Europeiska Kommissionen > ERN > Tillämplig lag > Portugal

Senaste uppdatering: 07-01-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tillämplig lag - Portugal

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. RÄTTSKÄLLOR I.
I.1. Nationella regler I.1.
I.2. Multilaterala konventioner I.2.
I.3. Bilaterala konventioner I.3.
II. TILLÄMPNING AV LAGVALSREGLERNA II.
II.1. Tillämpning av lagvalsreglerna ex officio II.1.
II.2. Renvoi (återförvisning och vidareförvisning) II.2.
II.3. Ändring i anknytning II.3.
II.4. Ordre public och internationellt tvingande regler II.4.
II.5. Utredning om innehållet i utländsk rätt II.5.
III. LAGVALSREGLER III.
III.1. Avtal III.1.
III.2. Utomobligatoriska förpliktelser III.2.
III.3. Personalstatut; aspekter av betydelse för en persons ställning i civilrättsligt hänseende (namn, hemvist, rättslig handlingsförmåga) III.3.
III.4. Faderskap och adoption III.4.
III.5. Äktenskap m.m. och underhållsförpliktelser III.5.
III.6. Makars förmögenhetsförhållanden III.6.
III.7. Arv och testamente III.7.
III.8. Sakrätt III.8.
III.9. Insolvens III.9.

 

I. RÄTTSKÄLLOR

I.1. Nationella regler

Reglerna i portugisisk internationell privaträtt grundar sig på lagar som utfärdats av behöriga myndigheter. Det är således fråga om bindande regler som är avsedda att fastställa allmänna kriterier för särskilda situationer.

Sedvanerätt är enligt den portugisiska civilkoden inte en rättskälla i egentlig mening. Inom vissa områden, särskilt inom internationell offentlig rätt, är sedvanerätten ändå en viktig källa.

I Portugal anses rättsdoktrin (rättsvetenskapliga verk) och rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) i allmänhet inte som rättskällor, även om de anses ha ett inflytande vid stiftandet och tillämpningen av lagar. Författningsdomstolens avgöranden, som är universellt bindande, är dock att anse som en rättskälla i egentlig mening.

I.2. Multilaterala konventioner

Se förteckningen över konventioner i den fullständiga versionen av detta informationsblad på den portugisiska kontaktsidan för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område: http://www.redecivil.mj.pt/ português.

I.3. Bilaterala konventioner

Se förteckningen över konventioner i den fullständiga versionen av detta informationsblad på den portugisiska kontaktsidan för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område: http://www.redecivil.mj.pt/ português.

Till börjanTill början

II. TILLÄMPNING AV LAGVALSREGLERNA

II.1. Tillämpning av lagvalsreglerna ex officio

Domstolen ska överväga om lagvalsregler är tillämpliga, även om ingen av parterna åberopar utländsk rätt.

Inom vissa områden, särskilt avtalsrätten, står det emellertid parterna fritt att själva bestämma vilken lag som ska vara tillämplig. Detta innebär att parterna fritt kan välja vilken utländsk materiell lagstiftning som ska reglera rättsförhållandet dem emellan. När detta val har gjorts är lagvalsregler inte längre tillämpliga.

II.2. Renvoi (återförvisning och vidareförvisning)

Förekommer renvoi i portugisisk internationell privaträtt? Om ja, i vilken utsträckning tillåter portugisiska lagvalsregler att tillämplig utländsk lag hänvisar tillbaka till nationell rätt eller vidare till lagen i ett annat land?

Enligt portugisisk rätt gäller den allmänna principen att hänvisningar i portugisiska lagvalsregler till utländsk lag bestämmer den lagens tillämplighet endast om det saknas bestämmelser som föreskriver annat. Förutsättningen är dock att bestämmelserna genom sitt innehåll och sin rättsliga funktion omfattar regler för den domstol som det hänvisas till i lagvalsreglerna.

Portugisisk lag tillåter dock renvoi när den utländska lag som en lagvalsregel hänvisar till i sin tur hänvisar till en annan lag, till exempel portugisisk lag eller lagen i ytterligare ett annat land.

Om de internationellt privaträttsliga reglerna i ett rättssystem som anvisas av de portugisiska lagvalsreglerna i sin tur hänvisar till lagen i ett annat land, ska den lagen tillämpas om landets lagvalsregler medger det.

Till börjanTill början

Renvoi måste också godtas om det i stället för tre är fyra eller fler lagar inblandade, men bara på villkor att alla parter är överens om att en viss lag är bäst lämpad för att lösa en internationellt privaträttslig fråga.

Detta gäller dock inte om den lag som de portugisiska lagvalsreglerna hänvisar till rör personrätt (vilket i Portugal är de regler som rör den berörda personens medborgarskap) och den berörda personen normalt är bosatt på portugisiskt territorium eller i ett land vars lagvalsregler anger att det är den inhemska lagen i det land där han eller hon är medborgare som ska tillämpas.

Ovan nämnda regel kommer dock ändå att tillämpas i mål om förmynderskap, makars förmögenhetsförhållanden, föräldraansvar, förbindelser mellan adoptivföräldrar och adoptivbarn samt kvarlåtenskap, om den nationella lag som en lagvalsregel hänvisar till i sin tur anvisar lagen på den plats där fast egendom är belägen, och detta bekräftas av den anvisade lagen.

II.3. Ändring i anknytning

Vad händer om anknytningen ändras, till exempel vid överföring av lös egendom?

Anknytningsmomentet är den referens som lagen använder för att identifiera vilken lag som bör tillämpas i en viss situation.

Anknytningsmomentet kan vara flexibelt eller fast, beroende på om det kan ändras eller inte. Exempel på flexibla anknytningsmoment är de som gäller en persons medborgarskap eller hemvist. Ytterligare exempel är den plats där rörlig egendom finns eller där en juridisk person har sitt huvudkontor. Exempel på fasta anknytningsmoment är den plats där egendom är belägen eller den plats där en rättshandling ägt rum.

Till börjanTill början

Om en lagvalsregel hänvisar till ett visst anknytningsmoment, anges normalt även vid vilken tidpunkt detta anknytningsmoment måste tas i beaktande.

Om anknytningsfaktorn ändras, kan detta leda till att flera olika lagar tillämpas efter varandra. Detta ger upphov till en rörlig lagvalssituation (conflito movél).

I sådana fall gäller att tillämpningen av det nya anknytningsmomentet (till exempel den nya plats där viss rörlig egendom nu finns eller en ny personrättslig ställning) inte får inverka menligt på tidigare förvärvade rättigheter.

Vissa flexibla anknytningsmoment kan få ett ändrat innehåll genom parternas försorg. Parterna har därmed i viss mån möjlighet att välja tillämplig lag. För att undvika missbruk genom avsiktliga transaktioner har portugisisk lag infört begreppet “kringgående av lagen” (fraude a lei). Detta innebär att vid tillämpning av lagvalsregler ska ingen hänsyn tas till faktiska eller rättsliga omständigheter som konstruerats i det bedrägliga syftet att undvika tillämpning av en lag som under normala förhållanden skulle ha varit tillämplig. Med andra ord, straffet för att kringgå lagen är tillämpning av just de bestämmelser som man genom bedrägliga handlingar försökt att kringgå.

II.4. Ordre public och internationellt tvingande regler

Kan domstolarna vägra att tillämpa en anvisad lag om tillämpningen skulle strida mot det så kallade ordre public-förbehållet?

Ja! Utländsk lag som anvisas i lagvalsregler är inte tillämplig om tillämpningen skulle strida mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i Portugal.

Till börjanTill början

Det rör sig om begrepp som står för rättsliga, politiska, etiska, ekonomiska och religiösa intressen. Begreppen är av vitalt intresse för det samhälle som värnar om dem och är också ett utmärkande drag för det samhället. Med hänsyn till deras stora betydelse får de inte ignoreras eller överträdas genom tillämpning av en utländsk lag som strider mot dem på ett oacceptabelt sätt.

Om ordre public-förbehållet innebär att en viss specialbestämmelse i utländsk lag inte kan tillämpas, ska motsvarande allmänna bestämmelse i den lagen tillämpas. Endast om den utländska lagen inte går att tillämpa kan man använda lagen i det land där domstolen som prövar målet är belägen.

II.5. Utredning om innehållet i utländsk rätt

Vilken roll har domstolarna och parterna?

I det portugisiska rättssystemet behandlas utländsk rätt som lag, och inte som fakta.

Portugisisk rätt föreskriver att en part som åberopar utländsk rätt måste styrka dess existens och innehåll, även om domstolen inofficiellt är skyldig att försöka skaffa information om vad som gäller.

Domstolens inofficiella skyldighet att skaffa information gäller även när den meddelar dom på grundval av en utländsk regel utan att någon parterna har åberopat denna, eller när den andra parten erkänner dess existens och innehållor eller inte invänder mot den.

Vilken bevisning godtas?

Lagen ställer inga särskilda krav på bevisningen, och följaktligen kan en part eller domstolen använda sig av alla lämpliga typer av bevismedel de anser sig behöva (till exempel sakkunnigbevisning eller skriftlig bevisning).

Till börjanTill början

Vad blir följden om utländsk rätt inte kan styrkas?

Om det visar sig omöjligt att fastställa innehållet i tillämplig utländsk rätt, får man i stället gå till den lag som är tillämplig i andra hand. Samma förfarande måste användas närhelst det inte är möjligt att avgöra på vilka faktiska eller rättsliga grunder en lags tillämplighet har fastställts.

Om det inte går att fastställa någon sekundär anknytning, eller om det visar sig omöjligt att fastställa innehållet i den lag som anvisas genom det anknytningsmomentet, måste domstolen tillämpa allmänna portugisiska regler.

III. LAGVALSREGLER

III.1. Avtal

Den 1 september 1994 trädde 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser i kraft i Portugal. Konventionen är tillämplig på lagvalssituationer i samband med avtalsförpliktelser som ingåtts efter dess ikraftträdande.

Konventionen omfattar principen att parterna kan välja vilken lag som ska vara tillämplig på avtalet eller en del av det. Parterna kan till och med när som helst komma överens om att ändra vilken lag som ska tillämpas. Valet av utländsk lag kan dock inte hindra tillämpning av bindande regler i det land till vilket andra viktiga faktorer i den aktuella situationen har anknytning vid den tidpunkt då lagvalet görs.

Om inget val görs omfattas avtalet av lagen i det land till vilket det har närmast anknytning.

För att bestämma denna anknytning krävs en bedömning av alla omständigheter i det aktuella målet (hemvist eller huvudkontor, säte, huvudsakligt driftsställe, plats där rörlig egendom finns, huvudkontor för en speditör, avtalsspråk, plats där avtalsföremålet finns och plats där avtalet ska verkställas samt de avtalsslutande parternas nationalitet m.m.).

Till börjanTill början

III.2. Utomobligatoriska förpliktelser

Utomobligatoriskt skadeståndsansvar

I fråga om utomobligatoriskt skadeståndsansvar (det vill säga ansvar som grundar sig på en uppsåtlig och olaglig överträdelse av en annans rättigheter eller av regler som är avsedda att skydda tredje mans intressen, eller på farliga verksamheter eller farligt uppträdande som kan vara lagliga i och för sig, men som orsakar skada för tredje man) gäller enligt den portugisiska civilkoden i princip att, tillämplig lag är lagen i den stat där den verksamhet som givit upphov till skadan har ägt rum. Tillämplig lag i fall som rör underlåtenhet är lagen på den plats där den ansvariga personen borde ha handlat.

Den lag som anvisas i lagvalsbestämmelsen reglerar grunderna för och följderna av skadeståndsskyldigheten.

Obehörig vinst

Enligt den portugisiska civilkoden ska obehörig vinst (som innebär att en person gynnas ekonomisk på en annans bekostnad, utan att det finns grund för detta) regleras av den lag enligt vilken överföringen till den gynnade parten ägde rum.

Den lag som anvisas i lagvalsbestämmelsen reglerar grunderna för och innehållet i den obehöriga vinsten och de förpliktelser som uppstår som en följd av denna.

Handling utan uppdrag (negotiorum gestio)

Handling utan uppdrag (det att en person sköter någon annans affärer, i dennes intresse och på dennes vägnar, utan att vara bemyndigad därtill) som innebär att rättshandlingar vidtas, regleras av Haagkonventionen av den 14 maj 1978 om tillämplig lag på agenturavtal och fullmakt.

III.3. Personalstatut; aspekter av betydelse för en persons ställning i civilrättsligt hänseende (namn, hemvist, rättslig handlingsförmåga)

Enligt den portugisiska civilkoden regleras en persons status i princip av den personalstatut som gäller för vederbörande.

Till börjanTill början

Den så kallade personalstatuten (den lag som reglerar en persons status) är lagen i det land där den berörda personen är medborgare eller, om det är fråga om en statslös person, av lagen på den plats där vederbörande har hemvist (när det gäller vuxna) eller ”domicil” (när det gäller underåriga eller personer som saknar full rättslig handlingsförmåga). För personer som saknar hemvist, är personalstatuten lagen på den plats där vederbörande tills vidare är bosatt eller, om detta inte kan fastställas, lagen på den plats där han eller hon för tillfället befinner sig.

Personalstatut för juridiska personer är lagen i det land där deras huvudkontor är beläget. Att huvudkontoret flyttas från ett land till ett annat innebär inte att ställningen som juridisk person går förlorad, om lagarna i båda länderna överensstämmer på denna punkt. Fusion av enheter med olika personalstatut regleras av båda de relevanta personalstatuterna.

Personalstatut för internationella juridiska personer är lagen som anvisas i det avtal varigenom de inrättas eller i bolagsordningen. Om ingen lag anvisas, tillämpas lagen i det land där sätet eller huvudkontoret är beläget.

III.4. Faderskap och adoption

Detta område regleras av den portugisiska civilkoden.

Inom detta område är det i normala fall de berörda parternas personalstatut som ska tillämpas.

Fastställandet av faderskap regleras av den personalstatut som föräldern omfattades av vid den tidpunkt då förhållandet inleddes. När det gäller barn till en gift kvinna, regleras detta förhållande med hänsyn till fadern av den allmänna nationella lag som modern och hennes make omfattas av. I annat fall tillämpas lagen på den plats där makarna har hemvist. Om inte heller detta är möjligt tillämpas barnets personalstatut. Den avgörande tidpunkten är i så fall barnets födelse eller äktenskapets upplösning, om detta äger rum först.

Till börjanTill början

Förhållandet mellan barnet och föräldrarna regleras av lagen i det land där båda makarna är medborgare. Om de inte är medborgare i samma land tillämpas lagen i det land där båda makarna är bosatta. Om makarna normalt är bosatta i olika länder tillämpas barnets personalstatut. Om föräldraskap endast anses fastställt beträffande en av föräldrarna, tillämpas den förälderns personalstatut. Om en av föräldrarna har avlidit, tillämpas den kvarlevande förälderns personalstatut.

Adoptivförhållanden regleras av adoptionsförälderns personalstatut. Om makar har adopterat tillsammans, eller om det adopterade barnet är barn till den adopterade förälderns make, tillämpas lagen i det land där båda föräldrarna är medborgare. Om de inte är medborgare i samma land tillämpas lagen i det land där båda makarna är bosatta. Om inte heller detta kan fastställas, tillämpas lagen i det land till vilket adoptivföräldrarnas familjeliv anses ha närmast anknytning. Förhållandet mellan den adopterande föräldern och det adopterade barnet, och mellan det adopterade barnet och den ursprungliga familjen, regleras av den adopterande förälderns personalstatut.

Om den lag som reglerar förhållandet mellan det adopterade barnet och hans eller hennes föräldrar inte erkänner adoption, eller inte tillåter det för personer i en sådan familjesituation som barnet som skulle adopteras, medges inte adoption.

Om personalstatuten för den person vars föräldraskap ska fastställas eller som ska adopteras föreskriver att han eller hon måste lämna sitt samtycke, måste detta krav tillmötesgås. Detta gäller även eventuella krav på samtycke från en tredje man som personen i fråga har anknytning till genom familjeband eller förmynderskap, om detta är förenligt med tillämplig lag.

Till börjanTill början

Tillämpningsområdet för lag som reglerar förhållandet mellan föräldrar och barn omfattar i första hand föräldraansvar. Enligt Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om myndigheters behörighet och tillämplig lag i frågor till skydd för underåriga – som är tillämplig närhelst den minderårige har hemvist i ett land som har undertecknat konventionen – ska frågor om föräldraansvar regleras av lagen i det land där den minderårige är medborgare. I de fall denna konvention är tillämplig, kan det bara i mycket begränsad utsträckning bli fråga om att tillämpa den portugisiska civilkoden (till exempel för att fastställa ett minderårigt barns legala hemvist).

Dessutom innebär Münchenkonventionen om tillämplig lag i fråga om för- och efternamn att verkningarna av fastställande av föräldraskap för barnets namn bestäms av lagen i det land där barnet är medborgare.

Föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn i sin tur, regleras av Haagkonventionen av den 24 oktober 1956 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn, och av Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet, där den senare ersätter den förra när det gäller förbindelserna mellan stater som är bundna av den konventionen.

III.5. Äktenskap m.m. och underhållsförpliktelser

I Portugal regleras äktenskaps formella giltighet av Haagkonventionen av den 12 juni 1902 om tillämplig lag i äktenskapsmål. Denna internationella konvention får emellertid allt mindre betydelse på grund av att så få stater är bundna av den.

Till börjanTill början

Således har lagvalsreglerna i den portugisiska civilkoden fått en mer vidsträckt tillämpning.

Frågor om äktenskapsskillnad och hemskillnad regleras av Haagkonventionen av den 12 juni 1902 om tillämplig lag och behörig domstol i mål om äktenskapsskillnad och hemskillnad. Återigen är ett mycket litet antal stater bundna av konventionen och dess praktiska betydelse är därför begränsad.

Lagvalsreglerna i den portugisiska har därmed även på detta område fått en vidare tillämpning.

Enligt civilkoden regleras förhållandet mellan makar av lagen i det land där båda är medborgare. Om de inte har samma nationalitet gäller lagen i det land där båda är bosatta. Om inte heller detta kan fastställas, tillämpas lagen i det land till vilket familjelivet anses ha närmast anknytning.

Den underhållsskyldighet som grundar sig på familjeband (blodsband, äktenskap, adoption och följdförbindelser av äktenskap) regleras i princip av 1973 års Haagkonvention om underhållsskyldighet.

III.6. Makars förmögenhetsförhållanden

I fråga om verkningarna (personliga och ekonomiska) av äktenskap, gäller i Portugal Haagkonventionen av den 17 juli 1905 om tillämplig lag med avseende på äktenskapets verkningar på makars förmögenhetsförhållanden. Denna konvention är dock av begränsad betydelse med med hänsyn till det lilla antal stater som är bundna av den. Det bör också påpekas att eftersom dess lagvalsbestämmelser endast tar hänsyn till mannens nationalitet, strider denna internationella konvention mot den konstitutionella principen om makars jämlikhet, vilket gör det svårt tillämpa den fullt ut i portugisisk lag.

Till börjanTill början

Som en följd av detta är det i normala fall den lag som anvisas i civilkodens lagvalsbestämmelser som reglerar verkningarna av äktenskap.

III.7. Arv och testamente

Tillämplig lag i fråga om arv regleras i den portugisiska civilkoden.

Det är generellt sett den avlidnes personalstatut som reglerar arvsfrågorna. Den lagen reglerar såväl själva arvet som dödsboförvaltarens och testamentsexekutorns befogenheter. I detta fall är personalstatuten i princip lagen i det land där den avlidne var medborgare.

Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om internationell förvaltning av dödsbon gäller i Portugal. Tillämpningen är dock mycket begränsad, på grund av så få länder har undertecknat konventionen.

När det gäller de formella aspekterna gäller konventionen av den 26 oktober 1973 om en enhetlig lagstiftning om formen för ett internationellt testamente i Portugal.

III.8. Sakrätt

När det gäller besittningsrätt, äganderätt och andra sakrättsligt skyddade rättigheter (nyttjanderätt, rätt att periodvis utnyttja andelar i fast egendom (time-sharing), byggrättigheter och fastighetsservitut) är tillämplig lag lagen i det land där egendomen i fråga är belägen. Denna regel omfattar både lös och fast egendom.

Omständigheter varigenom sakrättsligt skyddade rättigheter fastställs, överförs, ändras eller utplånas regleras av den lag om sakrättsligt skyddade rättigheter som är tillämplig när händelsen inträffade.

Om en rad regler är tillämpliga, gäller principen om respekt för förvärvade rättigheter.

III.9. Insolvens

I portugisiska mål om konkurs eller företagsrekonstruktion där gäldenären har hemvist eller säte i Portugal, är strävan att omfatta inte bara tillgångar i Portugal, utan även tillgångar i utlandet. I dessa fall är de portugisiska domstolarna behöriga och kommer att tillämpa antingen portugisisk processrätt eller portugisisk materiell rätt.

I mål om sakrättsligt skyddade rättigheter som ingår i ett konkursbo, förefaller tllämplig lag vara den lag som anvisas enligt de fastighetsrättsliga bestämmelserna, nämligen lagen på den plats där egendomen finns.

I princip regleras insolvensförfaranden och deras verkningar av lagen i den medlemsstat på vars territorium insolvensförfarandet har inletts. Vissa verkningar regleras dock av den lag som är tillämplig på de berörda rättigheterna (till exempel i fråga om sakrättsligt skyddade rättigheter eller äganderättsförbehåll).

Ytterligare information

Ytterligare upplysningar finns på följande webbplatser:

  • http://www.gddc.pt/siii/tratados.html English - français - português - Byrån för dokumentation och jämförande rätt
  • http://www.stj.pt English - français - português - Högsta domstolen
  • http://www.tribunalconstitucional.pt/ português - Författningsdomstolen
  • http://www.mj.gov.pt/ English - português - Justitieministeriet
  • http://trl.pt/ português - Appellationsdomstolen i Lissabon
  • http://www.trc.pt/ português - Appellationsdomstolen i Coimbra
  • http://www.tre.pt English - français - português - Appellationsdomstolen i Évora
  • http://www.trp.pt português - Appellationsdomstolen i Porto
  • http://www.pgr.pt/ português - Åklagarmyndigheten
  • http://www.itij.mj.pt português - Juridiska databaser
  • http://www.cej.pt/ English - français - português - Centrumet för juridiska studier (det organ som ansvarar för utbildningen av domare i Portugal)
  • http://www.dgsj.pt português - Generaldirektoratet för rättsväsendet (som bland annat kan tillhandahålla information om kontakter med domstolarna, om domstolarnas domsområden och om hur man får tillgång till domstolstjänstemännens webbplats)
  • http://www.gplp.mj.pt/ English - português - Avdelningen för lagstiftningspolitik och lagstiftningsplanering vid justitieministeriet
  • http://www.dgrn.mj.pt português - Generaldirektoratet för registrators- och notariatstjänster Services;
  • http://www.asjp.pt/ português - Portugisiska domarsamfundet
  • http://www.smmp.pt/ português - Åklagarsamfundet
  • http://www.oa.pt/ português - Advokatsamfundet
  • http://www.dr.incm.pt/dr/ português - Nätdatabas över lagstiftning (med lagar och andra författningar som offentliggjorts i serie 1 av Portugals officiella tidning efter den 1 januari; lagstiftning som offentliggjorts i serie 1 sedan den 1 januari 2000 finns tillgänglig kostnadsfritt)
  • http://www.solicitador.net/ português - Samfundet för solicitadores

« Tillämplig lag - Allmän information | Portugal - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 07-01-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket