Navigation path

Sverige


Country info

Visste du att EU-budgeten...

  • ... är mycket liten jämfört med EU:s samlade BNP – den utgör cirka 1 procent.
  • ... är inriktad på att ta EU genom krisen genom investeringar i tillväxt och jobb, till exempel en ny fond med 6 miljarder euro till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i EU:s hårdast drabbade regioner.
  • ... investerar massivt i svensk forskning, ett viktigt område för landets konkurrenskraft – och för EU:s.
  • ... har moderniserats för att se till att pengarna används mer ändamålsenligt för projekt som ger konkreta resultat i form av jobb och tillväxt.
  • ... sänker de administrativa utgifterna för EU-förvaltningen i dessa åtstramningstider.

Vad är EU-budgeten?

EU-budgeten är ett viktigt hjälpmedel för att förverkliga EU:s politik. Den finansierar insatser som EU-länderna inte har råd med på egen hand eller som det är effektivare att finansiera gemensamt.

EU-budgeten antas i en demokratisk process: EU-kommissionen – EU:s verkställande organ – utarbetar ett budgetförslag. Förslaget debatteras sedan i ministerrådet (som företräder medlemsländerna, däribland Sverige) och i Europaparlamentet (där det finns folkvalda svenska ledamöter).

Budgeten förvaltas sedan gemensamt av EU-länderna och kommissionen eller av kommissionen ensam.

I praktiken förvaltas 80 procent av budgeten av nationella eller regionala myndigheter. Hundratusentals mottagare får sedan stöd från EU-budgeten i form av bidrag, lån och andra finansieringsformer. Det gäller studenter, forskare, frivilligorganisationer, småföretag, städer, regioner och många andra.

Var kommer pengarna ifrån?

EU-budgetens främsta inkomstkälla är de så kallade ”egna medlen” som består av tre delar: för det första tullar och sockeravgifter vid import till EU, för det andra en liten del av all mervärdesskatt (moms) som tas ut i EU och för det tredje medlemsländernas EU-avgifter som bygger på varje lands andel av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Avgifterna är den största inkomstkällan för EU-budgeten (74 procent 2013).

EU-länderna har enats om det här systemet för en sjuårsperiod och alla nationella parlament har godkänt det. Det ger säkra och tillräckliga inkomster och tar samtidigt hänsyn till medlemsländernas betalningsförmåga. Varje land bidrar utifrån sitt välstånd.

Andra inkomstkällor för EU-budgeten är bland annat skatter på de EU-anställdas löner, böter som företag måste betala för att de brutit mot konkurrensreglerna samt räntor. Det finns ingen direkt EU-skatt. EU-länderna bestämmer själva över sina skattesystem.

Vad används pengarna till?

Ungefär 94 procent av budgeten går tillbaka till länderna i form av olika EU-initiativ. I många fall stöder EU-budgeten stora och komplicerade projekt. Ett exempel är det europeiska partnerskapet mot cancer, där gemensamma satsningar bidrar till att förebygga sjukdomen och hitta lösningen på cancergåtan. Cirka 6 procent av budgeten går till förvaltningen av EU-institutionerna. Pengarna går bland annat till de EU-anställdas löner och pensioner, översättning och tolkning, säkerhet, byggnader och it-system. De utgifterna är nödvändiga för att EU ska fungera.

För många EU-anställda?

EU-förvaltningen har cirka 55 000 fast anställda och annan personal som arbetar för EU:s 508 miljoner invånare och många andra människor runtom i världen. EU-kommissionen har knappt 33 000 anställda. Det kan jämföras med Göteborgs stad som har 49 000 anställda.

På grund av det ekonomiska läget skär EU-institutionerna i sina utgifter. Kommissionen ska till exempel spara 8 miljarder euro till 2020 genom en långtgående personalreform. Antalet anställda ska minska med 5 procent samtidigt som arbetstiden förlängs.

I tabellen nedan finns en översikt över hur mycket EU investerade i varje medlemsland 2013. Det framgår också hur mycket EU-finansieringen bidrar till varje lands välstånd. I Sverige uppgår EU-finansieringen till 0,38 procent av BNI.

Vem håller ett öga på EU:s pengar?

Kommissionen gör gedigna interna kontroller för att se till att pengarna spenderas effektivt och ändamålsenligt.

Eftersom 80 procent av EU-budgeten förvaltas av nationella eller regionala myndigheter, måste länderna se till att alla regler följs och upptäcka oegentligheter och fusk.

Europeiska revisionsrätten granskar dessutom varje år EU:s räkenskaper. Under flera år har revisionsrätten konstaterat att EU:s räkenskaper är korrekta, men påpekar samtidigt att det finns en del felaktigheter (t.ex. bokföringsfel av nationella programdeltagare eller ersättningsanspråk för projektkostnader som inte ska täckas enligt EU:s regler). Felen innebär dock inte att EU:s pengar går till spillo eller att det har fuskats. En stor del av pengarna betalas i själva verket tillbaka.

Efter budgetårets utgång godkänner Europaparlamentet dessutom hur kommissionen har använt budgeten.

Om du vill se vem som har fått EU-pengar kan du gå in i systemet för finansiell transparens.

Kort om EU:s fleråriga budgetram för 2014–2020

Det antas visserligen en budget för varje år, men den bygger på EU:s fleråriga budgetram. Den fleråriga budgetramen är en utgiftsplan med de högsta årsbelopp som EU kan anslå till olika politikområden. Den fastställs för en viss period (vanligtvis sju år). EU:s politiska prioriteringar är därför i stort fastlagda för sju år i taget.

Under perioden 2014–2020 vill kommissionen inrikta sig på vad EU behöver för att ta sig igenom den ekonomiska och finansiella krisen och koncentrera sig på områden där EU verkligen kan göra en insats. De viktigaste förslagen gäller följande:

  • Fokus på tillväxt, jobb och konkurrenskraft med ökade investeringar i utbildning och forskning, samt en ny fond för ett sammanlänkat Europa som ska främja stora EU-infrastrukturprojekt för transport, energi och it.
  • Smartare utgifter tack vare enklare regler för EU-finansiering, en tydlig inriktning på investeringar som ger påtagliga resultat, samt möjligheten att hålla inne EU-pengar om ett land inte för en sund ekonomi- och finanspolitik.
  • En reformerad jordbrukspolitik för konkurrenskraftigare och miljövänligare jordbruk i EU.
  • Klimatarbetet är ett viktigt inslag i all EU-politik – 20 procent av budgeten för 2014–2020 går till klimatsatsningar.
  • Solidaritet med EU:s fattigaste regioner och länder genom att merparten av regionalstödet går till dessa områden och till en ny fond för ungdomsjobb.
  • Lägre ökningstakt för de administrativa utgifterna och personalnedskärningar i EU-institutionerna.

EU-budgeten och Sverige

Under 2013 uppgick Sveriges offentliga utgifter till 1 928 miljarder kronor (cirka 222 miljarder euro). De var alltså något högre än EU-budgetens utgifter på 1 251 miljarder kronor (144 miljarder euro) samma år. De offentliga utgifterna utgjorde dock 51 procent av Sveriges BNI, medan EU-budgeten för de 28 medlemsländerna bara var drygt 1 procent av EU:s BNI.

EU:s och ländernas budgetar tjänar olika, men kompletterande syften. EU-budgeten är inriktad på områden där pengarna kan skapa ett mervärde. Ett så stort projekt som Galileo – det europeiska satellitnavigeringssystemet – skulle inte kunna finansieras av ett enda land på egen hand.

Till skillnad från Sveriges budget – eller någon annan statsbudget – finns inga försvars- eller socialutgifter i EU-budgeten, utan det rör sig mest om investeringar. EU finansierar till exempel ett projekt med åtta länder i Östersjöregionen, som ska förbättra beredskapen på land vid oljeutsläpp och förebygga utsläpp från sjöfarten.

Sverige skjuter till mer till EU:s budget än vad landet får tillbaka. Men att Sverige är en nettobetalare speglar inte alla fördelar som ett EU-medlemskap för med sig. Många fördelar, exempelvis fred, politisk stabilitet, säkerhet och friheten att bo, arbeta, studera och resa fritt i EU, kan inte mätas i pengar. Dessutom är tanken med EU:s investeringar att de ska gynna alla i EU och att EU-stöd till ett land är bra också för de andra länderna. Det svenska företaget Skanska har exempelvis byggt en motorväg i Polen och fick då cirka 599 miljoner kronor (69 miljoner euro) i EU-finansiering.

Tack vare den inre marknaden, som gör det enklare för EU-länderna att handla med varandra, gick nästan 58 procent av den svenska exporten till de andra EU-länderna 2013. Det motsvarar runt 634 miljarder kronor (73 miljarder euro) – eller mer än 30 gånger det svenska nettobidraget till EU-budgeten. För ett ganska litet och exportberoende land som Sverige är handelsavtal mycket viktiga.

Enskilda medlemsländers “budgetbalans” i förhållande till EU. Begreppet budgetbalans används ibland för att beskriva hur stora belopp enskilda medlemsländer bidrar med respektive tar emot från EU:s budget. Det finns flera alternativa sätt att beräkna sådana budgetbalanser. I sin årliga ekonomiska rapport använder kommissionen en metod som baseras på samma principer som gäller för beräkningen av den s.k. brittiska kompensationen. Det är dock alltid viktigt att komma ihåg att alla beräkningar av ett enskilt medlemslands budgetbalans är en strikt bokföringsmässig operation som bara kan mäta hur mycket pengar landet i fråga betalar till EU:s budget och hur mycket pengar som kommer tillbaka, utan hänsyn till de fördelar av EU:s arbete som kommer alla medlemsstater tillgodo, t.ex. de dynamiska effekterna av den inre marknaden, EU:s successiva integration, säkerhetspolitiken och unionens bidrag till politisk stabilitet.

Jordbruk och landsbygdsutveckling

Merparten av pengarna som Sverige får från EU går till jordbruk, landsbygdsutveckling och naturskydd (55 procent under 2013). EU:s jordbrukspolitik stöder bönderna, främjar säker och god mat och bidrar till ekonomin på landsbygden. Men den är också viktig för miljön, till exempel genom att lantbrukarna uppmuntras att använda ny teknik för ett hållbarare jordbruk.

För mycket pengar till jordbruket?

EU-länderna har bestämt att jordbruket ska vara en EU-angelägenhet och inte en nationell fråga. Det är det enda politikområde som helt finansieras av EU. Det är skälet till att jordbruksutgifterna utgör en sådan stor del av EU-budgeten. Det blir ändå billigare för EU-länderna med en gemensam politik än att alla 28 länder har sin egen.

EU:s jordbrukspolitik har reformerats grundligt och dess andel av EU-budgeten har krympt från 70 procent 1985 till runt 40 procent idag. Målet är 33 procent år 2020. En ny reform som trädde i kraft 2014 ska stärka jordbrukets konkurrenskraft, göra det mer miljövänligt och se till att de länder som får mindre pengar än EU-genomsnittet får mer.

Forskning

Den näst största delen av de EU-anslag som Sverige får går till tillväxt och sysselsättning, inklusive forskning. Investeringar i FoU skapar jobb och tillväxt, men bidrar också till att lösa några av samtidens stora utmaningar som energifrågan, livsmedelsförsörjning, klimatfrågan och den åldrande befolkningen. Sverige ligger i forskningens framkant och över 3 400 deltagare – forskningsinstitut, universitet och företag – har redan fått bidrag från EU:s forskningsprogram mellan 2007 och 2013. Svenska forskare deltar till exempel i ett EU-finansierat forskningsprojekt för att ta fram ett litet solenergisystem.

Regionalpolitik

Den tredje största posten är regionalstöd. Det ska minska ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU. EU:s regionalfonder investerar i många olika projekt för nya jobb, bättre konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, bättre livskvalitet och hållbar utveckling. Pengarna bidrar till service för äldre i glesbygden i Sverige och finansierar testlabb med den senaste tekniken för it- och telekomföretag.

Visste du det här?

Sverige omfattas av EU:s Östersjöstrategi – ett samarbete där länderna kring Östersjön kan ta itu med gemensamma problem: insatser för ett renare hav, bättre transportnät, utveckling av ekonomin och insatser mot människohandel och organiserad brottslighet.

Alla belopp är omräknade enligt växelkursen i oktober 2013.

EU-projekt i din hemtrakt

Infrastruktur och transport

Stort infrastrukturprojekt i den bottniska korridoren

I det här EU-stödda projektet ska man bygga en dubbelspårig järnväg mellan Gävle och Sundsvall, en viktig del av den bottniska korridoren. Tre 750 meter långa stationer ska dessutom byggas i Källene, Stegskogen och Gårdsjön. Det viktigaste målet är att öka kapaciteten på sträckan Gävle–Sundsvall för att kunna hantera den förväntade trafikökningen mellan 2013 och 2020 och komma till rätta med förseningarna. (EU-finansiering: 20 miljoner kronor – 2,292 miljoner euro)

Läs mer

Jordbruk och landsbygdsutveckling

Behöver du lift? Ladda ner appen!

Med hjälp av EU-pengar har sockenrådet i Tolg tagit fram en unik mobilapp. Kollektivtrafiken var bristfällig och nu har man skapat ett samåkningssystem där man bokar lift i appen. En månad efter starten hade redan 93 personer registrerat sig och skapat många nya stopp i byn. Samåkning har blivit ett bra och miljövänligt alternativ för dem som inte har egen bil. (EU-finansiering: 78 177 kronor – 9 000 euro)

Läs mer

Unga lantbrukare i glesbygd ska kunna bo kvar

När LRF Ungdom i Jönköpings län fick klart för sig att det rådde stor brist på unga lantbrukare vände man sig till EU. Många äldre lantbrukare ska snart pensionera sig, men få unga var beredda att ta över landsbygdsföretagen. I ett EU-finansierat projekt erbjöd man utbildning och mentorskap till unga företagare så att de stannar i sin hembygd och inte flyttar till storstäderna. (EU-finansiering: 1,26 miljoner kronor – 145 254 euro)

Läs mer

Tillväxt och jobb

Toppmodernt labb

Compare är en samverkansorganisation för it- och telekomföretag i Karlstadsregionen. Den har byggt upp Sveriges modernaste och mest innovativa oberoende testmiljö för it-lösningar. Här kan företag testa, kvalitetssäkra och certifiera sina programvaror och system. Testlab II är en mer avancerad version, där man kan testa it-system för myndigheter och storföretag och utvärdera om de är sårbara genom att slå ut systemen och mäta hur bra de klarar sig. (EU-finansiering: 6,9 miljoner kronor – 791 676 euro)

Läs mer

Visste du det här?

Det nya programmet ”Cosme” med en budget på 20 miljarder (2,3 miljarder euro) ska bidra till stärkt konkurrenskraft i små- och storföretag. Det förenklar tillgången till finansiering för småföretagen genom att erbjuda lån och eget kapital och ska underlätta tillträdet till marknaden både i och utanför EU genom att stödja internationellt industrisamarbete. Programmet ska också stimulera företagandet, särskilt bland unga, kvinnor och nyblivna företagare.

Coachning för arbetslösa

Coachningsprojektet startades av Sandvikens och Hofors kommuner och ska hjälpa två utsatta grupper, unga och invandrare, att hitta sysselsättning. Deltagarna tilldelas en egen coach, får praktisera och gå olika kurser. Man ser också hela människan: en kognitiv terapeut lär ut metoder för bättre självförtroende och en hälsocoach hjälper dem som har sömnproblem eller ätstörningar. (EU-finansiering: 19,6 miljoner kronor – 2,26 miljoner euro)

Läs mer

Utbildning, kultur och social inkludering

Erasmusprogrammet

Läsåret 2011–2013 studerade eller praktiserade 3 728 svenskar utomlands tack vare utbytesprogrammet Erasmus. De fick ett bidrag av EU-kommissionen för att täcka kostnaderna för utlandsvistelsen. Karl-Fredrik Ahlmark från Göteborg är synskadad och studerade sex månader i Storbritannien. Utlandsstudierna gav mersmak, så han studerade därefter på ett forskningsinstitut i Istanbul och praktiserade en period i Bryssel.

Äldre för äldre

I projektet O4O (Older people for Older people) tog man fram alternativa sätt att erbjuda äldre hjälp och service på glesbygden i norra Europa. Man använde sig av äldre personer som hjälpte andra äldre. I Sundom fanns det till exempel kurser för äldre i hur man betalar sina räkningar på internet, använder sociala nätverk och Skype och läser tidningar på nätet. (EU-finansiering: 10,4 miljoner kronor – 1,2 miljoner euro)

Läs mer

Visste du det här?

Författaren Sara Mannheimer var en av vinnarna av EU:s litteraturpris 2012. Hon fick priset för sin bok ”Handlingen”. EU delar varje år ut sitt litteraturpris till de bästa nya eller mest lovande författarna i EU. Vinnarna får 43 431 kronor (5 000 euro) var och pengar från EU:s kulturprogram så att deras böcker kan översättas till andra språk.

Hälsa och forskning

Sjukvårdens moderna ansikte

Flera e-hälsotjänster har testats i Sverige, Finland, Norge och Storbritannien för att utveckla telemedicinen i glesbygden. I Sverige kan patienter med afasi, parkinson eller dyslexi få behandling av en logoped via videokonferens. (EU-finansiering: 8,1 miljoner kronor – 933 011 euro)

Läs mer

Små solenergisystem hemma (Sverige, Tyskland, Italien och Malta)

Den svenska forskningsorganisationen ”Projects in Motion” deltar i det EU-finansierade projektet Digespo som ska utveckla små solkraftsystem för bostäder och arbetsplatser så att de kan generera egen el och tillgodose sitt eget behov av uppvärmning och kylning. (EU-finansiering: 28,7 miljoner kronor – 3,3 miljoner euro)

Läs mer

Revolutionerande material

Grafen upptäcktes av forskare på Manchesters universitet och har blivit vår tids mirakelmaterial med samma betydelse som stål och plast. En av EU:s stora forskningssatsningar, Grafenprojektet, samordnas av Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Projektet för samman forskare från den akademiska världen och näringslivet för att forska vidare om och utnyttja grafenets unika egenskaper. (EU-finansiering: 469 miljoner kronor – 54 miljoner euro)

Läs mer

Miljö och energi

Lägre utsläpp från fartyg

I projektet Clean North Sea Shipping ingår 18 samarbetspartner från 6 länder. Målet är att minska fartygsutsläppen i Nordsjön. Man vill öka användningen av miljövänlig teknik och grönare bränslen inom sjöfarten utan att försämra konkurrenskraften för Nordsjötrafiken. Projektet ska öka medvetenheten, utbyta kunskap och förse inflytelserika aktörer med den information de behöver. (EU-finansiering: 11,3 miljoner kronor – 1,3 miljoner euro)

Läs mer

Smart jordbruk i Östersjöregionen

Sverige och fem andra länder deltar i Baltic Deal-projektet tillsammans med lantbrukarorganisationer och drygt 100 gårdar runt Östersjön. Målet är att öka expertkunskapen om jordbrukets miljöinsatser och hjälpa bönderna att minska jordbrukets föroreningar som bland annat hamnar i Östersjön. I projektet tar man sig också an eutrofieringen, som inte avtar tillräckligt trots minskade kväveutsläpp. (EU-finansiering: 26 miljoner kronor – 3 miljoner euro)

Läs mer

Visste du det här?

EU investerade 18,2 miljarder kronor (2,1 miljarder euro) under 2007–2013 till stöd för miljö- och naturprojekt inom programmet Life+. Projekten ska informera om viktiga miljöfrågor och finansiera skyddet av de mest värdefulla naturområdena i EU (Natura 2000-områden), till exempel Vindelälven och Stora alvarets unika miljö på Öland.

Europeiska socialfonden: en personlig berättelse (video)

Lärdomar för livet

Alla belopp är omräknade enligt växelkursen i oktober 2013.

Publication: