Inflation och EU

inflation och EU
  • EMU kännetecknas av en historiskt låg och stabil inflation.
  • Den ekonomiska konvergensen har bidragit till att dämpa en tidigare hög och volatil inflationstakt.
  • Inflationstakten varierar mellan EU:s medlemsstater och regioner.

Under Ekonomiska och monetära unionen (EMU) har EU:s ekonomi kännetecknats av en historiskt låg och stabil inflation. Denna allmänt positiva utveckling är ett resultat av ett antal faktorer: kraven i EU-fördraget för alla medlemsstater (som de budgetregler som finns inskrivna i Stabilitets- och tillväxtpakten), penningpolitiken från Europeiska centralbanken och en gynnsam internationell utveckling.

Satsningen på att uppnå ekonomisk konvergens

Hög och volatil inflationstakt var vanligt förekommande före euron. I början av 1990-talet, när EU-medlemsstaterna beslöt att förbereda sig för euron, började inflationen att konsekvent minska. Satsningen på att uppnå ekonomisk konvergens bidrog till att få ned den höga och volatila inflation som förekom på 1970- och 80-talen, och åstadkom den stabila inflationstakt som är nödvändig för att skydda värdet på människors inkomster och bana väg för en hållbar tillväxt och fler arbetstillfällen i EU.

När en medlemsstat förbereder sig för att införa euron, måste den följa de konvergenskriterier som fastställs i Maastrichtfördraget. Bland kriterierna finns kravet att medlemsstatens inflationstakt inte får vara högre än 1,5 procentenheter över takten för de tre bäst presterande medlemsstaterna.

Diagram: Milstolpar i inflationsutvecklingen i euroområdet: från volatilitet till stabilitet
Interaktivt diagram över prisinflation

Skillnader i inflationstakt

Trots att man uppnått konvergens under upptakten till euron och den inre marknaden nu fungerar bättre, finns det ihållande skillnader i inflationstakten mellan länderna i euroområdet, och till och med mellan olika regioner inom länderna. Varför förekommer dessa skillnader?

Variationen i inflatoinstakt återspeglar de särskilda ekonomiska förhållanden som finns på nationell och regional nivå.

Enskilda medborgare, hushåll och företag kan uppleva skillnader i inflationstakt beroende på t.ex. inkomstskillnader, varierade konsumtionsval och konsumtionsmönster, omfattningen av den lokala priskonkurrensen, olika beskattning och transportkostnader.

För att fånga in dessa skillnader samlar de nationella statistikbyråerna in prisuppgifter som helt och hållet tar hänsyn till de ekonomiska skillnader som finns inom deras territorier (Att mäta inflationen i EU).

Lägg märke till att skillnaderna i inflation inte är anmärkningsvärt höga i euroområdet jämfört med andra stora monetära unioner, som USA.

Inflationen i de länder som önskar införa euron

De nyare medlemsstater som just nu förbereder sina ekonomier för att införa euron har vanligtvis högre inflationstakt än de i euroområdet.

När dessa länder omstrukturerar sina ekonomier för att klara kriterierna för att gå med i euroområdet kan BNP växa ordentligt under en tid, vilket leder till högre efterfrågan bland konsumenterna och högre priser. Detta fenomen är helt normalt för ekonomier som är på väg att komma ifatt. När dessa ekonomier konvergerar med dem i euroområdet och har kommit ifatt sjunker deras inflation ned mot in en lägre och mer stabil takt.

Diagram: Konvergensen för konsumentprisinflationen under upptakten till att anta euron

Till början av sidan