Europeiska Kommissionen > ERN > Konkurs > England och Wales

Senaste uppdatering: 02-08-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Konkurs - England och Wales

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


England och Wales



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte? 1.
2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden? 2.
3. Vilka är de olika intressenternas roller? 3.
4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds? 4.
5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar? 5.
6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna? 6.
7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar? 7.
8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion och skuldsanering? 8.
9. Vilka regler gäller för avvecklingen? 9.
10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet? 10.

 

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte?

Insolvens definieras i brittisk rätt antingen som att ha större skulder än tillgångar eller som att inte kunna betala skulder när de förfaller till betalning.

Alternativa lösningar innan insolvensen är ett faktum

Företag och privatpersoner kan ingå formella överenskommelser med fordringsägare (borgenärer) om att betala en del av skulderna. Sådana överenskommelser är bindande för alla fordringsägare som känner till dem.

Företag och privatpersoner kan också ingå informella överenskommelser med fordringsägare om att betala en del av skulderna. Sådana överenskommelser är inte bindande.

Insolvensförfaranden för företag

Förvaltning

Detta förfarande är främst avsett att rädda företaget eller att ge bättre utdelning för fordringsägarna än likvidation. Förvaltaren måste handla i alla borgenärers intresse.

Tvångsförvaltning (Administrative Receivership)

En privatpraktiserande insolvensexpert utses till förvaltare av en borgenär med en inteckning (företagshypotek) i alla eller nästan alla företagets tillgångar. Företagshypoteket ger inte borgenären någon sakrättsligt (mot tredje man) skyddad rättighet i tillgångarna vilken kan göras gällande omedelbart. Företaget får disponera fritt över de intecknade tillgångarna till dess att inteckningen ska infrias. Förvaltarens uppgift är att sälja tillgångarna för fordringsägarens räkning. Förvaltaren är i stort sett ansvarig endast gentemot fordringsägaren.

Rygg

Till börjanTill början

Likvidation (avveckling)

Innebär att företagets tillgångar säljs och att intäkterna fördelas mellan fordringsägarna. Vanligtvis läggs också verksamheten ner. Det finns tre olika former av likvidation:

  • Tvångslikvidation: domstolen beslutar om likvidation, vanligtvis på ansökan från en fordringsägare.
  • Frivillig likvidation då företaget är insolvent och beslutar att gå i likvidation (Creditor’s voluntary).
  • Frivillig likvidation då företaget är solvent men ändå beslutar att gå i likvidation (Member’s voluntary).

Insolvensförfaranden för privatpersoner

Personlig konkurs

Detta innebär att en persons tillgångar säljs och intäkterna delas ut. Vanligtvis läggs också eventuell näringsverksamhet ner. En domstol kan besluta om konkurs på ansökan från en fordringsägare eller den betalningsskyldige (gäldenären) själv.

2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden?

Insolvensförfaranden för företag

Förvaltning

Företaget måste sakna möjlighet eller sannolikt komma att sakna möjlighet att betala sina skulder (se 123 § i insolvenslagen, Insolvency Act, från 1986). Om en borgenär med företagshypotek ansöker om förvaltning är det enda villkoret att inteckningen har förfallit till betalning.

Följande kan ansöka hos domstol om ett beslut om förvaltning:

  • Företaget
  • Företagsledningen
  • En eller flera av företagets fordringsägare
  • Kanslichefen vid en magistrates’ court
  • En kombination av ovanstående
  • Tillsynsmannen i ett ackordsförfarande
  • Företagets likvidator

En borgenär med företagshypotek och företaget eller dess ledning kan utse en förvaltare genom anmälan till domstol.

Rygg

Till börjanTill början

Förvaltaren måste offentliggöra utnämningen på flera olika sätt, bland annat genom att kungöra den i en dagstidning och i The London Gazette samt genom att meddela företagsregistret och alla kända fordringsägare.

Tvångsförvaltning

Förutsättningarna för att ta i anspråk den säkerhet som fordringsägaren har i företagets tillgångar måste vara uppfyllda.

Villkoren för att utse en förvaltare framgår av hypoteksbrevet (dvs. beviset för säkerheten). Hypoteksbrev, pantbrev och liknande handlingar utgör bevis för att en fordringsägare har en säkerhet i ett företags eller en privatpersons tillgångar. En säkerhet kan omfatta vissa angivna tillgångar eller, som i fallet med företagshypotek, alla eller nästan alla tillgångar (se fråga 1).

Förvaltaren måste offentliggöra utnämningen på flera olika sätt, bland annat genom att kungöra den i en dagstidning och i The London Gazette samt genom att meddela alla kända fordringsägare.

Likvidation (avveckling)

a) Tvångslikvidation

Förutsättningarna för att en domstol får tvångslikvidera ett företag framgår av 122 § i 1986 års insolvenslag. De flesta företag som likvideras är oförmögna att betala sina skulder enligt definitionen i 123 § i samma lag.

En kopia av domstolens beslut ska skickas till företagsregistret, och beslutet kungörs i en dagstidning och i The London Gazette.

Om en privatpraktiserande insolvensexpert utses till likvidator i stället för den offentlige förvaltaren (Official Receiver) ska en kopia av utnämningsbeslutet registreras vid domstolen. Likvidatorn måste offentliggöra sin utnämning på flera olika sätt, bland annat genom att kungöra den i en dagstidning och i The London Gazette samt genom att meddela företagsregistret och alla kända fordringsägare.

Rygg

Till börjanTill början

b) Frivillig likvidation

Förutsättningarna för frivillig likvidation framgår av 84 § i 1986 års insolvenslag.

c) Frivillig likvidation när företaget är insolvent

Vid denna typ av likvidation beslutar företaget att det inte kan fortsätta verksamheten på grund av för hög skuldsättning och att det är bättre att träda i likvidation.

Inom 14 dagar efter beslutet ska företaget offentliggöra närmare uppgifter genom kungörelse i The London Gazette.

Företaget måste kalla fordringsägarna till ett sammanträde som ska hållas inom 14 dagar efter beslutet. Vid sammanträdet ska man besluta om utnämning av en likvidator.

Likvidatorn måste offentliggöra sin utnämning på flera olika sätt, bland annat genom att kungöra den i en dagstidning och i The London Gazette samt genom att meddela företagsregistret.

d) Frivillig likvidation när företaget är solvent

Skillnaden mellan denna likvidationsform och föregående är att vid delägarlikvidation måste företaget vara solvent.

Inom 14 dagar efter beslutet ska företaget offentliggöra närmare uppgifter genom kungörelse i The London Gazette.

Likvidatorn måste offentliggöra sin utnämning på flera olika sätt, bland annat genom att kungöra den i en dagstidning och i The London Gazette samt genom att meddela företagsregistret och alla kända fordringsägare.

Insolvensförfaranden för privatpersoner

Personlig konkurs

En domstol kan förklara en person i konkurs om han eller hon inte kan betala sina skulder.

Rygg

Till börjanTill början

Konkursbeslutet meddelas fastighetsregistret (Chief Land Registrar) och kungörs i en dagstidning och i The London Gazette.

Om en privatpraktiserande insolvensexpert utses till konkursförvaltare i stället för en offentlig förvaltare ska en kopia av utnämningsbeslutet registreras vid domstolen. Konkursförvaltaren måste offentliggöra sin utnämning på flera olika sätt, beroende på hur utnämningen har gått till, bland annat genom att kungöra den i en dagstidning och genom att meddela alla kända fordringsägare.

3. Vilka är de olika intressenternas roller?

Domstolen

Domstolens uppgifter varierar beroende på insolvensförfarandets art:

Förvaltning

Detta är ett domstolsförfarande, där förvaltaren är domstolstjänsteman som tar direktiv av domstolen. Förvaltarens åtgärder kan granskas av domstolen och fordringsägare kan vända sig till domstolen om de anser att förvaltaren handlar på eller tänker handla på ett sätt som skadar fordringsägarnas intressen.

Tvångsförvaltning

Detta är inget domstolsförfarande.

Likvidation

Tvångslikvidation

Detta är ett domstolsförfarande. Företaget förklaras i tvångslikvidation genom domstols beslut. Likvidatorn kan vända sig till domstolen för handlingsdirektiv.

Frivillig likvidation

Detta är inget domstolsförfarande, men ansökningar kan riktas till domstol om att byta ut likvidatorn eller om det råder tvist i någon fråga.

Insolvensförfaranden för privatpersoner

Personlig konkurs

Detta är ett domstolsförfarande, där en privatperson förklaras i konkurs genom domstols beslut. Konkursförvaltaren kan vända sig till domstol för handlingsdirektiv.

Rygg

Till börjanTill början

Privatpraktiserande insolvensexperter

För att få inneha ett uppdrag i ett insolvensärende måste man vara insolvensexpert som godkänts av det behöriga ministeriet eller av en av totalt sju erkända branschorganisationer.

Insolvensexpertens befogenheter vid förvaltning, likvidation och konkurs framgår av 1986 års insolvenslag. Dessutom måste insolvensexperterna följa etiska riktlinjer och god sed i branschen.

Tvångsförvaltarens befogenheter anges först och främst i hypoteksbrevet.

Fordringsägarna

Vid förvaltning, likvidationer och konkurser måste hänsyn tas till samtliga borgenärers intressen. Vid tvångsförvaltning är förvaltarens uppgift i första hand att handla i den borgenärs intresse som har utsett honom eller henne.

Företagsledningen

I alla typer av insolvensförfaranden har företagsledningen en lagstadgad skyldighet att samarbeta med och lämna upplysningar till insolvensexperten eller, vid tvångslikvidation, den offentlige förvaltaren.

Konkursgäldenären

Konkursgäldenären har en lagstadgad skyldighet att samarbeta med och lämna upplysningar till den offentlige förvaltaren och konkursförvaltaren.

Överklagande

Regler om överklagande i insolvensärenden finns i föreskrift 7.47 till 7.50 i insolvensföreskrifterna från 1986. Föreskrift 7.47 nämner visserligen bara likvidation, men domstolarna har kommit fram till att den även ska tillämpas vid förvaltning.

4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds?

Som tillgångar betraktas allt som tillhör företaget eller gäldenären och som kan användas för att betala skulderna.

Företagsinsolvens

Tillgångarna förblir i företagets ägo under insolvensförfarandet.

Rygg

Till börjanTill början

Privatpersoners insolvens

Äganderätten till konkursgäldenärens tillgångar överförs automatiskt till konkursförvaltaren.

Olika typer av fordringar

Fordringsägare kan ha tre olika typer av fordringar:

  • Fordringar med säkerhet, antingen i viss bestämd egendom eller, för företag, i alla eller en del av tillgångarna.
  • Fordringar med förmånsrätt; sedan den 15 september 2003 är det främst fordringar från anställda som har förmånsrätt.
  • Oprioriterade fordringar (dvs. fordringar som saknar både säkerhet och förmånsrätt).

Moratorium för betalningskrav

Redan när det föreslås att ett företag ska sättas under förvaltning inträder ett moratorium som bland annat har till följd att enskilda fordringsägare hindras från att framföra betalningskrav mot företaget.

När ett likvidationsbeslut har fattats angående ett företag kan ingen talan eller annat rättsligt förfarande inledas eller drivas vidare med avseende på företaget eller dess tillgångar utan domstolens tillstånd.

När ett konkursbeslut har fattats eller en konkursansökan har lämnats in kan domstolen stoppa alla rättsliga åtgärder mot konkursgäldenären.

Artiklarna 21 och 22 i rådets förordning (EG) nr 1346/2000

Artiklarna handlar om offentliggörande av beslut om att inleda insolvensförfarande respektive registrering av beslutet, i båda fallen i en annan EU-medlemsstat. I England och Wales har det inte införts någon särskild lagstiftning för att genomföra artiklarna. Men om en likvidator begär sådana åtgärder bör man följa de allmänna reglerna i 1986 års insolvenslag och insolvensföreskrifter.

Rygg

Till börjanTill början

5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar?

Sakrättsligt skyddade rättigheter

Den som har säkerhet i viss specifik egendom som tillhör ett företag eller en privatperson har rätt till utdelning från de tillgångarna framför andra fordringsägare.

Kvittning

Kvittning av fordringar mellan företaget eller privatpersonen och utomstående är tillåten om fordringen hade uppstått innan beslutet om förvaltning, likvidation eller konkurs fattades.

Äganderättsförbehåll

Fordringsägare som har levererat egendom med äganderättsförbehåll har på vissa villkor rätt att få tillbaka egendomen från boet.

Anställningsavtal

Verkningarna av insolvensförfaranden för anställda beror på vilken typ av förfarande det är fråga om. Vid förvaltning och tvångsförvaltning har förvaltaren 14 dagar på sig att besluta om alla eller några anställda ska sägas upp. Vid tvångslikvidation däremot hävs anställningsavtalen automatiskt när domstolen fattar beslutet.

Anställdas fordringar är förenade med förmånsrätt och betalas framför företagshypoteksfordringar och oprioriterade fordringar.

Rangordningen mellan borgenärerna

Borgenärerna får som regel betalt i följande ordning:

  • Fordringsägare med säkerhet i viss bestämd egendom.
  • Fordringsägare med förmånsrätt; sedan den 15 september 2003 är det främst anställda som har förmånsrätt.
  • Fordringsägare med företagshypotek.
  • Oprioriterade fordringsägare.

6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna?

Det finns en rad möjligheter för förvaltaren, likvidatorn eller konkursförvaltaren att genom ansökan till domstol försöka återvinna pengar till fordringsägarnas fördel. Nedan beskrivs de vanligaste fallen.

Rygg

Till börjanTill början

Transaktioner till underpris

Förvaltning och likvidation

Om förvaltaren eller likvidatorn kan styrka att företagets tillgångar har överförts utan vederlag eller mot ett vederlag som avsevärt understiger tillgångarnas värde kan en ansökan göras till domstol om att läget ska återställas till vad det hade varit om transaktionen aldrig hade ägt rum.

Endast transaktioner som ägt rum inom två år före fristdagen omfattas av denna bestämmelse. Fristdagen är antingen dagen då likvidationen påbörjades eller dagen då en ansökan om förvaltning eller en anmälan om avsikt att utse förvaltare registrerades vid domstolen. Om ingen sådan anmälan registrerades, är fristdagen den dag då företaget sattes under förvaltning.

Transaktioner som äger rum från det att registrering vid domstol sker till dess att företaget sätts under förvaltning eller likvideras omfattas också av bestämmelsen.

Personlig konkurs

Om konkursförvaltaren kan styrka att tillgångar har överförts utan vederlag, mot ett vederlag som avsevärt understiger tillgångarnas värde eller till en make, kan en ansökan göras till domstol om att läget ska återställas till vad det hade varit om transaktionen aldrig hade ägt rum.

För att omfattas av bestämmelsen måste transaktionerna ha ägt rum inom fem år före den dag då konkursansökan gjordes.

Otillbörligt gynnande av vissa fordringsägare

Förvaltning och likvidation

Om förvaltaren eller likvidatorn kan styrka att en utomstående, en fordringsägare eller en borgensman har fått en fördel som han inte skulle ha fått om en transaktion aldrig hade ägt rum kan en ansökan göras till domstol om att läget ska återställas till vad det hade varit om företaget aldrig hade beviljat fördelen.

Rygg

Till börjanTill början

För att omfattas av bestämmelsen måste transaktionen, om den avser en närstående, ha ägt rum inom två år före fristdagen. Fristdagen är antingen dagen då likvidationen påbörjades eller dagen då en ansökan om förvaltning eller en anmälan om avsikt att utse förvaltare registrerades vid domstolen. Om ingen sådan anmälan registrerades, är fristdagen den dag då företaget sattes under förvaltning. I andra fall är fristen sex månader.

Transaktioner under tiden mellan registreringen vid domstolen och företagets försättande under förvaltning eller likvidation omfattas också av bestämmelsen.

Personlig konkurs

Om konkursförvaltaren kan styrka att en utomstående, en fordringsägare eller en borgensman har fått en fördel som han inte skulle ha fått om en transaktion aldrig hade ägt rum, kan en ansökan göras till domstol om att läget ska återställas till vad det hade varit om gäldenären aldrig hade beviljat fördelen.

För att omfattas av bestämmelsen måste transaktionen, om den avser en närstående, ha ägt rum inom två år före den dag då konkursansökan gjordes. I andra fall är fristen sex månader.

7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar?

Alla insolvenshandläggare är skyldiga att lämna upplysningar till fordringsägare utan säkerhet. Närmare föreskrifter om rapporteringen finns i 1986 års insolvenslag och insolvensföreskrifter.

Vid tvångsförvaltning får fordringsägare utan säkerhet ingen utdelning och följaktligen finns det heller inga regler om hur sådana fordringsägare ska styrka sina fordringar.

Rygg

Till börjanTill början

I övriga insolvensförfaranden, för såväl företag som privatpersoner, gäller i stort sett samma regler för att anmäla fordringar till insolvenshandläggaren. Bestämmelserna finns i 1986 års insolvensföreskrifter. I föreskrifterna finns också regler för insolvenshandläggarens godkännande av fordringar.

Det finns ingen inbördes rangordning mellan fordringar med förmånsrätt. Detsamma gäller inom kategorin oprioriterade fordringar. Fordringsägarna får utdelning ur tillgångarna i proportion till fordringens belopp.

Om ett företag har mer än en fordringsägare med företagshypotek betalas de enligt en rangordning, som antingen bestäms av vilken dag inteckningen ägde rum (äldst går först) eller av vad som har avtalats.

8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion och skuldsanering?

Företag

Livskraftiga företag som hamnar i ekonomiska svårigheter kan räddas genom att sättas under förvaltning eller genom frivillig överenskommelse med borgenärerna (ackord). Många företag under förvaltning räddas genom ackord. För ackord krävs att minst 75 procent av fordringsägarna godkänner företagsledningens eller, om företaget står under förvaltning, förvaltarens förslag. När överenskommelsen väl har godkänts är den bindande för alla borgenärer som underrättats om förslaget.

Bestämmelserna om ackord och förvaltning finns i del I och II i 1986 års insolvenslag respektive del 1 och 2 i 1986 års insolvensföreskrifter.

Privatpersoner

Privatpersoner som hamnar i ekonomiska svårigheter kan undvika konkurs genom frivillig överenskommelse med borgenärerna. För ackord krävs att minst 75 procent av fordringsägarna godkänner gäldenärens förslag. När överenskommelsen väl har godkänts är den bindande för alla borgenärer som underrättats om förslaget.

Rygg

Till börjanTill början

Bestämmelserna om ackord för privatpersoner finns i del VIII i 1986 års insolvenslag och del 5 i 1986 års insolvensföreskrifter.

9. Vilka regler gäller för avvecklingen?

Bestämmelserna om likvidation finns i del IV i 1986 års insolvenslag och del 4 i 1986 års insolvensföreskrifter. Bestämmelsen som ger likvidatorn rätt att sälja företagets tillgångar finns i punkt 6 i bilaga 4 till 1986 års insolvenslag. Bestämmelserna om utdelning till fordringsägare finns i kapitel 14 i del 4 och del 11 i 1986 års insolvensföreskrifter.

10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet?

Bestämmelserna om avskrivning av förvaltnings-, likvidations- och konkursförfaranden finns i 1986 års insolvenslag och 1986 års insolvensföreskrifter.

Förutsättningarna för att avsluta en tvångsförvaltning regleras i avtalet om företagshypotek.

Att mildra de stigmatiserande effekterna av ekonomiskt misslyckande

Företagslagen (Enterprise Act) från 2002 syftar bland annat till att mildra de stigmatiserande effekterna av ekonomiskt misslyckande och uppmuntra företagsrekonstruktion.

Regeringen konstaterar att ekonomiska svårigheter inte nödvändigtvis är gäldenärens eget fel. Varje konkursgäldenär bör bedömas utifrån sina egna förutsättningar. Man försöker bryta med den slentrianmässiga idén att alla fall är lika. Den normala tiden för konkursrestriktioner har minskats från tidigare tre år till högst ett år. Som motvikt har reglerna för personer som verkligen uppträtt klandervärt skärpts och de kan åläggas konkursrestriktioner i mellan två och femton år. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 april 2004.

För företag har företagslagen inneburit ett snabbare och rättvisare förvaltningsförfarande som är mer inriktat på rekonstruktion. Syftet är att uppmuntra livskraftiga företag som hamnar i ekonomiska svårigheter att söka hjälp tidigare, när utsikterna är större att rädda dem. Bestämmelserna trädde i kraft den 15 september 2003.

Påföljder

Direktörer som missbrukar möjligheten till ansvarsbegränsning kan drabbas av civil- och straffrättsliga påföljder.

Civilrättsliga påföljder

Om ett företag sätts under förvaltning, tvångsförvaltning eller likvideras och en person i företagsledningen har handlat på ett sätt som gör honom eller henne olämplig som företagsledare, kan personen förbjudas att inneha ledande befattningar eller delta i driften av företag i mellan två och femton år.

Vid likvidation kan en företagsledare också bli ersättningsskyldig gentemot företaget, om domstolen finner att företagsledaren har förmått företaget att fortsätta verksamheten till nackdel för borgenärerna, trots att han eller hon visste att företaget var insolvent.

Straffrättsliga påföljder

En företagsledare för ett bolag i likvidation kan åtalas för ett antal specifika brott som anges i 1986 års insolvenslag. Dessutom kan företagsledare åtalas för brott mot bolagslagstiftning och annan lagstiftning, till exempel lagstiftningen om stöld och andra tillgreppsbrott.

Ytterligare information

« Konkurs - Allmän information | Förenade kungariket - Allmän information »

Rygg

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 02-08-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket