Europeiska Kommissionen > ERN > Alternativa system för tvistlösning > Slovenien

Senaste uppdatering: 02-11-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Alternativa system för tvistlösning - Slovenien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


Faktabladet Alternativa system för tvistlösning – Allmän information" ger dig en allmän överblick över alternativa tvistlösningsmetoder.

I detta nya faktablad finns mer praktisk information om alternativ tvistlösning i Slovenien.



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Först och främst, vilka olika alternativa metoder för att lösa tvister förekommer i Slovenien? Först och främst, vilka olika alternativa metoder för att lösa tvister förekommer i Slovenien?
Vilka tvister kan lösas genom alternativa tvistlösningsmetoder? Vilka tvister kan lösas genom alternativa tvistlösningsmetoder?
Är alternativ tvistlösning obligatorisk enligt lag eller bestämmelser i domstolsordningen. Är alternativ tvistlösning obligatorisk enligt lag eller bestämmelser i domstolsordningen.
Regleras alternativ tvistlösning i lag? Regleras alternativ tvistlösning i lag?
Det kan finnas avtalsvillkor som föreskriver att alla tvister som följer av ett avtal ska läggas fram för lösning genom ett skiljeförfarande innan de tas upp i domstolen. Är sådana avtalsvillkor bindande för parterna vid alternativ tvistlösning? Det kan finnas avtalsvillkor som föreskriver att alla tvister som följer av ett avtal ska läggas fram för lösning genom ett skiljeförfarande innan de tas upp i domstolen. Är sådana avtalsvillkor bindande för parterna vid alternativ tvistlösning?
Hur kan man garantera att den typ av alternativ tvistlösning som valts är så tillförlitlig som domstolsförvaltningen kräver? Hur säkerställs det att förhandlingarna förblir konfidentiella? Hur kan man garantera att den typ av alternativ tvistlösning som valts är så tillförlitlig som domstolsförvaltningen kräver? Hur säkerställs det att förhandlingarna förblir konfidentiella?
Måste man söka rättshjälp? Vilken uppgift har en advokat vid denna typ av alternativ tvistlösningsmetod? Måste man söka rättshjälp? Vilken uppgift har en advokat vid denna typ av alternativ tvistlösningsmetod?
Kan alternativ tvistlösning genomföras på distans med elektroniska medel? Kan alternativ tvistlösning genomföras på distans med elektroniska medel?
Är alternativa tvistlösningsmetoder kostnadsfria? Om inte, hur fördelas kostnaderna? Kan man få kostnadsfri rättshjälp? (se ”rättshjälp”) Är alternativa tvistlösningsmetoder kostnadsfria? Om inte, hur fördelas kostnaderna? Kan man få kostnadsfri rättshjälp? (se ”rättshjälp”)
Kan man fortfarande vända sig till domstol om en alternativ tvistlösningsmetod inte leder till en lösning av tvisten? Om en form av alternativ tvistlösning utnyttjas, påverkar detta då fristen för att väcka talan vid domstol? Kan man fortfarande vända sig till domstol om en alternativ tvistlösningsmetod inte leder till en lösning av tvisten? Om en form av alternativ tvistlösning utnyttjas, påverkar detta då fristen för att väcka talan vid domstol?
I vilken form ingås överenskommelsen om en alternativ tvistlösningsmetod leder till en lösning av tvisten? Vad händer om överenskommelsen inte verkställs frivilligt? Kan vanliga verkställighetsförfaranden tillämpas? Kan ärendet fortfarande lösas i domstol? I vilken form ingås överenskommelsen om en alternativ tvistlösningsmetod leder till en lösning av tvisten? Vad händer om överenskommelsen inte verkställs frivilligt? Kan vanliga verkställighetsförfaranden tillämpas? Kan ärendet fortfarande lösas i domstol?

 

Först och främst, vilka olika alternativa metoder för att lösa tvister förekommer i Slovenien?

Genom alternativa metoder för tvistlösning kan tvister lösas utan att domstolen ingriper eller åtminstone utan att den avgör sakfrågan. Till de viktigaste alternativa tvistlösningsmetoderna i Slovenien räknas skiljeförfarande (arbitraža) och medling (mediacija) samt, i vidare bemärkelse, domstolarnas medverkan till att uppnå förlikning i domstol.

En skiljedomstol är en icke-statlig domstol bestående av en eller flera personer som parterna utser gemensamt och som de frivilligt genom överenskommelse eller avtal låter avgöra sakfrågan. Detta avgörande likställs enligt lag med en lagakraftvunnen dom i en allmän domstol. När ett skiljeavtal har ingåtts är inte längre de allmänna domstolarna behöriga.

Medling används för att lösa tvister med hjälp av en neutral tredje part, som inte kan meddela bindande beslut.

I ett tvistemål kan parterna när som helst komma överens om förlikning (sodna poravnava). Den som planerar att väcka talan kan försöka att uppnå förlikning (preventivna sodna poravnava) vid den lokala domstolen (okrajno sodišče) på den ort där motparten är bosatt. En förlikningsöverenskommelse i domstol kan ligga till grund för verkställighet (och är med andra ord en exekutionstitel).

I de flesta situationer har du möjlighet att använda ett alternativt sätt att lösa en tvist. Nedan kan du få mer information om vad som gäller i den situation du befinner dig i.

  • Tvister mellan konsumenter och näringsidkare

Som redan har förklarats i ”Alternativa system för tvistlösning – Gemenskapsrätt” har kommissionen på sin webbplats publicerat en förteckning över ett stort antal tvistlösningsorgan för konsumenttvister i alla medlemsstater. I denna förteckning finns den praktiska information du behöver för att avgöra om du kan använda något av dessa organs tvistlösningsmetoder samt uppgifter om hur dessa organ är uppbyggda, inom vilka områden de verkar och vilka förfaranden och kostnader som tillämpas och andra upplysningar. Närmare upplysningar om denna förteckning finns på följande webbplats English:

Till börjanTill början

Det kan också vara så att du måste vända dig till ett tvistlösningsorgan i någon annan medlemsstat. För att få information om ett sådant organ kan du besöka webbplatsen för ERN-net eller, om tvisten rör finansiella tjänster, FIN-NET.

Vilka tvister kan lösas genom alternativa tvistlösningsmetoder?

Ett skiljeförfarande är inte lämpligt för att lösa alla slags tvister. I lagen om det civilrättsliga förfarandet (Zakon o pravdnem postopku), nedan kallad ZPP (konsoliderad version i Sloveniens officiella tidning nr 36/04), anges att parterna i dispositiva mål genom avtal kan bestämma att en inhemsk skiljedomstol ska vara behörig. I tvister där minst en part är en fysisk person bosatt utomlands eller en juridisk person med säte utomlands kan parterna komma överens om att en utländsk skiljedomstol ska vara behörig, förutsatt att det inte gäller en tvist där en slovensk domstol har exklusiv behörighet. Äktenskaps-, faderskaps- och moderskapstvister kan exempelvis inte lösas genom ett skiljeförfarande. Parterna utnyttjar skiljeförfaranden främst när det gäller affärsrättsliga tvister (gospodarski spor). Vid den slovenska handelskammaren finns en ständig skiljedomstol som är behörig att lösa tvister i affärsförbindelser som följer av dispositiva rättsregler. Skiljedomstolen vid försäkringsorganisationen Triglav är specialiserad på skiljeförfaranden i tvister som följer av försäkrings- och skadeståndsförhållanden. Skiljedomstolen vid värdepappersbörsen i Ljubljana är en specialiserad skiljedomstol som är behörig att lösa tvister i samband med handel med värdepapper.

Till börjanTill början

Alla typer av civilrättsliga tvister kan lösas genom förlikning i domstol. Undantag är dock äktenskapstvister och tvister mellan föräldrar och barn. När det gäller vårdnad, uppfostran och underhåll av barn samt barns umgänge med föräldrar och andra personer medger domstolen inte förlikning om den finner att det inte ligger i barnets intresse. En förlikning i domstol kan heller inte ske när det gäller anspråk som parterna inte kan göra gällande (eftersom de strider mot tvingande bestämmelser eller etiska regler).

Olika icke-statliga organisationer eller domstolar medlar i skilda typer av tvistemål. Domstolarna ansvarar för domstolsrelaterad medling i civil-, familje- och affärsrättsliga tvister, medan icke-statliga organisationer medlar i tvister mellan grannar, mellan hyresgäster och hyresvärdar, mellan organisationer, i tvister vid skolor och på arbetsplatser samt i konsumenttvister.

Är alternativ tvistlösning obligatorisk enligt lag eller bestämmelser i domstolsordningen.

I ZPP finns bestämmelser som syftar till att uppmuntra till förlikning i domstol. För detta ändamål förs också särskilda förhandlingar då möjligheten att ingå förlikning i domstol prövas. Förlikningen ingås dock genom parternas egna fria vilja. Även medling och andra former av alternativ tvistlösning är frivilliga. Enligt ZPP kan domstolen i samband med förlikningsförhandlingarna, efter ett gemensamt förslag av parterna, avbryta det civilrättsliga förfarandet så att parterna kan försöka komma överens om en alternativ lösning av tvisten.

Till börjanTill början

I lagen om arbets- och socialdomstolar (Zakon o delovnih in socialnih sodiščih – offentliggjord i Sloveniens officiella tidning nr 2/2004, 10/04, rättelse 61/04), som började gälla den 1 januari 2005, finns bestämmelser om förfaranden i arbetstvister och sociala tvister. I dessa bestämmelser anges, för de fall då lagar eller kollektivavtal föreskriver att en tvist ska lösas genom ett förfarande för uppgörelse i godo, att en talan endast medges om ett sådant förfarande har inletts, men inte har lett till något resultat. Dessa bestämmelser gäller dock inte i tvister om ett löpande anställningsförhållande eller om upphörande av ett sådant.

Ett skiljeförfarande är frivilligt och ska grundas på en överenskommelse mellan parterna.

Regleras alternativ tvistlösning i lag?

Förlikning i domstol regleras i ZPP, som också innehåller grundbestämmelser för skiljeförfaranden. Medling regleras inte i lag.

Det kan finnas avtalsvillkor som föreskriver att alla tvister som följer av ett avtal ska läggas fram för lösning genom ett skiljeförfarande innan de tas upp i domstolen. Är sådana avtalsvillkor bindande för parterna vid alternativ tvistlösning?

Om parterna genom avtal har kommit överens om att en bestämd tvist ska avgöras av en behörig skiljedomstol och talan redan har väckts vid en domstol i samma tvist mellan samma parter, ska denna domstol, efter invändning från svaranden, förklara sig obehörig, ogiltigförklara handlingarna i förfarandet och avvisa talan.

Till börjanTill början

En förlikning i domstol ingås vid domstolen. Medling är frivillig och påverkar inte domstolsförfarandet.

Hur kan man garantera att den typ av alternativ tvistlösning som valts är så tillförlitlig som domstolsförvaltningen kräver? Hur säkerställs det att förhandlingarna förblir konfidentiella?

I samband med ett skiljeförfarande ska hänsyn tas till att avsikten med att ingå ett skiljeavtal är att utesluta de allmänna domstolarnas behörighet. Ett skiljeförfarande ska i regel vara konfidentiellt, såvida parterna inte kommer överens om något annat. Sekretessfrågor regleras i de förfaranderegler som antas av de domstolar och organisationer som utför medling. Enligt reglerna för den domstolsrelaterade medlingen vid distriktsdomstolen (okrožno sodišče) i Ljubljana är exempelvis allt som lämnas till domstolen i skriftlig eller muntlig form konfidentiellt. Om en medling inte leder till något resultat ska alla skriftliga inlagor lämnas tillbaka till parterna. Domstolen får sedan inte beakta några framställningar eller handlingar som den tagit emot under detta förfarande i senare civilrättsliga förfaranden. När förlikning ingås under ett civilrättsligt förfarande i domstol gäller samma sekretessregler som för det civilrättsliga förfarandet.

Måste man söka rättshjälp? Vilken uppgift har en advokat vid denna typ av alternativ tvistlösningsmetod?

I ett skiljeförfarande får enbart personer med full rättslig handlingsförmåga agera självständigt. En part som saknar processbehörighet måste ha en ställföreträdare. Parterna kan utse ombud. I skiljeförfaranden företräds parterna mycket ofta av advokater.

Till börjanTill början

Reglerna för medlingsförfarandet bestäms av de domstolar och organisationer som genomför medlingen. I princip är det inte obligatoriskt att ha juridiskt biträde vid medling, men en part kan låta sig företrädas av ett auktoriserat ombud.

I förlikningsförfaranden i domstol gäller samma regler om ombud som i tvistemål. Enligt ZPP kan parterna föra sin egen talan eller låta sig företrädas av ombud. I ett förfarande med extraordinära rättsmedel måste parten företrädas av en advokat. I ett förfarande vid en lokal domstol kan vem som helst med full rättslig handlingsförmåga fungera som ombud. I ett förfarande vid en distriktsdomstol, högre domstol och den högsta domstolen måste dock ombudet vara en advokat eller en annan person med nationell juristexamen.

Kan alternativ tvistlösning genomföras på distans med elektroniska medel?

I fråga om distansförfaranden anges i ZPP, som reglerar förlikning i domstol, att en inlaga som tas emot via kommunikationsteknik och en inlaga som tas emot enligt de lagstadgade villkoren för användning av informationsteknik ska anses vara undertecknad av den person som anges som undertecknare på inlagan. I ZPP anges också att en förlikning i domstol har ingåtts när förlikningsöverenskommelsen mellan parterna har skrivits in i protokollet och det har undertecknats av parterna.

Närmare bestämmelser om de alternativa tvistlösningsförfarandena fastställs av de organ som genomför dem.

Är alternativa tvistlösningsmetoder kostnadsfria? Om inte, hur fördelas kostnaderna? Kan man få kostnadsfri rättshjälp? (se ”rättshjälp”)

Skiljeförfarandena är inte kostnadsfria. I ett skiljeförfarande gäller principen att den part som förlorar målet ska betala kostnaderna. Kostnaderna beror på tvistemålets värde, skiljenämndens sammansättning och andra förhållanden samt huruvida det gäller en inhemsk eller internationell tvist. Till skillnad från domstolsförfaranden betalas inga avgifter vid ett skiljeförfarande.

Till börjanTill början

Enligt ZPP ska varje part betala sina egna kostnader om det civilrättsliga förfarandet leder till förlikning i domstol, såvida man inte kommer överens om något annat vid förlikningen.

Betalningen av kostnaderna för medling fastställs av de organisationer som genomför medlingen. Domstolsrelaterad medling är i regel kostnadsfri för parterna (bortsett från kostnader för eventuella ombud som anlitas).

Enligt lagen om kostnadsfri rättshjälp (Zakon o brezplačni pravni pomoči), officiell konsoliderad version i Republiken Sloveniens officiella tidning nr 96/2004, kan kostnadsfri rättshjälp beviljas för juridisk rådgivning, juridiskt biträde och andra juridiska tjänster som anges i lag. Detta gäller för samtliga allmänna domstolar och specialdomstolar i Slovenien, Sloveniens författningsdomstol samt alla organ, institutioner och personer i Slovenien som är behöriga att reglera tvister utanför domstol (nedan kallade ”rättsliga förfaranden”). Rättshjälp kan också beviljas i form av befrielse från betalning av kostnader för det rättsliga förfarandet. Kostnadsfri rättshjälp beviljas också för förfaranden vid internationella domstolar och skiljedomstolar, om inga bestämmelser om kostnadsfri rättshjälp finns vid dessa domstolar eller om en person inte har rätt till sådan hjälp enligt reglerna om kostnadsfri rättshjälp.

Kan man fortfarande vända sig till domstol om en alternativ tvistlösningsmetod inte leder till en lösning av tvisten? Om en form av alternativ tvistlösning utnyttjas, påverkar detta då fristen för att väcka talan vid domstol?

Medling påverkar inte möjligheten att inleda eller fortsätta ett domstolsförfarande och inte heller preskriptionstiden.

Till börjanTill början

När parterna kommer överens om ett skiljeförfarande innebär detta att domstolen inte längre kan avgöra tvisten.

Om parterna inte ingår förlikning i domstol fortsätter domstolen förfarandet och meddelar en dom.

I vilken form ingås överenskommelsen om en alternativ tvistlösningsmetod leder till en lösning av tvisten? Vad händer om överenskommelsen inte verkställs frivilligt? Kan vanliga verkställighetsförfaranden tillämpas? Kan ärendet fortfarande lösas i domstol?

En skiljedom har för parterna i tvisten (dock inte gentemot tredje man) samma status som en lagakraftvunnen dom i domstol, såvida det inte i skiljeavtalet anges att domen får överklagas i en högre skiljeinstans. En skiljedom kan på ansökan från en part förklaras ogiltig. De grunder som kan åberopas för att överklaga en skiljedom anges i ZPP. Det kan endast vara grunder som rör skiljeavtalets giltighet och innehåll (tvisten omfattas inte av skiljeavtalet, skiljedomstolen överskrider sin behörighet), skiljenämndens sammansättning, allvarligare överträdelser av procedurbestämmelserna och brott mot den allmänna ordningen.

En förlikningsöverenskommelse i domstol är en exekutionstitel. Om överenskommelsen inte verkställs frivilligt kan en part ansöka om verkställighet på grundval av denna.

En överenskommelse som har ingåtts via medling är inte bindande och kan bara verkställas frivilligt. Om parterna i samband med förlikningsförhandlingar i ett tvistemål beslutar sig för att lösa tvisten genom alternativ tvistlösning kan de, efter överenskommelse i domstolen, ingå förlikning och på så sätt få en exekutionstitel.

« Alternativa system för tvistlösning - Allmän information | Slovenien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 02-11-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket