Europeiska Kommissionen > ERN > Alternativa system för tvistlösning > Tjeckien

Senaste uppdatering: 28-02-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Alternativa system för tvistlösning - Tjeckien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Typer av alternativa metoder för att lösa tvister i Tjeckien 1.
1.1. Skiljeförfarande 1.1.
1.2. Skiljemannen för finansiella tvister 1.2.
1.3. Ombudsmannen 1.3.
2. I de flesta situationerna kan man använda sig av en av de nämnda alternativa tvistlösningarna. För mer information, välj aktuell typ av tvist ur förteckningen här nedan. 2.
2.1. Tvister mellan konsumenter och näringsidkare 2.1.
2.1.1. Skiljeförfarande 2.1.1.
2.1.2. Skiljemannen för finansiella tvister 2.1.2.
2.2. Tvister mellan näringsidkare 2.2.
2.3. Tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare 2.3.
2.4. Familjetvister 2.4.
2.5. Tvister mellan enskilda 2.5.
2.6. Andra specifika situationer 2.6.

 

1. Typer av alternativa metoder för att lösa tvister i Tjeckien

1.1. Skiljeförfarande

Skiljeförfaranden sker under parternas kontroll på grundval av ett skriftligt avtal där parterna fastställer att eventuella tvister skall lösas av en av dem utvald oberoende part. Det kan röra sig om en tillfällig skiljeman (vilken som helst myndig person med full rättskapacitet) eller en permanent skiljeinstans (i Tjeckien t.ex. Rozhodčí soud při Hospodářská komora ČR a Agrární komora ČR ceština - Deutsch - English) (Skiljedomstolen vid Tjeckiens handelskammare och Tjeckiens jordbrukskammare).

Denna typ av alternativ tvistlösning kan användas för privaträttsliga egendomstvister. Främst handlar det om fall där en betalning medför överlåtelse av en rättighet (t.ex. äganderätten vid ett köpeavtal) eller av egendomsvärde. Här ingår kommersiella egendomstvister, privaträttsliga tvister (t.ex. egendomstvister som uppstått med anledning av hyresavtal), arbetsrättsliga tvister (ogiltig uppsägning, tvister om lönekrav etc.) samt familjerättsliga tvister (underhållstvister mellan myndiga personer). I ett skiljeförfarande kan man dock inte behandla tvister som uppstått i samband med verkställighet av domstolsavgöranden eller tvister efter konkurser eller ackord.

Till börjanTill början

1.2. Skiljemannen för finansiella tvister

Detta organ ägnar sig åt att slita tvister mellan företag som tillhandahåller finansiella tjänster (banker, sparbanker och andra inrättningar som gör eller förmedlar penningöverföringar) och deras kunder eller mellan utgivare och användare av betalningsmedel (kreditkort etc.).

1.3. Ombudsmannen

Till detta organ kan man vända sig med klagomål vid tvister med statliga organ.

Ombudsmannen hjälper privatpersoner mot vilka myndigheter agerat på ett lagstridigt sätt eller ett sätt som inte motsvarar principerna för en demokratisk rättsstat och för god förvaltning. Ombudsmannen kan även ingripa om statliga organ underlåter att agera i en sak. Ombudsmannen får visserligen inte ändra eller ogiltigförklara myndighetsbeslut, men kan ändå begära att myndigheterna skall korrigera felaktigheter som kunnat konstateras.

2. I de flesta situationerna kan man använda sig av en av de nämnda alternativa tvistlösningarna. För mer information, välj aktuell typ av tvist ur förteckningen här nedan.

2.1. Tvister mellan konsumenter och näringsidkare

Som redan nämns på informationsbladet ”Alternativa system för tvistlösning - Gemenskapsrätt” har kommissionen på sin webbplats publicerat en förteckning över ett stort antal instanser som ägnar sig åt alternativa tvistlösningsmetoder vid konsumenttvister i medlemsstaterna. I denna förteckning finns praktisk information för att avgöra vilken typ av alternativt system man kan använda sig av. Det finns även information om hur de är uppbyggda, vilka områden som omfattas, förfaranden, kostnader och andra uppgifter. Förteckningen finns på följande Internetadress Deutsch - English - français.

Till börjanTill början

Man kan behöva vända sig till en alternativ tvistlösningsinstans som finns i en annan medlemsstat. Om man exakt vill veta vart man skall vända sig i sådana fall kan man konsultera webbplatsen för det europeiska nätverket för gränsöverskridande tvistlösning utanför domstol EEJ-Net eller på webbplatsen för FIN-NET för tvister i fråga om finansiella tjänster.

I Tjeckien kan dessa tvister lösas genom skiljeförfarande och på vissa finansiella områden kan tvister avgöras av skiljemannen för finansiella tvister.

2.1.1. Skiljeförfarande

Skiljeförfarande kan användas för nästan alla tvister på detta område, eftersom det stora flertalet av dem räknas som egendomstvister, enligt definitionen ovan. En typisk tvist uppstår med anledning av ett köpeavtal.

Skiljeförfarande regleras genom lag nr 216/1994 om skiljeförfarande och verkställighet av skiljedom ceština i gällande lydelse.

Skiljeförfarande sker på grundval av ett skiljedomsavtal som parterna måste sluta skriftligen (en muntlig överenskommelse kan också godtas under förutsättning att parterna bekräftar den skriftligen när skiljeutslaget meddelas).

Konsumenter och näringsidkare kan sluta ett skriftligt avtal (skiljedomsklausul) som fastställer att eventuella tvister som kan uppstå med anledning av vissa avtal (t.ex. köpeavtal, arbetsavtal etc.) skall lösas med skiljeförfarande. Om en tvist gäller en sak som omfattas av en skiljedomsklausul kan den inte lösas av domstol. Villkoret för detta är dock att sökanden förelagt domstolen en invändning om att ärendet i enlighet med avtalet mellan parterna skall tas upp inför en skiljeman.

Till börjanTill början

Skiljemän har tystnadsplikt, vilket garanterar skyddet av konfidentiella uppgifter som parterna i tvisten lämnar in.

Skiljedomsavtal kan göras upp per telegram, teleprinter eller elektroniska medel, om det på så sätt går att förmedla innehållet och fastställa vem som slutit skiljedomsavtalet. Förfarandet i sig kan också ske med dessa kommunikationsmedel om parterna är eniga om det.

Vid ett skiljeförfarande behöver parterna inte företrädas av juridiska ombud. Parterna står för kostnaderna för förfarandet.

Beslut i skiljeförfaranden (utslag) är slutliga, bindande och kan genomdrivas med lagliga medel (verkställighet). Ett skiljeutslag kan bara ogiltigförklaras av i lagen fastställda skäl. Det rör sig då genomgående om formella skäl, t.ex. att skiljemannen saknar rättskapacitet (dvs. han är omyndig eller har fråntagits sin rättskapacitet eller fått den begränsad), att en part inte fått tillfälle att avhandla ärendet med skiljemannen etc. Framställan om annullering av skiljeutslag genom domstol måste lämnas in inom tre månader från delgivningen av skiljeutslaget och av den part som kräver annullering av skiljeutslaget.

Här följer en hänvisning till rekommenderad ordalydelse för skiljedomsklausuler ceština som anger befogenheterna för skiljedomstolen vid Hospodářská komora ČR och Agrární komora ČR (Tjeckiens handelskammare respektive Tjeckiens jordbrukskammare).

Webbplats: Skiljedomstolen ceština

Till börjanTill början

2.1.2. Skiljemannen för finansiella tvister

Hit kan konsumenter vända sig vid tvister med banker och andra finansiella institut som gäller överföringar av pengar eller förmedling av penningöverföringar med betalningsmedel (kreditkort etc.) eller andra betalningstjänster. Skiljemannens tjänster kan alltså utnyttjas exempelvis om en bank inte fullföljer en av kunden begärd överföring, genomför den med en försening eller på felaktigt sätt. Övriga typiska fall där man kan utnyttja denna typ av alternativ tvistlösning är vid missbruk av kunders betalkort. Skiljemannen för finansiella tvister är behörig att avgöra tvister i fall där det överförda beloppet inte överstiger 50 000 euro. Sedan Tjeckien blev medlem i EU har skiljemannen för finansiella tvister ansvar för att lösa tvister som gäller transaktioner i euro inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Förfarandena hos skiljemannen för finansiella tvister och dennes befogenheter regleras i lag nr 229/2002 PDF File (PDF File) om skiljemannen för finansiella tvister av den 9 maj 2002 (gäller från och med den 1 januari 2003).

Skiljemannen väljs av folkförsamlingen (parlamentets andra kammare) bland personer med gott anseende samt tillräckliga kvalifikationer och erfarenheter. Skiljemannen har tystnadsplikt rörande fakta som han får reda på vid utövandet av sitt arbete. På så sätt garanteras en rättvis behandling och att konfidentiell information skyddas.

Förfaranden hos skiljemannen är inte obligatoriska. Andra medel för tvistlösning kan utnyttjas i stället, också en vanlig rättegång. Det är därför inte möjligt att inleda ett förfarande hos skiljemannen om en domstol redan har behandlat samma ärende eller en rättegång påbörjats i domstol. Detsamma gäller om tvisten är eller redan varit föremål för ett förfarande hos skiljemannen respektive är eller redan varit föremål för ett skiljeförfarande.

Till börjanTill början

En konsument som är kund hos ett visst finansinstitut eller innehavare av ett elektroniskt betalningsmedel kan inleda förfarandet.

En framställan om att ett förfarande skall inledas kan också lämnas in i elektronisk form undertecknad med en avancerad elektronisk signatur. Det är också möjligt att lämna in den via teleprinter, fax eller offentligt datanät utan att använda sig av en avancerad elektronisk signatur, på villkor att den i sådana fall undertecknas inom tre dagar antingen skriftligen eller elektroniskt med en avancerad elektronisk signatur. En framställan kan också lämnas in på blankett som tillhandahålls av skiljemannen. Standardblanketten återfinns här ceština PDF File (PDF File 174 KB) och den elektroniska versionen här ceština.

Förfarandet i sig kan skötas från annan ort i skriftlig eller elektronisk form, men skiljemannen kan begära att parterna skall avge muntliga förklaringar.

Parterna behöver inte företrädas av juridiska ombud. Förfarandena är inte avgiftsbelagda. Varje part i förfarandet står för sina egna kostnader, med undantag för tolkningskostnader som betalas av finansinstitutet. Här avses tolkning till det språk som sökandens avtal med finansinstitutet är upprättat på eller det språk denne vanligtvis använder i sin korrespondens med finansinstitutet. Sökanden har rätt till sådan tolkning.

Till börjanTill början

Skiljemannen avgör ärenden genom ett utslag som i skriftlig form delges parterna i förfarandet personligen. Överklaganden av utslaget sker i form av invändningar. Parterna kan lämna in motiverade invändningar inom 15 dagar från delgivningen av det skriftliga utslaget. Man kan avstå från sin rätt att lämna invändningar. Invändningarna har uppskjutande verkan. Med beslutet om invändningarna bekräftar eller ändrar skiljemannen utslaget. Det skriftliga beslutet om invändningarna delges parterna och är slutligt. Ett delgivet utslag som inte längre kan ifrågasättas har laga kraft. Utslaget är verkställbart genom domstol i enlighet med civilprocesslagen när tidsfristen för dess fullgörande väl har löpt ut. Om någon tidsfrist inte anges i utslaget är utslaget verkställbart när det vinner laga kraft.

Om konsumenten inte är nöjd med tvistlösningen hos skiljemannen för finansiella tvister kan vederbörande hävda sin rätt i domstol. Det berörda finansinstitutet har också samma rätt. Talan inför domstol eller skiljeinstans, slutande av avtal om tvistlösning utanför domstol eller tillbakadragande av en framställan innan utslaget vinner laga kraft innebär att utslaget ogiltigförklaras.

Användbar webbplats: Skiljemannen för finansiella tvister ceština

2.2. Tvister mellan näringsidkare

Näringsidkare kan för att lösa sina egendomstvister främst använda sig av skiljeförfarande. För information om denna typ av alternativ tvistlösning se ovan.

Till börjanTill början

En näringsidkare som befinner sig i en tvist med en bank kan även utnyttja sig av skiljemannen för finansiella tvister. Information om förutsättningarna för att tillgripa denna typ av alternativ tvistlösning finns i avsnittet ovan om tvister mellan konsumenter och näringsidkare.

2.3. Tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare

I dessa tvister kan man givetvis endast använda sig av skiljeförfarande för arbetsrättsliga egendomstvister (ogiltig uppsägning, tvister om lönekrav etc.). Se ovan för mer ingående information om villkoren för att använda detta förfarande.

2.4. Familjetvister

På detta område kan bara skiljeförfaranden tillgripas som en alternativ form av tvistlösning och då endast på ett litet antal tvister som måste vara av egendomskaraktär och uppfylla ytterligare villkor som anges i lag nr 216/1994 om skiljeförfarande och om verkställighet av skiljeutslag ceština. Av denna lag framgår att skiljeförfarande inte kan användas t.ex. vid skilsmässa. I praktiken förefaller skiljeförfarande vara mest lämpat för tvister om underhåll mellan myndiga personer eller vid reglering av makars gemensamma egendom. Läs mer ovan om villkoren för skiljeförfarande.

2.5. Tvister mellan enskilda

Även enskilda kan använda sig av skiljeförfarande för att lösa egendomstvister. För närmare information om denna typ av alternativ tvistlösning se ovan.

Till börjanTill början

2.6. Andra specifika situationer

När det gäller tvister som hittills inte omnämnts här är det utan tvekan viktigt att nämna tvister mellan enskilda och statliga förvaltningar. I dessa fall kan man vända sig till ombudsmannen.

Ombudsmannens ställning och befogenheter regleras i lag nr 349/1999 av den 8 december 1999 om ombudsmannen ceština.

Ombudsmannen hjälper personer mot vilka myndigheterna agerat på ett sätt som är rättsstridigt eller som inte motsvarar principerna för en demokratisk rättsstat och god förvaltning. Man kan också vända sig hit i fall där statliga organ underlåter att agera i en sak.

Klagomålen kan gälla t.ex. ministerier och andra förvaltningsorgan med ansvar för landet som helhet eller förvaltningar som är underställda dem (t.ex. inskrivningsmyndigheter, arbetsförmedlingen, skattemyndigheterna etc.), kommuner och län som sköter statlig förvaltning, polisen (givetvis med undantag för polisutredningar), armén, radio- och TV-styrelsen, fängelser och häkten, uppfostringsanstalter, skyddsvård, men också offentliga försäkringskassor.

Ombudsmannen har inte befogenheter att behandla klagomål som rör parlamentet, presidenten och regeringen, riksrevisionsverket, Tjeckiens underrättelsetjänst, organ ansvariga för brottsmål, åklagarmyndigheter och domstolar, med undantag för den statliga domstolsförvaltningen.

Ombudsmannen väljs av folkförsamlingen (parlamentets andra kammare) bland kandidater som föreslagits av presidenten och senaten. Ombudmannaämbetet kan inte innehas av presidenten, ledamöter i folkförsamlingen, senatorer och domare eller någon med någon annan post inom den offentliga förvaltningen. Ombudsmannen får inte heller vara medlem i ett politiskt parti eller politisk rörelse. Vidare får ombudsmannen inte utöva annat förvärvsarbete, med undantag för förvaltning av egna tillgångar samt vetenskaplig, pedagogisk, publicistisk, litterär eller konstnärlig verksamhet, under förutsättning att detta inte är till förfång för hans förmåga att genomföra sitt arbete eller ombudsmannaämbetets anseende eller undergräver tilltron till dess oberoende och opartiskhet. Ombudsmannen omfattas av tystnadsplikt vad gäller fakta som han erfar vid utövandet av sitt ämbete. Detta gäller även efter det att han avgått från ämbetet och inkluderar också dem som arbetar i hans kansli. Statliga organ, inklusive organ som ansvarar för brottsmålsärenden, har rätt att ta del av ombudsmannens akter och får med ombudsmannens godkännande avlägsna dem, dock endast när lagliga skäl för det föreligger. Om ombudsmannen avslår en sådan begäran krävs tillstånd från talmannen i folkförsamlingen. Detta garanterar att de ärenden som handläggs av ombudsmannen behandlas opartiskt och konfidentiellt.

Till börjanTill början

En person som vänder sig till ombudsmannen med sitt klagomål behöver inte något juridiskt ombud.

Klagomål kan också skickas till ombudsmannen i elektronisk form, antingen via Internet med denna blankett ceština eller per e-post till adress.

Det kostar ingenting att lämna klagomål till ombudsmannen.

Ombudsmannen befattar sig med klagomålet oberoende av om saken avgjorts i domstol eller rättegång pågår, men har i sådana fall rätt att avstå från att fälla avgörande (skjuta upp).

Om ombudsmannen under sin undersökning inte finner belägg för några lagbrott eller andra felaktigheter underrättar han den klagande och myndigheten om detta.

Om han finner belägg för lagbrott eller andra felaktigheter (t.ex. ohövligt bemötande av en tjänsteman som kan betraktas som ett brott mot principen om god förvaltning) uppmanas berörda myndighet att yttra sig inom 30 dagar. Om myndigheten i sitt yttrande meddelar att korrigerande åtgärder vidtagits eller håller på att vidtas och ombudsmannen anser dessa åtgärder vara tillräckliga underrättar han den klagande och myndigheten om detta. Annars meddelar ombudsmannen när han fått yttrandena eller när tidsfristen löpt ut skriftligen sina slutsatser till myndigheten och den klagande; en del av dessa slutsatser utgörs av ett förslag till korrigerade åtgärder.

Exempel på korrigerande åtgärder som ombudsmannen kan föreslå är:

  1. Omprövning av myndighetens beslut, handlande eller tillvägagångssätt, om myndigheten kan göra detta på eget initiativ.
  2. Insatser för att åtgärda underlåtenheten att agera.
  3. Disciplinärt eller liknande förfarande.
  4. Beivrande av brottslig handling, förseelse eller annat förvaltningsbrott.
  5. Utbetalning av skadeersättning eller att resa krav på skadeersättning.

Myndigheten är skyldig att inom 30 dagar efter delgivningen av slutsatserna meddela ombudsmannen vilka korrigerande åtgärder som vidtagits. Om myndigheten inte uppfyller denna sin skyldighet eller om ombudsmannen anser att de korrigerande åtgärder som myndigheten vidtagit inte är tillräckliga finns det två möjligheter: antingen underrättas överordnad myndighet och om någon sådan inte finns, regeringen, eller så kan allmänheten informeras.

Vad än ombudsmannen gör påverkar detta på intet sätt den klagandes rätt att väcka talan i domstol.

Användbar webbplats: Ombudsmannen ceština - Deutsch - English - français

« Alternativa system för tvistlösning - Allmän information | Tjeckien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 28-02-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket