Europeiska Kommissionen > ERN > Alternativa system för tvistlösning > Grekland

Senaste uppdatering: 19-05-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Alternativa system för tvistlösning - Grekland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


För en allmän översikt över alternativa system för tvistlösning hänvisas till sidan «Alternativa system för tvistlösning - Allmän information».

I det här nya faktabladet ges mer praktisk vägledning om alternativa system för tvistlösning i Grekland.



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledningsvis, vilka är de alternativa system för tvistlösning som generellt sett förekommer i Grekland? Inledningsvis, vilka är de alternativa system för tvistlösning som generellt sett förekommer i Grekland?
FÖRSÖK ATT INGÅ FÖRLIKNING FÖRSÖK ATT INGÅ FÖRLIKNING
TVISTLÖSNING UTANFÖR DOMSTOL TVISTLÖSNING UTANFÖR DOMSTOL
SKILJEDOMSFÖRFARANDE SKILJEDOMSFÖRFARANDE
I de flesta situationer kan man använda sig av ovanstående former för alternativ tvistlösning. För ytterligare upplysningar välj bland nedanstående alternativ det som passar din egen situation. I de flesta situationer kan man använda sig av ovanstående former för alternativ tvistlösning. För ytterligare upplysningar välj bland nedanstående alternativ det som passar din egen situation.
Tvister mellan konsumenter och företag Tvister mellan konsumenter och företag
Tvister mellan näringsidkare Tvister mellan näringsidkare
Tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare Tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare
Tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar Tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar
Familjetvister. Familjetvister.
Tvister mellan enskilda personer Tvister mellan enskilda personer

 

Inledningsvis, vilka är de alternativa system för tvistlösning som generellt sett förekommer i Grekland?

Generellt sett har inte alternativa system för tvistlösning utvecklats i Grekland. Denna form av tvistlösning utanför domstol är i det närmaste okänd.

Även om artiklarna 208–214 i den grekiska rättegångsordningen behandlar möjligheten till förlikning före inlämnandet av en stämningsansökan används denna möjlighet mycket sällan.

FÖRSÖK ATT INGÅ FÖRLIKNING

Var och en som avser att väcka talan kan innan stämningsansökan lämnas in ansöka om ett försök till förlikning hos fredsdomaren på orten, även om denne inte har befogenhet att avgöra själva saken. För detta ändamål inlämnas antingen en ansökan som skall innehålla en kortfattad beskrivning av sakförhållandena i tvisten, eller också infinner sig parterna personligen hos domaren. När domaren mottar en ansökan om försök till förlikning, kallar denne fortast möjligt parterna att infinna sig en viss dag och tid. En sådan kallelse skall innehålla en kort beskrivning av tvisten. Om alla parter infinner sig kan domaren omedelbart inleda förlikningsförhandlingarna. Förlikningsförhandlingarna behöver inte nödvändigtvis vara offentliga, men det skall föras protokoll även om domarens ingripande. I ett försök att uppnå en förlikning går domaren igenom hela saken med de berörda parterna utan att vara bunden av gällande processrättsliga regler eller materiella rättsregler, bedömer sakuppgifter fritt och försöker att finna en förlikningslösning. Domaren har rätt att genomföra inspektion på plats, inhämta expertutlåtanden, kräva in dokument och kräva att parterna inställer sig personligen. Han får också höra vittnen, även om dessa inte uttalar sig under ed, och kan på det hela taget vidta nödvändiga åtgärder för att klargöra tvisten. Förlikningen kan gälla tvisten i sin helhet eller delar av den. Förlikningsprotokollet skall innehålla en kortfattad beskrivning av domarens ansträngningar att nå en förlikning. Om försöket att nå en förlikning misslyckas skall detta anges i protokollet och domaren skall ange orsakerna till misslyckandet. Om en förlikning nås skall alla villkor noga anges i protokollet.

Till börjanTill början

TVISTLÖSNING UTANFÖR DOMSTOL

Arbetet med att finna en annan metod för alternativ tvistlösning inleddes 1995. I artikel 214 i den grekiska civilprocesslagen (som efter att ha uppskjutits flera gånger först trädde i kraft 1999 för stämningsansökningar som lämnats in vid domstol från och med den 16 september 2000), föreskrivs att en talan i civilmål av sådan natur att den ska prövas av förstainstansdomstolen i dess sammansättning med flera domare, och där förlikning är möjlig med hänvisning till materiell rätt, inte får prövas innan man har försökt att få en lösning av tvisten utanför domstol. Vid registreringen av stämningsansökan och fastställande av datum för domstolsbehandlingen skall registratorn förse original och kopior med en tydlig stämpel som anger att ärendet inte kan behandlas om det inte föregåtts av försök att nå en lösning av tvisten utanför domstol. Kallelsen till domstolsförhandling skall även innehålla en uppmaning till den svarande att inställa sig på kärandens advokats kontor eller på det advokatsamfunds kontor som advokaten tillhör en bestämd dag och tid för att försöka nå en lösning av tvisten utanför domstol. Den inkallade parten måste infinna sig tillsammans med advokat eller låta sig företrädas av advokat med särskild fullmakt. Advokaterna kan gemensamt fastställa ett annat datum för mötet eller utsätta mötet till en annan dag och eller tid på en närmare angiven plats. Möten i syfte att uppnå en lösning av tvisten utanför domstol skall äga rum under perioden mellan 5 dagar efter delgivningen av stämningsansökan och 35 dagar före det datum som är utsatt för domstolsförhandlingen. Vid mötena går parterna tillsammans med sina advokater, eller representerade av sina advokater, och, om de så önskar, med bistånd av en gemensamt utvald tredje man, igenom hela tvisten, liksom varje eventuell motstämning från den svarandes sida, utan att vara bundna av de materiella rättsreglerna. Deras uppgift är att med alla lämpliga medel klarlägga huvudfakta i ärendet och på vilka punkter parterna är eniga respektive oeniga samt de konsekvenser som de accepterar eller bestrider, med avseende på att uppnå en ömsesidigt godtagbar lösning. Om parterna når fram till en lösning av hela tvisten eller delar av den, redigeras ett protokoll, som är undantaget från avgifter och som anger innehållet i förlikningsavtalet, närmare bestämt den erkända rättigheten i fråga, ersättningar och de villkor som är knutna till det korrekta genomförandet av förlikningsavtalet. Förlikningsavtalet omfattar endast den tvist som stämningen avser. Kostnaderna ska beräknas och påföras enligt bestämmelserna i artikel 176 och efterföljande artiklar. Protokollet ska dateras och undertecknas av de tvistande parterna eller deras advokater i lika många original som det finns tvistande parter eller grupper av tvistande parter. Var och en av parterna får lägga fram ett original av protokollet för ordföranden i den första instansdomstol bestående av flera domare som har tagit upp ärendet, och begära att denna bekräftar det. Ordföranden i första instansdomstolen bekräftar protokollet efter att ha kontrollerat att a) tvisten kan bli föremål för tvistlösning utanför domstol i överensstämmelse med punkt 1 i artikeln, b) att protokollet är undertecknat på vederbörligt sätt, och c) att den erkända rättighetens natur och de belopp som eventuellt ska betalas klart framgår av protokollet. Om tvisten också gällde att uppnå ett föreläggande om fullgörande av vissa skyldigheter utgör protokollet genom undertecknandet ett underlag för att genomdriva den avtalade lösningen av tvisten, och domstolsordföranden bifogar samtidigt ett beslut om verkställighet till protokollet. Om tvisten bara gäller erkännandet av en rättighet utgör protokollet bevis på denna rättighet. Under alla förhållanden innebär bekräftandet av protokollet att rättssaken är avslutad.

Till börjanTill början

Om det inte uppnås enighet sammanställs och undertecknas ett protokoll där det framgår att tvisten inte har kunnat lösas utanför domstol och orsakerna till detta. Om ett gemensamt protokoll inte undertecknas upprättar målsägarens advokat, eller en annan parts advokat, en förklaring om varför man inte har kunnat enas. Motpartens advokat kan utarbeta en motsvarande förklaring. Protokollet om misslyckandet att lösa tvisten eller förklaringarna fogas till parternas inlagor under domstolsförhandlingen. Om en delförlikning nås är det inte nödvändigt att upprätta en rapport om bristande enighet eller de nämnda förklaringarna.

Dessvärre har denna alternativa form av tvistlösning inte givit förväntat resultat, och den fungerar enbart som ett procedurkrav inför prövningen av mål.

Den enda form av alternativ tvistlösning som verkligen används i Grekland är skiljedomsförfarande.

SKILJEDOMSFÖRFARANDE

Kapitel 7 i den grekiska rättegångsordningen (artiklarna 867–903) behandlar skiljedomsförfarande och fastställer villkoren för att utnyttja detta system.

Alla civilrättsliga tvister, med undantag för arbetstvister som rör anställda, kan avgöras med skiljedomsförfarande förutsatt att parterna i skiljedomsförfarandet har rätt att fritt förfoga över föremålet för tvisten. Parterna kan även avtala om att göra framtida tvister föremål för skiljedom, men i sådana fall måste avtalet vara skriftligt och röra ett specifikt rättsförhållande mellan parterna som kan ge upphov till tvister. Ett avtal om att låta tvisten avgöras genom skiljedom kan också ingås i domstolen under handläggningen av ett mål. En eller flera personer eller till och med en hel domstol kan utses till skiljedomare.

Till börjanTill början

Om man i avtalet om skiljedom inte har utsett skiljemän eller angivit hur dessa skall utses, utser varje part en skiljeman. Om det finns flera skiljemän utser dessa en ordförande, såvida inget annat föreskrivs i avtalet om skiljedom. En parts utseende av skiljeman, skiljemännens utseende av en ordförande och tredjemans utseende av skiljeman kan inte återkallas.

Förstainstansdomstolen med flera domare upprättar en förteckning över skiljemän som varje förstainstansdomstol med en domare ska följa. En person som utses till skiljeman är inte skyldig att acceptera utnämningen. Den part som inkallar den andra parten till skiljedomförhandling skall i förväg betala halva ersättningen till skiljemannen eller skiljemännen i enlighet med artikel 882 i den grekiska civilprocesslagen. I skiljedomsavtalet fastställs vilken part som skall betala arvoden och omkostnader.

Förfarandet genomförs i närvaro av skiljemännen och ordföranden, som samverkar. Skiljemännen bestämmer tid och plats för skiljedomsförhandlingen och vilket förfarande som skall följas, såvida inget annat föreskrivs i skiljedomsavtalet. Under skiljedomsförhandlingen har parterna samma rättigheter och skyldigheter, och principen om lika behandling gäller. Parterna ska uppmanas att inställa sig och lägga fram sina argument muntligt eller skriftligt, enligt skiljemännens beslut, samt att lägga fram sina bevis. Skiljedomsförhandlingarna leds av den skiljeman som är utsedd till ordförande. Parterna har rätt att inställa sig tillsammans med advokat eller att låta sig företrädas av en advokat. Vittnen och experter kan höras under ed eller utan att avlägga ed. Såvida inget annat föreskrivs i skiljedomsavtalet tillämpar skiljedomsmännen materiella rättsregler. Skiljedomen skall upprättas skriftligen och undertecknas av skiljemännen. I utslaget måste följande anges: a) skiljemännens fullständiga namn, b) tid och plats för när skiljedomen meddelas c) fullständiga namnuppgifter på parterna i skiljedomsförfarandet d) avtalet om att söka skiljedom som ligger till grund för skiljedomen e) skälen och f) de faktiska utfästelserna. Skiljedomen kan inte överklagas. Det kan endast annulleras helt eller delvis genom ett domstolsbeslut på någon av följande grunder: 1) om avtalet om skiljedom är ogiltigt, 2) om skiljedomen utfärdas efter det att avtalet om skiljedom har löpt ut, 3) om skiljemännen har utsetts i strid med bestämmelserna i avtalet om skiljedom eller, i strid med lagbestämmelser, eller om parterna har återtagit dem, eller om den har meddelats trots godkännande av en ansökan om förbehåll 4) om skiljemännen överskridit sina befogenheter enligt avtalet om skiljedom eller lag, 5) om bestämmelserna i artiklarna 886.2 (avtalets upphörande), 891 och 892 (skiljedomens innehåll) inte följts, 6) om skiljedomen strider mot bestämmelser om allmän ordning eller mot allmän moraluppfattning, 7) om beslutet är obegripligt eller innehåller motstridiga bestämmelser, 8) om det finns grund för en förnyad behandling i enlighet med artikel 544 i civilprocesslagen.

Till börjanTill början

I enlighet med artikel 902 kan ständiga skiljedomsordningar upprättas vid handelskammare och motsvarande organisationer, värdepappers- och råvarubörser och yrkessammanslutningar som är juridiska personer och regleras av offentlig rätt. Detta sker genom en kungörelse som utfärdas på förslag från justitieministern och den minister som ansvarar för tillsynen av handelskammaren, börsen eller sammanslutningen i fråga, efter yttrande från den ifrågavarande organisationens styrelse.

I de flesta situationer kan man använda sig av ovanstående former för alternativ tvistlösning. För ytterligare upplysningar välj bland nedanstående alternativ det som passar din egen situation.

Tvister mellan konsumenter och företag

Som redan förklarats i faktabladet ”Alternativ tvistlösning – gemenskapslagstiftning” har kommissionen offentliggjort en förteckning på sin webbplats med ett stort antal organ för alternativ tvistlösning i samtliga medlemsstater. Den innehåller också nödvändig praktisk information för att kunna avgöra om det är lämpligt att utnyttja dessa system för alternativ tvistlösning, dvs. uppgifter om deras struktur, tillämpningsområde, de förfaranden som följs, kostnader och övriga upplysningar. Förteckningen finns på följande webbplats: Θέματα καταναλωτή el.

Kanske kan du behöva vända dig till ett organ för alternativ tvistlösning i en annan medlemsstat. Då kan du gå till webbplatsen EEJ-Net, eller FIN-NETel om det gäller finansiella tjänster.

Tvister mellan näringsidkare
Som framgått ovan finns det inget särskilt system för alternativ tvistlösning för denna typ av tvister.
Tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare

Det finns en form för alternativ tvistlösning via den lokala arbetsinspektionen. På begäran från den anställde kallas arbetsgivaren till ett möte på den lokala arbetsinspektionen, och en medarbetare på arbetsinspektionen försöker att hjälpa till att finna en lösning på tvisten. Detta förfarande är kostnadsfritt.

Tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar

Som framgått ovan finns det inget särskilt system för alternativ tvistlösning för denna typ av tvister.

Familjetvister.
Tvister mellan enskilda personer

Som framgått ovan finns det inget särskilt system för alternativ tvistlösning för denna typ av tvister.

« Alternativa system för tvistlösning - Allmän information | Grekland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 19-05-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket