Navigation path

Förstasida Kontakt Översikt

Om medborgarinitiativet

Hitta ett initiativ

Föreslå ett initiativ

  • RSS
Vanliga frågor

Allmänna frågor om EU:s medborgarinitiativ

  1. Vad är det för skillnad på ett medborgarinitiativ och en framställning?
  2. Finns det medborgarinitiativ i EU-länderna?
  3. Kan jag begära en översyn av fördragen genom ett medborgarinitiativ?
  4. Finns det någon typ av EU-bidrag för dem som organiserar ett medborgarinitiativ?
  5. Kan man lämna in ett initiativ som strider mot ett annat pågående initiativ? Kan man lämna in samma initiativ flera gånger?
  6. Kan organisatörerna dra tillbaka ett initiativförslag?

Skaffa information och bilda en medborgarkommitté

  1. Enligt reglerna måste kommitténs sju medlemmar bo i sju olika medlemsländer. Måste de också vara av sju olika nationaliteter, eller kan några av medlemmarna komma från samma land?
  2. Kan någon som inte är EU-medborgare organisera ett medborgarinitiativ eller vara med i en medborgarkommitté?
  3. Hur gammal måste man vara för att få vara med i en medborgarkommitté?
  4. Måste man vara registrerad i en röstlängd för att få vara med i en medborgarkommitté?
  5. Hur många kommittémedlemmar krävs för att få registrera ett initiativ?
  6. Kan Europaparlamentsledamöter vara med i en medborgarkommitté?
  7. Vilken roll har kommitténs kontaktpersoner?

Registrera initiativförslaget

  1. Vilka uppgifter behövs för att registrera ett initiativförslag?
  2. När initiativförslaget har registrerats, vilka uppgifter läggs då ut på webbplatsen?
  3. Vilka språk kan man använda för att registrera ett initiativförslag?
  4. Översätter kommissionen initiativförslagen?
  5. Hur kan medborgarkommittén överklaga om kommissionen beslutar att inte registrera ett initiativförslag?
  6. Hur kan jag se vilka initiativförslag som inte har registrerats av kommissionen, och varför de inte har registrerats?

Namninsamling

  1. När kan organisatörerna börja samla in underskrifter för sitt initiativ? Hur lång tid har de på sig att samla in dem?
  2. Kan organisatörerna använda samma formulär för att samla in underskrifter från alla EU-medborgare?
  3. Måste formulären vara på de officiella språken i det medlemsland där underskrifterna samlas in? Finns det några andra språkkrav?
  4. Ett minsta antal underskrifter måste samlas in i minst sju medlemsländer. Vad händer med underskrifterna som samlats in i de länder där man inte kommit upp i det minsta antalet?
  5. Hur gammal måste man vara för att få skriva på ett initiativ?
  6. Måste man stå med i en röstlängd för att få skriva på ett initiativ?
  7. Kan någon som bor i EU men inte är EU-medborgare underteckna ett initiativ?
  8. Om en person är medborgare i ett EU-land men bor i ett annat, i vilket land ska då hans eller hennes underskrift räknas?
  9. Kan EU-medborgare som bor utanför EU underteckna ett initiativ? I vilket medlemsland ska i så fall deras underskrifter räknas?
  10. Hur kan den som skriver på ett initiativ vara säker på att personuppgifterna inte används för andra syften?
  11. Kan organisatörerna spara uppgifter om undertecknarna i informationssyfte?

Myndigheternas kontroll av namninsamlingssystem på nätet

  1. Kan man lita på att det är säkert att skriva på ett initiativ på nätet?
  2. Kan organisatörerna använda mer än ett insamlingssystem (t.ex. ett i varje land)?
  3. Kan organisatörerna använda ett och samma insamlingssystem för alla medlemsländer?
  4. Kan organisatörerna be den nationella myndigheten att godkänna deras elektroniska insamlingssystem innan kommissionen har registrerat deras initiativförslag?
  5. Vilket format kan organisatörerna använda för att skicka in de stödförklaringar de samlat in på nätet till de nationella myndigheterna för kontroll?
  6. Hur kan organisatörerna överklaga om myndigheterna inte utfärdar ett intyg inom en månad?

Kommissionens program för namninsamling

  1. Var hittar jag mer information om kommissionens namninsamlingsprogram?
  2. Kan jag göra ändringar i kommissionens program?

Myndigheternas kontroll av stödförklaringarna

  1. Vilka uppgifter måste jag lämna när jag skriver på ett initiativ?
  2. Hur kontrolleras stödförklaringarna?
  3. Hur kan organisatörerna överklaga om myndigheterna inte utfärdar ett intyg inom tre månader?

Inlämning av initiativet till kommissionen

  1. Måste organisatörerna skicka in alla enskilda stödförklaringar till kommissionen?

Kommissionens prövning och svar

  1. Om kommissionen beslutar att lägga fram ett lagförslag tack vare ett medborgarinitiativ, vad händer sen?
  2. Vad händer om kommissionen beslutar att inte gå vidare med ett medborgarinitiativ? Kan man överklaga på något sätt?




Allmänna frågor om EU:s medborgarinitiativ

  1. Vad är det för skillnad på ett medborgarinitiativ och en framställning?
    Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet fanns redan i de tidigare fördragen. Framställningar skiljer sig från medborgarinitiativet på flera punkter.
    • Alla som är medborgare eller bor i ett EU-land och alla juridiska personer med säte i EU (t.ex. företag eller organisationer) kan lämna in en framställning till Europaparlamentet – enskilt eller tillsammans med andra.
    • Framställningen, som kan vara ett klagomål, måste gälla en fråga som hör till EU:s politikområden och som påverkar framställaren direkt.
    • Framställningar riktas till Europaparlamentet som är medborgarnas direkta företrädare på EU-nivå.
    • Det finns inga formella krav på minsta antal underskrifter eller ett brett stöd i flera EU-länder.
    • Genom medborgarinitiativet kan medborgarna däremot direkt uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag – om de har tillräckligt stöd i EU.

    Läs mer om framställningar till Europaparlamentet.
  2. Finns det medborgarinitiativ i EU-länderna?

    Ja, medborgarinitiativ finns i de flesta EU-länder på antingen nationell, regional eller lokal nivå. Men syftet och förfarandet ser helt annorlunda ut.

    Exempel på nationella medborgarinitiativ
    Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Ungern och Österrike

    Exempel på regionala medborgarinitiativ
    Nederländerna, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike

    Exempel på lokala medborgarinitiativ
    Belgien, Italien, Luxemburg, Slovenien, Spanien, Sverige, Tyskland och Ungern

    Utanför EU
    Schweiz och USA bland annat

  3. Kan jag begära en översyn av fördragen genom ett medborgarinitiativ?

    Nej. Enligt fördraget kan medborgarinitiativen endast gäller frågor där man anser att det krävs en EU-rättsakt för att tillämpa fördragen.

  4. Finns det någon typ av EU-bidrag för dem som organiserar ett medborgarinitiativ?

    Nej. Det finns inga EU-bidrag för detta.

  5. Kan man lämna in ett initiativ som strider mot ett annat pågående initiativ? Kan man lämna in samma initiativ flera gånger?

    Ja, det kan man.

  6. Kan organisatörerna dra tillbaka ett initiativförslag?

    Ja, när som helst innan man skickar in sina stödförklaringar till de nationella myndigheterna för kontroll.

    Det går dock inte att ångra sig. Du kan inte gå vidare med ett tillbakadraget initiativ, och alla insamlade stödförklaringar blir ogiltiga.

    Tillbakadragna initiativ ligger dock kvar på webbplatsen under inaktuella initiativ.

Skaffa information och bilda en medborgarkommitté

  1. Enligt reglerna måste kommitténs sju medlemmar bo i sju olika medlemsländer. Måste de också vara av sju olika nationaliteter, eller kan några av medlemmarna komma från samma land?

    Det är var man bor som räknas. De kan vara av samma eller olika nationalitet.

  2. Kan någon som inte är EU-medborgare organisera ett medborgarinitiativ eller vara med i en medborgarkommitté?

    Nej. Medborgarkommitténs medlemmar måste vara EU-medborgare, dvs. medborgare i ett EU-land.

  3. Hur gammal måste man vara för att få vara med i en medborgarkommitté?

    18 år utom för dem som kommer från Österrike, där åldersgränsen är 16 år (dvs. rösträttsåldern för Europaparlamentsval).

  4. Måste man vara registrerad i en röstlängd för att få vara med i en medborgarkommitté?

    Nej, man måste bara vara tillräckligt gammal för att få rösta i Europaparlamentsval (se föregående fråga).

  5. Hur många kommittémedlemmar krävs för att få registrera ett initiativ?

    Kommissionen kommer bara att kontrollera att det finns sju medlemmar som bor i sju olika medlemsländer (inga Europaparlamentsledamöter). Därför är det bara dessa sju medlemmar som ska nämnas i registreringsformuläret.

  6. Kan Europaparlamentsledamöter vara med i en medborgarkommitté?

    Ja, men de kan inte räknas med för att uppnå kravet på sju medborgare som bor i sju olika medlemsländer. De ska därför heller inte stå med i registreringsformuläret.

  7. Vilken roll har kommitténs kontaktpersoner?

    Kontaktpersonerna – företrädaren och dennes ersättare – har rätt att tala och handla på kommitténs vägnar.

    De sköter kontakterna mellan kommittén och EU-kommissionen under hela förfarandet, och lägger in alla uppdateringar av initiativet på webbplatsen.

    De får båda tillgång till organisatörens användarkonto och får också all korrespondens från kommissionen.

Registrera initiativförslaget

  1. Vilka uppgifter behövs för att registrera ett initiativförslag?
    • Titeln på det föreslagna medborgarinitiativet (högst 100 tecken)
    • Ämne (högst 200 tecken)
    • Beskrivning av initiativets mål som kommissionen uppmanas att lägga fram lagförslag om (högst 500 tecken)
    • De fördragsbestämmelser som organisatörerna anser är relevanta för de föreslagna åtgärderna
    • Personuppgifter för de sju medlemmarna i medborgarkommittén (för- och efternamn, postadress, nationalitet och födelsedatum), uppgift om företrädaren och ersättaren och deras e-postadresser
    • Handlingar som styrker de sju kommittémedlemmarnas fullständiga namn, postadress, nationalitet och födelsedatum
    • Alla stöd- och finansieringskällor för det föreslagna medborgarinitiativet (som var kända vid registreringen) som uppgår till minst 500 euro per år och sponsor

    Dessutom kan organisatörerna om de vill bifoga
    • en länk till webbplatsen för initiativförslaget
    • en bilaga (högst 5 MB) med mer ingående information om medborgarinitiativets ämne, mål och bakgrund
    • ett utkast till rättsakt (högst 5 MB).
  2. När initiativförslaget har registrerats, vilka uppgifter läggs då ut på webbplatsen?

    All information om initiativförslaget (titel, ämne, mål, relevanta fördragsbestämmelser och andra eventuella uppgifter) och källorna till stöd och finansiering.

    När det gäller organisatörernas personuppgifter lägger vi bara ut namn och kontaktpersonernas e-postadresser (företrädaren och ersättare).

    Mer information finns under skydd av personuppgifter.

  3. Vilka språk kan man använda för att registrera ett initiativförslag?
    Vilket officiellt EU-språk som helst.
  4. Översätter kommissionen initiativförslagen?

    Nej, organisatörerna ansvarar själva för att översätta initiativförslaget till de språk de vill.

    Efter att registreringen på ett officiellt språk har bekräftats kan organisatörerna skicka in översättningar av initiativförslaget (åtminstone titel, ämne och mål) på andra officiella EU-språk till kommissionen. Innan språkversionerna läggs ut på webbplatsen kontrollerar kommissionen att de inte på något uppenbart sätt skiljer sig från originalversionen när det gäller titel, ämne och mål.
  5. Hur kan medborgarkommittén överklaga om kommissionen beslutar att inte registrera ett initiativförslag?

    Beslutet om registrering grundas på lagstiftningen och kan därför överklagas. Om kommissionen beslutar att inte registrera ett initiativförslag ska den informera organisatörerna om skälen och vilka möjligheter till prövning som finns – i och utanför domstol.

    Man kan bland annat vända sig till EU-domstolen eller till EU-ombudsmannen för att klaga på felaktig handläggning.
  6. Hur kan jag se vilka initiativförslag som inte har registrerats av kommissionen, och varför de inte har registrerats?

    Initiativförslag som inte uppfyller villkoren för registrering enligt förordningen om medborgarinitiativet registreras inte. På sidan med registreringsansökningar som fått avslag kan du se vilka initiativförslag det gäller och läsa kommissionens motivering.


Namninsamling

  1. När kan organisatörerna börja samla in underskrifter för sitt initiativ? Hur lång tid har de på sig att samla in dem?
    De kan börja så fort de har fått en bekräftelse på att kommissionen har registrerat initiativförslaget.

    Organisatörerna har ett år på sig att samla in underskrifterna, räknat från den dag då initiativförslaget registrerades.

  2. Kan organisatörerna använda samma formulär för att samla in underskrifter från alla EU-medborgare?

    Nej. Organisatörerna måste använda olika formulär beroende på vilket medlemsland undertecknarna kommer från. Det innebär att alla undertecknare på ett visst formulär måste komma från samma land.

    På varje formulär ska organisatörerna först fylla i det land som formuläret ska skickas till. Bara personer som kommer från det landet kan använda det formuläret.

  3. Måste formulären vara på de officiella språken i det medlemsland där underskrifterna samlas in? Finns det några andra språkkrav?

    Organisatörerna kan samla in stödförklaringar på vilket officiellt EU-språk som helst, oavsett land.

    Informationen om initiativförslaget på formuläret (punkterna 5–7 i bilaga III till förordningen) måste dock vara på samma språk som något av de språk som initiativförslaget finns på på webbplatsen.

  4. Ett minsta antal underskrifter måste samlas in i minst sju medlemsländer. Vad händer med underskrifterna som samlats in i de länder där man inte kommit upp i det minsta antalet?

    De kommer att läggas till det totala antalet underskrifter för att komma upp i den miljon som krävs, men länderna kommer inte att räknas med bland de sju länder som krävs.

  5. Hur gammal måste man vara för att få skriva på ett initiativ?

    18 år utom för dem som kommer från Österrike, där åldersgränsen är 16 år (dvs. rösträttsåldern för Europaparlamentsval).

  6. Måste man stå med i en röstlängd för att få skriva på ett initiativ?

    Nej, man måste bara vara tillräckligt gammal för att få rösta i Europaparlamentsval (se föregående fråga).

  7. Kan någon som bor i EU men inte är EU-medborgare underteckna ett initiativ?

    Nej, bara EU-medborgare (dvs. medborgare i ett EU-land) kan skriva på.

  8. Om en person är medborgare i ett EU-land men bor i ett annat, i vilket land ska då hans eller hennes underskrift räknas?
    Beroende på vilka uppgifter som länderna kräver kan man ha möjlighet att välja land. Men man kan bara skriva på ett initiativ en gång. De uppgifter som personen lämnar i stödförklaringen (t.ex. pass- eller id-nummer) avgör i vilket land underskriften kommer att räknas.
    Exempel
    En österrikare som bor i Estland kan antingen
    • fylla i formuläret för Estland och uppge för- och efternamn, adress, födelsedatum, födelseort och nationalitet – underskriften kontrolleras och räknas då i Estland
    • eller fylla i formuläret för Österrike, och dessutom uppge sitt pass- eller id-kortsnummer (se Österrikes förteckning över godkända id-handlingar i del C i bilaga III till förordningen – underskriften kontrolleras och räknas då i Österrike.

    Men man kan bara skriva på ett initiativ en gång.
  9. Kan EU-medborgare som bor utanför EU underteckna ett initiativ? I vilket medlemsland ska i så fall deras underskrifter räknas?

    Det beror på i vilket medlemsland de är medborgare.

    Om de kan skriva på eller inte beror på det landets krav. En del länder kan inte kontrollera underskrifter från medborgare som bor utanför EU.

    Om man får lov att skriva på ska underskriften räknas i det medlemsland där man är medborgare.

  10. Hur kan den som skriver på ett initiativ vara säker på att personuppgifterna inte används för andra syften?

    Förordningen om medborgarinitiativet ser till att personuppgifterna skyddas under hela förfarandet (från organisering till uppföljning av initiativet), av alla inblandade parter – organisatörer, medlemsländer och kommissionen.

    Lagstiftningen om skydd av personuppgifter gäller också personuppgifter som behandlas i samband med ett medborgarinitiativ. Organisatörerna är registeransvariga och därmed ansvariga för eventuella skador de orsakar i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning. De kan också straffas för överträdelser av förordningen.

  11. Kan organisatörerna spara uppgifter om undertecknarna i informationssyfte?

    Inte de uppgifter som anges i stödförklaringsformuläret. Undertecknarnas uppgifter får bara användas som stöd för ett initiativförslag (se artikel 12.3 i förordningen om medborgarinitiativet). Men organisatörerna kan förstås be om undertecknarnas kontaktuppgifter separat så att de kan hålla dem informerade, förutsatt att de följer dataskyddslagstiftningen.

Myndigheternas kontroll av namninsamlingssystem på nätet

  1. Kan man lita på att det är säkert att skriva på ett initiativ på nätet?

    Innan organisatörerna kan börja namninsamlingen på nätet måste de få sitt insamlingssystem godkänt av de nationella myndigheterna.

    Myndigheterna kontrollerar då att systemet uppfyller säkerhetskraven och de tekniska kraven enligt artikel 6 i förordningen om medborgarinitiativet. De måste bland annat kontrollera att systemen uppfyller de detaljerade tekniska specifikationerna i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1179/2011.

    Det gäller även när organisatörerna använder kommissionens program med öppen källkod.

  2. Kan organisatörerna använda mer än ett insamlingssystem (t.ex. ett i varje land)?

    Ja, men systemen måste godkännas var för sig.

  3. Kan organisatörerna använda ett och samma insamlingssystem för alla medlemsländer?

    Ja. Systemet behöver bara godkännas en gång: av myndigheten i det land där uppgifterna kommer att lagras.

  4. Kan organisatörerna be den nationella myndigheten att godkänna deras elektroniska insamlingssystem innan kommissionen har registrerat deras initiativförslag?

    Ja, men de måste ange initiativförslagets exakta titel när de begär intyget.

    Att organisatörerna redan har ett godkänt insamlingssystem påverkar dock inte kommissionens beslut att registrera initiativförslaget eller inte.

  5. Vilket format kan organisatörerna använda för att skicka in de stödförklaringar de samlat in på nätet till de nationella myndigheterna för kontroll?

    Organisatörerna kan skicka in stödförklaringarna till de nationella myndigheterna på papper eller i elektronisk form. Stödförklaringar som samlats in på nätet kan antingen skrivas ut och skickas med post, eller skickas elektroniskt på säker väg, t.ex. som krypterade filer på en cd. Vissa myndigheter accepterar också xml-filer. Med kommissionens program kan man exportera stödförklaringar i xml-format.

  6. Hur kan organisatörerna överklaga om myndigheterna inte utfärdar ett intyg inom en månad?

    Organisatörerna kan utnyttja de prövningsmöjligheter som finns på nationell nivå och vända sig till nationella administrativa eller rättsliga myndigheter eller ombudsmän.

    De kan också lämna in ett klagomål till EU-kommissionen om bristande tillämpning av EU-lagstiftningen.

Kommissionens program för namninsamling

  1. Var hittar jag mer information om kommissionens namninsamlingsprogram?

    Den senaste programversionen hämtar du från JoinUp. Där hittar du också tidigare versioner och anvisningar om hur du laddar ner och använder programmet (under fliken e-Library). På sidorna Forums och News & blogs kan du dessutom ställa frågor om programmet och läsa svaren på andras frågor.

  2. Kan jag göra ändringar i kommissionens program?

    Kommissionens program innehåller alla de funktioner du behöver för att samla in underskrifter på nätet enligt reglerna i förordningen om medborgarinitiativet. Men du får självklart ändra programmet så att det bättre passar dina behov och önskemål. Eftersom det är skrivet med öppen källkod kan du ändra alla delar i programmet.

    Om du gör några ändringar måste du dock se till att du fortfarande uppfyller kraven i artikel 6.4 i förordningen om medborgarinitiativet och de tekniska specifikationerna i förordning nr 1179/2011.

    Observera att om någon av de centrala funktionerna i programmet ändras kan vi inte längre garantera att alla krav uppfylls. Den nationella myndigheten kommer dessutom att kontrollera systemet som om det inte byggde på kommissionens program (programmet omfattar en hashkod så att myndigheterna kan se om det har ändrats eller inte). De funktioner som gäller databasnivån, t.ex. reglerna för den automatiska valideringsprocessen av inmatade uppgifter, kan dock ändras utan att det påverkar förordningens villkor.

Myndigheternas kontroll av stödförklaringarna

  1. Vilka uppgifter måste jag lämna när jag skriver på ett initiativ?

    Det beror på vilket land du kommer från. Det är länderna själva som kontrollerar stödförklaringarna och intygar antalet giltiga underskrifter som samlats in i varje land. Du måste därför fylla i de uppgifter som ditt land anser sig behöva för att kunna göra kontrollen.

    Det kan vara namn, adress, födelsedatum, födelseort, nationalitet och i många länder också någon form av personnummer.

    Vissa uppgifter (t.ex. fullständig adress, födelsedatum eller födelseort) krävs inte i alla länder.

    För fullständiga uppgifter, se de två mallarna för stödförklaringar i bilaga III (del A och B) till förordningen om medborgarinitiativet.

    För personnummer kan du se vilka dokument och id-nummer som godkänns i de olika länderna i del C i bilaga III.

  2. Hur kontrolleras stödförklaringarna?

    Organisatörerna ska skicka stödförklaringsformulären till de nationella myndigheterna som kontrollerar antalet giltiga underskrifter och utfärdar ett intyg. För sina kontroller kan de bland annat använda stickprov.

  3. Hur kan organisatörerna överklaga om myndigheterna inte utfärdar ett intyg inom tre månader?

    Organisatörerna kan utnyttja de prövningsmöjligheter som finns på nationell nivå och vända sig till nationella administrativa eller rättsliga myndigheter eller ombudsmän.

    De kan också lämna in ett klagomål till EU-kommissionen om bristande tillämpning av EU-lagstiftningen.

Inlämning av initiativet till kommissionen

  1. Måste organisatörerna skicka in alla enskilda stödförklaringar till kommissionen?

    Nej. De behöver bara skicka in det inlämningsformulär som finns på den här webbplatsen (via sitt användarkonto) tillsammans med kopior på de nationella myndigheternas intyg om att de har samlat in tillräckligt många underskrifter.

Kommissionens prövning och svar

  1. Om kommissionen beslutar att lägga fram ett lagförslag tack vare ett medborgarinitiativ, vad händer sen?

    Kommissionens förslag måste följa lämpligt lagstiftningsförfarande.

    För att kommissionens förslag ska antas som lag, måste de lagstiftande institutionerna diskutera och anta förslaget (i regel Europaparlamentet och rådet eller ibland bara rådet).

  2. Vad händer om kommissionen beslutar att inte gå vidare med ett medborgarinitiativ? Kan man överklaga på något sätt?

    Nej. Till skillnad från beslut om registrering grundas beslutet på kommissionens politiska analys av initiativet och går inte att överklaga.

    Kommissionen är skyldig att noga undersöka förslagen i medborgarinitiativen men behöver sedan inte lägga fram konkreta förslag.

    Kommissionen måste dock alltid förklara varför den inte vill gå vidare.