Europeiska Kommissionen > ERN > Konkurs > Österrike

Senaste uppdatering: 28-04-2005
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Konkurs - Österrike

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


Se eller för den senast uppdaterade versionen av denna text čeština - Deutsch - eesti keel - latviešu valoda - lietuvių kalba - magyar - Malti - polski - slovenčina - slovenščina
 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte? 1.
2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden? 2.
3. Vilka är de olika intressenternas roller? 3.
4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds? 4.
5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar? 5.
6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna? 6.
7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar? 7.
8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion och skuldsanering? 8.
9. Vilka regler gäller för avvecklingen? 9.
10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet? 10.

 

1. Vilka olika typer av insolvensförfaranden finns det och vad är deras syfte?

I österrikisk rätt skiljer man mellan ackordsförfarande enligt ackordslagen (Ausgleichsordnung – AO) och konkursförfarande enligt konkurslagen (Konkursordnung – KO) .

För att en skuldsatt person (gäldenär) ska kunna försättas i konkurs krävs att han är på obestånd, dvs. inte kan betala sina skulder. Man kan förutsätta att gäldenären är på obestånd om han ställer in sina betalningar. Det krävs däremot inte att en fordringsägare (borgenär) uppmanar gäldenären att betala en förfallen skuld. Det faktum att gäldenären har betalat eller fortfarande kan betala enskilda borgenärers fordringar helt eller delvis är i sig inget tillräckligt skäl för att förutsätta att han inte är på obestånd (66 § KO). Ett konkursförfarande kan också inledas när skulderna överstiger tillgångarna i ett handelsbolag som inte har någon fysisk person som delägare som svarar för bolagets skulder, juridiska personer och dödsbon (67 § KO).

Om förutsättningarna för konkurs är uppfyllda eller om risk finns för att gäldenären ska hamna på obestånd, kan gäldenären ansöka om att ett ackordsförfarande ska inledas i stället för ett konkursförfarande (1 § AO).

Syftet med konkurs är i första hand att alla borgenärer ska få betalt för sina fordringar i lika utsträckning. Varje borgenär får sina fordringar täckta proportionellt i förhållande till de tillgångar som finns. Om det går ska man undvika att företag som kan rekonstrueras måste avvecklas, och gäldenären ska få en chans att ekonomiskt rekonstruera företaget. Detta är det främsta syftet med ett så kallat tvångsackord inom ramen för konkursförfarandet. Ett tvångsackord innebär att den resterande skulden avskrivs om gäldenären har betalat minst 20 % av sina skulder inom två år.

Till börjanTill början

Särskilda regler gäller om fysiska personer försätts i konkurs. Då finns alltid möjlighet att få den återstående delen av skulden avskriven. Skälet till detta är att man från samhällets sida vill ge människor som befinner sig i en hopplös ekonomisk situation en möjlighet att starta om på nytt. Konkursförfarandet för fysiska personer som inte är näringsidkare kallas skuldsanering (Schuldenregulierungsverfahren) (25 § KO).

Ett ackordsförfarande innebär att en del av skulden skrivs av om majoriteten av borgenärerna fattar beslut om detta, så att det skuldsatta företaget kan rekonstrueras. Detta förutsätter att gäldenären betalar minst 40 % av fordringarna inom två år.

Gäldenären kan vid sidan av insolvensförfarande i domstol försöka få till stånd en rekonstruktion utanför domstol. Nackdelen med detta jämfört med domstolsförfarande är att alla borgenärer måste vara överens och att enskilda borgenärer som motsätter sig inte kan röstas ned. Gäldenären är också skyldig att ge in en konkursansökan inom 60 dagar så snart förutsättningarna för ett konkursförfarande föreligger (69 § andra stycket KO).

För att konkurser ska kunna förhindras genom en seriös sanering på ett tidigt stadium finns det dessutom möjlighet att genomföra ett rekonstruktionsförfarande enligt lagen om företagsrekonstruktion (Unternehmensreorganisationsgesetz) . Det måste då finnas ett behov av rekonstruktion, men företaget får inte vara insolvent. Ett behov av rekonstruktion föreligger om det finns risk för att företagets verksamhet inte kan fortsätta på grund av dålig ekonomi, så att man måste ingripa för att företaget ska kunna drivas vidare på sikt.

Till börjanTill början

2. Vilka är förutsättningarna för att inleda insolvensförfaranden?

Konkurs

- obestånd eller skulder som överstiger tillgångarna (se ovan)

- tillgångar som täcker konkurskostnaderna

- ansökan av gäldenären eller av en borgenär

Ackord

- obestånd, risk för obestånd eller skulder som överstiger tillgångarna

- ansökan av gäldenären tillsammans med ackordsförslag som uppfyller lagens krav

3. Vilka är de olika intressenternas roller?

Konkurs
  • Konkursdomstolen

- inleder och administrerar förfarandet,

- utser och utövar tillsyn över konkursförvaltaren,

- säkrar konkursboet,

- leder borgenärssammanträden, bl.a. röstning om tvångsackord eller en betalningsplan,

- avgör vissa frågor genom beslut,

- avslutar konkursförfarandet.

  • Konkursförvaltaren

- genomför konkursförfarandet,

- utreder konkursgäldenärens ekonomi,

- bedömer om företaget kan drivas vidare eller om verksamheten i ett redan nedlagt företag kan återupptas,

- undersöker om ett tvångsackord ligger i borgenärernas intresse och om det är troligt att det kan genomföras,

- utreder vilka tillgångar som finns och ser till att de omvandlas i pengar,

- förvaltar och företräder konkursboet,

- har rätt att överklaga för konkursboets räkning,

- medverkar när skuldsättningen fastställs,

Till börjanTill början

- delar ut realiserade tillgångar.

När fysiska personer som inte är näringsidkare försätts i konkurs (skuldsanering) behöver ingen konkursförvaltare utses. Om konkursdomstolen väljer att inte utse någon konkursförvaltare måste den själv utföra de uppgifter som konkursförvaltaren enligt den österrikiska konkurslagen ska utföra.

  • Gäldenären

- har rätt att själv ansöka om att bli försatt i konkurs och har rätt att överklaga om ett konkursförfarande inleds,

- förlorar i och med att konkursförfarandet inleds förfoganderätten över de tillgångar som hör till konkursboet,

- har rätt att delta i borgenärssammanträden och borgenärskommitténs sammanträden,

- har rätt att ansöka om att ett tvångsackord ska avslutas.

  • Borgenären

- Borgenärssammanträdet

- har rätt att göra vissa yrkanden (t.ex. att en borgenärskommitté ska tillsättas, att konkursförvaltaren ska entledigas) ,

- röstar om ett förslag om tvångsackord.

- En borgenärskommitté som kan tillsättas av rätten

- understöder och övervakar konkursförvaltaren,

- yttrar sig på förhand om konkursförvaltaren ska vidta omfattande åtgärder,

- måste i vissa frågor ge sitt samtycke.

Ackord
  • Ackorddomstolen (Ausgleichsgericht)

- inleder och administrerar förfarandet,

- utser och utövar tillsyn över ackordförvaltaren (Ausgleichsverwalter) och övriga organ,

- avgör vissa frågor genom beslut,

Till börjanTill början

- avslutar ackordsförfarandet.

  • Ackordförvaltaren

- övervakar gäldenären och hur denne bedriver sin affärsverksamhet,

- utreder gäldenärens ekonomi och lämnar en preliminär skriftlig redovisning,

- granskar anmälda fordringar,

- måste samtycka till vissa rättshandlingar.

  • Gäldenären

- ansöker om att ett ackordsförfarande ska inledas; ansökan måste innehålla ett ackordsförslag som uppfyller lagens krav,

- behåller i princip sin förfoganderätt och fortsätter att själv förvalta sina tillgångar,

- står under ackordförvaltarens uppsikt.

  • Borgenärer

- borgenärssammanträdet röstar om ackordsförslaget,

- en borgenärskommitté som rätten kan tillsätta understöder och övervakar ackordförvaltaren.

4. Vilka blir rättsverkningarna av att ett förfarande inleds?

Konkurs

Konkursen offentliggörs genom en kungörelse på justitieministeriets webbplats Justiz Ediktsdatei. Konkursens rättsverkningar inträder dagen efter kungörelsen. Att konkursförfarandet inletts registreras också i offentliga register (fastighetsregistret, handelsregistret osv.).

I och med att konkursförfarandet inleds får gäldenären inte längre fritt förfoga över de tillgångar som vid denna tidpunkt tillhör honom och omfattas av konkursen eller som han förvärvar under konkursen (dvs. konkursboet). Konkursboet ska tas om hand och förvaltas så att konkursborgenärerna får betalt för sina fordringar (1 § KO).

Till börjanTill början

Gäldenärens rättshandlingar rörande konkursboet efter det att förfarandet inletts är inte giltiga gentemot borgenärerna (3 § första stycket KO).

Rättstvister som syftar till att göra gällande eller säkra anspråk på tillgångar som tillhör konkursboet kan efter det att konkursförfarandet inletts varken inledas eller drivas vidare gentemot gäldenären. Rättstvister som rör anspråk på förmånsrätt och separationsrätt i egendom som inte ingår i konkursboet kan inledas och drivas vidare även efter det att förfarandet inletts, men bara gentemot konkursförvaltaren (6 § första och andra stycket KO).

Alla pågåenderättstvister där konkursgäldenären är kärande eller svarande avbryts när konkursförfarandet inleds (7 § första stycket KO). Undantag gäller för rättstvister som inte berör tillgångar som ingår i konkursboet.

Ackord

Även ackordsförfaranden offentliggörs i registret över kungörelser. Ackordsförfarandets rättsverkningar inträder dagen efter kungörelsen (7 § första stycket AO). Att ackordsförfarandet inletts registreras också i offentliga register (fastighetsregistret, handelsregistret osv.).

Från och med den dag då gäldenären ger in sin ansökan och fram till dess att förfarandet inleds får han inte sälja eller inteckna fastigheter, skapa separationsrätt avseende sina tillgångar, ingå borgensförbindelser och ge bort gåvor och liknande. Sådana rättshandlingar är ogiltiga gentemot borgenärerna. Från det att förfarandet inleds måste gäldenären ha ackorddomstolens tillstånd för att få avveckla eller återuppta verksamheten i sitt företag. För vissa andra rättshandlingar måste han dessutom ha ackordförvaltarens samtycke. Gäldenären får under ackordsförfarandet bara använda tillgängliga medel för egen räkning i den mån detta är nödvändigt för en anspråkslös livsföring för honom själv och hans familj (8 § AO).

Till börjanTill början

Om en fordran anmäls under ackordsförfarandet avbryts preskriptionsfristen för fordran (9 § AO).

Från det att förfarandet inleds kan ingen längre få pant- eller förmånsrätt i egendom som tillhör gäldenären (10 § AO).

5. Vilka regler gäller för olika kategorier av fordringar?

Konkurs:
Separationsrätt

Separationsrätt gäller egendom som visserligen finns hos gäldenären, men som inte tillhör honom (44 § KO). Eftersom konkursboet bara omfattar gäldenärens tillgångar, påverkas separationsrätten inte av konkursförfarandet.

Förmånsrätt

Förmånsrätt avser fordringar i konkursen som får företrädesrätt till betalning ur viss egendom som tillhör konkursgäldenären. Borgenärer med förmånsrätt har, i den utsträckning deras fordran täcks av viss egendom i konkursboet (t.ex. en pant) , företrädesrätt framför konkursborgenärerna. Eventuellt överskott vid försäljning av en pant flyter in i konkursboet (48 § KO). Förmånsrätterna påverkas inte av konkursförfarandet.

Konkursfordringar

Konkursfordringar är fordringar från borgenärer som har fordringar på gäldenären när konkursförfarandet inleds (51 § KO). Löpande räntor på konkursfordringar efter det att konkursförfarandet har inletts, kostnader för att delta i konkursförfarandet, böter för alla slag av brott samt anspråk på gåvor är dock inte konkursfordringar (58 § KO).

För konkursfordringar gäller principen om likabehandling. Varken myndigheter eller konkursgäldenärens anställda prioriteras i konkursen. En delägares fordran på återbetalning av ett kapitaltillskott i form av lån får dock lägre prioritet.

Till börjanTill början

Kvittning

Fordringar som kunde kvittas redan när konkursförfarandet inleddes behöver inte göras gällande i konkursen (19 § första stycket KO). Detta innebär att en borgenär som samtidigt är skyldig konkursgäldenären pengar får en i viss mån gynnad ställning. Han får betalt ur en särskild tillgång, nämligen den fordran på honom själv som ingår i boet. Om borgenärens fordran är större än konkursgäldenärens, kan han dock lida en förlust, eftersom han måste göra anspråk på resterande belopp i konkursen. Närmare information om vilka krav som gäller för kvittning återfinns i lagtexten (20 § KO) som finns på webbplatsen Bundeskanzleramt (förbundskanslerns kansli) .

Massafordringar

Massafordringar är fordringar på konkursboet som ska betalas ur detta innan utdelning sker till konkursborgenärerna (47 § första stycket KO). De viktigaste massafordringarna är följande (46 § första stycket KO) :

- Kostnaderna för konkursförfarandet.

- Omkostnader för förvaltning och drift av konkursboet.

- Alla offentliga avgifter som rör konkursboet och som uppstått efter det att konkursförfarandet inleddes.

- Anställdas lönefordringar för tid efter det att konkursförfarandet inleddes.

- Fordringar avseende fullgörande av avtal som konkursförvaltaren inträder i.

- Fordringar som följer av konkursförvaltarens rättshandlingar.

- Fordringar som följer av att konkursboet gjort obehörig vinst.

- Fordringar som följer av att en anställning upphör, om anställningsavtalet ingicks av konkursförvaltaren under konkursförfarandet.

Till börjanTill början

Massafordringar behöver inte anmälas i konkursen. Om konkursförvaltaren vägrar betala massafordringar som förfallit till betalning kan borgenären väcka talan vid domstol.

Konkursgäldenärens avtal
  • Anbud: Ett anbud riktat till gäldenären före konkursen förblir giltigt, och konkursförvaltaren kan välja om han vill anta det eller inte. I så fall blir avtalspartens fordran en massafordran (26 § andra stycket KO). Anbud från gäldenären före konkursen är inte bindande för konkursförvaltaren (26 § tredje stycket KO).
  • Avtal: Om ett avtal inte har fullgjorts vare sig av konkursgäldenären eller av den andra parten när konkursförfarandet inleds, kan konkursförvaltaren antingen fullgöra avtalet i stället för konkursgäldenären och kräva att den andra parten fullgör sin del, eller häva avtalet (21 § första stycket KO).
  • Leasingavtal: Leasingavtal berörs inledningsvis inte av att konkursförfarandet inleds. Vid en leasingtagares konkurs har både konkursförvaltaren och leasinggivaren rätt att säga upp avtalet efter lagstadgad uppsägningstid (eller kortare, om parterna kommit överens om det) (23 § KO).
  • Anställningsavtal: Om konkursgäldenären är arbetsgivare och anställningen har påbörjats före konkursen, får anställningsavtalet sägas upp i förtid av arbetstagaren. Uppsägningen måste ske inom en månad efter offentliggörandet av beslutet om att företaget eller verksamheten ska avvecklas. Anställningsavtalet kan också sägas upp av konkursförvaltaren. Denne måste respektera den uppsägningstid som anges i lagen eller i ett kollektivavtal eller en kortare uppsägningstid som eventuellt har avtalats mellan parterna inom de gränser som lagstiftningen sätter. Förvaltaren måste också följa de lagstadgade bestämmelserna för uppsägning i övrigt.
Ackord
Fordringar inom ramen för ackord

Fordringar inom ramen för ackord är oprioriterade fordringar, vilket innebär att fordringsägaren bara får en procentuellt bestämd andel av sin fordran betald. Gäldenären har en viss tid på sig för att godta eller invända mot de fordringar som anmälts. Anmälan av fordringarna inverkar på borgenärernas rösträtt vid borgenärssammanträdet om ackordsförslaget. Om ackordsförslaget antas och bekräftas av domstolen innebär detta att borgenärernas fordringar sätts ned proportionellt. Detta gäller även för fordringar som inte anmälts. En förutsättning är naturligtvis att gäldenären fullgör ackordet.

Till börjanTill början

Separations- och förmånsrätt

I likhet med vad som gäller vid en konkurs påverkar ackordet inte separations- och förmånsrätter. Däremot kan möjligheten att göra dem gällande skjutas upp.

Kvittning

Bestämmelserna (19 och 20 §§ AO) är desamma som gäller vid konkurs.

Avtal

Fordringar som följer av avtal där ingen av parterna har fullgjort avtalet när ackordsförfarandet inleds, berörs inledningsvis inte av ackordsförfarandet. Gäldenären kan dock välja om han vill kräva att den andra parten fullgör avtalet eller om han vill häva avtalet (20b § AO). Om han häver avtalet krävs ackordförvaltarens samtycke. Ackordförvaltaren får bara ge sitt samtycke om det finns risk för att ackordet inte kan genomföras eller att företagets verksamhet inte kan drivas vidare om avtalet fullgörs (20b § AO). Särskilda regler gäller för leasingavtal och anställningsavtal.

  • Leasingavtal: Om gäldenären har leasat utrustning får han säga upp avtalet, förutsatt att den uppsägningstid som gäller enligt lag eller som har avtalats mellan parterna beaktas (20c § andra stycket AO). Uppsägning får ske inom en månad från det att beslutet om att inleda ett ackordsförfarande har offentliggjorts och ackordförvaltaren måste ge sitt samtycke.
  • Anställningsavtal: Om gäldenären är arbetsgivare får han säga upp anställningsavtal inom en månad från offentliggörandet av beslutet om att inleda ackordsförfarande. En uppsägning kräver ackordförvaltarens samtycke. Gäldenären måste respektera den uppsägningstid som anges i lagen eller i ett kollektivavtal eller en kortare uppsägningstid som eventuellt har avtalats mellan parterna inom de gränser som lagstiftningen sätter. Han måste också följa de lagstadgade bestämmelserna för uppsägning i övrigt.

6. Vilka regler gäller för handlingar som är till nackdel för fordringsägarna?

Rättshandlingar som har företagits innan konkursförfarandet inleddes och som påverkar konkursgäldenärens tillgångar kan angripas i domstol om avsikten varit att missgynna borgenärerna eller inneburit bortslösning av tillgångar (28 § KO) , om rättshandlingarna gynnat en viss eller vissa borgenärer (30 § KO) eller om en utomstående haft kännedom om konkursgäldenärens obestånd (31 § KO). Gåvor och liknande kan också angripas i domstol (29 § KO). Närmare information om vilka krav som gäller återfinns i lagtexten på webbplatsen Bundeskanzleramt (förbundskanslerns kansli) .

Till börjanTill början

7. Vilka regler gäller för anmälan och godkännande av fordringar?

Se svaret på fråga 5.

8. Vilka regler gäller för företagsrekonstruktion och skuldsanering?

Tvångsackord

Tvångsackord är inget enskilt insolvensförfarande utan ett ”ackord i konkursen”. Även tvångsackord avslutas och fullgörs genom att den återstående skulden skrivs av. Gäldenären betalar den procent av fordringarna som fastställts och är därmed befriad från konkursfordringarna.

Ett tvångsackord kan bara inledas efter ansökan av en redbar gäldenär (som inte dömts för bedräglig konkurs, som inte har uppenbar avsikt att förhala ett förfarande osv.). Gäldenären måste samtidigt lägga fram ett förslag till hur borgenärerna ska få betalt för sina fordringar eller hur dessa ska tryggas (140 § första stycket KO). För att ansökan ska vara giltig måste konkursborgenärerna erbjudas en utdelning inom två år uppgående till minst 20 % av konkursfordringarna. Fysiska personer som inte är näringsidkare kan få en betalningsfrist på upp till fem år. Om betalningsfristen är mer än två år måste procentandelen dock uppgå till minst 30 % (141 § punkt 3 KO). Fordringar med separations- och förmånsrätt berörs inte, massaborgenärer ska få full betalning för sina fordringar och konkursborgenärer måste behandlas lika (149f § KO). Vidare inskränks inte konkursborgenärernas rättigheter gentemot borgensmän eller andra som är betalningsansvariga för gäldenären, om inte borgenärerna ger sitt uttryckliga samtycke (151 § KO). Majoriteten av de röstberättigade konkursborgenärer som deltar vid det sammanträde som ska hållas måste rösta för tvångsackordet. Dessutom måste summan av de fordringsbelopp som hör till borgenärer som röstar för förslaget uppgå till minst tre fjärdedelar av de vid sammanträdet närvarande borgenärernas sammanlagda fordringsbelopp (147 § första stycket KO).

Till börjanTill början

Om tvångsackordet sedan bekräftas av domstolen befrias konkursgäldenären från resten av de skulder till konkursborgenärerna som överstiger den fastställda procentandelen (156 § KO).

Skuldsanering

Om skuldsanering inte leder till tvångsackord säljs gäldenärens tillgångar. En betalningsplan eller i andra hand utmätning av lön är andra möjligheter att uppnå skuldbefrielse. En betalningsplan är en specialform av tvångsackord. De främsta skillnaderna är att det inte finns någon minsta procentandel fastställd i lag och att betalningsfristen är förlängd till högst sju år. För att betalningsplanen ska kunna antas krävs samma borgenärsmajoritet som vid tvångsackord och ackord.

Om borgenärerna röstar emot betalningsplanen kan domstolen fatta beslut om utmätning av lön på ansökan av gäldenären (200 § första stycket KO). Borgenärernas samtycke krävs inte. Det är i första hand den utmätningsbara delen av inkomsten som tas i anspråk. Gäldenären ska under sju år överlåta en viss andel av sin lön till en förvaltare för borgenärernas räkning. Om gäldenären under loppet av de sju åren betalar minst 10 % av borgenärsfordringarna, anses skuldsaneringen genomförd. Den kan dock avslutas redan efter tre år, om gäldenären under den tiden har betalat minst 50 % av borgenärernas fordringar. Betalningen sker genom överlåtelse av lönen eller genom avyttring av egendom. Om betalningsmålet har uppnåtts när de sju åren är till ända, fattar domstolen beslut om avskrivning av resterande skulder (213 § KO). Om fordringarna efter sju år inte är betalda i den utsträckning som bestämts, kan domstolen i vissa fall ändå fatta beslut om avskrivning av skulderna om det anses skäligt. Men den kan också välja att skjuta upp avskrivningsbeslutet eller förlänga skuldsaneringen med högst tre år.

Till börjanTill början

Ackord

Om gäldenären är på obestånd eller hans skulder överstiger tillgångarna (se fråga 1) eller om han riskerar att hamna på obestånd, kan han ansöka om att ett ackordsförfarande ska inledas. Han ska bifoga en rad styrkande handlingar (förteckning över tillgångar, förteckning över borgenärer och gäldenärer, balansräkning för de senaste tre åren, ackordsförslag osv.). För att ackordet ska uppfylla gällande krav gäller att gäldenären ska vara redbar och dessutom att ett betalningsförslag föreligger som uppgår till lagstadgad minsta procentandel, nämligen 40 % av borgenärsfordringarna inom två år efter det att ackordet antas.

I regel måste ett ackord antas inom 90 dagar från det att förfarandet inleds (67 § första stycket punkt 2 AO). Kraven på majoritet är desamma som vid tvångsackord (se ovan). Ackordet måste bekräftas av domstolen. Domstolens beslut kungörs i insolvensregistret (49 § tredje stycket AO).

Därefter finns tre olika alternativ. Antingen avslutas förfarandet utan att gäldenären ställs under tillsyn eller också avslutas förfarandet och gäldenären ställs under tillsyn av en förvaltare. Det tredje alternativet är att ackordsförfarandet fortsätter under ackordförvaltarens tillsyn.

9. Vilka regler gäller för avvecklingen?

Den egendom som ingår i konkursboet ska säljas direkt av förvaltaren på den öppna marknaden. Bara i undantagsfall, om konkursdomstolen på konkursförvaltarens begäran fattar beslut om detta, hålls en exekutiv auktion enligt lagen om exekution (Exekutionsordnung) .

Om omfattande åtgärder ska vidtas måste konkursförvaltaren först tillfråga borgenärskommittén (114 § första stycket 1 KO). Konkursförvaltaren måste dessutom minst åtta dagar i förväg underrätta konkursdomstolen om vissa transaktioner som överstiger ett värde på 100 000 euro. Domstolen kan förbjuda att vissa åtgärder vidtas (116 § KO: ingående av förlikning, erkännande av tvistiga fordringar som omfattas av separations-, förmåns- eller kvittningsrätt samt tvistiga massafordringar, överklaganden osv.). Vissa rättshandlingar måste – oavsett belopp – först godkännas av borgenärskommittén och konkursdomstolen (117 § KO).

Till börjanTill början

Borgenärskommittén får med konkursdomstolens godkännande fatta beslut om att fordringar som sannolikt inte kommer att kunna drivas in och egendom av ringa värde överlåts på konkursgäldenären till hans fria förfogande (119 § femte stycket KO).

Massaborgenärerna ska få betalt så snart deras fordringar är fastställda och förfaller till betalning, oberoende av hur långt man kommit i förfarandet (124 § första stycket KO). Om tillgångarna i konkursboet inte räcker för att betala massafordringarna måste konkursförvaltaren omedelbart underrätta konkursdomstolen och han får då inte göra några utbetalningar till massaborgenärerna. Det sker då en ”konkurs i konkursen” (124a § KO).

Konkursborgenärerna kan få betalt först efter det att fordringarna har prövats. Konkursförvaltaren ska företa utdelningen i samförstånd med borgenärskommittén och på grundval av konkursdomstolens godkännande av utdelningsförslaget (128–130 §§ KO). Särskilda regler gäller för handläggningen av fordringar som är tvistiga (131 § KO) och fordringar som anmälts för sent (134 § KO) samt för konkursborgenärer som samtidigt är borgenärer med förmånsrätt (132 § KO).

10. Vilka är förutsättningarna för att avsluta förfarandet?

Konkurs

Konkursen avslutas när den slutliga utdelningen har redovisats för konkursdomstolen (139 § första stycket KO). Tvångsackord avslutas när ackordsuppgörelsen har vunnit laga kraft och borgenärer med separationsrätt och förmånsrätt samt massaborgenärer har fått betalt för sina fordringar eller när dessa har tryggats (157 § första stycket KO). Konkursen ska också avslutas när en betalningsplan har vunnit laga kraft (196 § första stycket KO) eller när ett beslut om utmätning av lön har vunnit laga kraft (200 § fjärde stycket KO).

Konkursen ska också avslutas om alla massa- och konkursborgenärer ger sitt samtycke till detta (167 § första stycket KO) eller om det under konkursförfarandet visar sig att tillgångarna inte räcker för att täcka kostnaderna för konkursförfarandet (166 § KO).

Konkursens avslutande innebär bl.a. följande:

- Konkursgäldenären får tillbaka full förfoganderätt över sina tillgångar (59 § KO) och konkursförvaltarens befogenheter upphör.

- Konkursgäldenären kan återigen vara kärande och svarande vid domstol. I pågående mål vid domstol övergår processbehörigheten från konkursboet till konkursgäldenären.

- Konkursborgenärerna kan återigen begära utsökning gentemot konkursgäldenären för att få betalt för fordringar som inte täcktes av konkursutdelningen.

Inom vissa områden finns förvaltningsrättsliga (t.ex. enligt lagen om näringsverksamhet) eller arbetsrättsliga (t.ex. enligt lagen om advokater) inskränkningar för konkursgäldenären att åter driva näringsverksamhet. Straffrättsliga påföljder kan bli aktuella vid konkursbedrägeri.

Ackord

När förfarandet avslutas upphör den inskränkning av gäldenärens förfoganderätt som gällt enligt ackordslagen.



« Konkurs - Allmän information | Österrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 28-04-2005

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket