Europeiska Kommissionen > ERN > Alternativa system för tvistlösning > Ungern

Senaste uppdatering: 24-10-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Alternativa system för tvistlösning - Ungern

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Vilka olika alternativa metoder för att lösa tvister förekommer i Ungern?  Vilka olika alternativa metoder för att lösa tvister förekommer i Ungern? 
Grundar sig tillämpningen av den här typen av tvistlösning på lag eller domstolsbeslut? Grundar sig tillämpningen av den här typen av tvistlösning på lag eller domstolsbeslut?
Regleras alternativ tvistlösning av den här typen i lag? Regleras alternativ tvistlösning av den här typen i lag?
1. Skiljeförfarande (skiljedom) 1.
2. Permanent skiljedomstol för idrottsfrågor enligt lag I från 2004 om idrott. 2.
3. Medlingsförfarande (medling) 3.
4. Medling inom hälso- och sjukvårdssektorn 4.
5. Medling i barnavårdsärenden 5.
6. Förlikningsförfarande i kollektiva ärenden 6.
Vilken typ av tvister lämpar sig för alternativ tvistlösning? Vilken typ av tvister lämpar sig för alternativ tvistlösning?
Vissa avtal kan innehålla en klausul om att man först måste använda alternativ tvistlösning i en tvist som gäller ett avtal. Binder dessa klausuler båda parter att använda en alternativ tvistlösningsmetod av denna typ? Vissa avtal kan innehålla en klausul om att man först måste använda alternativ tvistlösning i en tvist som gäller ett avtal. Binder dessa klausuler båda parter att använda en alternativ tvistlösningsmetod av denna typ?
Om man använder ett alternativt tvistlösningsförfarande, hur kan man garantera samma tillförlitlighet som i en rättegång? Hur kan förhandlingarnas konfidentialitet garanteras? Om man använder ett alternativt tvistlösningsförfarande, hur kan man garantera samma tillförlitlighet som i en rättegång? Hur kan förhandlingarnas konfidentialitet garanteras?
Måste man anlita juridisk rådgivning? Vilken roll har jurister i alternativa tvistlösningsförfaranden? Måste man anlita juridisk rådgivning? Vilken roll har jurister i alternativa tvistlösningsförfaranden?
Finns det en möjlighet till alternativ tvistlösning ”på distans”, t.ex. elektroniskt?   Finns det en möjlighet till alternativ tvistlösning ”på distans”, t.ex. elektroniskt?  
Är alternativ tvistlösning kostnadsfri? Om inte, hur fördelar sig kostnaderna? Är det möjligt att få rättshjälp? Är alternativ tvistlösning kostnadsfri? Om inte, hur fördelar sig kostnaderna? Är det möjligt att få rättshjälp?
Om en tvist inte kan lösas genom ett alternativt tvistlösningsförfarande, är det fortfarande möjligt att vända sig till domstol? Påverkar den alternativa tvistlösningen inom vilken tidsfrist man ska vända sig till domstol? Om en tvist inte kan lösas genom ett alternativt tvistlösningsförfarande, är det fortfarande möjligt att vända sig till domstol? Påverkar den alternativa tvistlösningen inom vilken tidsfrist man ska vända sig till domstol?
Om ett tvistemål kan lösas med hjälp av alternativ tvistlösning, hur verkställs detta? Vad händer om avtalet inte verkställs frivilligt? Kan sedvanliga verkställighetsförfaranden tillämpas? Kan ärendet fortfarande föras till domstol? Om ett tvistemål kan lösas med hjälp av alternativ tvistlösning, hur verkställs detta? Vad händer om avtalet inte verkställs frivilligt? Kan sedvanliga verkställighetsförfaranden tillämpas? Kan ärendet fortfarande föras till domstol?

 

Vilka olika alternativa metoder för att lösa tvister förekommer i Ungern? 

I det ungerska rättssystemet regleras de mest kända typerna av alternativ tvistlösning, dvs. parterna kan försöka lösa tvister genom skiljeförfarande eller medling i stället för att gå till domstol.

Grundar sig tillämpningen av den här typen av tvistlösning på lag eller domstolsbeslut?

Den gällande lagstiftningen ålägger inte parterna att lösa tvister genom alternativ tvistlösning.

Regleras alternativ tvistlösning av den här typen i lag?

I det ungerska rättssystemet regleras möjligheten till alternativ tvistlösning genom rättsliga bestämmelser på olika nivåer, främst genom lagar. Bestämmelserna beskrivs nedan.

1. Skiljeförfarande (skiljedom)

Enligt 1994 års lag LXXI. om skiljeförfarande (A választottbíráskodásról szóló 1994. évi LXXI. törvény) finns det anledning att tillämpa skiljeförfarande i stället för rättegång, om åtminstone den ena parten yrkesmässigt bedriver ekonomisk verksamhet som tvisten gäller (om detta villkor inte uppfylls kan det också beslutas om tillfälligt eller bestående skiljeförfarande, om lagen medger det), om parterna fritt kan besluta om föremålet för förfarandet och om parterna har kommit överens om ett skiljeförfarande genom ett skriftligt avtal. Det kan föreskrivas i lag att skiljeförfarande inte får användas för att lösa rättstvister, och i vissa typer av tvistemål kan skiljeförfarande inte tillämpas.

Till börjanTill början

Skiljemännen ska vara oberoende och opartiska, och de får inte företräda parterna. Skiljemännen får inte ta emot anvisningar under förfarandet, och de måste iaktta fullständig tystnadsplikt när det gäller omständigheter de får reda på, också efter det att förfarandet har slutförts. När det gäller den permanenta skiljedomstolen måste skiljemännen göra denna förbindelse skriftligen när de väljs/utses.

Om inget annat föreskrivs i lag är det den permanenta skiljedomstolen vid den ungerska handels- och industrikammaren (adress: 1055 Budapest, Kossuth tér 6-8) man ska vända sig till i internationella ärenden.

2. Permanent skiljedomstol för idrottsfrågor enligt lag I från 2004 om idrott.

I vissa ärenden på idrottsområdet, och om parterna begär det, är den permanenta skiljedomstolen angelägen om att vidta åtgärder för att nå en förlikning. De i lag fastställda typerna av ärenden gäller främst tvister mellan idrottsföreningar och deras medlemmar samt - om det är fråga om idrottsrelaterad verksamhet - tvister mellan medlemmar i idrottsföreningar, samt tvister mellan idrottsföreningar/-organisationer och idrottsmän eller idrottsexperter. Den permanenta skiljedomstolen för idrottsfrågor lyder under det nationella idrottsförbundet. Det nationella idrottsförbundets presidium väljer skiljedomstolens ordförande och minst 15 ledamöter för minst en fyraårsperiod bland jurister som har avlagt juridisk fackexamen och har minst fem års erfarenhet av idrottsfrågor. Presidiet väljer två ledamöter på rekommendation av ungerska olympiska kommittén.

Med de undantag som föreskrivs i lag är bestämmelserna i 1994 års lag LXXI om skiljeförfarande tillämpliga på de förfaranden som iakttas av den permanenta skiljedomstolen för idrottsfrågor.

Till börjanTill början

3. Medlingsförfarande (medling)

Enligt 2002 års lag LV. om medling (A közvetítői tevékenységről szóló 2002. évi LV. törvény) får parterna (fysiska personer, juridiska personer, affärsenheter som inte är juridiska personer, andra organisationer) i en tvist som har samband med deras personliga eller ekonomiska rättigheter förlita sig på ett medlingsförfarande i tvisten, om dessa rättigheter inte begränsas i lag. De kan inleda ett sådant förfarande genom att anlita en medlare. I lagen anges i vilka tvister medling inte kan komma i fråga och när lagens bestämmelser inte är tillämpliga på andra medlings- eller förlikningsförfaranden som regleras i andra lagar eller på medling i skiljeförfarande. Justitieministeriet offentliggör ett register över medlare på adressen www.im.hu Deutsch - English - français - magyar.

4. Medling inom hälso- och sjukvårdssektorn

Enligt 2000 års lag CXVI om medling inom hälso- och sjukvårdssektorn (Az egészségügyi közvetítői eljárásról szóló 2000. évi CXVI. törvény) kan ett medlingsförfarande tillgripas, så att en lösning kan nås utanför domstol i tvister mellan patienter och leverantörer av hälso- och sjukvårdstjänster och för att parternas rättigheter ska kunna garanteras snabbt och effektivt. Parterna ska lägga fram sin begäran om medling för den regionala kammare med juridiskt sakkunniga som finns närmast patientens hem eller närmast den plats där de berörda hälso- och sjukvårdstjänsterna tillhandahålls. Den som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster ska se till att registret över regionala kammare för juridiskt sakkunniga är offentligt tillgängligt. Registret över medlare inom hälso- och sjukvårdssektorn förs av ungerska kammaren för juridiskt sakkunniga (1027 Budapest, Bem rakpart 33-34., I. 122.).

Till börjanTill början

5. Medling i barnavårdsärenden

År 2003 gjordes en ändring av förordning nr 149/1997 (IX. 10.) om barnavårdsinrättningar, skydd av barn och vårdnadsfrågor (A gyámhatóságokról, valamint a gyermekvédelmi és gyámügyi eljárásról szóló 149/1997. (IX. 10.) Korm. rendelet), som innebar att medling i barnavårdsfrågor infördes från och med den 1 januari 2005 i fall där föräldrarna eller andra personer som har rätt att ha kontakt med barnen inte kan enas om hur och när kontakten med barnen ska ordnas. Parterna kan gemensamt ansöka om medling i barnavårdsfrågor hos en barnavårdsmedlare. Registret över barnavårdsmedlare förs av det nationella institutet för familje- och socialpolitiska frågor. Man kan bekanta sig med registret på barnavårdsnämnden och på barnavårdscentralen.

6. Förlikningsförfarande i kollektiva ärenden

  1. Syftet med medlings- och skiljedomstjänsten, som inrättades med stöd av 1992 års lag XXII om arbetslagen (A Munka Törvénykönyvéről szóló 1992. évi XXII. törvény), är främst att lösa kollektiva arbetstvister. Den har tre uppgifter: förlikning, medling och skiljedom. Man kan också vända sig till medlings- och skiljedomstjänsten i privata arbetstvister, men parterna är inte skyldiga att göra detta enligt lag.
  2. Genom 1997 års lag CLV. om konsumentskydd (A fogyasztóvédelemről szóló 1997. évi CLV. törvény) inrättades till skydd för konsumenternas rättigheter förlikningsnämnder som arbetar under de regionala handelskamrarna. Förlikningsnämnderna sysslar främst med att utanför domstol lösa tvister som gäller tillämpning av reglerna om varors och tjänsters kvalitet och säkerhet, produktansvar och ingående och fullgörande av avtal. Syftet med förlikningsnämnderna är att lösa tvister mellan konsumenter och företag genom avtal och, om detta inte kan uppnås, att nå en lösning på tvisten på ett sådant sätt att konsumenternas rättigheter tillgodoses snabbt, enkelt och effektivt. Nämnderna har inga befogenheter i tvister som någon annan myndighet enligt lag har befogenheter att avgöra. Förlikningsförfarandet inleds på konsumentens begäran. Om det finns flera konsumenter kan den medborgarorganisation som företräder konsumenternas intressen begära förlikning med deras samtycke.

Vilken typ av tvister lämpar sig för alternativ tvistlösning?

Alternativ tvistlösning kan användas i alla civil- och handelsrättsliga tvister, om inte denna möjlighet begränsas i lagstiftningen.

Till börjanTill början

Vissa avtal kan innehålla en klausul om att man först måste använda alternativ tvistlösning i en tvist som gäller ett avtal. Binder dessa klausuler båda parter att använda en alternativ tvistlösningsmetod av denna typ?

Avtalen mellan parterna kan innehålla bestämmelser om att ett skiljeförfarande i stället för en rättegång ska tillämpas i mål och ärenden av civil- eller handelsrättslig natur. Om avtalet innehåller en sådan klausul är den bindande för parterna.

Om man använder ett alternativt tvistlösningsförfarande, hur kan man garantera samma tillförlitlighet som i en rättegång? Hur kan förhandlingarnas konfidentialitet garanteras?

De ovan beskrivna alternativa sätten att lösa tvister regleras genom rättsakter på hög nivå, dvs. genom lagar och regeringsförordningar, som innehåller stränga bestämmelser om förfaranden och konfidentialitet. Dessa bestämmelser ger tillräckliga garantier för att alternativa tvistlösningsförfaranden är lika tillförlitliga som rättegångsförfaranden.

Måste man anlita juridisk rådgivning? Vilken roll har jurister i alternativa tvistlösningsförfaranden?

Det är inte obligatoriskt att anlita ett rättsligt ombud i ett alternativt tvistlösningsförfarande. Parterna får fritt besluta om de ska anlita ett rättsligt ombud (som har alla befogenheter), om de ska vända sig till en advokat eller notarie för att få juridisk rådgivning eller om de ska söka juridisk rådgivning inom ramen för systemet för utomrättslig juridisk rådgivning för socialt missgynnade personer enligt lagen om rättshjälp från 2003 (A jogi segítségnyújtásról szóló 2003. évi LXXX. törvény).

Till börjanTill början

Finns det en möjlighet till alternativ tvistlösning ”på distans”, t.ex. elektroniskt?  

Nej.

Är alternativ tvistlösning kostnadsfri? Om inte, hur fördelar sig kostnaderna? Är det möjligt att få rättshjälp?

I reglerna för de olika typerna av förfaranden anges tydligt vilka kostnader parterna ska betala och hur de ska betalas. I vissa fall kan parterna fritt komma överens om regleringar av de avgifter och kostnader som förfarandet ger upphov till, medan de i andra fall regleras i lag. I skiljeförfaranden fastställer domstolen i sin dom kostnaderna och hur de ska fördelas. I medlingsförfaranden har parterna och medlaren full frihet att komma överens om avgifternas och kostnadernas storlek och hur de ska betalas. I medling på hälso- och sjukvårdsområdet fastställs avgifternas och kostnadernas storlek i lag, men parterna får fritt komma överens om hur de ska fördelas. Om parterna i ett medlingsförfarande inte når samförstånd om hur avgifter och kostnader ska fördelas, ska de fördelas lika mellan parterna.

Sedan 2003 års lag LXXXX. av den 1 april 2004 om rättshjälp trädde i kraft kan personer som är berättigade till rättslig hjälp med stöd av denna lag begära information av den som tillhandahåller rättslig hjälp om möjligheterna att avgöra en tvist utanför domstol, eller också utarbetas ett dokument som kan göra det lättare att lösa tvisten. Den juridiska rådgivarens arvode betalas av staten i förskott med hänsyn tagen till den hjälpberättigade personens inkomster och egendom.

I medling på hälso- och sjukvårdsområdet kan parterna fritt bestämma vem som ska stå för kostnaderna. Om parterna inte kan komma överens anges det närmare i lag vem som svarar för kostnaderna i enskilda fall. Huvudregeln är att de allmänna kostnaderna för förfarandet delas lika mellan parterna. De allmänna kostnaderna och tilläggskostnaderna för förfarandet fastställs i särskilda rättsregler.

Till börjanTill början

Om en tvist inte kan lösas genom ett alternativt tvistlösningsförfarande, är det fortfarande möjligt att vända sig till domstol? Påverkar den alternativa tvistlösningen inom vilken tidsfrist man ska vända sig till domstol?

En dom som meddelats av en skiljedomstol kan inte överklagas. I vissa fall som anges i lag kan parterna eller personer som domen avser begära att domstolen ogiltigförklarar domen inom 60 dagar efter meddelandet (grund för detta kan t.ex. vara att den part som ingått skiljeavtalet inte hade rättskapacitet eller rättslig handlingsförmåga, att skiljedomsavtalet är ogiltigt enligt det rättssystem som valts eller - om lagvalsklausul saknas - enligt ungersk lag, att parterna inte på vederbörligt sätt underrättades om utnämningen av skiljemannen eller om skiljeförfarandet, att det i övrigt var omöjligt för parterna att lägga fram sin sak, att domen meddelades i en sådan tvist som inte omfattas av klausulen om skiljeförfarande eller som inte omfattas av bestämmelserna i skiljeavtalet osv.).

Att ogiltigförklara domen är inte längre möjligt om den ovannämnda tidsfristen på 60 dagar har löpt ut.

Om parterna når en överenskommelse under förfarandet, beslutar skiljedomstolen att förfarandet ska avslutas. På parternas begäran bekräftar skiljedomstolen avtalet och dess villkor genom att meddela en dom, under förutsättning att avtalet anses förenligt med rättsreglerna. Ett avtal som bekräftats i domen av skiljedomstolen har samma giltighet som en dom som skiljedomstolen har meddelat.

Enligt lagen om medling kan parterna, när medlingsförfarandet har upphört, föra tvisten till domstol eftersom avtal som ingåtts genom medling inte är officiellt verkställbara. Ärendet kan föras till domstol inom sedvanliga tidsfrister. Tidsfristen slutar löpa när medlingen inleds.

Ärendet kan föras till domstol inom den sedvanliga tidsfristen. Tidsfristen slutar löpa när medlingen inleds.

Om ett tvistemål kan lösas med hjälp av alternativ tvistlösning, hur verkställs detta? Vad händer om avtalet inte verkställs frivilligt? Kan sedvanliga verkställighetsförfaranden tillämpas? Kan ärendet fortfarande föras till domstol?

En skiljedom är lika giltig som ett domstolsbeslut, och rättsreglerna om verkställighet av domstolsbeslut är tillämpliga.

Om de nödvändiga villkoren är uppfyllda utfärdar den behöriga lokala domstolen ett föreläggande om verkställighet av ett bindande beslut som fattats av förlikningsnämnden i konsumentskyddsfrågor eller förlikningsnämnden för hälso- och sjukvårdsfrågor och om verkställighet av ett avtal som ingåtts inför förlikningsnämnden för hälso- och sjukvårdsfrågor.

Ett avtal som nåtts vid medling i barnavårdsfrågor ska läggas fram för barnavårdsnämnden, som godkänner avtalet på parternas begäran. Om medlingen inte leder till förlikning mellan parterna inleder barnavårdsnämnden ett vårdnadsförfarande.

« Alternativa system för tvistlösning - Allmän information | Ungern - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 24-10-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket