Tillämplig lag - Grekland

Det kan i mellanhavanden mellan två individer finnas inslag som berör mer än en stat (dvs. internationella inslag). Vid en tvist kommer den grekiska domstolen i så fall inte nödvändigtvis att tillämpa grekisk lag, utan söka finna vilken lagstiftning som ska tillämpas (tillämplig lag) i internationell privaträtt. Den internationella privaträtten är ett system baserat på anknytningsregler som avgör vad som är tillämplig lag, dvs. antingen lagen i domstolslandet eller lagen i något annat land. Fastställandet av lagvalsreglerna baseras på en eller flera anknytningsfaktorer. Anknytningsfaktorerna är de faktorer i en tvist med internationella inslag som ger anledning till tillämpning av en internationellt privaträttslig bestämmelse för att fastställa vad som är tillämplig lag.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. DEN INTERNATIONELLA PRIVATRÄTTENS KÄLLOR  I.1. Nationella regler  I.2. Internationella konventioner  II. TILLÄMPNING AV LAGVALSREGLERNA  II.1. Tillämpning av lagvalsreglerna ex officio  II.2. Renvoi (återförvisning och vidareförvisning)  II.3. Ändring i anknytning  II.4. Undantag vid tillämpningen av lagvalsreglerna  II.5. Utredande av innehållet i utländsk rätt  III. LAGVALSREGLER  III.1. Avtalsförpliktelser  III.2. Utomobligatoriska förpliktelser  III.3. Personalstatut  III.4. Förhållandet mellan föräldrar och barn samt adoption  III.5. Äktenskap  III.6. Makars personliga förhållanden och förmögenhetsförhållanden  III.7. Arv och testamente  III.8. Sakrätt  III.9. Insolvens

 

I. DEN INTERNATIONELLA PRIVATRÄTTENS KÄLLOR

I.1. Nationella regler

Den viktigaste källan för Greklands internationella privaträtt är den grekiska lagstiftningen. De viktigaste bestämmelserna återfinns i civillagen (Αστικό Κώδικα - artiklarna 4-33), men det finns även andra lagar, exempelvis lag 5960/1933 om checkar (artiklarna 70-76), som innehåller lagvalsbestämmelser. Till lagstiftningen räknas även multilaterala och bilaterala konventioner som, så snart de har ratificerats av Grekland, gäller som grekisk nationell lagstiftning.

I.2. Internationella konventioner

Α. Multilaterala

Bland de viktigaste återfinns följande:

• Genèvekonventionen av den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg, ratificerad av Grekland som lag 559/1977.
• Haagkonventionen av den 5 oktober 1961, om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar, ratificerad av Grekland som lag 1325/1983.
• Romkonventionen av den 19 juni 1980, om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, ratificerad av Grekland som lag 1792/1988.

Β. Bilaterala

Till de viktigaste bilaterala internationella konventionerna hör:

Konventionerna Grekland-USA (ratificerad som lag 2893/1954), Grekland-Cypern (ratificerad som lag 1548/1985). För tvister rörande företag med säte i länderna Grekland, USA och Cypern är det lagstiftningen i det land där de bildats som är tillämplig lag.

II. TILLÄMPNING AV LAGVALSREGLERNA

II.1. Tillämpning av lagvalsreglerna ex officio

Om lagvalsreglerna i Greklands internationella privaträtt föreskriver att tillämplig lag är ett annat lands lagstiftning, ska den grekiska domstolen självmant beakta detta (ex officio). Den ska alltså inte kräva att parterna åberopar detta eller begära bevis på innehållet i den utländska lagen (artikel 337 i civilprocesslagen).

Till början

II.2. Renvoi (återförvisning och vidareförvisning)

Om lagvalsreglerna i grekisk internationell privaträtt föreskriver att ett annat lands lagstiftning är tillämplig, är det landets materiella lagstiftning som ska tillämpas och inte dess internationella privaträtt (artikel 32 i civillagen). Den senare kan nämligen i sin tur föreskriva att grekisk eller ett tredjelands lagstiftning ska tillämpas.

II.3. Ändring i anknytning

Ofta ändras anknytningen (det karaktäristiska elementet) under ett mellanhavande, exempelvis medför transport av lösa saker till ett annat land också byte av tillämplig lag. Det finns regler som explicit anger en slutlig lösning på lagvalet. I annat fall tillämpar domstolen den ursprungliga eller därefter tillämpliga lagen, eller en kombination av bägge, beroende på de särskilda omständigheterna i målet.

II.4. Undantag vid tillämpningen av lagvalsreglerna

Grekisk internationell privaträtt kan genom anknytningsregeln föreskriva att utländsk rätt ska tillämpas. Är denna oförenlig med de etiska grundprinciper i grekisk rättsordning (artikel 33 i civillagen), ska domaren vid beslutet i det konkreta ärendet inte tillämpa den konkreta bestämmelsen i den utländska lagstiftningen (negativ funktion). Däremot ska denne tillämpa övriga bestämmelser i den lagstiftningen. Om uteslutandet emellertid skapar ett tomrum i den utländska lagstiftningen, ska detta täckas genom att grekisk lag tillämpas (positiv funktion).

Till början

Ett sätt att skydda den grekiska rättsordningens intressen är att genomföra bestämmelser som är direkt tillämpliga. Dessa bestämmelser reglerar särskilt viktiga frågor för de inhemska rättsförhållandena och tillämpas också direkt av grekiska domstolar i ärenden med utländsk anknytning som inte omfattas av grekisk internationell privaträtt.

II.5. Utredande av innehållet i utländsk rätt

Om det är svårt att få kunskap om den utländska lagstiftningen, kan den grekiska domstolen utreda saken genom att kräva bevis på den utländska lagstiftningens innehåll eller välja annat lämpligt sätt. Domstolen kan även begära hjälp av parterna, utan att vara begränsad av deras bidrag (artikel 337 i civilprocesslagen). I Grekland spelar Hellenic Institute of International and Foreig Law i Aten (Ελληνικό Ινστιτούτο Διεθνούς και Αλλοδαπού δικαίου) en viktig roll genom att tillhandahålla uppgifter om utländsk lagstiftning.

Undantagsvis utreder en grekisk domstol inte den utländska lagstiftningen utan tillämpar grekisk rätt i följande fall: i) vid säkerhetsåtgärder p.g.a. deras brådskande karaktär, ii) om det, trots ansträngningar att belägga den utländska lagstiftningen, visat sig vara omöjligt på grund av praktiska svårigheter.

III. LAGVALSREGLER

III.1. Avtalsförpliktelser

Α. Romkonventionen

När det gäller avtalsförhållanden med internationella inslag använder sig grekiska domstolar av Romkonventionen av den 19 juni 1980 för att fastställa tillämplig lag, oavsett om det land som berörs har tillträtt konventionen eller inte. Vad som är tillämplig lag styrs av enhetliga anknytningsregler och direkt tillämpliga bestämmelser.

Till början

1. Anknytningsregler
   • Den generella regeln är att den lag som parterna uttryckligen eller underförstått har valt ska tillämpas på parternas avtalsförhållanden. Efter sitt första val har parterna möjlighet att byta angiven tillämplig lag.
   • Om parterna inte valt någon tillämplig lag vid avtalets upprättande, kan de välja den senare, exempelvis när de står inför domstol. Om parterna inte är eniga, tillämpar domstolen lagstiftningen i det land som närmast anknyter till avtalet.
   • Vid avtal som avser fast egendom tillämpas lagen i det land där egendomen finns.
   • Vid avtal om varutransporter är det lagstiftningen i det land där transportören har sin viktigaste anläggning som är tillämplig lag.
2. Regler för direkt tillämpning

   Rättsordningen kan behöva särskilt skydd, exempelvis vid den typ av avtal som avser fast egendom eller konsument- eller anställningsavtal. Tillämplig lag fastställs då med hjälp av direkt tillämpliga bestämmelser enligt något av följande alternativ:

   • Lagen i domstolslandet.
   • Lagen i det land vars lag anvisats som tillämplig.
   • Lagen i det land vars lag alla avtalsaspekter är knutna till. Detta gäller även i sådana fall där avtalsparterna har valt ett annat lands lag som tillämplig lag.

Β. Artikel 25 i civillagen

För alla avtalskategorier som inte regleras i Romkonventionen (personalstatut, avtal om värdepapper, medling, val av domstol samt företags-, arvs- och familjefrågor) fastställs tillämplig lag i enlighet med artikel 25 i civillagen.

• Tillämplig lag på parternas avtalsförhållanden är den lag som de uttryckligen eller underförstått har valt.
• Om parterna inte gjort något val, kommer domaren att tillämpa lagstiftningen i det land som närmast anknyter till avtalet.

III.2. Utomobligatoriska förpliktelser

När det gäller utomobligatoriskt skadestånd är lagen i det land där den skadeståndsgrundande handlingen begicks tillämplig (artikel 26 i civillagen).

Till början

Vid obehörig tillämpas den lag den som är bäst anpassad till situationen.

III.3. Personalstatut

Lagstiftningen i det land där en individ har medborgarskap är tillämplig lag i frågor som berör en grekisk eller utländsk medborgares rättsliga handlingsförmåga, partsbehörighet och processbehörighet (artikel 5 och 7 i civillagen, artiklarna 62 a och 63.1 i civilprocesslagen).

III.4. Förhållandet mellan föräldrar och barn samt adoption

Α. Förhållandet mellan föräldrar och barn avser här deras släktskapsförhållanden men även de rättigheter och skyldigheter som härrör ur dessa.

Tillämplig lag för att fastställa om ett barn ska anses vara fött inom ett giltigt äktenskap eller vara utomäktenskapligt är följande (artikel 17 i civillagen):

• Lagstiftningen i det land som reglerar förhållandena mellan barnets moder och dennas make vid barnets födelse.
• Om äktenskapet upplösts före födelsen, lagstiftningen i det land som reglerade förhållandena mellan barnets moder och dennas make vid upplösningen av äktenskapet.

Tillämplig lag för att fastställa om ett barn fött utom äktenskapet juridiskt kan likställas (legitimeras) med ett barn fött inom äktenskapet är lagen i det land där fadern eller modern är medborgare, enligt vilken barnet kan legitimeras genom att föräldrarna sedermera ingår äktenskap eller genom ett domstolsavgörande efter äktenskapets ingående (se artikel 1 i internationella civilståndskommissionens konvention av den 10 september 1970 om legitimering genom äktenskap, ratificerad som grekisk lag 1657/1986).

Till början

Tillämplig lag på förhållandet mellan föräldrar och barn som fötts inom äktenskapet (artikel 18 i civillagen):

• Om de är medborgare i samma land: det landets lag.
• Om de efter barnets födelse fått nytt gemensamt medborgarskap: lagen i det land där de senast haft gemensamt medborgarskap.
• Om de före barnets födelse har olika medborgarskap och detta inte ändras efter födseln, eller om de har samma medborgarskap före födseln men föräldrarnas eller barnets medborgarskap ändras efter födseln: lagen i det land där de vid tidpunkten för barnets födelse senast haft gemensam hemvist.
• Om de inte har någon gemensam hemvist: lagen i det land där barnet har medborgarskap.

Tillämplig lag på moderns och faderns förhållande till barn som fötts utanför äktenskapet (artiklarna 19 och 20 i civillagen):

• Om de är medborgare i samma land.
• Om de efter barnets födelse fått nytt gemensamt medborgarskap: lagen i det land där de senast haft gemensamt medborgarskap.
• Om de före barnets födelse har olika medborgarskap och detta inte ändras efter födseln, eller om de har samma medborgarskap före födseln men föräldrarnas eller barnets medborgarskap ändras efter födseln: lagen i det land där de vid tidpunkten för barnets födelse senast haft gemensam hemvist.
• Om de inte har någon gemensam hemvist: lagen i det land där fadern eller modern har medborgarskap.

Tillämplig lag på moderns och faderns förhållande om de har barn som fötts utanför äktenskapet (artikel 21 i civillagen):

Till början

• Om de är medborgare i samma land: det landets lag.
• Om de före barnets födelse fått nytt gemensamt medborgarskap: lagen i det land där de senast haft gemensamt medborgarskap.
• Om de före barnets födelse har olika medborgarskap och detta inte ändras efter födseln, eller om de har samma medborgarskap före födseln men medborgarskapet ändras för någon av parterna efter födseln: lagen i det land där de vid tidpunkten för barnets födelse senast haft gemensam hemvist.
• Om de inte har någon gemensam formell hemvist: lagen i det land där de senast bodde tillsammans utan att uppfylla de formella kraven för hemvist.

Β. Adoption

Tillämplig lag vid adoption och upphävande av adoption med internationella inslag är lagen i det land där var och en av de personer som är involverade i adoptionen är medborgare (artikel 23 civillagen). Om adoptionsparterna har olika medborgarskap, är förutsättningen för att adoptionen ska vara giltig att alla villkor i de berörda ländernas lagstiftning är uppfyllda och det inte föreligger några hinder enligt bestämmelserna i respektive land.

Tillämplig lag för förhållandet mellan adoptivföräldrarna och det barn som adopteras är följande:

• Om de efter adoptionen är medborgare i samma land: det landets lag.
• Om de i samband med adoptionen beviljas nytt gemensamt medborgarskap: lagen i det land där de senast haft gemensamt medborgarskap.
• Om de före adoptionen har olika medborgarskap och detta inte ändras efter adoptionen, eller om de har samma medborgarskap före adoptionen men medborgarskapet ändras för någon av parterna i samband med att adoptionen fullbordas: lagen i det land där de vid tidpunkten för adoptionen senast haft gemensam hemvist.
• Om de inte har någon gemensam hemvist: lagen i det land där adoptivföräldern har medborgarskap eller, om det är makar som adopterar, den lagstiftning som reglerar deras personliga förhållanden.

III.5. Äktenskap

Α. Materiella villkor:

Följande är tillämplig lag för alla villkor som måste uppfyllas och hinder som inte får föreligga, när personer vill ingå äktenskap: lagen i det land där de har gemensamt medborgarskap, eller respektive lands lagstiftning om de har olika medborgarskap (artikel 13.1 a i civillagen).

Till början

B. Formkrav

Tillämplig lag på huruvida äktenskap är giltigt till formen är lagen i det land där de som ska ingå äktenskap har gemensamt medborgarskap, eller respektive lands lagstiftning om de har olika medborgarskap, eller lagstiftningen i det land äktenskapet ingås (artikel 13.1 b i civillagen). Enligt grekisk lag ställs vissa formkrav på ingående av äktenskap. Förbindelser mellan personer som sammanlever utan att vara formellt gifta erkänns i Grekland under förutsättning att de är giltiga enligt tillämplig utländsk rätt och personerna i fråga inte är grekiska medborgare.

C. Äktenskapsskillnad

Tillämplig lag på frågor om äktenskapsskillnad eller hemskillnad (inklusive underhåll till en före detta make) är den lag som reglerar makarnas personliga förhållanden när förfarandet för äktenskapsskillnad eller hemskillnad inleds (artikel 16 i civillagen).

III.6. Makars personliga förhållanden och förmögenhetsförhållanden

Α. Makars personliga förhållanden är de förhållanden som grundar sig på äktenskapet, och som inte har med makarnas förmögenhetsförhållanden att göra, till exempel samlevnad och rättigheter och skyldigheter (även underhållsskyldighet).

Tillämplig lag på makarnas personliga förhållanden är följande (artikel 14 i civillagen):

• Om de efter äktenskapets ingående är medborgare i samma land: det landets lag.
• Om de under äktenskapet fått nytt gemensamt medborgarskap: lagen i det land där de senast haft gemensamt medborgarskap.
• Om de under äktenskapet haft gemensamt medborgarskap och en av dem senare bytt medborgarskap: lagen i det land där de senast haft gemensamt medborgarskap, såvida den andra maken fortfarande har detta medborgarskap.
• Om de före äktenskapet haft olika medborgarskap och detta inte har ändrats efter äktenskapets ingående, eller om de före äktenskapet haft gemensamt medborgarskap men en av makarna efter äktenskapets ingående har bytt medborgarskap: lagen i det land där de senast hade gemensam hemvist.
• Om de under äktenskapet inte haft någon gemensam hemvist: lagen i det land som makarna har närmast anknytning till.

Β. Makars förmögenhetsförhållanden handlar om de förmögenhetsrättigheter och motsvarande skyldigheter som äktenskapet ger upphov till.

Tillämplig lag är den lag som reglerar makarnas personliga förhållanden omedelbart efter äktenskapets ingående (artikel 15 i civillagen).

Till början

III.7. Arv och testamente

Arvsrätten reglerar de rättigheter och skyldigheter med avseende på lös och fast egendom som uppstår när en person avlider, oavsett om det finns testamente eller inte.

Tillämplig lag på alla frågor om arv, med undantag för formkraven för upprättande och upphävande av testamente, är lagen i det land där arvlåtaren var medborgare vid tidpunkten för dödsfallet (artikel 28 i civillagen).

Om det finns ett testamente, anses detta giltigt om det upprättats i enlighet med följande lagstiftning (se artikel 1 i Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om lagval rörande testamentsbestämmelsers form):

• Lagstiftningen i det land där arvlåtaren upprättade testamentet.
• Lagstiftningen i det land där arvlåtaren hade medborgarskap, när denne dog eller upprättade testamentet.
• Lagstiftningen i det land där arvlåtaren hade hemvist eller var bosatt vid sitt frånfälle eller vid upprättandet av testamentet.
• Om testamentet avser fast egendom: lagstiftningen i det land där den fasta egendomen finns.

III.8. Sakrätt

Tillämplig lag med avseende på sakrätt till fast egendom regleras av Romkonventionen.

Tillämplig lag med avseende på äganderätt till fast egendom och sakrätt till lös egendom är lagen i det land där egendomen i fråga finns (artikel 27 i civillagen).

Tillämplig lag när det gäller formkraven för nämnda transaktioner är lagen i det land där den fasta eller lösa egendomen finns (artikel 12 i civillagen).

III.9. Insolvens

När det gäller frågor om insolvens är lagen i den medlemsstat där insolvensförfarandet inleds tillämplig (artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1346/2000).

Ytterligare information

• Om tillämplig lag: Europeiska unionens webbplats
• Om de viktigaste internationella, multilaterala och bilaterala konventioner som gäller i Grekland: det grekiska utrikesministeriets webbplats  -  -

« Tillämplig lag - Allmän information | Grekland - Allmän information »

Till början

Senaste uppdatering: 10-03-2008