Europeiska Kommissionen > ERN > Alternativa system för tvistlösning > Nederländerna

Senaste uppdatering: 07-01-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Alternativa system för tvistlösning - Nederländerna

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


Den information som lämnas under rubriken ”Alternativa system för tvistlösning - Allmän information” ger en allmän överblick över alternativa tvistlösningsmetoder utanför domstol.

På följande sidor ska vi försöka ge information om de praktiska aspekterna av alternativa system för tvistlösning i Nederländerna.



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka tvister kan lösas genom alternativa system för tvistlösning? 1.
2. Innan de vänder sig till domstol kan parterna också välja att först försöka finna en lösning på tvisten själva. Det kan ske med hjälp av en medlare som medlar mellan parterna som en oberoende tredje man. Medling mellan företag är möjligt i nästan alla tvister som inte faller under det straffrättsliga systemet. 2.
3. Föreskrivs dessa system för alternativ tvistlösning i lag eller är det domstolen som beslutar när de ska användas? 3.
4. Regleras alternativ tvistlösning i lagen? 4.
5. Ett avtal kan innehålla bestämmelser som innebär att man vid tvister om efterlevnad av avtal i första hand ska försöka nå en lösning genom alternativa tvistlösningsmetoder innan ärendet kan tas upp i domstol. Är sådana bestämmelser bindande för parterna? 5.
6. Hur säkras garantier som kan jämföras med dem som ges i domstolarna om den alternativa tvistlösningsmetoden tillämpas? Och hur garanteras särskilt att förtroliga uppgifter från förhandlingarna inte sprids? 6.
7. Krävs juridiskt bistånd? Vilken roll spelar jurister vid alternativ tvistlösning? 7.
8. Är det möjligt att använda alternativ tvistlösning för att lösa tvister ”på distans”, i synnerhet med hjälp av elektroniska system? 8.
9. Är alternativa tvistlösningsmetoder avgiftsbelagda? Om ja, hur fördelas kostnaderna? Finns det möjlighet till rättshjälp? (se faktabladet om rättshjälp9.
10. Är det fortfarande möjligt att ta upp ett ärende i domstol om försöket till utomrättslig tvistlösning misslyckats? Påverkar detta tidsfristerna i domstolsförfarandet? 10.
11. Om parterna enas inom ramen för ett utomrättsligt tvistlösningsförfarande, hur verkställs då överenskommelsen? Vad händer om den avtalade lösningen inte omedelbart omsätts i praktiken? Kan normala verkställighetsåtgärder vidtas? Är det fortfarande möjligt att vända sig till domstol? 11.
12. Som redan angetts är ombudsmannens yttranden inte bindande. 12.

 

Vi börjar med att redogöra för de olika typerna av alternativa tvistlösningssystem i Nederländerna ur ett allmänt perspektiv.

Förutom ett utbrett skiljedomssystem, där både nationell och internationell lagstiftning kan användas, finns det flera andra möjligheter att lösa tvister utanför domstol i Nederländerna. De vanligaste är bindande rekommendationer och medling.

I de flesta situationer har du möjlighet att använda ett av dessa alternativa sätt att lösa en tvist. Nedan kan du få mer information om vad som gäller i den situation du befinner dig i.

Konsumenttvister

Som förklaras under rubriken ”Alternativa system för tvistlösning - Gemenskapsrätt” har kommissionen på sin webbplats en förteckning över ett stort antal instanser som sysslar med alternativ tvistlösning i konsumenttvister i alla medlemsstater. På denna förteckning finns den praktiska information som behövs för att man ska kunna avgöra om något av de olika systemen kan användas. Det lämnas närmare upplysningar om bland annat struktur, tillämpningsområde, förfaranden och kostnader för varje tvistlösningsmetod.

Det kan vara så att du behöver kontakta en instans för alternativ tvistlösning i en annan medlemsstat. För att få veta vilken instans du ska vända dig till kan du gå till hemsidan för nätverket EEJ-Net English, eller nätverket FIN-NET English - Nederlands om det rör sig om en tvist om finansiella tjänster.

  • Tvister mellan näringsidkare
  • Tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare
  • Tvister mellan hyresvärd och hyresgäst
  • Familjerättsliga tvister
  • Tvister mellan två privatpersoner
  • Andra specifika situationer (t.ex. frågor som uppkommer i kontakter med statliga myndigheter, hälso- och sjukvårdsinsättningar, notarier etc.).

1. Vilka tvister kan lösas genom alternativa system för tvistlösning?

Klagomål som riktar sig mot statliga myndigheter kan ges in till den nationella ombudsmannen (som utses av parlamentet). Den nationella ombudsmannen kan inleda en utredning, förklara att klagomålet är välgrundat/ogrundat, lämna icke-bindande rådgivning i ett ärende och offentliggöra rekommendationer i sin årsrapport.

Andra klagomål (som rör näringslivet) behandlas av särskilda ombudsmannainstanser som inrättats av branschsammanslutningar. Den viktigaste (såvitt angår antalet klagomål) är ombudsmannen för skadeförsäkring (Ombudsman Schadeverzekering). Dessa ombudsmän ingriper i en tvist i första hand för att finna en lösning i samförstånd. Om det inte lyckas lämnar de icke-bindande rekommendationer i syfte att lösa tvisten. Med tanke på det förhållande de har till branschsammanslutningen accepterar leverantörerna mestadels ombudsmannens beslut.

Huurcommissie (ung. hyresnämnd) lämnar bindande rekommendationer i rättstvister som rör sociala bostäder (t.ex. angående underhåll, betalning av värme- och elkostnader, bostadsbidrag).

Stichting Geschillencommissie voor Consumentenzaken, SGC (ung. konsumentklagonämnden) är ett allmänt erkänt övergripande organ som arbetar landsomfattande och ansvarar för att inrätta och driva 30 branschspecifika klagonämnder. Dessa lämnar rekommendationer som är bindande för båda parter. Det är de allmänna avtalsvillkor som gäller för medlemmarna i en branschsammanslutning som är utgångspunkten för om klagonämnden har behörighet att behandla ett visst klagomål. Så är fallet om det i de allmänna villkoren anges att konsumenter vid en tvist med en leverantör kan vända sig till en klagonämnd i stället för till en allmän domstol.

Till börjanTill början

2. Innan de vänder sig till domstol kan parterna också välja att först försöka finna en lösning på tvisten själva. Det kan ske med hjälp av en medlare som medlar mellan parterna som en oberoende tredje man. Medling mellan företag är möjligt i nästan alla tvister som inte faller under det straffrättsliga systemet.

Från och med den 1 april 2005 finns det ett system som ger domstolar och juridiska informationskontor (Juridische loketten), vilka främst riktar sig till personer med lägre inkomst, möjlighet att hänvisa parterna till en medlare. Parterna kan endast delta i medling om det sker frivilligt.

Detta kan endast ske i vissa förvaltnings- och civilrättsliga ärenden (inbegripet medling i familjerättsliga tvister).

De särskilda ombudsmännen och klagonämnderna behandlar endast klagomål som faller inom deras respektive behörighetsområde.

Generellt finns det två huvudkategorier av tvister som inte kan behandlas av en klagonämnd, nämligen följande:

  • Tvister rörande utebliven betalning av en faktura, som grundar sig på ett materiellt klagomål.
  • Tvister som avser dödsfall, personskada eller sjukdom.

Klagonämnderna kan naturligtvis inte uttala sig om saker som har lagts fram inför domstol.

3. Föreskrivs dessa system för alternativ tvistlösning i lag eller är det domstolen som beslutar när de ska användas?

Det finns inte någon lagstadgad skyldighet att använda sig av de alternativa system för tvistlösning som behandlas här. Domstolen kan inte heller ålägga parterna att göra detta. Parterna kan dock komma överens om att eventuella tvister dem emellan ska avgöras genom skiljeförfarande, utan inblandning av domstol.

Till börjanTill början

4. Regleras alternativ tvistlösning i lagen?

Skiljeförfarande regleras i artiklarna 1020–1076 i den nederländska civilprocesslagen och i New York-konventionen. För de övriga typerna av alternativ tvistlösning finns det ingen särskild rättslig grund. Om en klagonämnd vill verka under den övergripande organisationen för klagonämnder måste den dock godkännas av justitieministern. För att få ett sådant godkännande måste nämnden uppfylla ett antal kriterier som justitieministern har fastställt.

Den rättsliga grunden för den nationella ombudsmannen finns i lagen om den nationella ombudsmannen (Wet Nationale Ombudsman).

5. Ett avtal kan innehålla bestämmelser som innebär att man vid tvister om efterlevnad av avtal i första hand ska försöka nå en lösning genom alternativa tvistlösningsmetoder innan ärendet kan tas upp i domstol. Är sådana bestämmelser bindande för parterna?

Parter kan sinsemellan avtala att tvister ska avgöras genom skiljedom utanför domstol. Domstolen är inte behörig att ta upp ett mål om det finns ett skiljeavtal i enlighet med artikel 1022 i civilprocesslagen.

Som anges ovan är de allmänna avtalsvillkor som gäller för medlemmarna i en branschsammanslutning utgångspunkten för bedömningen av om en klagonämnd har behörighet att ta upp en tvist. Medlemmarna måste vara anslutna till klagonämnden. I så fall står det i avtalsvillkoren att konsumenter kan ta en tvist med en leverantör till en klagonämnd i stället för till en domstol. Denna bestämmelse är bindande för båda parter, men konsumenten har trots detta en månad på sig att bestämma sig för att ändå vända sig till domstol.

Till börjanTill början

Eftersom medling är ett relativt nytt instrument finns det ännu inte så stor erfarenhet från avtalsbestämmelser om medling. Sådana bestämmelser hindrar dock inte en domstol från att behandla ett ärende.

6. Hur säkras garantier som kan jämföras med dem som ges i domstolarna om den alternativa tvistlösningsmetoden tillämpas? Och hur garanteras särskilt att förtroliga uppgifter från förhandlingarna inte sprids?

I Nederländerna finns det inga rättsliga krav på sekretess i samband med alternativ tvistlösning, t.ex. medling. Man måste avtala om tystnadsplikt. Det medlingsavtal som i regel ingås när medling påbörjas kan användas för detta. I det nederländska medlingsinstitutets (Nederlands Mediationinstituut) standardavtal anges att den avtalade tystnadsplikten även gäller som bevisavtal i den mening som anges i lagen. Ett bevisavtal är bindande för domstolen om det genomförs med ärliga avsikter och inte strider mot tvingande rättsregler.

7. Krävs juridiskt bistånd? Vilken roll spelar jurister vid alternativ tvistlösning?

I alla former av alternativ tvistlösning kan parterna låta sig biträdas av en advokat, men detta är inte något tvång. Vid ett skiljeförfarande har en advokat ungefär samma roll som i ett vanligt domstolsförfarande. Vid ett förfarande inför en klagonämnd blir advokatkostnaderna förmodligen oproportionerligt stora i förhållande till ärendets vikt. Parterna kan företrädas av ombud vid medling. Det diskuteras fortfarande vilken roll en advokat ska ha i ett medlingsförfarande.

Till börjanTill början

8. Är det möjligt att använda alternativ tvistlösning för att lösa tvister ”på distans”, i synnerhet med hjälp av elektroniska system?

Det kan ske på vissa områden, men detta är inte en metod som används i någon större utsträckning.

9. Är alternativa tvistlösningsmetoder avgiftsbelagda? Om ja, hur fördelas kostnaderna? Finns det möjlighet till rättshjälp? (se faktabladet om rättshjälp)

Kostnaderna för ett skiljeförfarande varierar mellan olika skiljedomsorgan.

Det nederländska skiljeinstitutet (Nederlands Arbitrage Instituut, NAI) är det viktigaste skiljedomsorganet.

Förfarandena inför ombudsmannen är kostnadsfria.

Klagonämnderna tillämpar fasta avgifter. De varierar mellan 27 och 113 euro, beroende på vilket pris som har tagits ut för den aktuella varan eller tjänsten. I avgiften ingår kostnaderna för eventuella sakkunnigrapporter. Om en konsument får rätt inför en klagonämnd ska den berörda leverantören ersätta konsumenten för dennes avgift.

Vid medling är utgångspunkten att parterna själva betalar sina kostnader. Det finns ett undantag från denna regel, nämligen att personer med sämre betalningsförmåga kan få bidrag (läs mer om kostnadsfri rättshjälp i faktabladet om rättshjälp). Dessutom kan parterna som ett incitament att följa ett förslag från domstolen om medling få ett bidrag på 200 euro för varje ärende där medling används. Detta gäller i det inledande skedet av medlingsförfarandet. Det rör sig om ett fast bidrag för medling som betalas ut direkt till medlaren, oberoende av parternas ekonomiska kapacitet.

Till börjanTill början

10. Är det fortfarande möjligt att ta upp ett ärende i domstol om försöket till utomrättslig tvistlösning misslyckats? Påverkar detta tidsfristerna i domstolsförfarandet?

Klagonämnder avger yttranden som är bindande för båda parter. De kan inte överklagas. Det enda sättet att få till stånd en prövning av ett yttrande av en klagonämnd är att lägga fram saken för domstol inom två månader. En domstol kan dock endast göra en begränsad prövning, enligt vad som anges i artikel 904, bok 7 i civillagen (Burgerlijk Wetboek). Det innebär att en domstol kan ogiltigförklara yttrandet endast med hänsyn till de omständigheter under vilka yttrandet avgavs eller om det med hänsyn till skälighet och rimlighet är oacceptabelt till innehållet. Ett yttrande från en klagonämnd kan därmed endast upphävas av en domstol om klagonämnden inte har följt de grundläggande principerna i processrätten, t.ex. principen om ett kontradiktoriskt förfarande. I civillagen finns också en bestämmelse om avbrytande av preskriptionsfrister om ett förfarande för att utverka ett bindande yttrande inleds (artikel 3:316 tredje stycket i civillagen).

Om parterna inte lyckas nå en förlikning genom medling kan de fortfarande föra ärendet till domstol. Medling påverkar inte preskriptionsfristerna. Dessa avbryts alltså inte på grund av att ett medlingsförfarande inleds.

11. Om parterna enas inom ramen för ett utomrättsligt tvistlösningsförfarande, hur verkställs då överenskommelsen? Vad händer om den avtalade lösningen inte omedelbart omsätts i praktiken? Kan normala verkställighetsåtgärder vidtas? Är det fortfarande möjligt att vända sig till domstol?

Resultatet av ett förfarande för alternativ tvistlösning kan verkställas på samma sätt som ett avgörande som meddelats enligt nationell rätt.

Till börjanTill början

Klagonämnder avger yttranden som är bindande för båda parter. De kan inte överklagas. Det enda sättet att få till stånd en prövning av ett yttrande av en klagonämnd är att lägga fram saken för domstol inom två månader. En domstol kan dock endast göra en begränsad prövning, enligt vad som anges i artikel 904, bok 7 i civillagen (Burgerlijk Wetboek). Det innebär att en domstol kan ogiltigförklara yttrandet endast med hänsyn till de omständigheter under vilka yttrandet avgavs eller om det med hänsyn till skälighet och rimlighet är oacceptabelt till innehållet. Ett yttrande från en klagonämnd kan därmed endast upphävas av en domstol om klagonämnden inte har följt de grundläggande principerna i processrätten, t.ex. principen om ett kontradiktoriskt förfarande.

Om en leverantör inte följer en bindande rekommendation träder branschsammanslutningen in och handlar i enlighet med rekommendationen på medlemmens vägnar. Det innebär att sammanslutningen tar över de förpliktelser som klagonämnden ålägger en av medlemmarna, om denne varken fullgör förpliktelserna frivilligt eller lägger fram saken för en domstol inom två månader. Denna garanti säkrar att klagonämndens yttranden efterlevs.

12. Som redan angetts är ombudsmannens yttranden inte bindande.

En överenskommelse som nåtts genom medling har inte samma status som ett slutligt avgörande. Det är i stället en överenskommelse enligt artikel 900, bok 7 i civillagen. Parterna kan stadfästa överenskommelsen i en notariatshandling. Då kan överenskommelsen verkställas på samma sätt som ett domstolsavgörande som meddelats enligt nationell rätt. Om domstolen har hänvisat saken till medling och medlingen leder till en överenskommelse, kan denna stadfästas genom ett domstolsavgörande.

Med hänsyn till att tvistlösning utanför domstol är ett alternativ till en ordinär domstolsprövning, kan avgöranden som träffas enligt sådana alternativa förfaranden inte överklagas till domstol. Parterna kan dock både under och efter ett alternativt tvistlösningsförfarande lägga fram saken för en allmän domstol.

Ytterligare information

År 2003 utvärderades försöket med att olika domstolar och rättshjälpssystemet hänvisar parter till medling. Utvärderingsrapporten finns på http://www.wodc.nl/images/OB210_tcm11-5208.pdf Nederlands. En sammanfattning på engelska finns på http://www.wodc.nl/images/OB210_sum_tcm11-5218.pdf Nederlands

Flera undersökningar har gjorts av alternativ tvistlösning. Justitieministeriet har bland annat tagit följande initiativ:

  • Arbitrage en bindend advies Nederlands PDF File (PDF File 475 KB)
  • Fler vägar till rättvisan: http://www.wodc.nl/images/obl219_tot_tcm11-5419.pdf Nederlands
  • Engelsk sammanfattning: http://www.wodc.nl/images/obl219_sum_tcm11-5431.pdf Nederlands

ADR Bedrijfscentrum gav nyligen ut följande publikation om alternativ tvistlösning mellan företag och vid arbetsrättsliga tvister:

  • Undersökning av konflikthantering inom näringslivet: http://www.mediation-bedrijfsleven.nl/docs/marktonderzoek_summary.pdf Nederlands PDF File (PDF File 68 KB)

« Alternativa system för tvistlösning - Allmän information | Nederländerna - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 07-01-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket