Europeiska Kommissionen > ERN > Alternativa system för tvistlösning > Portugal

Senaste uppdatering: 10-03-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Alternativa system för tvistlösning - Portugal

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Vilka alternativa system för tvistlösning finns det i Portugal? I.
I.1. Förlikning I.1.
I.2. Medling I.2.
I.3. Skiljeförfarande I.3.
I.3.1. Frivilligt skiljeförfarande I.3.1.
I.3.2. Reguljärt skiljeförfarande I.3.2.
II. Förfarandena II.
II.1. Föreskrivs alternativ tvistlösning i lag eller i form av ett rättsligt beslut? II.1.
II.1.1. Tvister mellan fackmän, konsumenttvister och alla typer av konflikter som kan hänskjutas till skiljeförfaranden eller medling: II.1.1.
II.1.2. Familjetvister: II.1.2.
II.1.3. Tvister mellan enskilda: II.1.3.
II.2. Föreskrivs de olika alternativa sätten i lag? II.2.
II.2.1. Tvister mellan fackmän, konsumenttvister och alla typer av konflikter som kan hänskjutas till skiljeförfaranden eller medling: II.2.1.
II.2.2. Tvister mellan enskilda: II.2.2.
II.2.3. Familjetvister: II.2.3.
II.3. Får det finnas avtalsklausuler som innebär att man vid tvister om efterlevnad ska tillgripa alternativa metoder innan ärendet kan tas upp i domstol? Är sådana bestämmelser bindande för parterna? II.3.
II.4. I vilka tvister är det lämpligt att använda dessa typer av alternativ tvistlösning? II.4.
II.4.1. Tvister mellan enskilda: II.4.1.
II.4.2. Familjetvister: II.4.2.
II.5. Hur säkras garantier som kan jämföras med dem som ges i domstolarna om den alternativa tvistlösningsmetoden tillämpas? Hur garanteras särskilt att förtroliga uppgifter från förhandlingarna inte sprids? II.5.
II.5.1. Tvister mellan enskilda och familjetvister: II.5.1.
II.5.2. Konsumenttvister: II.5.2.
II.6. Krävs juridiskt bistånd? Vilken roll spelar advokater vid alternativ tvistlösning? II.6.
II.6.1. Alla typer av tvister där medling kan tillgripas: II.6.1.
II.6.2. Tvister mellan enskilda och familjetvister: II.6.2.
II.6.3. Alla typer av tvister där skiljeförfarande kan tillgripas: II.6.3.
II.7. Är det möjligt att använda alternativ tvistlösning för att lösa tvister ”på distans” (i synnerhet med hjälp av elektroniska system)? II.7.
II.7.1. Alla typer av tvister där medling kan tillgripas: II.7.1.
II.7.2. Tvister mellan enskilda: II.7.2.
II.7.3. Familjetvister: II.7.3.
II.7.4. Alla typer av tvister där skiljeförfarande kan tillgripas: II.7.4.
II.8. Är dessa alternativa tvistlösningsmetoder gratis? Om inte, hur fördelas kostnaderna? Finns det möjlighet till rättshjälp? II.8.
II.8.1. Alla typer av tvister där skiljeförfarande kan tillgripas: II.8.1.
II.8.2. Konsumenttvister: II.8.2.
II.8.3. Andra typer av tvister: II.8.3.
II.8.4. Tvister mellan enskilda: II.8.4.
II.8.5. Familjetvister: II.8.5.
II.9. Är det fortfarande möjligt att ta upp ett ärende i domstol, om försöket till alternativ tvistlösning misslyckats? Påverkar detta tidsfristerna i det rättsliga förfarandet? II.9.
II.9.1. Tvister mellan enskilda: II.9.1.
II.9.2. Familjetvister: II.9.2.
II.9.3. Alla typer av tvister där skiljeförfarande kan tillgripas: II.9.3.
II.10. Om parterna enas inom ramen för ett utomrättsligt tvistlösningsförfarande, vilken form får då överenskommelsen? Vad händer om den avtalade lösningen inte omedelbart omsätts i praktiken? Kan normala verkställighetsåtgärder vidtas? Är det fortfarande möjligt att vända sig till domstol? II.10.
II.10.1. Tvister mellan enskilda: II.10.1.
II.10.2. Familjetvister: II.10.2.
II.10.3. Alla typer av tvister där skiljeförfarande kan tillgripas: II.10.3.

 

I. Vilka alternativa system för tvistlösning finns det i Portugal?

De alternativa systemen för tvistlösning i Portugal är förlikning, medling och skiljeförfaranden. Gemensamt för dessa är att de syftar till att lösa tvister utanför domstol.

Man kan på dessa alternativa sätt skipa rättvisa på ett snabbt och effektivt sätt. Parterna engageras nämligen på ett sätt som gör att deras relation kan fortsätta även efter lösningen av tvisten.

I.1. Förlikning

Förlikning är ett alternativ till domstolsförfarande. Det har informell karaktär. Förfarandet innebär att parterna försöker finna en lösning på tvisten, med eller utan biträde av en tredje part.

Biträder en tredje part så håller denne i förfarandet i samarbete med parterna, uppmuntrar dem att diskutera skiljaktigheterna och hjälper dem att frivilligt komma överens.

Förlikningsmannen beaktar konfliktens objektiva aspekter, arbetar för en snabb och allsidig lösning av frågan och hjälper parterna att nå en överenskommelse som de kan stå för. Denne har en mer aktiv ställning än en medlare och kan t.o.m. föreslå en lösning på tvisten.

I.2. Medling

Medling är en alternativ tvistlösning av konfidentiell och frivillig typ. Den kännetecknas av att det är de inblandade parterna som själva ansvarar för utarbetandet av beslut. Den har generellt sett en formell prägel.

De tvistande parterna försöker här lösa sin tvist med hjälp av en opartisk och neutral tredje part, medlaren.

Till börjanTill början

Medlaren tar inte ställning till tvistens resultat, i motsats till en domare eller skiljedomare. Istället vägleder denne parterna genom att skapa kontakt mellan dem för utbyte av synpunkter, så att de själva når fram till en överenskommelse som bilägger tvisten. Genom att en tredje part alltid är inblandad, utgör detta ett mellanting mellan förlikning och skiljeförfarande.

Genom att kontakterna mellan de tvistande parterna vidmakthålls, visar sig detta förfarande särskilt lämpligt för att lösa t.ex. familje- och granntvister.

I.3. Skiljeförfarande

I.3.1. Frivilligt skiljeförfarande

Frivilligt skiljeförfarande är en privat form av tvistlösning. På eget initiativ utser parterna en skiljeman, för att med dennes hjälp uppnå ett bindande beslut som bilägger deras meningsmotsättningar.

Här är det denne, av parterna valde och opartiske skiljemannen som avgör tvisten mellan dem. Detta liknar ett tvistemål genom att beslutet är självständigt i förhållande till de tvistande parterna.

Vad gäller verkställighet är skiljedomar jämställda med domar i vanliga domstolar, som handlägger verkställighet av skiljedomar.

Vid de senare handläggs också överklaganden till appelationsdomstol, om inte parterna har avstått från sin rätt att överklaga eller bemyndigat skiljedomaren att avge ett avgörande grundat på skälighet.

I.3.2. Reguljärt skiljeförfarande

Med detta avses frivilligt skiljeförfarande som handläggs av organ som justitieministeriet godkänt för detta syfte. Organen kallas skiljecentrum (centros de arbitragem).

Till börjanTill början

II. Förfarandena

Enligt lagen om frivilligt skiljeförfarande kan parterna låta en tvist hänskjutas till skiljeförfarande, om den inte måste handläggas vid domstol eller genom obligatoriskt skiljeförfarande och inte avser oförytterliga rättigheter.

Oförytterliga rättigheter är enligt portugisisk lag bland annat individens rättigheter och civila ställning, rättigheter enligt avtal på arbetsmarknaden och enligt lagstiftningen om socialförsäkring. Hit hör också rättsliga relationers rättigheter som parterna inte själva kan råda över, dvs. avstå från genom juridiska avtal.

Om sådana rättigheter berörs, kan inte skiljeförfaranden och andra alternativa metoder tillgripas.

Förlikning föregår i allmänhet skiljeförfaranden på skiljecentrum.

Kan man inte lösa en tvist med förlikning, kan någon av parterna hänskjuta den till ett skiljeförfarande.

Medling är inte särskilt reglerat i lag men omfattas av lagstiftningen om fredsdomstolar (organ som liknar domstolar och som handlägger vissa civilrättsliga ärenden där värdet inte överstiger 3 740,98 euro). De omfattas också av lagen om rättsligt ansvar för underåriga, särskilt regleringen av föräldraansvar.

Medling som alternativt sätt att lösa konsumenttvister anges i instrumentet för registrering av organ som ska lösa tvister utanför domstol.

II.1. Föreskrivs alternativ tvistlösning i lag eller i form av ett rättsligt beslut?

II.1.1. Tvister mellan fackmän, konsumenttvister och alla typer av konflikter som kan hänskjutas till skiljeförfaranden eller medling:

Frivilligt skiljeförfarande kan tillgripas för att lösa varje typ av tvist som enligt lag inte måste hänskjutas till domstol eller skiljedom. Det ska här handla om rättigheter och frågor som parterna får reglera.

Till börjanTill början

Även medling är en metod som är beroende av parternas vilja.

Medling av organ som inrättats för att på detta sätt lösa konsumenttvister förutsätter konsumentens och fackmannens anslutning.

II.1.2. Familjetvister:

I samband med regleringen av föräldraansvar kan en domstol besluta om medling, men det kräver alltid att de berörda samtycker till det.

II.1.3. Tvister mellan enskilda:

I civilrättsliga ärenden där fredsdomare är behöriga och värdet inte överstiger 3 740,98 euro, är medling frivillig och förutsätter de berördas samtycke.

Civilrättsligt sett är dessa organ behöriga på följande områden:

  1. Åtgärder för att uppfylla skyldigheter, om dessa inte avser pengar eller gäldenären är en juridisk person.
  2. Åtgärder för överlämnande av rörliga tillgångar.
  3. Åtgärder som avser rättigheter och skyldigheter för delägare, såvida inte en ägarstämma tagit ställning till en nödvändig kompromiss för att lösa tvisterna mellan delägarna eller mellan delägarna och förvaltaren.
  4. Åtgärder för att lösa tvister mellan fastighetsägare när det gäller tillfälligt intrång, dränering av vatten, skydd mot översvämningar, gemensamt ägda diken, rännor eller häckar, öppnande av fönster, dörrar, verandor eller liknande, stuprännor, plantering av träd och buskar, skiljande väggar eller murar.
  5. Åtgärder som gäller disposition, hävd och tillträde.
  6. Åtgärder rörande rätten att utnyttja och förvalta gemensam egendom eller mark, nyttjanderätt, nyttjande och boende och rätten till periodiskt boende.
  7. Åtgärder som avser fastighetsuthyrning i tätort, med undantag av vräkning.
  8. Åtgärder rörande skadeståndsansvar enligt avtal eller utan avtal.
  9. Åtgärder gällande avtalsbrott, med undantag av arbetsavtal och avtal om jordbruksarrenden.
  10. Åtgärder som gäller allmänna garantier om skyldigheter.

Skiljeförfarande föreskrivs ibland i särskild lagstiftning. I sådana fall måste man vända sig till skiljedomstol.

Till börjanTill början

II.2. Föreskrivs de olika alternativa sätten i lag?

II.2.1. Tvister mellan fackmän, konsumenttvister och alla typer av konflikter som kan hänskjutas till skiljeförfaranden eller medling:

Frivilligt skiljeförfarande regleras i lag.

Dess offentliga form regleras också i en särskild lag.

I konsumenttvister kan medling tillhandahållas av vissa organ, som verkar i enlighet med lagens principer. De anlitas genom ett frivilligt registreringssystem för lösning av konsumenttvister utanför domstol.

II.2.2. Tvister mellan enskilda:

I lagen om fredsdomstolarnas behörighet, organisation och arbetssätt finns explicita föreskrifter om medlingen, om medlarens funktion och hur medlingstjänsten vid varje fredsdomstol ska arbeta.

II.2.3. Familjetvister:

Medling vid familjetvister är begränsad till separation eller äktenskapsskillnad i samförstånd, beviljande av underhåll till underårigas föräldrar eller överenskommelser om föräldraansvar.

Vid civilrättslig reglering av föräldraansvar föreskrivs det i lagen att domstolen officiellt ska begära offentlig eller privat medling. Den ska göra detta i samråd med de berörda parterna eller på dessas begäran.

Det offentliga organet är här medlingstjänsten för familjer (Gabinete de Mediação Familiar).

II.3. Får det finnas avtalsklausuler som innebär att man vid tvister om efterlevnad ska tillgripa alternativa metoder innan ärendet kan tas upp i domstol? Är sådana bestämmelser bindande för parterna?

Ja, sådana klausuler är tillåtna.

Till börjanTill början

Enligt lagen om frivilligt skiljeförfarande kan parterna låta en tvist hänskjutas till skiljeförfarande, om den inte måste handläggas vid domstol eller genom obligatoriskt skiljeförfarande. Tvisten får dock inte avse oförytterliga rättigheter.

Parterna i ett juridiskt ärende får genom en avtalsklausul komma överens om att avtalstvister bara ska hänskjutas till skiljeförfarande. Detta kallas en skiljeklausul (cláusula compromisoria) och noteras bör att om parterna inte avstår från domstolsvägen, kan överklagan lämnas till en domstol i andra instans. I en sådan för bägge parter bindande klausul ska det uttryckligen anges vilken juridisk relation som tvistemål avser.

Det finns heller inga hinder för parterna att avtala om andra alternativa sätt att hantera eventuella tvister kring avtalet, exempelvis medling.

II.4. I vilka tvister är det lämpligt att använda dessa typer av alternativ tvistlösning?

Genom dessa typer kan alla sorters tvister lösas, om det inte handlar om oförytterliga rättigheter.

Som redan nämnts kan alternativ tvistlösning användas för alla tvister som på grund av den juridiska relationen kan lösas förhandlingsvägen. Man kan till och med avstå från rättigheter knutna till denna juridiska relation, om de inte enligt lag måste handläggas av domstol.

I lagen föreskrivs uttryckligen att frivilligt, informellt eller offentligt skiljeförfarande är metoden att lösa sådana tvister utanför domstol.

Mest kännetecknande för offentligt frivilligt skiljeförfarande är att de berörda organen återfinns i olika städer i landet, att de är permanenta och föregår tvisten de ska reglera. Organen kan ha allmän kompetens eller vara specialiserade på vissa områden.

Till börjanTill början

Vissa organ har regional behörighet och handlägger bara tvister från ett visst geografiskt område. Andra har nationell behörighet och handlägger tvister från hela landet.

Förutom organen med allmän behörighet finns det skiljeorgan inom särskilda sektorer, exempelvis för lösande av konsumenttvister, för handel och industri, tvister rörande offentliga och privata arbeten, tvister rörande immateriella rättigheter, äganderättsfrågor, fastighetsuthyrning i tätort, för fria yrken och för bilolyckor.

II.4.1. Tvister mellan enskilda:

Som redan nämnts föreskrivs i portugisisk lag medling uttryckligen i civilrättsliga ärenden där värdet inte överskrider 3 740,98 euro.

II.4.2. Familjetvister:

Vid äktenskapsskillnad eller separation kan medling tillgripas vid frågor om underåriga barn. I portugisisk lagstiftning föreskrivs medling uttryckligen för reglering av föräldraansvar.

II.5. Hur säkras garantier som kan jämföras med dem som ges i domstolarna om den alternativa tvistlösningsmetoden tillämpas? Hur garanteras särskilt att förtroliga uppgifter från förhandlingarna inte sprids?

II.5.1. Tvister mellan enskilda och familjetvister:

Vid medling genom fredsdomare och familjemedling garanteras parterna opartiskhet, oberoende, konfidentialitet och trovärdighet. Medlarna måste nämligen vara kompetenta och omsorgsfulla i sitt arbete. Dessa yrkeskrav föreskrivs uttryckligen i lag och erbjuder goda processrättsliga garantier.

Till börjanTill början

Bland dessa framhäver lagen särskilt garanterandet av konfidentialitet.

Vid medling genom fredsdomare och vid familjemedling ska parterna först underteckna ett avtal om att medlingen har konfidentiell karaktär. Parterna, deras ombud och medlaren ska se till att framställningarna under medlingen hålls konfidentiella.

Såvida inte parterna uttryckligen har tillåtit det, får medlarna inte på något sätt ingripa i förfaranden efter medlingen. Det kan gälla skiljeförfaranden, domstolsprocesser eller psykoterapeutisk hjälp och oberoende av om en överenskommelse har nåtts om detta eller inte.

II.5.2. Konsumenttvister:

Vid konsumenttvister ska de behöriga organen garantera att deras arbete är opartiskt och oberoende.

II.6. Krävs juridiskt bistånd? Vilken roll spelar advokater vid alternativ tvistlösning?

II.6.1. Alla typer av tvister där medling kan tillgripas:

En advokat måste inte anlitas vid tvistlösning genom medling.

Vid medling ska parterna själva aktivt arbeta för en lösning. Samtidigt får en advokats hjälp till parterna inte underskattas, då denne kan se till att klientens intressen och mål beaktas under förfarandets gång. Advokaten kan urskilja rättsliga frågor, bedöma möjligheten till en kompromiss eller värdet av en kompromiss med motparten, utforma eller granska avtalstexten.

II.6.2. Tvister mellan enskilda och familjetvister:

Vid medling genom fredsdomare eller vid familjemedling ska parterna infinna sig personligen, men de får biträdas av en advokat.

Till börjanTill början

II.6.3. Alla typer av tvister där skiljeförfarande kan tillgripas:

En advokat måste inte anlitas vid tvistlösning genom skiljeförfarande. Parterna kan välja någon att företräda eller biträda dem i skiljedomstolen.

Emellertid krävs ett juridiskt ombud i skiljeärenden där tvistens värde överstiger gränsen för en domstol i första instans (3 740,98 euro) eller om överklagande sker.

II.7. Är det möjligt att använda alternativ tvistlösning för att lösa tvister ”på distans” (i synnerhet med hjälp av elektroniska system)?

II.7.1. Alla typer av tvister där medling kan tillgripas:

Huvudsyftet med medling är att ge parterna en möjlighet att förhandla och lösa sina tvister i godo, vilket förutsätter att de närvarar vid medlingen.

II.7.2. Tvister mellan enskilda:

Om en part inte infinner sig till utsatt medling och inte kan motivera detta, ska enligt lagen om fredsdomstolar sekreteraren fastställa ett datum för domstolsförhandling.

II.7.3. Familjetvister:

Vid familjemedling krävs att båda föräldrarna är närvarande.

Har en reglering av föräldraansvar i domstol skjutits upp för att reglera saken genom medling och föräldrarna uteblir från denna, underrättar medlingstjänsten domstolen om detta så att domstolsförfarandet kan återupptas.

II.7.4. Alla typer av tvister där skiljeförfarande kan tillgripas:

Vid offentligt frivilligt skiljeförfarande ska parterna alltid höras, muntligen eller skriftligen, innan den slutliga domen meddelas.

Till börjanTill början

Av naturliga skäl är det i skiljeförfaranden tillåtet med elektronisk kommunikation, särskilt videokonferenser.

II.8. Är dessa alternativa tvistlösningsmetoder gratis? Om inte, hur fördelas kostnaderna? Finns det möjlighet till rättshjälp?

II.8.1. Alla typer av tvister där skiljeförfarande kan tillgripas:

I lagen föreskrivs att rättshjälp kan beviljas för tvister som inte löses med frivilligt, informellt eller offentligt skiljeförfarande.

II.8.2. Konsumenttvister:

Gratis är offentligt skiljeförfarande vid skiljecentrum för konsumenttvister. Tvisteföremålets värde är dock begränsat och får vid flertalet centrum inte överstiga 3 749,98 euro.

II.8.3. Andra typer av tvister:

Kostnaderna vid olika skiljecentrum varierar och beror generellt på tvisteföremålets värde. Taxor och fördelningen mellan tvistens parter anges vanligtvis i föreskrifterna för respektive centrum.

Således finns det skiljecentrum där bara skiljeförfarandet kostar, medan medling och förlikning är gratis och syftar till att nå en överenskommelse innan ärendet hänskjuts till skiljeförfarande.

II.8.4. Tvister mellan enskilda:

Medling vid fredsdomstol är avgiftsbelagd. Avgiften är fast och låg och blir lägre om en överenskommelse nås. Kärande och svarande delar på avgiften.

I lagen om fredsdomstolar föreskrivs att den som uppfyller villkoren för rättshjälp kan få sådan, i dess olika former (se avsnittet om rättshjälp).

Till börjanTill början

II.8.5. Familjetvister:

Gratis är offentlig medling vid medlingstjänsten för familjer (Gabinete de Mediação Familiar).

II.9. Är det fortfarande möjligt att ta upp ett ärende i domstol, om försöket till alternativ tvistlösning misslyckats? Påverkar detta tidsfristerna i det rättsliga förfarandet?

II.9.1. Tvister mellan enskilda:

Om parterna inte eller bara delvis når en överenskommelse vid medling i fredsdomstol, meddelar medlaren fredsdomaren om detta. Denne fastställer då en dag för förhandling i domstolen.

II.9.2. Familjetvister:

Når föräldrar inte en överenskommelse vid familjemedling i samband med reglering av föräldraansvar, underrättar medlingstjänsten den berörda domstolen om detta. Förfarandet fortsätter sedan vid domstolen.

Äktenskapsskillnad eller separation i samförstånd kan sökas vid folkbokföringsmyndigheten. Skulle åklagarmyndigheten då anse att föräldrarnas överenskommelse om föräldraansvaret inte tillvaratar den underåriges intressen och parterna inte rättar sig efter föreslagna ändringar, hänskjuts förfarandet till den domstol som folkbokföringsmyndigheten hör till.

II.9.3. Alla typer av tvister där skiljeförfarande kan tillgripas:

Ett frivilligt skiljeförfarande avslutas med en skiljedom, som kan innebära att en överenskommelse vid förlikning godkänns. Rättsligt sett kan detta jämställas med en dom.

Till börjanTill början

Om parterna inte avstått från överklaganden, kan skiljedomen överklagas till domstol i andra instans. Samma regler gäller då som för avgöranden vid domstolar i första instans.

Användning av alternativa tvistlösningar påverkar inte tidsfristerna för överklagande till domstol.

II.10. Om parterna enas inom ramen för ett utomrättsligt tvistlösningsförfarande, vilken form får då överenskommelsen? Vad händer om den avtalade lösningen inte omedelbart omsätts i praktiken? Kan normala verkställighetsåtgärder vidtas? Är det fortfarande möjligt att vända sig till domstol?

II.10.1. Tvister mellan enskilda:

En överenskommelse efter medling vid fredsdomstol utgörs av ett dokument som godkänts av fredsdomstolen.

Den godkända överenskommelsen motsvarar ett avgörande från en domstol i första instans.

Överenskommelsens verkställighet handläggs av domstolen i första instans i enlighet med civilprocesslagen.

II.10.2. Familjetvister:

Överenskommelsen efter medling utgörs av ett dokument som godkänts av domaren vid den domstol som handlägger den rättsliga regleringen av föräldraansvaret.

II.10.3. Alla typer av tvister där skiljeförfarande kan tillgripas:

En skiljedom har samma verkställighet som ett avgörande i en domstol i första instans.

Skiljedomens verkställighet handläggs av domstolen i första instans i enlighet med civilprocesslagen.

I sådana situationer hänskjuts ärendet till domstol först i verkställighetsfasen.

Ytterligare information

  • Supremo Tribunal de Justiça English - français - português (Högsta domstolen);
  • Ministério da Justiça português (justitieministeriet);
  • Tribunal Constitucional English - português (författningsdomstolen);
  • Tribunal da Relação de Lisboa português (appellationsdomstolen i Lissabon);
  • Tribunal da Relação de Coimbra português (appellationsdomstolen i Coimbra);
  • Tribunal da Relação de Évora English - français - português (appellationsdomstolen i Évora);
  • Tribunal da Relação do Porto português (appellationsdomstolen i Porto);
  • Procuradoria Geral da República português (åklagarmyndigheten);
  • Centro de Estudos Judiciários English - français - português (ansvarar för utbildningen av portugisiska domare);
  • Direcção Geral da Administração da Justiça English - português (sprider bl.a. information om domstolarna, domstolarnas geografiska behörighetsområden och exekutionsväsendet);
  • Gabinete de Política Legislativa e Planeamento do Ministério da Justiça English - português (justitieministeriets kansli för lagstiftningspolitik och planering);
  • Direcção Geral dos Registos e do Notariado português (generaldirektoratet för register och notarier);
  • Instituto do Consumidor português (konsumentinstitutet);
  • Associação Sindical dos Juizes Portugueses português (domarförbundet);
  • Sindicato dos Magistrados do Ministério Público português (civilministeriets åklagarförening);
  • Ordem dos Advogados português (advokatsamfundet);
  • Base de legislação «on-line» português (lagstiftningsdatabas) (innehåller olika rättsakter offentliggjorda i serie I i Portugals officiella tidning sedan 1.1.1970. Tillgången till vad som offentliggjorts fr.o.m. 1.1.2000 är gratis);
  • Direcção-Geral da Administração Extrajudicial English - português (generaldirektoratet för förfaranden utanför domstol);
  • Associação de Mediadores de Conflitos português (föreningen för tvistmedlare);
  • Associação Nacional para a Mediação Familiar (nationella föreningen för familjemedling) - för familjemedlare och dessas utbildning och vidareutbildning (anmf-portugal@netcabo.pt);
  • Centro de Arbitragem da Universidade Católica Portuguesa português (Portugisiska katolska universitetets skiljecentrum) (CAUCP);
  • Núcleo de Apoio ao Investidor e Mediação English - português (grupp för stöd till investerare och för medling) (NAIM);
  • Centro de Mediação Peritagens e Arbitragens Voluntárias português (centrum för expertmedling och frivilliga skiljeförfaranden);
  • Centro de Arbitragem Comercial English - português (centrum för skiljeförfaranden för företag);
  • Centro de Informação, Mediação e Arbitragem de Conflitos do Algarve English - português (organ för lösning av konsumenttvister i Algarve);
  • Centro de Arbitragem de Conflitos de Consumo de Lisboa (skiljecentrum för konsumenttvister i Lissabon) (lis.arbitragem@ip.pt);
  • Centro de Informação de Consumo e Arbitragem do Porto (centrum för konsumentinformation och skiljeförfaranden i Porto) (cicap@mail.telepac.pt);
  • Centro de Arbitragem de Conflitos de Consumo de Coimbra e Figueira da Foz (skiljecentrum för konsumenttvister i Coimbra och Figueira da Foz) (tribarb@esoterica.pt).

« Alternativa system för tvistlösning - Allmän information | Portugal - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 10-03-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket