Europeiska Kommissionen > ERN > Alternativa system för tvistlösning > Sverige

Senaste uppdatering: 06-07-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Alternativa system för tvistlösning - Sverige

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.




« Alternativa system för tvistlösning - Allmän information » ger dig en allmän överblick över alternativa tvistlösningmetoder.



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Först och främst, vilka olika alternativa metoder för att lösa tvister förekommer i Sverige? Först och främst, vilka olika alternativa metoder för att lösa tvister förekommer i Sverige?
Allmänt Allmänt
Utomrättsliga tvistlösningsmetoder Utomrättsliga tvistlösningsmetoder
Författningsreglerade förfaranden Författningsreglerade förfaranden
Icke författningsreglerade förfaranden Icke författningsreglerade förfaranden
Förlikning och medling inom ramen för domstolsförfarande Förlikning och medling inom ramen för domstolsförfarande
I de flesta situationer har du möjlighet att använda ett alternativt sätt att lösa en tvist. Nedan kan du få mer information om vad som gäller i den situation du befinner dig i. I de flesta situationer har du möjlighet att använda ett alternativt sätt att lösa en tvist. Nedan kan du få mer information om vad som gäller i den situation du befinner dig i.
Tvister mellan konsumenter och näringsidkare Tvister mellan konsumenter och näringsidkare
Tvister mellan näringsidkare Tvister mellan näringsidkare
Tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare Tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare
Familjetvister Familjetvister
Samarbetssamtal Samarbetssamtal
Familjerådgivning Familjerådgivning
Tvister mellan enskilda Tvister mellan enskilda
Andra specifika situationer Andra specifika situationer
Verksamheten vid hyres- och arrendenämnderna Verksamheten vid hyres- och arrendenämnderna
Vissa upphovsrättsliga tvister Vissa upphovsrättsliga tvister

 

Först och främst, vilka olika alternativa metoder för att lösa tvister förekommer i Sverige?

Allmänt

I Sverige förekommer flera olika alternativa metoder för att lösa tvister. Många av dessa är helt utomrättsliga. Det finns emellertid också tvistlösningsmekanismer som har utomrättsliga drag men som rent formellt sker inom ramen för domstols prövning av en tvist (förlikning och medling).

Utomrättsliga tvistlösningsmetoder

Vissa utomrättsliga förfaranden är författningsreglerade medan andra grundar sig på avtal mellan två eller flera privaträttsliga organ/subjekt.

Författningsreglerade förfaranden

Det kanske viktigaste författningsreglerade förfarandet är det som äger rum vid Allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARN prövar endast tvister mellan näringsidkare och konsumenter efter anmälan av konsumenten. Förfarandet, som även innefattar gränsöverskridande tvister, är skriftligt och avgiftsfritt för parterna. ARN:s avgöranden sker i form av rekommendationer till parterna om hur deras tvist bör lösas.

För vissa typer av tvister föreskrivs en möjlighet till medling. Så är fallet beträffande arbetstvister, arrendetvister, bostadsrättstvister, hyrestvister och upphovsrättstvister samt när det gäller motsättningar mellan makar. Se närmare om de olika fallen av medling nedan.

Till börjanTill början

Icke författningsreglerade förfaranden

Inom flera branscher har privata initiativ tagits till bildandet av särskilda nämnder. Detta är mycket vanligt förekommande inom t.ex. försäkringsbranschen. De olika nämndernas verksamhetsområden kan variera något men generellt kan sägas att de ofta har till uppgift att verka för att tvister mellan exempelvis ett försäkringsbolag och en försäkringstagare skall kunna lösas på ett smidigt och opartiskt sätt. Flera nämnder på försäkringsområdet har även till uppgift att verka för en enhetlig lösning av försäkringsärenden, vilket minskar uppkomsten av tvister. Nämnderna har huvudsakligen bildats genom överenskommelser mellan olika bolag men verkar helt fristående från sina upphovsmän. Nämnderna är huvudsakligen inriktade på tvister mellan näringsidkare och konsumenter. De större försäkringsbolagen har ofta även egna kundombudsmän, till vilka försäkringstagaren kan vända sig om han eller hon inte är nöjd med bolagets beslut i ett skaderegleringsärende. Kundombudsmannen utses av bolaget men utövar sin roll självständigt i förhållande till detta. Exempel på sådana nämnder som nu nämnts är Olycksfalls- och Sjukförsäkringsnämnden, Livförsäkringens Villkorsnämnd och Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd.

Förfarandet är, med något enstaka undantag, skriftligt. Det finns inte något hinder mot att en part vid den skriftliga handläggningen anlitar ombud eller biträde. Några särskilda krav på ombudet eller biträdet uppställs inte.

Till börjanTill början

De privata tvistlösningsförfarandena är i huvudsak kostnadsfria även om det i något enstaka undantagsfall förekommer att en mindre ansöknings- eller anmälningsavgift tas ut. Förfarandena bekostas av de näringsidkare/bolag som har anslutit sig till dem. Fördelningen av driftskostnaderna mellan anslutna bolag sker oftast i proportion till utnyttjandet av nämndens tjänster. Det finns möjlighet att få ersättning för t.ex. ombudskostnader ur försäkringen i fråga.

Lösningen av tvisten sker i huvudsak genom beslut som är av rådgivande, icke bindande, karaktär (rekommendationer). Det förekommer emellertid att en näringsidkare i förhållande till sin branschorganisation på förhand förbundit sig att följa rekommendationerna.

Besluten kan till skillnad från en dom eller ett beslut av domstol inte tvångsvis verkställas. Att en näringsidkare i förhållande till sin branschorganisation förbundit sig att följa besluten påverkar sålunda inte verkställbarheten eftersom näringsidkarens åtagande endast gäller i förhållande till branschorganisationen. Trots att besluten inte kan leda till några särskilda rättsliga konsekvenser kan en näringsidkare som i förhållande till sin branschorganisation förbundit sig att följa besluten drabbas av civilrättsliga sanktioner i form av t.ex. uteslutning från organisationen.

Eftersom utomrättslig tvistlösning i Sverige är alternativ till sedvanlig domstolsprövning kan besluten inte överklagas till domstol. Ett beslut av en utomrättslig tvistlösningsinstans utgör emellertid inget processhinder, varför det är möjligt att såväl under som efter ett alternativt tvistlösningsförfarande väcka talan om samma sak vid allmän domstol. Om talan väcks efter att en utomrättslig tvistlösningsinstans meddelat ett beslut i frågan är det vanligt förekommande att tvistlösningsorganets utlåtande på ett eller annat sätt förs in i processen.

Till börjanTill början

Förlikning och medling inom ramen för domstolsförfarande

Inom ramen för pågående domstolsförfaranden förekommer två former av tvistlösning som har utomrättsliga drag, förlikning (conciliation) och medling (mediation). Båda instituten regleras i den svenska rättegångsbalken. Framförallt förlikning är ett mycket frekvent förekommande inslag i civilrättsliga förfaranden vid allmän domstol.

När domstolen i ett civilrättsligt mål har utfärdat stämning skall en muntlig eller skriftlig förberedelse äga rum i målet. Ett av syftena med förberedelsen är att klarlägga om det finns förutsättningar för förlikning. Om saken är sådan att förlikning är tillåten, skall rätten sålunda, i den mån det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter, verka för att parterna förliks. Det är alltså domstolen som, i de fall den finner det lämpligt, tar initiativ till förlikningsförhandlingar mellan parterna. Den domare som är ordförande i målet leder förlikningsförhandlingarna. Förlikningsförfarandet är inte bundet till viss form. Det är inte heller tvingande. Parterna kan således förklara att de inte är intresserade av att föra förlikningsförhandlingar utan att det medför några påföljder. Skulle förlikningsförhandlingarna inte leda till en uppgörelse mellan parterna, fortsätter domstolsförfarandet i sedvanlig ordning. Den domare som deltar i ett förlikningsförfarande måste se till att han eller hon inte agerar partiskt under förfarandet. Förlikningsförfarandet är, liksom domstolsförfarandet i övrigt, kostnadsfritt. En ansökningsavgift måste dock betalas i samband med att målet anhängiggörs vid domstolen (f.n. ca 50 EUR).

Till börjanTill början

Om det med hänsyn till målets beskaffenhet är lämpligare att särskild medling äger rum, kan rätten förordna en särskild medlare att leda förlikningsförhandlingarna. Medlaren är alltså inte den domare som har hand om målet utan en utomstående person. Innan rätten förordnar om medling brukar samråd ske med parterna. Kostnaderna för den särskilt förordnade medlaren betalas av parterna.

I de flesta situationer har du möjlighet att använda ett alternativt sätt att lösa en tvist. Nedan kan du få mer information om vad som gäller i den situation du befinner dig i.

Tvister mellan konsumenter och näringsidkare

Som redan har förklarats i «Alternativa system för tvistlösning - Allmän information» har kommissionen på sin hemsida publicerat en lista över ett flertal tvistlösningsorgan för konsumenttvister i medlemsstaterna. I listan finns den praktiska information som du behöver för att avgöra om du kan använda något av dessa organs tvistlösningsmetoder; dess struktur, tillämpningsområde, förfarande, kostnader och andra detaljer.

Det kan också vara så att du behöver använda dig av ett tvistlösningsorgan i någon annan medlemsstat. För att få information om ett sådant organ kan du besöka EEJ-Nets web-sida.

eller,

om tvisten rör finansiella tjänster, FIN-NET:s web-sida.

I Sverige är det främst till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) som konsumenter kan vända sig. Mer information om ARN finns på kommissionens hemsida enligt adressen ovan.

Till börjanTill början

Tvister mellan näringsidkare

I Sverige förekommande alternativa metoder för att lösa tvister är bortsett från skiljeförfarande och förfarande som sker inom ramen för domstolsförfarande primärt inriktade på tvister mellan näringsidkare och konsument. Se dock nedan under rubriken ”andra specifika situationer”.

Tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare

Arbetsgivare och arbetstagare som står i avtalsförhållande till varandra och som hamnar i tvist med varandra har att lösa tvisten genom förhandlingar eller i sista hand genom en domstolstvist vid Arbetsdomstolen. För sådana rättstvister finns inga alternativa tvistlösningsmekanismer. För vissa andra tvister kan dock medling komma i fråga. I Sverige finns sålunda ett medlingsinstitut vars medlingsverksamhet är lagreglerad. Medlingsinstitutet tillhandahåller medlare vid tvister mellan arbetsgivarpart och arbetstagarpart vid förhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor eller vid tvist när ett företag vägrar att teckna kollektivavtal med en facklig organisation. Medlingsinstitutet kan utse medlare på begäran av parterna. Medlingsinstitutet kan också utse medlare även utan en sådan begäran, t.ex. om någon av parterna har varslat om konflikt och Medlingsinstitutet bedömer att medlare kan få till stånd en god lösning på tvisten. Förfarandet är avgiftsfritt.

Till börjanTill början

Familjetvister

För föräldrar som hamnar i tvist med varandra finns två alternativ till en domstolstvist; samarbetssamtal och familjerådgivning. Till familjerådgivningen kan även par utan barn vända sig. Förfarandena beskrivs närmare i det följande.

Samarbetssamtal

Samarbetssamtal är samtal under sakkunnig ledning i syfte att föräldrarna skall nå enighet i frågor om vårdnad om barn, barns boende och umgänge med barn. Målet med samtalen är alltså samförståndslösningar. Men även om detta syfte inte kan uppnås, kan föräldrarna genom samtalen få större förståelse för varandras synpunkter och lära sig hantera sina konflikter på ett sätt som inte går ut över barnet.

Samtliga landets kommuner erbjuder samarbetssamtal. Föräldrar som har problem att enas kring frågor om vårdnad, boende och umgänge och som vill genomgå samarbetssamtal kan ta kontakt med kommunen. Har en domstolsprocess om vårdnad, boende och umgänge redan inletts kan domstolen ta initiativ till samarbetssamtal. Samtalen är kostnadsfria.

Kommer föräldrarna överens kan de avtala om vårdnad, boende och umgänge. Avtalet gäller om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Att avtalet gäller innebär att det får samma verkan som en domstols dom. Det betyder bl.a. att avtalet kan ligga till grund för verkställighet.

Till börjanTill början

Familjerådgivning

Familjerådgivningen är en verksamhet som består av samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Samtalen kan ske såväl inför som under och efter en separation. I de fall det finns barn kan familjerådgivningen bidra till att dämpa konflikter så att föräldrarna får möjlighet att fungera tillsammans som föräldrar efter separationen. Kontakten med familjerådgivningen är frivillig och sker på eget initiativ. För att familjerådgivningen skall kunna mötas av förtroende och kunna fylla sin funktion, måste de som vänder sig dit vara säkra på att de ofta känsliga uppgifter som lämnas i samtalen inte förs vidare till andra. Därför har familjerådgivningen särskilt stränga sekretessregler. Den som så önskar kan kontakta familjerådgivningen anonymt.

Alla kommuner är enligt lag skyldiga att erbjuda familjerådgivning antingen genom kommunens försorg eller genom annan lämplig yrkesmässig rådgivare. Familjerådgivarna är socionomer med vidareutbildning i relationsbehandling. Den som vill få kontakt med familjerådgivningsbyrån kan kontakta kommunen. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för familjerådgivning.

Familjerådgivning bedrivs också av bl.a. kyrkliga samfund.

Tvister mellan enskilda

Bortsett från familjetvister är enskilda som tvistar hänvisade till domstol och de alternativa tvistlösningsmekanismer som förekommer inom det förfarandet, se ovan under rubriken ”Förlikning och medling inom ramen för domstolsförfarande”.

Till börjanTill början

Andra specifika situationer

Verksamheten vid hyres- och arrendenämnderna

I arrende-, bostadsrätts-, och hyrestvister kan medling ske vid arrende- respektive hyresnämnden.

Om en hyresvärd och en hyresgäst inte kan komma överens i en fråga som rör hyresförhållandet eller om en bostadsrättsförening och en bostadsrättsinnehavare inte kan komma överens en fråga som rör upplåtelsen kan sålunda ena eller båda parterna vända sig till hyresnämnden för att få hjälp att lösa tvisten. Parten eller parterna begär då att nämnden medlar i tvisten. Hyresnämnden kan medla i alla förekommande hyres- och bostadsrättstvister. Normalt går det till så att hyresnämnden lägger fram ett förslag till överenskommelse om parterna inte själva kan komma till en lösning vid ett sammanträffande med nämnden. I vissa fall är medling obligatorisk. Det gäller vissa lokalhyrestvister. Om t.ex. hyresvärden har sagt upp hyresavtalet och hyresgästen inte vill lämna lokalen utan att få ersättning, måste hyresgästen hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling. Om hyresgästen inte gör det, förlorar han eller hon sin rätt till ersättning. Hyresnämnden kan vid medlingen avge ett yttrande om bl.a. marknadshyran för lokalen. Ett sådant yttrande har presumtionsverkan i en efterföljande ersättningstvist.

Till börjanTill början

Hyresnämnden skall dessutom, även om medling inte begärs, försöka att förlika parterna i sådana tvister som nämnden skall pröva enligt den uppdelning mellan allmän domstol och hyresnämnd som gäller på området, exempelvis tvist om förlängning av bostadshyresavtal efter uppsägning med uppsägningstid. Vid denna medling skall hyresnämnden, om parterna inte kan förlikas efter förslag av någondera parten, lägga fram förslag till förlikning, om det inte är uppenbart att förutsättningar för förlikning saknas. Om parterna inte godtar förlikningsförslaget skall nämnden pröva tvisten.

Slutligen kan allmän domstol hänskjuta mål som handläggs där till medling i hyresnämnden. Misslyckas medlingen är det domstolen som avgör målet.

Hyresnämnden tar inte ut några avgifter av parterna. Vardera parten får svara för sin kostnad, t.ex. ombudskostnad eller kostnad för förlorad arbetsförtjänst för den tid som förhandlingen tar. I vissa fall kan part beviljas rättshjälp. Förfarandet vid hyresnämnden är offentligt.

Förfarandet i arrendenämnden är detsamma som det i hyresnämnden.

Vissa upphovsrättsliga tvister

Medling är vidare föreskriven för vissa upphovsrättstvister. Syftet med medlingen är att underlätta tillkomsten av sådana kollektiva avtal som ligger till grund för tillämpningen av vissa bestämmelser i upphovsrättslagen. Främst är det frågan om avtal som utlöser avtalslicenser. Förfarandet är således inte ett alternativ till sedvanlig domstolsprövning.

Förfarandet är frivilligt och syftar till att bistå parterna med att komma fram till en överenskommelse. Medling påkallas genom framställning till regeringen, som också utser medlaren (förlikningsmannen). Om medlingsförfarandet misslyckas kan medlaren föreslå skiljeförfarande men parterna är inte skyldig att medverka i något sådant. Medlaren kan också göra anmälan till regeringen i fall då medlingen inte leder till något resultat. Regeringen får då överväga eventuella åtgärder. Förfarandet är konfidentiellt.

Medlaren har rätt till ersättning för sitt arbete. Om inte annat har avtalat betalas ersättningen av den part som begärt medling.

« Alternativa system för tvistlösning - Allmän information | Sverige - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 06-07-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket