De olika stegen i strategin: 
strategisk planering och programplanering

Rent praktiskt planeras och rapporteras kommissionens arbete med hjälp av en ny årlig cykel bestående av strategisk planering, programplanering och rapportering.

• Debatten mellan kommissionsledamöterna initierar den strategiska planerings- och programplaneringscykeln (SPP) och leder till att kommissionens prioriteringar och strategiska mål för det påföljande året läggs fast. Generalsekreteraren informerar de olika avdelningarna om kollegiets slutsatser varefter avdelningarna utarbetar förslag som omsätter dem i konkreta åtgärder. 
• På grundval av denna vägledande debatt och efterföljande förslag från avdelningarna fattar kommissionen beslut om sin årliga politiska strategi   [<150 KB], som stakar ut de politiska prioriteringarna för det kommande året och ger riktlinjer för fördelningen av personella och ekonomiska resurser. Den årliga strategin ger ramen för det preliminära budgetförslaget och för kommissionens årliga arbetsprogram.
  När kommissionen tillträder, fastställer den de strategiska femårsmål  [167 KB] som skall ligga till grund för ämbetsperiodens politiska projekt.
• Kommissionens ordförande lägger fram den årliga politiska strategin för Europaparlamentet och rådet. De tre institutionerna inleder därefter en strukturerad dialog och varje kommissionsledamot för diskussioner med vederbörligt parlamentsutskott. Resultatet av denna dialog är en lägesrapport som används för att utarbeta kommissionens arbetsprogram för det kommande året. Kommissionens arbetsprogram omsätter den politiska strategin till en konkret handlingsplan och en uppsättning mål som är möjliga att uppnå.
• Varje generaldirektorat inom kommissionen utarbetar därefter sin årliga förvaltningsplan. I dessa beskrivs avdelningarnas planer för sina verksamheter och hur de bidrar till de prioriteringar som fastställts av kommissionen och de innehåller den tänkta fördelningen av personella och ekonomiska resurser. I och med införandet av den verksamhetsbaserade förvaltningen måste planerna ange tydliga, specifika, mätbara och kontrollerbara mål för varje verksamhet och även innehålla indikatorer som kan användas vid övervakning och rapportering. De skall även ange vad effekterna blir för EU:s medborgare. 
• På operativ nivå har kommissionen i det dagliga arbetet även infört ett planeringssystem för dagordningen för de initiativ som skall antas. Förteckningen över planerade initiativ  [227 KB] uppdateras varje månad och skickas tillsammans med förteckningen över genomförda initiativ   [118 KB] till övriga EU-institutioner för att underlätta deras arbete.
• Ett nytt förfarande för bedömningar av ett visst initiativs ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter antogs år 2002. Kommissionens tjänsteavdelningar utarbetar en konsekvensbedömning för alla större arbetsprograminitiativ. Konsekvensbedömningarna skall vara ett stöd för det politiska beslutsfattandet och inte ett alternativ till det. Beslutsfattarna får här information om de sannolika effekterna av förslagen, men det är fortfarande de som fattar besluten.
• När budgetåret väl är slut måste varje generaldirektorat rapportera i vilken utsträckning det lyckats uppnå de mål som sattes upp i dess årliga förvaltningsplan. För att göra detta utarbetar de årliga verksamhetsrapporter. Kommissionen samlar in de huvudsakliga slutsatserna från de olika årsverksamhetsrapporterna i en sammanfattande rapport, som läggs fram för Europaparlamentet och ministerrådet.