 4.1.

4.3. Skuldsanering för privatpersoner

En gäldenär kan inte försättas i konkurs om en ansökan om skuldsanering är anhängig. Domstolen kan bestämma att ett temporärt förbud mot betalning, indrivning och verkställighet skall vara i kraft redan innan skuldsaneringen inleds.

Under pågående skuldsanering gäller förbud mot betalning, indrivning och verkställighet. Förbudet gäller alla skulder som hade uppkommit innan förfarandet inleddes, också pantskulder.

I skuldsaneringen fastställs ett betalningsprogram som motsvarar gäldenärens faktiska betalningsförmåga. Betalningsprogrammet görs upp för en viss tid, vanligen fem år. Betalningsprogrammet gäller alla skulder som hade uppkommit innan förfarandet inleddes, också pantskulder. Då gäldenären uppfyller sina betalningsskyldigheter enligt betalningsprogrammet, befrias han eller hon från resten av sina skulder.

I skuldsaneringen realiseras gäldenärens hela förmögenhet med undantag av den som ingår i hans eller hennes bastrygghet. Under vissa förutsättningar kan gäldenären behålla sin ägarbostad.

5. Vilka specialbestämmelser tillämpas på vissa typer av fordringar?

5.1. Konkurs

En konkurs påverkar i princip inte en pantborgenärs rätt att realisera panten. Konkursboet har dock rätt att för en viss tid förbjuda att pantegendomen (t.ex. fast egendom) säljs om detta är nödvändigt för att trygga konkursboets intressen. Dessutom har konkursboet rätt att under vissa förutsättningar sälja pantsatt egendom med domstolens tillstånd. Också pantborgenärer skall meddela boförvaltaren sina pantfordringar. Avsikten med detta är att underlätta boförvaltningen. En pantborgenär kan delta i förvaltningen av konkursboet med totalbeloppet av sin fordran.

Till börjanTill början

En företagsgäldenärs lösa egendom kan vara föremål för företagsinteckning. En företagsinteckning har en viss förmånsrätt vid betalningen av skulder. Till borgenären betalas 50 procent av den intecknade egendomens värde. Resten av fordran är inte förmånsberättigad trots företagsinteckningar som ställts som säkerhet för dem.

Om gäldenären har förvärvat egendom med ägarförbehåll, binder förbehållet under vissa förutsättningar även konkursboet. Konkursboet har rätt att bli part i avtalet i stället för gäldenären och därigenom behålla egendomen i sin besittning.

En borgenär har rätt att använda sin fordran till kvittning mot en skuld som borgenären har till gäldenären när konkursen börjar. Kreditinstitut har begränsad kvittningsrätt då gäldenären har ett sådant konto i kreditinstitutet som kan användas för skötsel av betalningsrörelse. I övrigt är kvittningsrätten främst begränsad på sådana grunder som avser att förhindra missbruk av kvittningsrätten.

Personalen vid ett gäldenärsföretag sägs i allmänhet upp så snart konkursen inletts. Boförvaltaren skall reda ut de anställdas fordringar och vilka av dem som kan betalas med stöd av lönegaranti.

5.2. Företagssanering

I en företagssanering fortsätter företaget sin verksamhet. Att saneringsförfarandet inleds påverkar inte gäldenärens tidigare förbindelser, om inte något annat föreskrivs.

För att säkra att företagssaneringen kan genomföras med framgång påverkar saneringen också pantborgenärernas ställning. Förbudet mot betalning, indrivning och verkställighet gäller även pantborgenärer. I saneringsprogrammet kan med vissa begränsningar även villkoren för pantskulderna ändras.

Till börjanTill början

En borgenär har (med vissa undantag) inte kvittningsrätt i saneringsförfarandet.

En saneringsåtgärd kan innebära personalregleringar.

5.3. Skuldsanering för privatpersoner

I skuldsaneringen för privatpersoner kan med vissa begränsningar även pantskulder regleras. Förbudet mot betalning, indrivning och verkställighet gäller också pantskulder.

6. Vilka bestämmelser tillämpas på rättshandlingar som är till förfång för borgenärerna?

Lagen om återvinning till konkursbo, som trädde i kraft 1992, gäller återgång av en rättshandling. En rättshandling kan återgå inte bara vid konkurser utan också i företagssaneringar och skuldsaneringar för privatpersoner.

Vid återvinning återgår en i och för sig giltig rättshandling som gäldenären företagit före konkursen. Återvinningen är härigenom separat från de civilrättsliga medel genom vilka en rättshandling kan anses eller förklaras ogiltig.

Återvinningsgrunderna indelas i subjektiva och objektiva grunder. En subjektiv återvinningsgrund förutsätter att gäldenären har förfarit otillbörligt gentemot borgenärerna och att den andra parten i rättshandlingen har varit i ond tro. Den kan användas på alla slags rättshandlingar.

Genom objektiva återvinningsgrunder kan sådana rättshandlingar återgå som typiskt är otillbörliga och till förfång för borgenärerna. Den bedrägliga avsikten behöver sålunda inte bevisas. Objektiva grunder tillämpas på vissa bestämda rättshandlingar, såsom betalning av skulder och ställande av garanti, som har utförts under återvinningstiden, som normalt är tre månader före fristdagen. När det gäller t.ex. konkurser är fristdagen den dag då konkursansökan lämnades till domstolen.

Till börjanTill början

7. Vilka är förutsättningarna för bevakning och godkännande av fordringar?

7.1. Konkurs

I en konkurs kan en borgenär som har en sådan fordran på gäldenären som har uppkommit innan konkursen började (konkursfordran) få utdelning. Borgenären är skyldig att bevaka sin fordran. Bevakning behövs dock inte om boförvaltaren utan bevakning beaktar en konkursfordran som han finner klar.

Bevakningen skall ske skriftligt. I bevakningsskriften skall bl.a. anges fordrans belopp och grunden för fordran samt eventuell förmånsrätt som krävs för fordran och grunden för den. Handlingen som utgör grund för borgenärens fordran skall specificeras i skriften, om den inte lämnas till boförvaltaren.

Borgenären skall lämna sin bevakningsskrift till boförvaltaren senast på bevakningsdagen. Boförvaltaren bestämmer bevakningsdagen och ser till att en kungörelse publiceras om konkursbevakningen samt underrättar borgenärerna om den. Borgenären kan bevaka sin fordran också efter bevakningsdagen men måste då betala konkursboet en efterbevakningsavgift.

Boförvaltaren granskar bevakningarna och gör upp ett förslag till hur konkursboets tillgångar skall delas ut bland borgenärerna (förslag till utdelningsförteckning). Domstolen fastställer förslaget till utdelningsförteckning. En bevakad fordran som inte har bestridits anses godkänd i konkursen.

Borgenärerna får betalning ur gäldenärens tillgångar i enlighet med lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning. Få fordringar har förmånsrätt. Fordringar med förmånsrätt är främst pantfordringar, fordringar som uppkommer i samband med företagssaneringar och underhållsbidrag. I övrigt delas gäldenärens tillgångar ut i proportion till fordringarnas storlek.

Till börjanTill början

7.2. Företagssanering

Företagssaneringen gäller alla skulder som har uppkommit innan förfarandet inleddes. Utredaren skall utreda gäldenärens borgenärer och skulder. Borgenärerna kan korrigera uppgifterna om sina fordringar under en bestämd tid. Borgenärerna får betalning enligt ett saneringsprogram som fastställts av domstol.

Fastställandet av saneringsprogrammet innebär med vissa undantag att saneringsskulder som förblivit okända upphör.

7.3. Skuldsanering för privatpersoner

Skuldsaneringen gäller alla skulder som uppkommit innan förfarandet inleddes. Gäldenären skall uppge alla sina skulder. Ingen bevakningsskyldighet föreligger. Gäldenären eller utredaren gör upp ett förslag till betalningsprogram. Borgenärerna ges tillfälle att yttra sig om förslaget. Gäldenären betalar sina skulder till borgenärerna enligt betalningsprogrammet, som fastställts av domstol.

8. Vilka bestämmelser tillämpas på saneringsprogrammet inom saneringsförfarandet?

Se svaren i punkterna 3.2, 3.3, 4.2, 4.3, 5.2, 5.3, 7.2 och 7.3.

9. Vilka bestämmelser tillämpas på egendom vid likvidation (realisering och utdelning av tillgångar)

Vid en konkurs realiseras konkursboets egendom på det sätt som är fördelaktigast för boet så att ett så gott försäljningsresultat som möjligt nås. Inga bestämmelser finns om hur försäljningen skall ske utan konkursborgenärerna beslutar om saken. I fråga om pansatt egendom gäller specialbestämmelser (se punkt 5.1). När konkursboet har utretts och boets egendom realiserats delas återstående tillgångar utan dröjsmål ut till borgenärerna enligt en utdelningsförteckning som fastställts av domstol.

Till börjanTill början

10. Vilka är förutsättningarna för att förfarandet skall upphöra?

10.1. Konkurs

Boförvaltaren gör upp en slutredovisning när konkursboet har blivit utrett och den egendom som ingår i boet har realiserats. Konkursen anses avslutad när borgenärerna har godkänt slutredovisningen.

Konkursen kan också upphöra genom att domstolen beslutar att konkursen skall förfalla, om konkursboets medel inte räcker till för att betala kostnaderna för konkursförfarandet eller om det annars inte är ändamålsenligt att fortsätta konkursen. Domstolen kan dock inte bestämma att konkursen skall förfalla om konkursen fortsätter som en offentlig utredning. Domstolen kan på framställning av konkursombudsmannen besluta att konkursen fortsätter som offentlig utredning. Orsaken till en offentlig utredning kan bl.a. vara att boets tillgångar är obetydliga eller att det finns utredningsbehov som gäller gäldenären. Kostnaderna för en offentlig utredning betalas av statens medel till den del konkursboets medel inte räcker till.

Konkursen kan dessutom avslutas genom ett s.k. tvångsackord, där gäldenären och borgenärerna kommer överens om betalningen av skulderna.

Om vägande skäl finns kan det även bestämmas att konkursen skall läggas ned inom åtta dagar efter att konkursen började.

De begränsningar av gäldenärens behörighet som konkursen för med sig (se punkt 4.1) gäller till dess gäldenären har bestyrkt boförteckningen, dock högst fyra månader efter att konkursen började. Därefter kan gäldenären t.ex. börja utöva någon ny näringsverksamhet.

Till börjanTill början

Eventuella oegentligheter i samband med gäldenärens konkursbringande verksamhet kan uppfylla rekvisiten för brott (t.ex. bokföringsbrott, oredlighet som gäldenär). Gäldenären eller gäldenärens företrädare kan göra sig skyldig till brott också under konkursen (t.ex. gäldenärsbedrägeri). Dessutom kan gäldenären eller gäldenärens företrädare meddelas näringsförbud. Detta förutsätter att han eller hon vid drivandet av rörelse väsentligen har åsidosatt de lagstadgade skyldigheter som hänför sig därtill eller gjort sig skyldig till brottsligt förfarande som inte kan anses ringa. Ett näringsförbud meddelas för en viss tid (3–7 år) och det antecknas i ett offentligt register. Den som meddelats näringsförbud får bl.a. inte själv eller genom mellanhänder driva en sådan rörelse för vilken bokföringsskyldighet stadgas i lag eller vara stiftare eller ansvarig person i ett samfund.

10.2. Företagssanering

Saneringsprogrammet är i kraft tills de skyldigheter som fastställts i programmet har uppfyllts. Domstolen kan besluta att saneringsprogrammet skall förfalla om gäldenären har brutit mot programmet och förseelsen inte är ringa. Saneringsprogrammet förfaller även om gäldenären försätts i konkurs innan programmet har avslutats. Dessutom kan domstolen bestämma att en skuldreglering enligt saneringsprogrammet skall förfalla i fråga om någon viss borgenär bl.a. i sådana fall där gäldenären på ett väsentligt sätt har åsidosatt sin betalningsskyldighet gentemot borgenären.

10.3. Skuldsanering för privatpersoner

Gäldenären blir fri från den återstående delen av sina skulder när skyldigheterna enligt betalningsprogrammet har uppfyllts. Domstolen kan dock bestämma att betalningsprogrammet skall förfalla om gäldenären utan godtagbar orsak väsentligen har försummat att iaktta betalningsprogrammet eller om gäldenären försummar sin skyldighet att medverka. Programmet förfaller också om gäldenären försätts i konkurs eller avlider under betalningsprogrammet. Om programmet förfaller, börjar de ursprungliga villkoren för skulderna igen gälla.

« Konkurs - Allmän information | Finland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 13-11-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket