Europeiska Kommissionen > ERN > Tillämplig lag > Polen

Senaste uppdatering: 06-03-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tillämplig lag - Polen

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Rättskällor I.
I.1. Nationell rätt I.1.
I.2. Gällande multilaterala avtal I.2.
I.3. Viktigaste gällande bilaterala konventioner I.3.
II. Genomförandet av lagvalsregler II.
II.1. Domstolarnas skyldighet att tillämpa internationell privaträtt II.1.
II.2. Renvoi II.2.
II.3. Ändring i anknytning II.3.
II.4. Ordre public och internationellt tvingande regler II.4.
II.5. Utredning om innehållet i utländsk rätt II.5.
III. Lagvalsregler III.
III.1. Avtalsförpliktelser III.1.
III.2. Utomobligatoriska förpliktelser III.2.
III.3. Personalstatut III.3.
III.4. Fastställande av relationen föräldrar-barn III.4.
III.5. Äktenskap, ogifta par, partnerskap, äktenskapsskillnad, hemskillnad, underhållsskyldigheter III.5.
III.6. Makars förmögenhetsförhållanden III.6.
III.7. Testamente och arv III.7.
III.8. Sakrätt III.8.
III.9. Insolvens III.9.

 

I. Rättskällor

I.1. Nationell rätt

Den rättskälla som reglerar internationella förbindelser mellan individer och juridiska personer är nationell rätt och internationella avtal.

Den mest betydande källan till polsk internationell privaträtt är lagen om internationell privaträtt av den 12 november 1965.

I.2. Gällande multilaterala avtal

Polen deltar i många internationella konventioner som omfattar lagvalsregler, särskilt följande:

Konventioner med anknytning till familj och förmyndarskap:

Haagkonventionen av den 12 juni 1902 om förmynderskap för minderåriga, Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om myndigheters behörighet och tillämplig lag i fråga om åtgärder till skydd av underåriga, Haagkonventionen av den 17 juli 1905 rörande civilprocessen samt Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag på underhållsskyldighet.

Konventioner med anknytning till arvsfrågor:

Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om lagkonflikter i fråga om formen för testamentariska förordnanden.

Konventioner med anknytning till medborgarskap:

Haagkonventionen för lösande av konflikter mellan medborgarskapslagarna och protokollet om ett visst fall av statslöshet samt konventionen om gifta kvinnors medborgarskap, som öppnades för undertecknande i New York den 20 februari 1957.

I.3. Viktigaste gällande bilaterala konventioner

De bilaterala konventioner som Polen har ingått anknyter till rättshjälp och samarbete i tvistemål, familjemål, arbetsrättsliga mål och brottmål. Konventioner med följande länder bör nämnas: Algeriet, Bulgarien, Estland, Finland, Frankrike, Kuba, Lettland, Libyen, Litauen, Makedonien, Nordkorea, Rumänien, Ryssland, Serbien och Montenegro, Tjeckien, Ukraina, Ungern, Vietnam Vitryssland samt Österrike.

Till börjanTill början

II. Genomförandet av lagvalsregler

II.1. Domstolarnas skyldighet att tillämpa internationell privaträtt

För att bedöma rättsliga fakta och händelser som bevisats eller erkänts av parterna och som är relevanta för målet ska domstolen tillämpa tillämplig lag på eget initiativ, oavsett om parterna eller deltagarna i rättegången åberopar sådan lag eller inte.

En utländsk lag måste tillämpas som en lag (inte ett sakförhållande) och i enlighet med vedertagna principer i ursprungslandet, och hänsyn ska tas till såväl utländska rättskällor (inbegripet sedvanerätt) som utländska tolkningsregler. Detta ska ske oberoende av ett annat lands ömsesidiga tillämpning, under liknande omständigheter, av polsk lag på grundval av lagvalsreglerna.

II.2. Renvoi

Polen ansluter sig till principen om renvoi i internationell privaträtt, även om tillämpningen av renvoi är begränsad enligt polsk lag. De polska lagvalsreglerna medger återförvisning. I artikel 4.1 i lagen om internationell privaträtt föreskrivs att om det tillåts i en utländsk lag, som anges som tillämplig lag i lagen, att ett bestämt rättsligt förhållande regleras enligt polsk rätt, ska polsk rätt tillämpas.

Enligt polsk lag tillåts också så kallad vidareförvisning. I enlighet med artikel 4.2 i lagen om internationell privaträtt föreskrivs att om det tillåts i en utländsk lag, som anges som tillämplig lag i lagen, att ett bestämt rättsligt förhållande regleras enligt utländsk lag, ska denna utländska lag tillämpas. Genom denna bestämmelse inskränks renvoi endast till den lag i landet som anges som den tredje lagen i följd, oavsett om något annat lands lag anges i det tredje landets lagvalsregler som tillämplig lag.

Till börjanTill början

II.3. Ändring i anknytning

En ändring i anknytningen inträffar om parterna genom sina handlingar ändrar sakförhållandena i målet så att lagvalsreglerna hänvisar till en annan lag än den som var tillämplig innan sakförhållandena ändrades. Till exempel, i enlighet med artikel 24.1 i lagen om internationell privaträtt, regleras äganderätt och andra sakrätter enligt lagen i det land där det berörda föremålet finns. Om lösöre överförs från ett land till ett annat inträffar ett byte av tillämplig lag i samma ögonblick som den lösa egendomen passerar avsändarlandets gräns. Då kan frågan ställas om vilken lag som ska tillämpas för att bedöma de särskilda faktorer i det rättsliga sakförhållandet som påverkade ändringen av den tillämpliga lagen. Problemet rör främst frågan om var ett visst lösöre ska anses befinna sig i mål om äganderätten till lös egendom, men också förändringar i fråga om medborgarskap, hemvist, bosättning eller registrerat säte för juridisk person.

I lagen om internationell privaträtt är denna fråga inte generellt reglerad, även det anges vissa specifika lösningar. När det gäller äganderätt till lös egendom anges till exempel i artikel 24.2 i lagen att förvärv och förlust av äganderätten liksom förvärv och förlust av samt ändring av innehållet i eller företrädesrätten till andra egendomsrättigheter ska regleras enligt lagen i det land i vilket föremålet för rättigheterna i fråga befann sig vid tiden för den händelse som ledde till de rättsliga följderna enligt ovanstående.

Om inte annat anges antas det generellt vid byte av tillämplig lag att förhållanden som omfattades av en tidigare tillämplig lag endast ändras i den utsträckning som krävs med hänsyn till den lag som därefter anvisats som tillämplig.

Till börjanTill början

II.4. Ordre public och internationellt tvingande regler

I artikel 6 i den polska lagen om internationell privaträtt fastställs en bestämmelse om ordre public enligt vilken en utländsk lag inte får tillämpas om tillämpningen av den skulle strida mot grunderna för rättsordningen i Polen. Bestämmelsen om ordre public kan endast tillämpas i undantagsfall, det vill säga om utländsk lag strider mot rättsordningens mest grundläggande principer vid tidpunkten för domen. För att denna bestämmelse ska kunna tillämpas är det därför nödvändigt att inte bara beakta skillnaderna mellan bestämmelserna i det egna landets bestämmelser och de utländska bestämmelserna, utan att bedöma konsekvenserna av tillämpningen av dessa två rättssystem i en specifik situation. Även om det finns stora skillnader mellan bestämmelserna i två olika r rättssystem kan tillämpningen av dem ge liknande konsekvenser, vilket i så fall utesluter tillämpning av artikel 6 i lagen om internationell privaträtt.

Internationellt tvingande bestämmelser (lois de police) har en liknande funktion som principen om ordre public. Det är speciella bestämmelser i lagen som även om de inte är tillämpliga enligt lagvalsreglerna i det land där den behöriga domstolen finns (lex fori) har nära anknytning till saken. De kan vara fråga om rättsliga normer i domstolslandet eller i tredje land. Dessa bestämmelser är absolut tvingande och avsikten är att de ska tillämpas på en bestämt rättsförhållande.

Möjligheten att en polsk domstol tillämpar polska rättsregler som internationellt tvingande regler, om en utländsk lag anges som tillämplig lag i ett bestämt mål, anges inte i lagvalsreglerna. En sådan möjlighet antyds emellertid både i juridisk litteratur och i rättspraxis.

Till börjanTill början

II.5. Utredning om innehållet i utländsk rätt

Konsekvensen av att polska domstolar i förekommande fall ska tillämpa utländsk rätt på eget initiativ är att domstolarna är ålagda att tillämpa denna rätt i varje situation där det följer av de regler som gäller för prövningen av de omständigheter som är av betydelse för avgörandet av målet. Detta innebär att domstolarna är skyldiga att fastställa innehållet i den utländska lagen, principerna för dess tolkning och relevant rättspraxis.

III. Lagvalsregler

III.1. Avtalsförpliktelser

Rättskällor

Enligt polsk rätt regleras frågan om tillämplig lag på avtalsförpliktelser i artiklarna 25-31 i lagen om internationell privaträtt. Frågorna om tillämplig lag på avtalsförpliktelser regleras emellertid också genom bilaterala och multilaterala avtal och genom bestämmelser i nationell rätt om genomförande av lagvalsregler i sektorsdirektiven. Dessa bestämmelser har företräde framför bestämmelserna i lagen.

Tillämplig lag

Enligt bestämmelserna i lagen om internationell privaträtt har parterna i princip rätt att själva välja vilken lag som tillämpas. I enlighet med artikel 25.1 i lagen kan parterna låta sina ömsesidiga förbindelser avseende avtalsförpliktelser omfattas av en lag som de har valt, om lagen i fråga har anknytning till förpliktelsen i fråga. ”Anknytning till förpliktelsen” innebär att rättsförhållandet har en viss objektiv anknytning till den stat vars lag parterna har valt (genom platsen för avtalets verkställande eller genomförande, avtalsparternas hemvist eller registrerade kontor, etc.) Lagvalet avser endast förpliktelser med ett internationellt inslag och är uteslutet om förpliktelsen har ett samband med fast egendom (artikel 25.2 i lagen).

Till börjanTill början

Om lagval inte har gjorts, anges i lagen ett antal objektiva anknytningsfaktorer. Tillämpning av sådana anknytningsfaktorer kräver att vissa regler följs. Till exempel, i enlighet med artikel 28 i lagen, regleras förpliktelser som uppkommer enligt börsavtal enligt gällande lag för börsens registrerade kontor såvida parterna inte har gjort ett annat lagval. Denna bestämmelse gäller följaktligen för förpliktelser som uppkommer enligt avtal som sluts på handelsmässor. Om parternas registrerade kontor eller hemvist ligger i samma land, ska således detta lands lag gälla enligt artikel 26 i lagen. Enligt artikel 27 i lagen regleras förpliktelser som kommer från avtal om försäljning av lös egendom, leveransavtal, kontrakt för att utföra en specifik uppgift eller ett arbete, tjänsteavtal, agenturavtal, sändningsavtal, transportavtal, speditionsavtal, förvaringsavtal, lagringsavtal, försäkringsavtal samt avtal för överföring av upphovsrätt enligt lagen för den parts vistelseort eller registrerade kontor som är skyldig att tillhandahålla en särskild tjänst, (när det gäller förpliktelser enligt avtal som sluts för ett företag, förutsatt att lagen i det land i vilket företagets registrerade kontor ligger ska tillämpas, i stället för lagen i det land i vilket den juridiska personens registrerade kontor eller individens hemvist ligger - artikel 27.3 i lagen).

Den polska lagstiftningen innehåller inte några allmänna lagvalsregler om tillämplig lag i konsumentfrågor, som skulle motsvara artikel 5 i Romkonventionen. Om sakförhållandena i målet inte omfattas av den nationella lagen om genomförande av konsumentdirektivens lagvalsregler bör tillämplig lag enligt de allmänna regler som styr förpliktelser tillämpas på gränsöverskridande tvister som omfattar konsumenter.

Till börjanTill början

När det gäller unilaterala rättsliga handlingar i enlighet med artikel 30 i lagen ska bestämmelser om tillämplig lag för avtalsförpliktelser därför gälla.

Tillämpningsområde för tillämplig lag

I den lag som ska tillämpas på ett avtal (och i motsvarande bestämmelser för unilaterala rättsliga handlingar) regleras bland annat förutsättningarna för att utföra en viss rättshandling och vilka faktorer som rättshandlingens giltighet. Rättslig handlingsförmåga som en avgörande förutsättning för en giltig transaktion bedöms emellertid enligt personalstatuten (den lag som är tillämplig på en persons rättsliga ställning), medan frågan om vilken lag som ska tillämpas med avseende på avtalets form regleras separat i artikel 12 i lagen om internationell privaträtt.

I tillämplig lag för lagliga transaktioner anges vidare reglerna för tolkning av ett meddelande om testamente, villkor och tidsgräns, innehåll i avtalsrelationer, underlåtenhet att fullgöra eller olämpligt fullgörande av en skyldighet, kompensationsmetod och -omfattning, ändring, upphörande av en skyldighet samt överföring av en skyldighet (t.ex. genom en rättslig överlåtelse).

III.2. Utomobligatoriska förpliktelser

Rättskällor och deras samband

Enligt polsk rätt regleras frågan om tillämplig lag på utomobligatoriska förpliktelser i artikel 31 i lagen om internationell privaträtt. Liksom avtalsförpliktelser regleras emellertid frågor om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser också genom bilaterala och multilaterala avtal samt genom bestämmelser som inför lagvalsregler i sektorsdirektiven. Sådana bestämmelser har företräde framför bestämmelserna i lagen.

Till börjanTill början

När det gäller tillämplig lag på vägtrafikolyckor, har Haagkonventionen 1971 om tillämplig lag på trafikolyckor (i vilken Polen är en part) tillämpningsföreträde.

Inom ramen för införandet har också bestämmelserna om genomförande av sektorsdirektivens lagvalsregler (t.ex. med avseende på konsumentskyddet) företräde framför bestämmelserna i lagen.

Tillämplig lag

I artikel 31.1 och 31.2 i lagen om internationell privaträtt föreskrivs att utomobligatoriska förpliktelser regleras enligt lagen i det land i vilket händelsen som var källa till förpliktelsen inträffade. Om parterna är medborgare i samma land och har hemvist där ska emellertid lagen i det landet tillämpas.

III.3. Personalstatut

Rättskällor

Enligt polsk rätt regleras frågan om tillämplig lag på fysiska och juridiska personers rättsliga handlingsförmåga i artiklarna 9-11 i lagen om internationell privaträtt.

Tillämplig lag

Den allmänna regeln presenteras i artikel 9.1 och 9.2 i lagen om internationell privaträtt. Enligt den bestämmelsen omfattas fysiska personers rättsliga handlingsförmåga och kapacitet att sköta rättsliga transaktioner av nationell lag medan juridiska personers rättsliga handlingsförmåga omfattas av lagen i det land i vilket det registrerade kontoret ligger. Med en juridisk persons registrerade kontor menas i den rättsliga doktrinen dess huvudsakliga styrande organs faktiska säte (styrelsen).

Anknytningsfaktorerna medborgarskap och registrerat kontor för fysiska respektive juridiska personers personalstatut omfattas av vissa undantag. För det första, när det gäller en juridisk persons rättsliga handlingsförmåga föreskrivs det i vissa bilaterala konventioner att lagen i det land där den juridiska personen bildades ska tillämpas.

Till börjanTill början

För det andra, om en juridisk person eller en fysisk person sköter en rättslig transaktion med anknytning till ett företag ska den fysiska eller juridiska personens rättsliga handlingsförmåga regleras enligt lagen i det land i vilket företagets registrerade kontor är beläget (artikel 9.3 i lagen).

För det tredje anges i artikel 10 i lagen att om en utländsk medborgare som saknar rättslig handlingsförmåga enligt sin egen nationella lag har utfört en rättshandling med verkningar i Polen, ska frågan om denna utlännings rättsliga handlingsförmåga omfattas av polsk rätt, i den utsträckning som krävs för att skydda personer som agerar i god tro. Denna regel, liksom artikel 11 i Romkonventionen, syftar till att skydda parter som handlar i god tro och tar sikte på situationer där en person har rättslig handlingsförmåga i det land där rättshandlingen vidtas, men saknar rättslig handlingsförmåga enligt det egna hemlandets lag. Detta undantag gäller därför inte för rättshandlingar med anknytning till familjerätt, förmynderskapsfrågor och arvsrätt.

Särskilda regler gäller också för förmodan om dödsfall och bekräftelse av dödsfall. I enlighet med artikel 11 i lagen, i syfte att förmoda att en saknad person är död eller för att bekräfta ett dödsfall, ska den personens nationella lag tillämpas (såvida inte en polsk domstol dömer i ett mål som har samband med deklaration av en utlännings dödsfall eller bekräftelse av en utlännings dödsfall, i så fall ska polsk lag tillämpas).

III.4. Fastställande av relationen föräldrar-barn

Fastställande av relationen föräldrar-barn - rättskällor och tillämplig lag

Frågor avseende föräldrar-barnrelationen anges i artikel 19.2 i lagen om internationell privaträtt, enligt vilken fastställandet eller förnekandet av faderskap eller moderskap regleras enligt barnets nationella lag som är tillämplig vid tiden för dess födelse. Fastställandet av föräldrar-barnrelationen regleras enligt lagen i det land i vilket barnet är medborgare vid tiden för fastställandet av denna relation medan fastställandet av föräldrar-barnrelationen när det gäller ett ofött barn regleras enligt moderns nationella lag.

Till börjanTill början

Om barnet eller modern har två eller flera medborgarskap ska principen om ensamrätt för polskt medborgarskap, enligt artikel 2.1 i lagen, gälla.

I de flesta bilaterala konventioner anges samma princip om tillämplighet av barnets nationella lag vid tiden för födelsen. Vissa länder hänskjuter frågan om barnets ursprung till moderns nationella lag vid tiden för barnets födelse eller föräldrarnas och barnens hemvist och om ingen anknytningsfaktor finns barnets nationella lag.

Adoption - rättskällor och tillämplig lag

I enlighet med artikel 22.1 i lagen om internationell privaträtt regleras adoption enligt den adoptivförälderns nationella lag men den ska vara förenlig med bestämmelserna i barnets nationella lag när det gäller barnets samtycke, barnets rättsliga företrädares samtycke, tillstånd av behörig statlig myndighet eller adoptionsrestriktioner i samband med byte av befintligt hemvist till ett hemvist i ett annat land.

I bilaterala avtal som slutits av Polen kan följande regler urskiljas: a) Adoption regleras enligt den parts lag vars medborgarskap barnet har. b) Adoption regleras enligt båda parters lagar, om de makar som ansöker om adoption har olika medborgarskap. c) Adoption regleras enligt lagarna i den stat på vars territorium adoptivbarnet och adoptivföräldrarna har hemvist eller, om de har hemvist i olika länder, lagen i den parts land i vilket adoptivbarnet är medborgare.

Polen deltar också i Europakonventionen om adoption av barn undertecknad i Strasbourg den 24 april 1967 och Haagkonventionen av den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.

III.5. Äktenskap, ogifta par, partnerskap, äktenskapsskillnad, hemskillnad, underhållsskyldigheter

Äktenskap

Enligt polsk rätt regleras frågan om tillämplig lag för äktenskap i artiklarna 14-16 i lagen om internationell privaträtt.

Till börjanTill början

Regeln är att grunderna för att ingå äktenskap och att upplösa äktenskap prövas separat för varje make enligt deras nationella lag (artikel 14). Det betyder att rättskapacitet att ingå äktenskap bedöms separat för varje make enligt deras nationella lag.

Anknytningsfaktorn för medborgarskap används också i bilaterala avtal mellan Polen och bland annat Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien, Österrike och Frankrike.

Om makarna har dubbelt eller till och med flera medborgarskap, ska en polsk medborgare omfattas av polsk lag, även om lagen i ett annat land också erkänner dem som sina medborgare.

Om en polsk medborgare ingår äktenskap med en utlänning som har medborgarskap i två eller flera länder, omfattas utlänningen av sin nationella lag, dvs. lagen i det land med vilket han är närmast förbunden.

Äktenskapsskillnad - tillämplig lag

I artikel 18 i den polska lagen om internationell privaträtt anges att tillämplig lag för äktenskapsskillnad är makarnas gemensamma nationella lag som är tillämplig vid tiden för ansökan om äktenskapsskillnad. Om makarna inte har gemensam nationell lag ska tillämplig lag vara lagen i det land i vilket de båda makarna har hemvist. Om det visar sig att makarna inte har hemvist i samma land ska polsk lag gälla.

Hemskillnad

I artikel 18 i den polska lagen om internationell privaträtt anges att tillämplig lag för hemskillnad är makarnas gemensamma nationella lag som är tillämplig vid tiden för ansökan om äktenskapsskillnad. Om makarna inte har gemensam nationell lag ska tillämplig lag vara lagen i det land i vilket de båda makarna har hemvist. Om det visar sig att makarna inte har hemvist i samma land ska polsk lag gälla.

Till börjanTill början

Betalning av underhåll

Enligt polsk lag finns inga separata bestämmelser för tillämplig lag när det gäller underhållsförpliktelser i relationen mellan makarna, därför tillämpas reglerna för makars egendomsordning som en underordnad behörighet. Underhållsförpliktelserna mellan parterna under äktenskapet omfattas av den ekonomiska stadgan mellan makar.

Om en av makarna reser krav på underhåll under äktenskapet, ska den då gällande gemensamma nationella lagen för makarna tillämpas. Om makarna inte har gemensam nationell lag ska tillämplig lag vara lagen i det land i vilket de båda makarna har hemvist och om makarna inte har hemvist i samma land ska polsk lag gälla. Underhållskrav i relationer mellan skilda makar omfattas av den lag som tillämpades vid rättegången om äktenskapsskillnad.

III.6. Makars förmögenhetsförhållanden

Tillämplig lag

De ekonomiska relationerna mellan parterna regleras av lagen i makarnas gemensamma hemland (artikel 17.1 i lagen om internationell privaträtt). Om makarna inte omfattas av samma lands rätt ska tillämplig lag vara lagen i det land i vilket de båda makarna har hemvist. Om makarna inte har hemvist i samma land ska polsk rätt gälla.

Makarnas gemensamma nationella lag som är gällande vid en bestämd tidpunkt reglerar också tillåtlighet för genomförande, ändring eller uppsägning av ett avtal om makars egendomsförhållande. De ekonomiska relationer som följer av ett avtal om makars egendomsförhållande regleras genom parternas gemensamma nationella lag som är gällande vid tidpunkten för avtalets genomförande. Om makarna inte har gemensam nationell lag ska tillämplig lag vara lagen i det land i vilket de båda makarna har hemvist och om makarna inte har hemvist i samma land ska polsk lag gälla.

Till börjanTill början

III.7. Testamente och arv

Rättskällor

Frågor om tillämplig lag på arvsärenden regleras enligt artiklarna 34-35 i lagen om internationell privaträtt. Haagkonventionen från 1961 i fråga om lagkonflikter om formen för testamentariska förordnanden och relevanta lagvalsregler i bilaterala konventioner om rättshjälp som Polen har undertecknat har företräde framför bestämmelserna i lagen.

Tillämplig lag

I enlighet med artikel 34 i lagen regleras arvsärenden genom testatorns nationella lag som är gällande vid tiden för dödsfallet. I artikel 35 i lagen anges undantag från denna regel i händelse av prövning av testamentets giltighet och andra rättsliga förpliktelser vid dödsfall och det föreskrivs att i den situationen räcker det att rätta sig efter den form som anges i lagen i det land i vilket den rättsliga handlingen äger rum.

Arvsregler med avseende på jordbruksfastigheter i Polen.

Arvsregler med avseende på jordbruksfastigheter i Polen om fattas av separata bestämmelser, som i stor utsträckning skiljer sig från de allmänna bestämmelserna i arvsrätten. Det förmodas, både i rättslig doktrin och i juridisk litteratur, att arvsreglerna också gäller för jordbruksfastigheter som ligger i Polen, men den omfattas dock av ändringar som härrör från de ingående polska föreskrifterna om tillämpliga regler för arvsrätt till jordbruksfastigheter.

III.8. Sakrätt

Tillämplig lag

Äganderätt och andra sakrätter regleras enligt lagen i det land där det berörda föremålet finns (artikel 24.1 i lagen om internationell privaträtt). Tillämplig lag är gällande lag på den plats där föremålet (lös eller fast egendom) är beläget. förvärv och förlust av äganderätten liksom förvärv och förlust av samt ändring av innehållet i eller företrädesrätten till andra egendomsrättigheter ska regleras enligt lagen i det land i vilket föremålet för rättigheterna i fråga befann sig vid tiden för den händelse som ledde till de rättsliga följderna enligt ovanstående. Andra föreskrifter gäller för flygplan, eftersom sakrätter ombord på flygplan bedöms efter lagen i flygplanets registreringsland.

Till börjanTill början

Enligt sjörätten regleras äganderätten ombord på ett fartyg enligt lagen i fartygets registreringsland.

Fast egendom

I enlighet med artikel 25.2 i lagen om internationell privaträtt, regleras förpliktelser med anknytning till fast egendom (t.ex. säljavtal, byte, gåva, livränta, olika typer av arrenden) alltid enligt lagen i det land där den fasta egendomen är belägen. Det betyder att parter med sådana förpliktelser inte har rätt att välja lag.

III.9. Insolvens

Tillämplig lag

Frågor om tillämplig lag för insolvens regleras enligt polsk lag både i lagen av den 28 februari 2003 om konkurs och företagssanering och i lagen om internationell privaträtt, dock förutsatt att lagen om internationell privaträtt inte innehåller lagvalsregler som direkt reglerar frågan om konkurs eller konsekvenserna av en konkursanmälan.

I bestämmelserna i artiklarna 460-470 i lagen om konkursrätt utesluts tillämpning av lagen om internationell privaträtt vid konkursrättegångar som inleds på republiken Polens territorium endast i relation till inrättningar som är förtecknade i konkurslagen, dvs. utländska banker, kreditinstitut och deras filialer. När det gäller konkursrättegångar som rör andra inrättningar, bland annat företag, som kan inbegripa fysiska personer, juridiska personer och icke-bolagsetablerade organisationer ska lagvalsreglerna i lagen om internationell privaträtt gälla.

I artikel 460 i lagen om konkursrätt införs en regel enligt vilken polsk lag ska tillämpas vid konkursrättegångar som inleds i Polen. I lagen anges emellertid även ett stort antal undantag till denna regel i vilka hänsyn tas till ett bestämt rättsförhållandes beskaffenhet, dess närmare anknytningar till ett annat land eller ett föremåls (lös egendom) belägenhet.

« Tillämplig lag - Allmän information | Polen - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 06-03-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket