Europeiska Kommissionen > ERN > Konkurs > Belgien

Senaste uppdatering: 31-05-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Konkurs - Belgien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte? 1.
2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden? 2.
3. Vilka är de olika intressenternas roller? 3.
4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds? 4.
5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar? 5.
6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna? 6.
7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar? 7.
8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion? 8.
9. Vilka regler gäller för avvecklingen? 9.
10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet? 10.

 

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte?

I artikel 8 i hypotekslagen sägs1: ”Gäldenärens tillgångar skall utgöra gemensam säkerhet för borgenärerna, och värdet av dessa skall fördelas lika mellan dem i förhållande till deras fordringar, utom när vissa borgenärer har laglig rätt till prioritet.”

Insolvens innebär att en gäldenär inte är i stånd att betala de skulder han har till sina borgenärer. För att gäldenärens förpliktelser gentemot borgenärerna inte ska gå om intet och bli värdelösa, finns det rättsliga förfaranden med vars hjälp borgenärerna helt eller delvis kan få betalt för sina fordringar.

De viktigaste insolvensförfarandena är offentligt ackord (gerechtelijk akkoord), konkurs (faillissement) och skuldsanering (collectieve schuldenregeling).

I den belgiska rättsordningen skiljer man mellan näringsidkare, handelaars, och icke-näringsidkare, niet-handelaars. En näringsidkare är en person med näringsverksamhet som huvudsaklig eller sekundär verksamhet. Det främsta kännetecknet på näringsverksamhet är att den görs i vinstsyfte. Det är bara näringsidkare som kan ansöka om ackord eller förklaras i konkurs.

Konkursförfarandet regleras genom lagen av den 8 augusti 1997 (offentliggjord den 28 oktober 1997, rättelse den 7 februari 2001), men bara som ett rent avvecklingsförfarande. I lagen av den 17 juli 1997 (offentliggjord den 28 oktober 1997, rättelse den 4 december 1997) beskrivs det offentliga ackordets plats som förberedelse för ett konkursförfarande. Under det offentliga ackordet skyddas gäldenären från sina borgenärer, och medan det pågår kan ingen ansöka om att han ska förklaras i konkurs.

Till börjanTill början

Skuldsanering gäller icke-näringsidkare och beskrivs i rättegångslagen, Gerechtelijk Wetboek. Varje fysisk person som är bosatt i Belgien och inte är näringsidkare kan ansöka om skuldsanering om han eller hon på lång sikt inte är i stånd att betala sina skulder och inte har ansökt om att bli förklarad i konkurs (art. 1675/2 lid 1 Ger.W.).

2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden?

Offentligt ackord

Ett offentligt ackord kan inledas för varje näringsidkare som inte har visat några tecken på bedrägligt förfarande men som inte kan betala sina skulder i rätt tid eller har mer eller mindre tillfälliga svårigheter som tvingar honom att inställa betalningarna, och om detta hotar hans företags överlevnad (art. 9 § 1 Wet Gerechtelijk Akkoord, nedan förkortat Ger. Akk.). Ett ytterligare villkor är att företaget kan saneras och få tillbaka sin lönsamhet (art. 9 § 2 W. Ger. Akk.).

Gäldenären kan själv ansöka om offentligt ackord. Det ska göras skriftligt till handelsdomstolen, rechtbank van koophandel (art. 11 § 1 W. Ger. Akk.). Allmänna åklagaren kan också inleda offentligt ackord genom ett föreläggande (art. 11 § 2 W. Ger. Akk.).

Vid handelsdomstolens kansli finns nyttiga upplysningar om näringsidkare med betalningssvårigheter. Dessa är enbart tillgängliga för allmänne åklagaren och näringsidkaren själv (art. 5 W. Ger. Akk.). I lagen kallas detta uppgiftssamlingen, gegevensverzameling.

Konkurs

En näringsidkare ska enligt konkurslagen försättas i konkurs när två villkor är uppfyllda: han måste varaktigt ha inställt betalningarna och han måste vara på obestånd, dvs. utan tillgångar (art. 2 lid 1 Faillissementswet, nedan förkortat Faill. W.).

Till börjanTill början

Konkursförfarandet kan inledas vid handelsdomstolen, antingen efter ansökan från gäldenären själv eller efter ansökan från en eller flera borgenärer, allmänna åklagaren, en tillfällig konkursförvaltare som utsetts av domstol eller en förvaltare i samband med ett internationellt territoriellt insolvensförfarande inom Europeiska unionen (art. 6 Faill. W.). Domstolen själv kan numera inte ta initiativet till ett konkursförfarande.

Domstolen behöver inte genast fatta beslut om konkurs. Den kan skjuta upp sitt beslut upp till femton dagar för att ge näringsidkaren eller åklagaren möjlighet att begära offentligt ackord (art. 7 Faill. W.).

I artikel 10 i konkurslagen sägs att när gäldenären ansöker om offentligt ackord ska ansökan åtföljas av en balansräkning, bokföringen, personalförteckningen och en förteckning med namn och adress på kunder och leverantörer.

3. Vilka är de olika intressenternas roller?

Offentligt ackord

Det är handelsdomstolen som har materiell behörighet, närmare bestämt handelsdomstolen för det distrikt där gäldenären hade sin huvudverksamhet eller, om det är fråga om en juridisk person, sitt säte den dag då det offentliga ackordet inleddes (art. 53 W. Ger. Akk.) Domstolen beslutar om ansökan om offentligt ackord (art. 14 W. Ger. Akk.), godkänner en tillfällig betalningsinställelse (art. 15 § 1 lid 1 W. Ger. Akk.), utnämner en eller flera gode män, commissaris inzake opschorting (art. 15 § 1 lid 2 W. Ger. Akk.) och beslutar om definitiv betalningsinställelse om så är motiverat (art. 33 lid 1 W. Ger. Akk.).

Den gode mannen spelar en avgörande roll. Hans uppgift är att bistå gäldenären med förvaltningen av dennes tillgångar under övervakning av domstolen (art. 19 lid 1 W. Ger. Akk.). Han lämnar förslag till åtgärder när så behövs och när domstolen begär det (art. 19 lid 1 W. Ger. Akk.). De krav man ställer på en god man är att han ska vara opartisk och oberoende, ha erfarenhet av företagsförvaltning och bokföring och följa de etiska reglerna på området (art. 19 lid 2 W. Ger. Akk.).

Till börjanTill början

Till den gode mannens mer specifika uppgifter hör att hjälpa gäldenären med att upprätta en sanerings- eller betalningsplan (art. 29 § 1 lid 2 W. Ger. Akk.), att övervaka och kontrollera hur planen och det offentliga ackordet genomförs (art. 36 lid 1 W. Ger. Akk.), att rapportera till domstolen om detta (art. 36 lid 2 W. Ger. Akk.) och att avge en slutrapport till domstolen (art. 40 lid 1 W. Ger. Akk.). Den gode mannen måste också granska alla inkommande betalningskrav från borgenärerna tillsammans med gäldenären (art. 26 W. Ger. Akk.).

Gäldenären är skyldig att göra upp en sanerings- eller betalningsplan (art. 29 W. Ger. Akk.). Han riskerar att åtalas om han avsiktligt döljer någon del av sina tillgångar eller skulder, överdriver sina tillgångar och underdriver sina skulder eller medvetet lämnar felaktiga eller ofullständiga upplysningar (art. 46 W. Ger. Akk.). Han får inte handla bedrägligt på något sätt. Han får heller inte utöva någon ledning eller fatta något beslut utan den gode mannens godkännande (art. 15 §1 lid 3 W. Ger. Akk.).

En borgenär har rätt att höras av domstolen (art. 13 W. Ger. Akk.), att kostnadsfritt ta del av handlingarna i målet eller få kopior av dem mot betalning vid domstolens expedition (art. 18 lid 2 W. Ger. Akk.), att ansöka om att betalningsinställelsen ska upphöra om hans fordringar inte blir betalda (art. 37 §1 lid 2 W. Ger. Akk.), och att kräva att sanerings- eller betalningsplanen ändras om han anser att genomförandet av den skulle medföra stora svårigheter för honom (art. 38 lid 2 W. Ger. Akk.).

Konkurs

Det är handelsdomstolen som har materiell behörighet, närmare bestämt handelsdomstolen för det distrikt där gäldenären hade sin huvudverksamhet eller, om det är fråga om en juridisk person, sitt säte den dag då konkursförhandlingarna inleddes (art. 115 Faill. W.). I sitt beslut om konkursförklaring utser domstolen en tillsynsdomare, rechter-commissaris, och en eller flera konkursförvaltare, curators (art. 11 lid 1 Faill. W.).

Till börjanTill början

Tillsynsdomaren är ansvarig i synnerhet för att övervaka förvaltningen och avslutandet av konkursen och för att underlätta alla nödvändiga åtgärder. Han rapporterar till domstolen om eventuella tvister som konkursen ger upphov till (utom sådana som gäller fordringar på företaget). När så behövs beslutar han om brådskande åtgärder för att skydda konkursboets tillgångar, och han leder också kreditorernas sammanträden (art. 35 Faill. W.).

Konkursförvaltare måste vara särskilt utbildade advokater som har de nödvändiga kvalifikationerna för att sköta likvidationsförfaranden (art. 27 lid 2 Faill. W.). De ska varje år avlämna en fullständig rapport till tillsynsdomaren om läget i konkursförfarandet (art. 34 lid 1 Faill. W.). De ska förvalta konkursboet på bästa sätt under tillsynsdomarens överinseende (art. 40 Faill. W.) och upprätta en konkursbouppteckning (art. 43 lid 1 Faill. W.). De företräder borgenärerna med undantag för dem som har särskild förmånsrätt (innehavare av pantbrev, hypotek och andra prioriterade fordringar).

Gäldenären måste lämna in en förklaring till handelsdomstolen om att han har inställt betalningarna (art. 9 Faill. W.). Därmed är han enligt lag avstängd från förvaltningen av konkursboet (art. 16 lid 1 Faill. W.), som nu kontrolleras av konkursförvaltarna. Det föreskrivs dock uttryckligen att vissa tillgångar är undantagna från konkursförfarandet: föremål som han behöver för att utöva sin yrkesverksamhet och andra belopp och föremål som enligt lag är undantagna från konkursförfarandet.

De borgenärer som företräds av konkursförvaltarna, det vill säga de som bara har allmän förmånsrätt, har alla rätt till en lika stor andel av konkursboets tillgångar, sedan kostnaderna för förvaltningen av konkursboet och betalningen till borgenärer med särskild förmånsrätt dragits ifrån (art. 99 Faill. W.). De senare agerar på egen hand för att få betalning för sina fordringar (se nedan).

Till börjanTill början

4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds?

5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar?

Offentligt ackord

Offentligt ackord medför till att börja med en tillfällig inställelse av betalningarna under en observationstid på högst sex månader (art. 15 § 1 lid 1 W. Ger. Akk.). Därvid kan gäldenären delvis fråntas rätten att bestämma över sin egendom i en omfattning som beslutas av domstolen med hänsyn till behovet i den konkreta situationen. Dock kan aldrig hela förvaltnings- och förfoganderätten över tillgångarna överlämnas till den gode mannen. Denne kan bara bistå, godkänna och övervaka gäldenärens åtgärder.

Borgenärernas rätt att driva in sina fordringar upphävs också: indrivningsåtgärder som redan har inletts avbryts och ingen borgenär kan inleda några nya. Utmätning får heller inte äga rum under observationsperioden (art. 22 W. Ger. Akk.).

I juridisk teori indelas borgenärerna i flera kategorier. Den viktigaste skiljelinjen är den mellan borgenärer med särskild och allmän förmånsrätt. Borgenärer vilkas fordringar inte är prioriterade på något sätt anses ha allmän förmånsrätt. Särskild förmånsrätt gäller fordringar med säkerhetsrätt, hypotek och pantbrev.

Borgenärer med allmän förmånsrätt är bundna av sanerings- och betalningsplanen, medan de med särskild förmånsrätt bara är bundna av den om de var för sig uttryckligen har gått med på det. De kan dock inte vidta några indrivningsåtgärder – alla sådana är tillfälligt upphävda. De kan däremot begära ytterligare säkerhet för sina fordringar om de kan visa att den säkerhet de har riskerar att sjunka avsevärt i värde.

Till börjanTill början

Konkurs

Från den dag då handelsdomstolen fattar beslutet om konkursförklaring förlorar gäldenären enligt lag rätten att förfoga över sina tillgångar (art. 16 lid 1 Faill. W.). Förvaltarna övertar kontrollen av konkursboet med uppgift att likvidera tillgångarna.

Likvideringen innebär att tillgångarna i konkursboet förvandlas till kontanter för att betala borgenärernas fordringar. När det finns flera borgenärer måste de dela på vad som finns. I princip behandlas alla borgenärer lika (regeln om likabehandling i art. 8 Hypotheekwet), såvida det inte finns laglig grund för prioritering. Sådan laglig grund har särskilt fordringar som gäller fast egendom. Bestämmelser om äganderättsförbehåll och realsäkerhet exempelvis i form av panträtt ger vissa borgenärer en starkare ställning än andra.

I juridisk teori indelas borgenärerna i flera kategorier. Den viktigaste skiljelinjen är den mellan borgenärer med särskild och allmän förmånsrätt. Borgenärer vilkas fordringar inte är prioriterade på något sätt anses ha allmän förmånsrätt. Deras fordringar faller under regeln om likabehandling, och de representeras av konkursförvaltaren. De måste dock vänta tills borgenärer med särskild förmånsrätt har fått sitt i fördelningen av konkursboets tillgångar. De senare måste själva bevaka sina fordringar och företräds inte av konkursförvaltaren. Särskild förmånsrätt gäller fordringar med säkerhetsrätt, hypotek och pantbrev.

 För att garantera att alla borgenärer med allmän förmånsrätt behandlas lika är det förbjudet för dem att göra något för att förbättra sin ställning sedan deras fordran har blivit erkänd i konkursbouppteckningen. De får alltså inte begära kvarstad eller utmätning av konkursboets tillgångar för att på det sättet få sin fordran betald före de andra (se art. 24-25 Faill. W.).

Till börjanTill början

För borgenärer med särskild förmånsrätt gäller principiellt att alla indrivningsåtgärder som syftar till att få prioriterade fordringar betalda är tillfälligt upphävda (art. 26 Faill. W.).

För rörlig egendom som inte är betald och som finns i konkursboets lokaler men inte har installerats eller på annat sätt inkorporerats, kan säljaren göra ett äganderättsförbehåll gällande (art. 101 Faill. W.).

När det inleds ett insolvensförfarande i utlandet och gäldenären har en anläggning i Belgien ska huvudpunkterna i beslutet om inledning av insolvensförfarandet och förvaltarens namn enligt artikel 21 i insolvensförordningen offentliggöras i Belgisch Staatsblad/Moniteur belge (art. 3 §2 Faill. W.).

Beslut om konkursförklaring, avskrivning av konkurs, avslutande av ett konkursförfarande, förklaring om att gäldenären har eller inte har fått skuldavskrivning eller om att gäldenären är rehabiliterad ska enligt lag offentliggöras i näringsregistret, Kruispuntbank van Ondernemingen, (art. 23, §1, 12°, i lagen av den 16 januari 2003 om upprättande av ett näringsregister, modernisering av handelsregistret, upprättande av erkända företagscentrum och olika andra bestämmelser).

6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna?

Offentligt ackord

Vid offentligt ackord anges det inte någon period i lagen då det finns anledning till misstanke. Det finns bara en observationsperiod under den tillfälliga betalningsinställelsen (art. 15 §1 W. Ger. Akk.). Denna kan som regel vara högst sex månader, men kan förlängas en gång med högst tre månader (art. 23 W. Ger. Akk.).

Till börjanTill början

Konkurs

Den period då det finns anledning till misstanke behandlas i konkurslagen (art. 12 lid 6 Faill. W.). Det rör sig i princip om högst sex månader före beslutet om konkursförklaring – perioden från betalningsinställelsen, då gäldenären inte längre kan betala sina skulder och inte längre får kredit, till den dag då handelsdomstolen förklarar honom i konkurs. Betalningsinställelsen anses normalt inträda i samband med konkursbeslutet, men kan tidigareläggas om det finns allvarliga objektiva omständigheter som visar att betalningarna hade inställts tidigare än dagen för konkursbeslutet.

En näringsidkare som är på väg att gå i konkurs kan mycket väl frestas att göra saker som han annars inte skulle ha gjort. Förvaltaren kan i sådana fall begära att transaktioner ogiltigförklaras. På så sätt kan han återvinna tillgångar som gäldenären har gett bort eller sålt för billigt. Syftet är att så långt som möjligt garantera lika behandling av alla borgenärer, som konkursförvaltaren ju representerar.

7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar?

Offentligt ackord

Under observationsperioden måste den gode mannen också med gäldenärens hjälp undersöka de fordringar som borgenärerna anmäler. I detta ska han följa de regler som återfinns i artikel 26 och framåt i lagen om offentligt ackord.

Om en fordran är omtvistad ska den i avvaktan på beslut provisoriskt föras upp på förteckningen över fordringar som ska bevakas, till det belopp som domstolen fastslår, och den ska beaktas när betalningsplanen görs upp (art. 27 §3 W. Ger. Akk.).

Till börjanTill början

Konkurs

Borgenärerna måste anmäla sina fordringar inom den tidsfrist som anges i konkursbeslutet. De får veta detta genom att ett utdrag ur konkursförklaringen offentliggörs i Belgisch Staatsblad/Moniteur belge och genom en skrivelse som konkursförvaltaren sänder ut så snart borgenärerna är kända (art. 62 Faill. W.). Fordringarna verifieras av förvaltaren, och gäldenären ska då också vara närvarande eller åtminstone ha blivit kallad att närvara (art. 65 Faill. W.).

Borgenärer med oprioriterade fordringar och allmän förmånsrätt får sina krav tillgodosedda först när borgenärer med särskild förmånsrätt, hypotek och panträtter har fått sitt i fördelningen av konkursboets tillgångar.

8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion?

Offentligt ackord

Under observationsperioden får inga indrivningsåtgärder beslutas eller genomföras mot vare sig fast eller rörlig egendom. Detta gäller för alla borgenärer, oavsett vilket slags säkerhet de har, och också för säljare som kräver tillbaka obetald egendom. Det gäller däremot inte för medgäldenärer eller för gäldenärens borgensmän (art. 21, §1, lid 1, W. Ger. Akk.).

På ansökan från en borgenär som innehar egendom, hypotek eller pant eller har särskild förmånsrätt och som kan visa att hans säkerhet eller egendom sjunker eller kan komma att sjunka kraftigt i värde, kan domstolen enligt lagen bevilja dem ytterligare säkerhet i förhållande till storleken på fordran (art. 21, §1, lid 2, W. Ger. Akk.).

Utmätning eller kvarstad kan inte heller beordras under observationsperioden. Om utmätning har beslutats före betalningsinställelsen så kvarstår beslutet, men domstolen kan om så behövs skjuta upp verkställigheten av det efter att ha hört gäldenären, borgenären och den gode mannen (art. 22 W. Ger. Akk.).

Till börjanTill början

Beslutet att skjuta upp alla verkställighets- och säkerhetsåtgärder upphävs i och med utdelningen, så borgenärerna återfår sin fulla rätt att hävda sina fordringar, om de inte har fått full ersättning med ränta för sina fordringar vid utdelningen.

Beslutet att skjuta upp indrivningsåtgärder gäller inte avtal som ingåtts före beslutsdatum (art. 28 W. Ger. Akk.).

Om en överlåtelse av företaget kan göra det lättare för borgenärerna att få tillbaka sina pengar och den ekonomiska verksamheten och arbetstillfällena på så sätt kan bevaras, kan domstolen bemyndiga den gode mannen att överlåta företaget eller delar av det till nya ägare (art. 41 lid 1 W. Ger. Akk.).

När förhandlingsprocessen är över och den gode mannen har undersökt olika förslag till övertagande och diskuterat dem med företagsstyrelsen och arbetstagarnas representanter (art. 41, 2° W. Ger. Akk.), lägger han fram ett förslag om överlåtelse av företaget eller delar av det för domstolens godkännande. Innan domstolen fattar sitt beslut ska den fråga företrädare för styrelsen och för arbetstagarna om deras åsikt.

Om förslaget går ut på att hela företaget ska säljas, kan domstolen godkänna det bara om mer än hälften av de borgenärer som har anmält sina fordringar och deltagit i omröstningen röstar för förslaget. Med ”hälften av borgenärerna” menas här att de står för mer än hälften av de sammanlagda fordringarna. Härav följer att en avyttring av företaget som helhet kan äga rum först sedan samtliga anmälda fordringar har kontrollerats.

Konkurs

Konkursförfarandet har enbart som syfte att realisera konkursboets tillgångar för att ersätta borgenärerna. Det konkursdrabbade företaget försvinner från den ekonomiska och juridiska kartan.

Till börjanTill början

9. Vilka regler gäller för avvecklingen?

Offentligt ackord

Det offentliga ackordet syftar till att ett företag som råkat i svårigheter ska få hjälp i tid så att en konkurs kan undvikas. Så länge det offentliga ackordet pågår är det inte tal om avveckling.

Konkurs

Hela konkursförfarandet från och med konkursförklaringen syftar till en avveckling av företaget och realisering av dess tillgångar. Allt vad här sägs om konkurser gäller alltså automatiskt och med nödvändighet också om själva avvecklingen.

Särskilt kan man peka på följande bestämmelser. Konkursförvaltarna ska varje år, och första gången tolv månader efter det att de påtog sig uppgiften, överlämna en detaljerad rapport om läget i konkursen till tillsynsdomaren (art. 34 Faill. W.). Tillsynsdomaren ska också rapportera om tvister som konkursen har gett upphov till och ger order om brådskande åtgärder när så behövs för att säkra konkursboets tillgångar (art. 35 Faill. W.).

Tillsynsdomaren inkallar gäldenären för att i förvaltarnas närvaro höra honom om bästa sättet att förvandla tillgångar till kontanter, och ett protokoll ska upprättas från mötet. Därefter säljer förvaltarna gäldenärens fasta egendom, varulager och rörliga egendom, under kontroll av tillsynsdomaren i enlighet med artiklarna 51 och 52 i lagen om konkurser, men utan att gäldenären själv behöver tillfrågas från fall till fall (art. 75 §1 Faill. W.).

Om konkursförvaltarna så begär kan domstolen som har hand om avvecklingen godkänna en överlåtelse av hela verksamheten på villkor som parterna kommer överens om. I så fall övervakar förvaltarna att villkoren efterlevs, och när konkursen är avslutad kan alla parter med intressen i ärendet övervaka efterlevnaden (art. 75 §4 Faill. W.).

Till börjanTill början

När så är lämpligt beslutar tillsynsdomaren om utdelning bland borgenärerna och om vilka belopp som ska delas ut. Varje utbetalning som görs på order av tillsynsdomaren eller med dennes godkännande innebär en minskning av förvaltarnas uppgift (art. 77 Faill. W.)

10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet?

Offentligt ackord

Om domstolen godkänner en slutgiltig betalningsinställelse, befrias gäldenären en gång för alla från alla fordringar som finns införda i sanerings- och betalningsplanen så snart denna är till fullo genomförd (art. 35 lid 3 W. Ger. Akk.). Gäldenären kan alltså börja om igen på ny kula, och om det rör sig om ett företag kan det leva vidare.

Om domstolen inte godkänner den slutgiltiga betalningsinställelsen, kan den i samma beslut förklara gäldenären i konkurs efter att ha hört honom i fråga om förutsättningarna för konkursen (art. 33 lid 1 W. Ger. Akk.).

Konkurs

Konkursförfarandet är enbart en avvecklingsmekanism. Domstolen börjar med att avgöra tvister i fråga om räkenskaperna och förbättrar dem om den kan. Därefter beslutar den på tillsynsdomarens förslag att konkursförfarandet ska avslutas. Tillsynsdomaren rapporterar under domstolssammanträdet om borgenärernas synpunkter på om gäldenären ska ha ansvarsbefrielse och om omständigheterna för konkursen (art. 80 Faill. W.).

När konkursförfarandet är avslutat är gäldenären som allmän regel befriad från ansvar om han är enskild näringsidkare (dvs. ingen juridisk person), inte har något kriminellt förflutet och inte har fuskat med räkenskaperna. Ansvarsbefrielsen innebär att han slutgiltigt befrias från sina skulder, och privatpersoner som utan avgift har gått i borgen för honom blir lösta från sina förpliktelser. Gäldenärens maka/make omfattas också av den ansvarsbefrielse som kommer gäldenären till godo, om han eller hon har gått in som medgäldenär (art. 81-82 Faill. W.).

En person som gått i konkurs men befriats från ansvar har nu möjlighet att börja med näringsverksamhet på nytt och betraktas som rehabiliterad (art. 110 Faill. W.). En person som har gått i konkurs men inte befriats från ansvar kan ansöka om rehabilitering när han har betalt alla sina skulder (art. 109 lid 1 Faill. W.)

Domstolens kansli meddelar gäldenären om beslutet att konkursförfarandet har avslutats. Domstolen kan också besluta att ett utdrag ur beslutet om konkursens avslutande ska offentliggöras i Belgisch Staatsblad/Moniteur belge. Beslutet måste offentliggöras om domstolen beviljar gäldenären ansvarsbefrielse (art. 80 Faill. W.).

När konkursen är avslutad har också konkursförvaltarnas uppdrag avslutats, utom vad gäller åtgärder för att verkställa avslutandet.

Ytterligare information

1 Tillgänglig på www.just.fgov.be Deutsch - français - Nederlands under "Geconsolideerde wetgeving" (Burgerlijk Wetboek/Code civil, artikel 2091).

« Konkurs - Allmän information | Belgien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 31-05-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket